ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2010
HABILITERING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Hälso- och sjukvårdsnämndens mål ... 2
2. Överenskommelsen syfte ... 2
3. Uppdrag ... 2
3.1 Habiliteringen... 2
3.1.1 Habiliterings- och hjälpmedelsverksamheten ... 3
3.2 Verksamhet utifrån externa avtal ... 4
4. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård... 4
5. Säker hälso- och sjukvård ... 5
6. Patientfokuserad hälso- och sjukvård ... 6
7. Effektiv hälso- och sjukvård ... 7
8. Jämlik hälso- och sjukvård ... 7
9. Hälso- och sjukvård i rimlig tid ... 7
10. Kompetens ... 8
11. Uppföljning ... 8
12. Förändringar i verksamheten... 9
13. Ersättning ... 9
13.1 Målrelaterad ersättning... 9
14. Giltighetstid... 10
15. Underskrifter ... 10
Bilaga Uppföljning
Bilaga Uppföljning målrelaterad ersättning
ÖVERENSKOMMELSE OM HABILITERING/
REHABILITERING/ HJÄLPMEDEL/ TOLKSERVICE 2009
Denna överenskommelse är tecknad mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden (nedan kallad Nämnden) och Psykiatri- och Habiliteringsförvaltningen (nedan kallad Habiliteringen);
överenskommelsen avser Habiliteringens verksamheter. Habiliteringen och dess
verksamhetschefer, har ansvar för att uppdragen enligt denna överenskommelse blir kända för medarbetarna inom berörda verksamhetsområden.
1. Hälso- och sjukvårdsnämndens mål
Länsinvånarna ska kunna leva ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar eller funktionsnedsättning som går att förebygga eller åtgärda.
Länsinvånarna ska kunna leva ett liv med autonomi, värdighet och trygghet vid bestående funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom.
Ojämlikheten i hälsa och andelen länsinvånare som upplever sitt hälsotillstånd som dåligt eller mycket dåligt ska minskas.
Hälso- och sjukvården ska stödja den enskilde länsinvånaren att kunna ta ansvar för sin egen hälsa genom individens delaktighet och ett hälsofrämjande synsätt/arbetssätt.
2. Överenskommelsen syfte
Överenskommelsen syftar till
- att beskriva insatser som Habiliteringens verksamheter skall erbjuda och tillhandahålla på uppdrag från nämnden
- att förtydliga de utvecklingsområden som Habiliteringen skall delta i på uppdrag från nämnden
- att beskriva det ansvar som ligger på Habiliteringen för att genomföra en kontinuerlig uppföljning av de insatta åtgärderna.
3. Uppdrag
3.1 Habiliteringen
Verksamhetens syfte är att allsidigt främja utveckling, återtagande och bibehållande av bästa möjliga funktionsförmåga, fysiskt och psykiskt välbefinnande, jämlikhet i livsvillkor och delaktighet i samhällslivet för människor med funktionsnedsättning. Verksamheten ska bedrivas ur ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv.
Ett etiskt förhållningssätt ska genomsyra all hälso- och sjukvård. Särskilt viktigt är detta vid prioriteringar, bemötandefrågor och i vård av personer med nedsatt autonomi.
Habiliteringens verksamhet omfattar dels verksamhet inriktad på habilitering/rehabilitering, dels verksamhet inriktad på hjälpmedel, inkl tolkservice.
Upptagningsområdet är Örebro län. Habiliteringen ska också tillhandahålla insatser till personer som inte bor i Örebro län och som söker insatser enligt gällande författning, avtal och regler om valfrihet i vården.
3.1.1 Habiliterings- och hjälpmedelsverksamheten
Verksamheten skall bedrivas i enlighet med gällande lagstiftning och författningar så som hälso- och sjukvårdslagen (HSL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och landstingets policys, handlingsplaner, riktlinjer och anvisningar. Verksamheten skall upprätthålla kompetens och rutiner för en god medicinskteknisk säkerhet. Intentionerna i den nationella planen för handikappolitiken skall genomsyra verksamheterna så att olika typer av insatser ger personer med funktionsnedsättning ökade förutsättningar att leva ett liv med god livskvalitet, på jämlika levnadsvillkor och med delaktighet i samhällslivet.
Habiliteringens hjälpmedelsverksamhet skall erbjuda information och utbildning till brukare, förskrivare och andra intressenter.
3.1.2 Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH)
Verksamheten skall erbjuda specialiserad habilitering och rehabilitering i form av medicinska, pedagogiska, psykologiska, sociala och tekniska insatser till barn och ungdomar med
funktionsnedsättning till och med sista gymnasieåret samt deras familjer. Insatser är främst aktuella vid autismspektrumstörningar, förvärvad hjärnskada, rörelsehinder,
utvecklingsstörning, hörsel- och synskador samt vissa neuropsykiatriska funktionshinder.
3.1.3 Vuxenhabiliteringen (VUH)
Verksamheten skall erbjuda specialiserad habilitering och rehabilitering till vuxna personer som på grund av ett bestående funktionshinder har behov av planerade och från flera kompetensområden sammansatta åtgärder. Insatser ges även till deras nära nätverk. Främst avses personer med utvecklingsstörning, autismspektrumstörning, rörelsehinder, förvärvad hjärnskada, neurologisk sjukdom samt personer med kombinationer av funktionshinder.
Insatserna består av behandling, rådgivning, samtal, utprovning, bedömning samt individuell planering och uppföljning.
3.1.4 Audiologiska kliniken/Hörselvården
Verksamheten skall utreda och diagnostisera hörselnedsättningar och tinnitus samt erbjuda specialiserad rehabilitering och habilitering inom dessa områden för såväl barn som vuxna.
Hörselvården skall prova ut samt träna in hjälpmedel för hörselsvaga, installera teleslingor och varseblivningssystem, svara för reparationer och rekonditionering samt producera hörselgångsinsatser.
3.1.5 Syncentralen
Verksamheten skall erbjuda specialiserad rehabilitering och habilitering samt tillhandahålla, prova ut samt träna in hjälpmedel för synsvaga, gravt synskadade, dövblinda och
syn/hörselskadade personer. Insatserna är dels pedagogiska och psykosociala insatser som
syftar till att påverka individens funktion och förmåga, kunskap och förhållningssätt dels insatser i yttre miljö. Kontaktlinsverksamhet på medicinsk indikation ingår i verksamheten.
3.1.6 Centrum för hjälpmedel
Verksamheten ska i enlighet med ”Anvisningar för förskrivning av hjälpmedel inom ÖLL”
tillgodose behovet av hjälpmedel för personer med nedsatt rörelseförmåga, kognition eller kommunikationsförmåga så att var och en får möjlighet till en god livskvalitet. I
verksamheten ingår inköp, lagerhållning och distribution av inkontinenshjälpmedel till personer i enskilt boende.
3.1.7 Ortopedteknik
Verksamheten skall erbjuda insatser i form av förskrivning, utprovning och tillverkning av proteser, ortoser, fotbäddar och skor utifrån individuella behov. Målgrupp är personer med funktionsnedsättning eller de som efter trauma/sjukdom är i behov av ortopedtekniska hjälpmedel.
3.1.8 Tolkcentralen
Verksamheten skall tillhandahålla tolkservice till döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade s k vardagstolkning. I verksamheten ingår taltjänst.
3.2 Verksamhet utifrån externa avtal
Den del av verksamheten som bedrivs utifrån externa avtal skall vara självbärande ekonomiskt och inte inkräkta på möjligheterna att svara upp mot landstingsuppdraget.
4. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård
Vården bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta patienten/
brukarens behov på bästa möjliga sätt.
De som har störst behov ska ges företräde.
Habilitering/rehabilitering ska bedrivas enligt principerna för evidensbaserad hälso- och sjukvård. Habiliteringens ska använda de för närvarande bästa kliniska bevisen från
systematisk forskning/utvärdering/uppföljning som grund för beslut angående utredning och behandling av individuella patienter/brukare.
Där sådana finns och är tillämpliga ska slutsatser i rapporter från Statens Beredning för Utvärdering av medicinsk metodik (SBU), Socialstyrelsens riktlinjer för vård och behandling, gemensamt överenskomna vårdprogram och andra systematiska kunskapsöversikter av god kvalitet ligga till grund för verksamheten.
Vid införande av nya metoder för diagnostik, vård och behandling ska det vetenskapliga underlaget vara bedömt och granskat före beslut. Nya metoder med oklar eller tveksam dokumentation bör tillställas SBU Alert för bedömning, alternativt införas inom ramen för kliniska studier. I detta sammanhang ska tidigare använda metoder också granskas och vid funna brister utmönstras.
Habiliteringen bör ansvara/medverka vid framtagande och uppdatering av såväl egna som gemensamma vårdprogram. Dessa ska utvecklas så att de kan fungera som stöd för egenkontroll av samverkan, evidensbaserad vård och vård på lika villkor där nationella vårdprogram/riktlinjer saknas.
Habiliteringen åtar sig att bedriva ett fortlöpande, systematiskt och dokumenterat arbete med kvalitets- och verksamhetsutveckling så att kraven i Hälso- och sjukvårdslagen och
Socialstyrelsens föreskrifter tillgodoses. Habiliteringen ansvarar för kvalitetsuppföljning utifrån lagstiftningens krav. Habiliteringen ska verka för att identifiera och utveckla mått för uppföljning ur ett behov – nytta perspektiv.
Habiliteringen ska delta i de för verksamheten aktuella kvalitetsregister som Sveriges kommuner och landsting och Socialstyrelsen samverkar kring och bör också medverka i utvecklingen av nya register. Kvalitetsutveckling och resultatredovisning med hjälp av dessa register ska stegvis utvecklas. System bör byggas upp för att granska att systematiskt och korrekt inrapportering sker. Resultaten från registren ska återföras och analyseras och de ska användas för systematiskt förbättringsarbete. Verksamheter där kvalitetsregister saknas, eller inte är relevanta, ska genomföra egenkontroll av följsamhet till vård-/habiliteringsprogram.
Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ges företräde till vården. Riksdagens beslut om prioriteringar inom hälso- och sjukvården ska vara vägledande.
Habiliteringen har ett ansvar att medverka i utvecklingen av det vertikala prioriteringsarbetet.
Detta innebär för habiliteringen
- att bearbeta, anpassa och införa nationellt genomförda prioriteringsarbeten, t.ex.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer
- att specialistföreträdare engagerar sig i regionala och nationella prioriteringsarbeten - att prioriteringsarbeten inom länet görs länsövergripande och
specialitetsövergripande
- att gränsdragningsdiskussioner kommuniceras öppet och tydligt mellan specialiteterna för att bland annat förhindra övervältringseffekter - att Svenska Läkaresällskapets modell för prioriteringsarbete tillämpas - att prioriteringsverktygen även används vid införande av nya metoder och
behandlingar i vården.
Prioriteringsarbetet ska präglas av en strävan mot öppenhet inom landstinget, mellan
specialiteterna, mellan olika yrkesgrupper och gentemot förtroendevalda och befolkningen i länet.
5. Säker hälso- och sjukvård
Verksamheterna erbjuder en säker och trygg habilitering och vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete.
Habiliteringen har ansvar för att det finns rutiner för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda risker i habiliteringens verksamhet. I riskhanteringsarbetet ska erfarenheter från avvikelsehanteringen tas tillvara.
Habiliteringen ska också ha rutiner för att särskild riskbedömning genomförs vid väsentliga förändringar i verksamheten. (se vidare SOSFS 2005:12)
6. Patientfokuserad hälso- och sjukvård
Habiliteringens insatser ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov och förväntningar.
Brukaren upplever delaktighet, god kontinuitet, tillgänglighet, och bra bemötande.
Insatser understödjer en för individen hälsofrämjande livsstil och därmed ökad livskvalitet.
Brukarnas/patienternas/närståendes upplevelser av vården ska värderas högt och tas tillvara i förbättringsarbetet. Förbättringsarbetet syftar också till att öka deras delaktighet i vården.
Habiliteringen ska bjuda in handikapporganisationerna till samverkan i brukarråd, där information och dialog förs kring verksamheten.
Grundläggande för den habilitering och de insatser som Habiliteringens verksamheter erbjuder ska vara
- att brukaren upplever en god kontinuitet i habiliterings-/rehabiliteringsprocessen - att brukaren informeras om sitt hälsotillstånd och de behandlingsalternativ som står till
buds. Om information inte kan lämnas till brukaren ska den i de fall inga hinder finns lämnas till en närstående/företrädare till brukaren
- att brukaren/närstående/företrädare upplever att de är delaktiga i beslut om den habilitering/rehabilitering som ges
- att brukaren /närstående/företrädare upplever att de bemöts med respekt i kontakt med Habiliteringens verksamheter.
- att den som söker habilitering/rehabilitering så fort som möjligt får besked om tider för besök, eventuell behandling, åtgärd eller insats.
Individuella rehabiliterings- och habiliteringsplaner ska erbjudas och upprättas i samråd med aktuella brukare/anhöriga/personal. En individuell habiliteringsplan är ett tydligt avgränsat dokument med uppgift om aktuell planering för brukaren med angivande av mål och åtgärder samt ansvar för dessa, och när och av vem uppföljning skall göras.
Våren 2003 beslutade riksdagen om en ny folkhälsopolitik med 11 målområden. (Regeringens prop 2002/03:35 Mål för folkhälsa). Ett av målområdena innebär att ”ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling”.
Det är i det vardagliga mötet med patienter som hälso- och sjukvården har sin största potential att påverka individens hälsa. Ett hälsofrämjande perspektiv ska baseras på en människosyn som ser patienten som medproducent av sin egen hälsa. Verksamheterna ska ge stöd till patienter/brukare för att brukaren/dess företrädare aktivt tar ansvar för sin hälsa och att de är delaktiga i vården. Detta förhållningssätt är viktigt i alla skeden av vården, från
sjukdomsprevention till palliativ vård. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård innebär också att fokusera på hälso- och sjukvårdens långsiktiga resultat i form av ”livskvalitet”. Resultatet av medicinska insatser samt omvårdnads- rehabiliterings- och habiliteringsinsatser bör relateras till den berörda individens situation och mål i livet.
Habiliteringen ska medverka i folkhälsoarbetet genom att ge relevant hälsorådgivning till patienter/brukare och närstående. Habiliteringen har ett ansvar för att uppmärksamma
enskilda patienter/brukares behov av råd och stöd gällande levnadsvanor och riskfaktorer för hälsan. På verksamhetsnivå ska det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet främst inriktas på indikatorerna rökning, övervikt och fetma, alkohol och fysisk inaktivitet. Arbetet med indikatorerna anpassas till verksamheternas innehåll och fastställs i klinikernas/
verksamheternas verksamhetsplaner. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet på klinik/verksamhetsnivå omfattar kunskap om indikatorerna och rutiner för registrering av för kliniken relevanta indikatorer. Dessutom ska kunskap finnas om metoder för att kunna föra samtal med patienter/brukare om riskfaktorer/indikatorer samt sammanställning och uppföljning av indikatorerna.
7. Effektiv hälso- och sjukvård
Tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektivitet för åtgärderna.
Habiliteringen medverkar till en god kontinuitet i vårdkedjan och samverkar med andra som ger vård och service till samma personkrets.
Verksamheterna ska tillsammans med andra verksamheter utveckla och delta i gemensam vårdplanering och samverkan kring habilitering/rehabilitering i syfte att skapa smidiga
övergångar/vårdkedjor. Överföringen mellan vårdgivare görs i dialog med patienten/brukaren, dennes närstående/företrädare och den andra vårdgivaren.
Om patientens/brukarens behov inte kan tillgodoses inom habiliteringen ska patienten få råd, vägledning och förmedling av annan lämplig vårdgivare eller rådgivning om
egenvårdsprodukter och enklare hjälpmedel.
8. Jämlik hälso- och sjukvård
Vården ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund etc.
Landstingets verksamheter har ansvar att hålla sig à jour med och beakta landstingets olika policydokument. Personal inom rehabilitering och habilitering bör vara vaksamma på att kön inte utgör en faktor vid valet av insatser, utan att den enskilde individens behov är avgörande oavsett man eller kvinna.
9. Hälso- och sjukvård i rimlig tid
Ingen patient/brukare ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av.
Habiliteringen har ansvar för att personer med funktionsnedsättningar har tillgång till de åtgärder och behandlingsinsatser som inryms inom Habiliteringens ansvarsområde. Då behov finns av habilitering/rehabilitering ska besök i den normala situationen erbjudas senast inom tre månader. När det bedöms att behandling fordras, bör den påbörjas utan dröjsmål enligt gällande principer för prioritering, och alltid i samråd med brukare/närstående, dock senast
inom tre månader. Habiliteringen omfattas av landstingets beslut vad avser dels den enskildes rätt till fritt val av vårdgivare inom vårdnivån, dels bestämmelser kring vårdgarantin.
Habiliteringen ska informera om rätten och möjligheten att söka vård hos annan vårdgivare inom Örebro läns landsting eller i annat landsting.
Habiliteringen ska utveckla redovisningen av aktuella väntetider så att de speglar väntetid från beslut om insats till insats/behandling/ åtgärd/hjälpmedel uppdelat på behovsgrupper med olika prioritet.
Tillgängligheten till service inom hjälpmedelsområdet bör vara på likvärdig nivå oavsett var i länet brukaren är bosatt.
10. Kompetens
Habiliteringen ansvarar för att tillgång finns till personal med adekvat utbildning och i den omfattning som krävs för att kunna erbjuda en god och säker vård inom habiliteringens verksamheter. Med tillgång till kompetens avses anställd vid Habiliteringen eller samverkanspart.
Medarbetarna vid Habiliteringen ska ha erforderliga kunskaper för att kunna arbeta evidensbaserat. Utbildningsinsatser bör tillhandahållas när behov föreligger.
11. Uppföljning
Uppföljning sker inom de kvalitetsområden som identifierats i SOSFS 2005:12 och God vård.
1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 2. Säker hälso- och sjukvård
3. Patientfokuserad hälso- och sjukvård 4. Effektiv hälso- och sjukvård
5. Jämlik hälso- och sjukvård 6. Hälso- och sjukvård i rimlig tid
Uppföljning till hälso- och sjukvårdsnämnden sker vid två tillfällen. Den målrelaterade uppföljningen rapporteras i november och den reguljära uppföljningen i februari – mars året efter överenskommelseperioden.
Den målrelaterade ersättningen är kopplad till följande uppföljningar:
Antal/andel brukare/patienter i den behovsgrupp som prioriteras högst och gruppens genomsnittliga väntetid för besök/ insatser.
Andelen patienter/brukare med individuell habiliteringsplan Systematisk journaluppföljning avseende rutin för livsstilsråd
Antal/andel tolkuppdrag som inte utförts på grund av för sen eller utebliven avbokning samt orsaker bakom och hur dessa ska kunna minska.
Habiliteringsverksamheterna ansvarar för att data som lämnas är valida och att de aktuella informationssystemen har nödvändig kvalitet och funktion.
Hälsokansliet har möjlighet att begära ytterligare information och diskussion med Habiliteringens verksamheter i specifika frågor.
Under överenskommelseperioden skall Habiliteringen aktivt medverka i planeringen och genomförandet av landstingets utvecklingsarbeten.
12. Förändringar i verksamheten
Utveckling inom och utom landstinget kan under överenskommelseperioden komma att påverka förutsättningarna för Habiliteringen och medföra behov av förändringar av
exempelvis Habiliteringens roll och uppgifter i förhållande till andra vårdgivare och enheter.
Nämnden och Habiliteringen skall i positiv anda samverka för att lösa uppkomna
förändringar. Om väsentliga förändringar inträffar som påverkar parternas möjligheter att fullfölja överenskommelsen kan särskilda förhandlingar upptas.
13. Ersättning
Enligt beslut i Landstingsfullmäktige ska ersättning till sjukvårdsförvaltningarna utgå i form av landstingsbidrag. En mindre del av landstingsbidraget ska dock utbetalas som målrelaterad ersättning.
Ersättning för hälso- och sjukvård enligt denna överenskommelse utgår, med undantag för den målrelaterade ersättningen, som en fast ersättning. Den fasta ersättningens storlek är lika med det landstingsbidrag som beslutats av landstingsfullmäktige i budgeten för 2010 med avdrag för den summa för målrelaterad ersättning som beslutats vid samma tillfälle. Den fasta ersättningen utbetalas med en tolftedel per månad.
13.1 Målrelaterad ersättning
Den målrelaterade ersättningen utgår med en tredjedel per tillfälle i samband med delårsboksluten i april och augusti samt vid bokslutstillfället 2010.
I god tid före delårsbokslutstillfällena gör parterna en gemensam avstämning av de mål som ska vara uppfyllda. Om parterna är överens, utifrån de kriterier som är uppsatta för respektive mål, att det är rimligt att anta att målen kommer att uppnås, betalas en tredjedel av pengarna ut.
I samband med bokslutet görs en slutvärdering på det sätt som överenskommits för respektive mål. Resultatet av denna ligger till grund för en slutjustering. Denna kan innebära att
resterande del upp till det totala beloppet betalas ut i samband med bokslutet. Den kan också innebära, om inte en tillräcklig andel av målen är uppfyllda enligt villkoren i
överenskommelsen, att det görs en slutjustering av det belopp som skall utgå.
I samband med bokslutet görs också en slutjustering av ränteeffekten av ovan beskrivna rutin.
För Habiliteringen är storleken på den målrelaterade ersättningen fastställd till 2,7 mkr.
UPPFÖLJNING 2010 ÅRS ÖVERENSKOMMELSE MED HABILITERINGEN
Målrelaterade uppföljning ska redovisas till Hälsokansliet 12 november 2010, reguljär uppföljning i februari 2011.
Område/Mål Reguljär uppföljning Målrelaterad uppföljning
1.Fyra verksamheter redovisar vilka behov av insats/åtgärd som finns inom de behovsgrupper som prioriteras högst respektive lägst och hur verksamheten möter dessa med insatser/åtgärder.
2.Fyra verksamheter redovisar endera
det totala antalet aktuella** brukare/ patienter i den behovsgrupp som prioriteras lägst, gruppens genomsnittliga väntetid för besök/ insatser samt behovsgruppens andel av det totala antalet aktuella**patienter/brukare
eller
den genomsnittliga tiden till avslutad första insats/åtgärd för brukare/patienter i den behovsgrupp som prioriteras högst samt behovsgruppens andel av det totala antalet aktuella* patienter/brukare
1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård
Vården bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta patienten/ brukarens behov på bästa möjliga sätt. De som har störst behov ska ges företräde.
3.Tre verksamheter genomför systematisk
uppföljning (kvalitetsprojekt/kvalitetsrevision) av insats/åtgärd i ett habiliteringsprogram/
vårdprogram som är av centralt värde för en patient eller behovsgrupp.
Mål 1:
Minst sex verksamheter redovisar det totala antalet aktuella* brukare/patienter i den behovsgrupp som prioriteras högst, gruppens genomsnittliga väntetid för första besök samt behovsgruppens andel av det totala antalet aktuella* patienter/ brukare
Område/Mål Reguljär uppföljning Målrelaterad uppföljning
Mål 2:
Andelen IHP ska uppgå till 80 procent av totala antalet nya brukare/ patienter under året i de behovsgrupper/ patientgrupper där individuell plan ska göras.
VUH***, BUH***, Audiologen, SynC 2. Patientfokuserad hälso- och
sjukvård
Habiliteringens insatser ges med respekt och lyhördhet för
individens specifika behov, förväntningar och understödjer en för individen hälsofrämjande livsstil och därmed ökad livskvalitet.
Brukaren upplever delaktighet, god kontinuitet, tillgänglighet och bra bemötande
4.Redovisa resultat från professionens och brukarnas utvärdering av målen som används i IHP** samt hur delaktighet för brukaren säkerställs i arbetet med individuella habiliteringsplaner.
Mål 3:
BUH och VUH redovisar resultat av en systematisk journaluppföljning (minst 20
journaler) av rutinerna för livsstilsråd för någon av de identifierade riskgrupperna
5.De verksamheter som tagit fram nytt/reviderat habiliterings-/vårdprogram under år 2008-09 redovisar hur dessa implementerats i
organisationen och hur uppföljning av följsamhet till programmet sker i syfte att säkerställa vård på lika villkor.
3. Effektiv hälso- och sjukvård Tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål.
Vården utformas och ges i
samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighets- grad och kostnadseffektivitet för åtgärderna.
Habiliteringen medverkar till en god kontinuitet i vårdkedjan och samverkar med andra som ger vård och service till samma personkrets
6.Redovisa rutiner inom den egna verksamheten för livsstilsråd. Insats/åtgärder för barn och vuxna m fetma, BUH-VUH
Mål 4:
Redovisa antal/andel ej utförda tolkuppdrag på grund av för sen eller utebliven avbokning av tolk samt orsaker bakom och hur dessa ska kunna minska.
Område/Mål Reguljär uppföljning Målrelaterad uppföljning
4. Jämlik hälso- och sjukvård Vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund etc
7.Minst tre verksamheter redovisar totalt antal besök/insats i olika behovsgrupper uppdelat på kön samt länsdel eller kommun och med analys av eventuella skillnader.
5. Hälso- och sjukvård i rimlig tid
Ingen patient/brukare ska behöva vänta oskälig tid på de
vårdinsatser som han eller hon har behov av.
8.BUH och VUH ska ta fram och redovisa
riktlinjer och rutiner med kriterier för hur/när/vilka patienter som ska avslutas respektive registreras som ej aktuella* samt redovisa antal/andel som avslutats under 2010.
* Med aktuell avses de patienter/brukare som under året haft minst en insats/åtgärd, ej de som endast fått t ex kurskatalog
** IHP= Individuell habiliteringsplan
*** BUH= Barn- och ungdomshabiliteringen, VUH= Vuxenhabiliteringen
Målrelaterad ersättning för habiliteringen år 2010
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Mål 1
Minst sex verksamheter redovisar det totala antalet aktuella* brukare/patienter i den behovsgrupp som prioriteras högst, gruppens genomsnittliga väntetid för första besök samt behovsgruppens andel av det totala antalet aktuella* patienter/ brukare
Syftet med att identifiera prioriterade behovsgrupper är att understödja god vård med god effekt/nytta till dem som bäst behöver. Målområdet ska belysa vilka behov som prioriteras högst och hur vården kan svara upp med insatser för patienter/brukare inom den gruppen.
Behoven ska vara relaterade och avgränsade till insatser som kräver habiliteringens/ hälso- och sjukvårdens kompetens. Angelägenhetsgrad bedöms utifrån insatser/åtgärder som ges inom aktuell verksamhet. Prioritering ska baseras på behovet av vård/insats inom aktuell verksamhet tillsammans med insatsens förväntade nytta/effekt för brukaren.
Patientfokuseras hälso- och sjukvård Mål 2
Andelen IHP** ska uppgå till 80 procent av totala antalet nya brukare/ patienter under året i de behovsgrupper/ patientgrupper där individuell plan ska göras.
VUH***, BUH***, Audiologen, SynC
Målområdet syftar till att andelen patienter/brukare som varit delaktiga i planering av insatser och formulera mål för dessa ska öka.
En väl genomförd och rätt använd plan ökar den enskildes inflytande, delaktighet och självbestämmande. En delaktighet vid upprättande av mål skapar trygghet, ger kunskap om det egna tillståndet, skapar motivation och ger möjlighet till anpassning av förväntningar på effekt av planerade insatser.
Redovisningen ska ange:
- totala antalet nya patienter/brukare under perioden januari-oktober 2010 - antalet/andel nya patienter/brukare som fått en IHP
- vilka grupper som ej är aktuella för IHP, deras storlek och anledning till att IHP inte bedöms behövas
Mål 3
BUH och VUH redovisar resultat av en systematisk journaluppföljning (minst 20 journaler) av rutinerna för livsstilsråd för någon av de identifierade riskgrupperna
Målområdet syftar till att säkerställa kvalitet och vård på lika villkor. Avsikten är att utvärdera hur väl man följer fastslagna rutiner.
Systematisk journaluppföljning innebär att BUH och VUH redovisar:
- den identifierade riskgruppen - aktuell rutinen för riskgruppen - resultatet av granskningen
- analys av resultatet, har resultatet aktualiserat något förbättringsarbete?
Antingen går man igenom alla patienter under ett år eller också görs ett slumpmässigt urval av journaler. Görs ett urval ska det redovisas hur urvalet gjordes. Resultatet av utvärderingen bör ha redovisats för den egna verksamhetens personal.
Effektiv hälso- och sjukvård Mål 4
Redovisa antal/andel ej utförda tolkuppdrag på grund av för sen eller utebliven avbokning av tolk samt orsaker bakom och hur dessa ska kunna minska.
Målområdet syftar till att öka möjligheterna till att få behovet av tolk tillgodosett.
Redovisningen ska ange:
- totala antalet beställda tolkuppdrag - antal/andel ej utförda uppdrag
- antal/andel av de ej utförda uppdrag som förklaras av för sen eller utebliven avbokning - faktorer bakom sen eller utebliven avbokning
- möjliga åtgärder för att minska andelen sena/uteblivna avbokningar
* Med aktuell avses de patienter/brukare som under året haft minst en insats/åtgärd, ej de som endast fått t ex kurskatalog
** IHP= Individuell habiliteringsplan
*** BUH= Barn- och ungdomshabiliteringen, VUH= Vuxenhabiliteringen
