STOCKHOLMS UNIVERSITET Arbets- och organisationspsykologi Psykologiska institutionen
Arbets- och organisationspsykologi Grundnivå (7.5 hp)
VT 2015 Anvisningar
2015-01-16
Kursansvarig: Anders Sjöberg
Innehåll
Kursens syfte är att ge en teoretisk grund inom området arbets- och organisationspsykologi (AO) och att presentera aktuella frågeställningar i denna disciplin av psykologin. Kursen börjar med att ge en historisk beskrivning av AO psykologins framväxt. Föreläsningarna och kurslitteraturen kommer att presentera strukturer och processer vilka gagnar individens/
gruppens lärande, initiativkraft, hälsa och organisationens produktivitet och effektivitet.
Under kursen belyses teorier och metoder som är av särskild relevans för psykologer som kommer vara verksamma inom AO-området. Den modell som inlärningen kommer kretsa kring visas i Figur 1.
Figur 1. Arbets- och organisationspsykologins områden med hänvisning till kapitel i kurslitteraturen.
Psykologens arbetsuppgift är att driva på utvecklingen som finns benämnda i cirklarna.
Psykologens arbete får konsekvenser som finns beskrivna i modellen utifrån tre nivåer, individ, grupp och organisation. Pilarnas riktning indikerar ett ömsesidigt beroende mellan de olika nivåerna och dess effekter på individ, grupp och organisation. Strukturer och processer i organisationen hänger likaså samman och påverkar vartannat.
Blivande psykologer har nytta av kunskaper om arbets- och organisationspsykologin av flera skäl:
Psykologer arbetar ofta i stora och komplexa organisationer. Förståelse av hur dessa fungerar underlättar utförandet av det egna arbetet.
Utvecklings- och förändringsarbete sker i samspel och inom en organisatorisk ram.
För att du ska kunna medverka i att utveckla arbetet och verksamheten oavsett vilken uppgift du kommer att arbeta med krävs kunskaper om den organisatoriska ramen och vilka frihetsgrader den bjuder.
Kunskaper om arbets- och organisationspsykologin är förstås basen för att kunna arbeta som praktiskt verksam inom området.
OBS. Undervisande lärare förutsätter att litteraturen är inläst till föreläsningar.
Lärandemål
Efter avslutad kurs förväntas deltagarna:
Kunna redogöra för centrala teorier om hur arbetets innehåll, utformning och
organisation påverkar individers och grupper av individers hälsa, motivation, lärande, personliga utvecklingsmöjligheter samt långsiktiga anställbarhet och organisationens effektivitet
Ha en orientering om och teoretiska kunskaper rörande de fenomen som ligger i fronten inom det arbets- och organisationspsykologiska forskningsfältet.
Visa prov på kunskap om centrala arbetsuppgifter för legitimerade arbets- och organisationspsykologer.
Litteratur
Wood, S. A., & West, M. (2010). The Psychology of Work and Organizations. Andover, Hampshire, UK: Cengage Learning.
Kursens uppläggning
Som hjälp till självstudierna ges undervisning i form av föreläsningar. Inläsningstiden är intensiv, vilket kräver att man ”hänger med” redan från början genom att läsa in aktuell litteratur inför varje undervisningstillfälle. Lärare kommer att göra (ett urval av) sina bilder (i form av pdf) tillgängliga på kurshemsidan i anslutning till undervisningstillfället. Lärarna kommer att anknyta till litteraturen, men syftet med undervisningen är också att ge ett bredare perspektiv på ämnesinnehållet och inte enbart redogöra för litteraturen.
Schema
Se schema i Fastreg för uppdateringar. Observera att eventuella ändringar redovisas i Fastreg.
Examination och betygskriterier
Examinationen sker individuellt. Den består av två moment, en individuell skriftlig tentamen och en fallbeskrivning.
Individuell skriftlig tentamen
Tentamen behandlar de teoretiska aspekterna av kursen och examinerar lärandemål 1–4 enligt ovan. Tentan omfattar både kortsvarsfrågor och essäfrågor. Resultat på denna tentamen ger underlag för betyg på en sjugradig målrelaterad skala enligt följande kriterier:
A. Utmärkt
Studenten kan självständigt koppla ihop centrala begrepp, teorier och modeller.
Studenten argumenterar och diskuterar självständigt i förhållande till kurslitteraturen samt integrerar på ett förtjänstfullt sätt relevanta principer och problematiseringar på ett övergripande teoretiskt plan. Studenten har uppnått 90% rätt på tentamen.
B. Mycket bra
Studenten kan med egna ord redogöra för skillnader och likheter mellan centrala begrepp, teorier och modeller samt resonera kring de centrala begreppens relevans, tillkortakommanden och giltighet. Studenten har uppnått 80% rätt på tentamen.
C. Bra
Studenten kan med egna ord redogöra för skillnader mellan centrala begrepp, teorier och modeller samt applicera centrala begrepp på egna exempel. Studenten har uppnått 70% rätt på tentamen.
D. Tillfredsställande
Studenten kan redogöra för centrala begrepp, teorier och modeller med egna ord.
Studenten har uppnått 60% rätt på tentamen.
E. Tillräckligt
Studenten kan definiera centrala begrepp och redogöra för huvuddragen i relevanta teorier och modeller. Studenten har uppnått 50% rätt på tentamen.
Fx. Komplettering krävs
Komplettering krävs för att de förväntade studieresultaten ska ha uppnåtts.
F. Otillräckligt
De förväntade studieresultaten har inte uppnåtts. Studenten har inte uppnått 50% rätt på tentamen.
Kurskrav
I syfte att fördjupa förståelsen av litteraturen löser studenterna med hjälp av litteraturen problem hämtat från en fallbeskrivning. Detta inslag är ett kurskrav och bedöms med kriterierna godkänt/underkänt (vid underkänt krävs komplettering). Ett annat kurskrav är aktivt deltagande vid seminarium där fallet redovisas. Närmare anvisningar för projektarbetet ges vid särskilt tillfälle (se schema). Fallbeskrivningen redovisas i bilaga.
Momentansvarig är Anders Sjöberg som finns i rum 358, Frescati Hagväg 14, plan 3.
Postadress: Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm.
Lärare Titel Tel E-post
Anders Sjöberg Docent 073-2056048 anders.sjoberg@psychology.su.se Annika Lantz Professor 16 39 13 annika.lantz@psychology.su.se Johnny Hellgren
Ulrica von Thiele Schwarz Sara Henrysson Eidvall
Docent Doktor Leg Psykolog
16 12 88 16 42 90 070-2668761
jhn@psychology.su.se uvt@psychology.su.se
sara.henrysson.eidvall@psychology.su.se
Bilaga
Fallbeskrivning och uppgift till kursen Arbets- och Organisationspsykologi I.
Termin 4
Psykologprogrammet, VT 2015
Syftet med uppgiften är att du ska visa att du tillgodogjort dig litteraturen och kan tillämpa kunskaperna för att genomföra en inledande organisationsanalys. Det innebär att du förväntas visa att du har teoretiska kunskaper om organisatoriska strukturer och processer som påverkar organisationens långsiktiga konkurrenskraft, medarbetarnas hälsa, utveckling och
arbetsrelaterade attityder och beteenden.
Uppgiften består i att göra en teoretisk belysning av ett fall.
Frågeställningen; Vilka organisatoriska strukturer, processer och arbetsutformning gagnar särskilt skolans måluppfyllelse avseende elevers lärande och lärares
arbetsvillkor?
Fallet redovisas nedan.
Skriv komprimerat om teorier/modeller och utan redogörelser för fallet.
Du får ingen individuell återkoppling på din examinationsuppgift, men examinator kommer att ge muntlig återkoppling till samtliga vid ett undervisningstillfälle. Uppgiften ska redovisas på max fem antal sidor, normalt radavstånd, och lämnas utskrivet i Anders Sjöbergs
postfack senast den OBS TID MEDDELAS SENARE. OBSERVERA, de som lämnar in uppgiften senare kommer att få redovisa detta under nästa termin.
Fallbeskrivning
Du får nu ett helt autentiskt fall som avidentifierats. Organisationen är en privat
gymnasieskola i Storstockholm. Du själv arbetar i ett företag som inriktar sig både på att analysera problemet och sedan föreslå och genomföra interventioner. Du har inledningsvis fått uppdraget av VD för skolan att göra en probleminventering utifrån din psykologiska kunskapsbas om organisationer.
Skolan
Skolan som vi gör vår studie på är en av de största privata skolorna i Stockholms län. Skolan drivs som ett AB där aktieägarna inte har ett uttalat vinstintresse. Skolan har en VD som rapporterar direkt till bolagsstyrelsen. Styrelsen är ytterst ansvarig för skolans verksamhet.
Under VD finns tre programrektorer för de ekonomiska och juridiska, de naturveternskapliga, respektive de samhällsvetenskapliga och estetiska utbildningarna. Det finns även en programchef för särskolan (som rapporterar direkt till styrelsen) samt en administrativ chef.
Programrektorerna har lärarna inom sina ämnen under sig och den administrative chefen ansvarar för sin personal. Skolan erbjuder åtta utbildningsprogram som förgrenar sig i olika inriktningar.
Styrelsen följer att skolan har att möta både Skolverkets regler som gäller i Sverige och styrelsens egna mål med skolverksamheten. Styrelsens mål är dels att eleverna är nöjda med verksamheten, tryggheten, arbetsro, internationella kunskapsjämförelser, fullständiga betyg,
inflytande samt välmående/stress. För att nå dessa mål är det verkställande direktörens uppgift att verka för nöjda kunder (föräldrar), nöjda medarbetare, goda resultat och ekonomi i balans.
Elevantalet ligger kring 1 500 elever, jämnt spridda över årskurserna.
Organisation
Lärarna är indelade i programarbetslag indelade efter de tre huvudsakliga programområdena (natur, ekonomi och juridik samt samhälle och estet). Programarbetslagen träffas varannan månad, mötena är i praktiken programövergripande informationsträffar. Dessa lag är vidare, i vissa fall, indelade i mindre arbetslag bestående av åtta till nio lärare. Indelningen är baserad på inriktningar inom ett program och innehåller exempelvis lärarna för Naturvetenskaplig internationell inriktning, osv.
Varje arbetslag innehåller alltså lärare som undervisar i olika ämnen. Vissa arbetslag innehåller alla lärare som eleverna på en viss inriktning möter under sin utbildning, medan andra arbetslag saknar vissa av lärarna som undervisar elever som valt en viss inriktning.
Exempelvis saknar många av arbetslagen på samhälle- och estetinriktningen fysiklärare.
Arbetet och samarbetet i dessa arbetslag är inte formaliserat utan utgörs framförallt av informellt informationsutbyte lärarna emellan. Informationsutbytet rör allt som oftast enskilda elever. Några av arbetslagen har under avgränsade perioder haft en schemalagd mötestid i veckan, men detta är således inte frekvent förekommande. På vissa inriktningar existerar dock inte dessa arbetslag varken formellt eller i praktiken. Slutligen är lärarna också indelade i ämnesarbetslag där ämnestekniska spörsmål och bedömningsgrunder diskuteras. Dessa grupper träffas två till tre gånger per termin.
På skolan finns 98,5 helårslärartjänster. Det ger en lärartäthet på 6,3 lärare per hundra elever.
96% av lärarna har pedagogisk högskoleexamen. Som jämförelse är, på kommunala gymnasieskolor i hela landet, lärartätheten 8,5 lärare på hundra elever och 81 % av lärarna pedagogisk högskoleexamen (Skolverket, 2012). Lärarna på skolan har anställningsformen ferietjänst, vilket är den gängse inom svenska skolan. Tjänsten innebär 45 timmars arbetsvecka som kompensation för de lov då lärarna har ledigt. Tio av de 45 timmarna är så kallad förtroendetid. Dessa timmar är den enskilde läraren ansvarig för och bestämmer när, var och hur de ska användas. Årsarbetstiden är 1 360, av dessa är 510 undervisningstimmar, lika många timmar är förberedelsetid och 104 timmar per år är avsatta till kompetensutveckling.
Skolans kvalitetsredovisning sker dels genom statistik hämtad från Skolverkets statistikverktyg, dels från intern statistikhantering. Elevers synpunkter hämtas in genom elevenkäter, kursutvärderingar, klassråd, programråd, elevråd och skolkonferens. Utifrån de framkomna resultaten utarbetas en plan för arbetet med prioriterade förbättringsåtgärder.
VD:s problembeskrivning
I ditt inledande samtal med VD beskriver han att många lärare inte hinner med att utföra arbetet på det sätt som de önskar, och att många uppgifter som de sysselsätter sig med ligger utanför deras kärnuppgifter. Situationen har inte blivit bättre av de nya uppgifter som den nya läroplanen inneburit. Speciellt nämns som särskilt tidskrävande och därmed stressande, det nya kravet på att lärare skall utforma en individuell åtgärdsplan för alla elever som riskerar underkänt i lärarens ämne.
VD upplever också att många lärare använder mycket tid till kommunikation med föräldrar.
Programrektorerna, enligt VD, ser också oroande på lärarnas upplevelse av tidsbrist och förutspår att det kan leda till en mer mekanisk syn på arbetet, exempelvis en fokus på att bocka av sina åtaganden och arbeta sina timmar snarare än att utforma den bästa möjliga lektionen. VD spår att detta i slutändan kommer att innebära minskad måluppfyllelse, dvs.
elevernas betyg kommer att sjunka. Idag är måluppfyllelsen god i jämförelse med andra kommunala gymnasieskolor, men den är inte lika hög som genomsnittet för skolor i riket med samma elevunderlag (antagningspoäng/betyg från grundskolan och socioekonomiska förhållanden).
Din uppgift
Inför ett fortsatt arbete är det värdefullt att göra en genomlysning av de aspekter som
teoretiskt har påverkan på det ”problem” man vill lösa. Man kan sammanfatta att målet för det kommande utvecklingsarbetet mycket förenklat som ”ökad måluppfyllelse (elevernas betyg) och minskad arbetsbelastning”.
Uppgiften är att beskriva tänkbara orsaker/påverkansfaktorer till problemet. Det kräver att du med redovisning av stöd i kurslittearturen kan motivera val av teoretiska modeller och begrepp. Begrepp ska definieras första gången de nämns och du ska redovisa de psykologiska orsakerna till varför samband finns (t.ex. de psykologiska orsakerna till att sambandet mellan autonomi i arbetet och möjligheten att utföra ett ändamålsenligt arbete).
Redovisa i slutet av uppgiften (eller i början) en figur där väsentliga
parametrar/variabler/orsakande faktorer framgår, centrala begrepp nämns och sambanden mellan variabler redovisas som pilar (enkelriktade för kausala samband). Figuren kan vara en visualisering av din ”mindmap” över ”hur det hänger samman”.
Din text ska kunna användas som underlag i ett organisatoriskt utvecklingsarbete grundat på psykologisk teori och empiri, och det ska ge en utveckling av lärarnas möjligheter att göra ett gott arbete. Tänk dig att du skriver till rektorn som är din uppdragsgivare, detta ska sedan utgöra ett diskussionsunderlag hur ett kommande utvecklingsarbete kan bedrivas.
I uppgiftens lösning ska du för ett godkänt betyg (E) behandla strategi, struktur, arbetets utformning, arbetsorganisation/teams, ledarskap, performance management, rekrytering/urval och kultur/klimat som påverkande faktorer och motivation, OCB, engagemang
(committment), arbetstillfredsställelse, stress, och lärande. Det är ett krav för betyg E att alla orsaker till varför samband finns redovisas precist och vad sambandet innebär.
Ett exempel på en skrivning som bedöms som Fx: ”ett gott ledarskap, att chefen är delaktig och bryr sig om sin personal är betydelsefullt för medarbetarnas motivation”.
Ett exempel på en skrivning som bedöms som E: ”Ett gott ledarskap innebär att chefen tillsammans med personalen formulerar mål och inbjuder till delaktighet och inflytande i att skapa arbetsrutiner (s.k. participativt ledarskap). Detta i sin tur skapar förståelse för uppgiften, vilket gör att medarbetare ser sin del i flödet (helhet) och ökar personalens motivation.
Din uppgift är alltså att utifrån litteraturen göra en s.k. orsaksanalys (se föreläsning om introduktion till fallet). Ett första led kan vara att göra en s.k. mindmap där du listar olika aspekter som kan påverka medarbetares delaktighet i utvecklings- och förändringsarbete. Se nedan för inspiration. Gör din egen mindmap och för in relevanta aspekter/teorier.
Ett andra led är att i text koncist beskriva a) logiken i din mindmap och b) koncist i löpande text beskriva vad som avses med olika teorier som förklarar t.ex. hur motivation skapas. I din mindmap ska du alltså ex. ange centrala aspekter hämtade från olika teorier om hur tex motivation och andra arbetsrelaterade attityder skapas och i texten förklara vad som avses.
(Den ovala ringen runt motivation avser visa att detta är en medierande/modererande variabel). På samma sätt bör du beskriva olika ledarskapsteorier etc.
Lycka till med din uppgift
Arbetets Innehåll och utformning
Kultur o klimat
Samspel i och mellan grupper
Ledarskap Motivation
o attityder
Beslutsfattande Prestation
