• No results found

Leg psykolog Lotta Omma

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Leg psykolog Lotta Omma"

Copied!
31
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)

Samer ett folk i fyra länder

(3)

Syfte

Undersöka hur samiska skolbarn 13-18 år och unga vuxna 18-28 år upplever sin livssituation och hälsa

.

Göra jämförelser inom den samiska gruppen

och mellan den samiska gruppen och andra

ungdomsgrupper.

(4)

Hur många har svarat på frågor om livsvillkor och mående?

Totalt 708 i ålder 13-28 år

(5)

Hur gjorde vi?

En kvalitativ undersökning; Samtal och diskussion med Sáminuorra (ungdomsförbundet)

60 ungdomar deltog

Två enkät undersökningar

Unga vuxna 18-28 år, 517 svar av 880 (59 %)

Skolbarn 12-18 år, 121 svar av 186 (70 %)

(6)

Möte med Sáminourra 2007

•  60 deltagare delades in i grupper för att diskutera följande frågor:

1. Hur är det att vara ung same Sverige?

2. Hur mår unga samer? Egna erfarenheter.

3.Finns det skillnader i hur pojkar respektive flickor mår?

4. Vilka frågor är viktiga att ställa när man

(7)

Det finns både risk och

skyddsfaktorer som påverkar ditt

hälsotillstånd

(8)

Skolbarnens hälsa mätt med

Kidscreen (52 frågor)

HRQL= hälso -relaterad livskvalitet

Samiska skolbarn rapporterar lägre HRQL än svenska skolbarn

Flickorna rapporterar lägre HRQL än pojkarna

Äldre skolbarn (åk 9) rapporterar lägre HRQL än yngre skolbarn (åk 6)

Skolbarn med erfarenhet av etnisk diskriminering rapporterar lägre HRQL

(9)

Sambandet mellan hälsorelaterad livskvalitet och etnisk diskriminering hos samiska skolbarn

(ju högre stapel ju bättra mående)

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Nej Ja

(10)

Resultat i den äldre gruppen

Majoriteten av unga vuxna är stolta över att vara samer,

har en positiv självvärdering

uttrycker en önskan att bevara sin k

ultur.

(11)

Ganska god fysisk hälsa

Inte så mycket huvudvärk

Sover bra

(12)

Jämförelse med en nationell svensk undersökning “Hälsa på lika

villkor”

(Ungas hälsa 2006-2008)

“Jag känner mig frisk “

98 % av männen och 94 % av kvinnorna känner sig ofta/nästan alltid friska

“Hur bedömer du ditt

allmäna hälsotillstånd ?”

85 % av männen och 77 % av kvinnorna svarar bra/

mycket bra (16-24 år)

(13)

Sömnsvårigheter

Samer

5 % av männen och 13 % av kvinnorna sover sällan bra .

Svenskar

16 % av männen och 22 % av kvinnorna uppger lätta eller svåra sömnbesvär

(14)

Huvudvärk

Samer

“Jag har huvudvärk”

5 % av männen och 14 % av kvinnorna svarar

ganska ofta eller väldigt ofta.

Svenskar

“Har du besvär av

huvudvärk eller migrän?”

18% av männen och 36%

av kvinnorna i norra

Sverige i ålder 16-24 har lätta eller svåra besvär av huvudvärk eller migrän

(15)

Hög grad av utsatthet

Illabehandlad på grund av härkomst 50 % av alla i undersökningen

Bland renskötarna 70 %

Försvara sin existens som samer 90 %

Förklara sin kultur och levnadssätt 82 %

(16)

I skolan

“Har det hänt att lärare behandlat dig orättvist på grund av din samiska härkomst”?

“Ja” 15 % unga vuxna, 25 % av skolbarnen

“Har du hört lärare säga något negativt/dåligt om samer”?

25 % äldre. 16 % yngre

(17)

Har du upplevt att det står

formuleringar om samer i skolböcker som inte är bra?

“ja” svarar 41 % av de äldre och 30 % av de yngre)

63 olika läromedel i SO ämnen (Karlsson

2004) undersöktes, hälften nämnde inte

samer överhuvudtaget

(18)

Om du eller dina föräldrar bett om

modersmålsundervisning i samiska, har du fått det?

37 % svarar nej i den äldre gruppen (18-28 år) 9 % svarar nej

14 % svarar att de inte vet i den yngre gruppen

(12-18 år)

(19)

Etnisk diskriminering/ kränkande behandling

Illa behandlad på grund av härkomst?

Hälften (50 %) av de samiska ungdomarna

Har du under de tre senaste månaderna

blivit behandlad/bemött så att du känt dig

kränkt?

21 % av männen och 32

% av kvinnorna svara

(20)

Enkulturation

Stolt över att vara same Pratar samiska

Förstår samiska

Detar i samiska aktiviteter (kalvmärkning,renskiljning, slöjd, jakt&fiske)

Nära anknytning till någon sameby

Anknytning till någon samisk organisation

(21)

Känsla av sammanhang

n  Jag tror att jag kan påverka saker i mitt liv

Inte alls Mycket

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Medeltal 8,2

(22)

Självvärdering:

procent män respektive kvinnor som svarat “Ofta”

eller “Mycket ofta”

10 20 30 40 50 60 70 80 90

100 Man

Kvinna

(23)

Hälsa

•  En majoritet av unga vuxna rapporterar en ganska god hälsa (fysisk hälsa) och positiv självvärdering

•  Men nästan hälften

•  upplever ofta bekymmer

•  glömmer ofta saker

•  och har inte tillräckligt med tid för att göra

(24)

Könsskillnader i hälsoaspekter

andel ”ofta” svar i % för män respektive kvinnor

98 96

5 10

95

87

30

94

14

40

61 94

87

13

24

90

76

53

93

18

48

58

25 50 75 100

Men Women

(25)

Hälso skillnader inom den samiska gruppen

De med erfarenhet av etnisk diskriminering rapporterar sämre hälsa

Kvinnorna rapporterar sämre hälsa

De som lever ensamma rapporterar sämre

hälsa

(26)

Särbehandlad och kränkt– en rapport om sambanden mellan diskriminering och hälsa 2005:49

I Sverige finns en nationell folkhälsopolitik med ett övergripande mål att skapa samhälleliga

förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Särskilt angeläget är det att hälsan förbättras för de grupper som är mest

utsatta för ohälsa. De grupper i samhället som är

mest utsatta för ohälsa är också de grupper som

är mest utsatta för diskriminering i samhället

(27)

Självmords beteende

ATTS (Attitudes towards suicide)

Livsleda: 61 % samer vs 50 % svenskar

Självmordstankar: 45 % samer vs 37 % svenskar Dödsönskningar: 49 % samer vs 37 % svenskar Självmordsplaner: 18.9 vs 18.3

Självmordsförsök: 5.5 % samer vs 7.9 % svenskar

Samer mer positiv attityd till möjligheten att hjälpa personer med självmordsproblematik

(28)

Samband mellan “självmordsförsök” respektive “planer på att ta sitt liv och” och dålig behandling på grund av samisk

härkomst, renskötare, kön samt län

 

Självmordsförsök   Planer  på  a5  ta  si5  liv  

uOR(95%  CI)   aOR(95%  CI)   uOR(95%  CI)   aOR(95%  CI)   Dålig  behandling  på  grund  

av  samisk  härkomst  

Nej   1   1   1   1  

Ja   2.40(1.04-­‐5.55)   ns   2.28(1.43-­‐3.64)   2.32(1.41-­‐3.81)   Renskötare  

Nej   1   1   1  

Ja   2.67(1.03-­‐6.92)   3.34(1.13-­‐9.86)   2.09(1.11-­‐3.95)   2.11(1.02-­‐4.37)   kön  

Män   1   1   1  

Kvinnor   ns   3.41(1.29-­‐9.00)   1.75(1.09-­‐2.79)   1.86(1.12-­‐3.08)   Län  

Norrbo5en   1   1   1   1  

Västerbo5en/ ns   ns   2.07(1.25-­‐3.42)   2.22(1.32-­‐3.78)  

(29)

Alkohol vanor

Signifikant skillnad mellan samer och andra svenskar

Svenskar har 1.5 gånger högre risk för riskfullt

drickande (harzardous/harmful) jmf med samer

Könsskillnader bara i den samiska gruppen

(30)

Slutsatser

Unga samer upplever i hög grad att det finns en stor okunnskap om samer

50 % upplevt sig illa behandlade pga härkomst

De flesta unga vuxna har en ganska god hälsa (fysisk) men många upplever bekymmer och stress

Renskötare och samer med efarenhet av etnisk

diskrimnering är mer utsatta och upplever en sämre hälsa

Skolbarnen rapporterar en lägre livskvalitet jmf med

(31)

References

Related documents

De finner ett negativt samband mellan etnisk mångfald och lokal tillit, däremot inte mellan etnisk mångfald och mellanmänsklig tillit.. I denna studie använder vi data över

Den relativa kallelsefrekvensen är som störst för butikssäljare, fordonsförare, restaurangbiträden och byggnadsarbetare, där vi finner att sannolikheten att kallas till

Kortfattat visar resultaten att det finns signifikanta skillnader mellan kön och politisk åskådning om respondenterna anser att etnisk diskriminering i reklam är problematiskt

Jag genomförde en hypotetisk beräkning av hur mycket högre eller lägre priser de 12 företagen hade behövt sätta under 2017 för att de alla exakt skulle nå en avkastning

Chefer/arbetsledare inom hela landstingskoncernen ska utveckla ett medvetet förhållningssätt som innebär att satsa på mångfald och att verka för att kompetens i etnisk

1 Njurförbundet Sydsverige 2 Njurförbundet Västsverige 3 Njurförbundet Småland 4 Njurföreningen Kalmar län 5 Njurförbundet Sydöstra Sverige 6 Njurförbundet i Värmlands

[r]

Alla kan göra fel ibland och det gagnar ingen att tolka in etnisk diskriminering i ett förfarande som bara är en slumpartad miss, men om en arbetsgivare faktiskt medvetet