Gruppmöten: majoriteten kl. 16:30 i vänstra kammaren och oppositionen kl. 16:30 i Thomas Werthéns rum.

(1)

KALLELSE

Datum Sida

2018-01-05 1

Sammanträde

Nämnd: Barn- och utbildningsnämnden

Tid: Tisdagen den 23 januari 2018 kl. 17:00 Plats: Vänstra kammaren, Habo kommunhus Justerare: Helena Persson

Förhandling enligt MBL § 11/AML: Kommunal den 11 januari kl. 14:00 i rum Fagerhult, kommunhuset, och övriga den 11 januari kl. 08:00 i rum Fagerhult, kommunhuset.

Gruppmöten: majoriteten kl. 16:30 i vänstra kammaren och oppositionen kl. 16:30 i Thomas Werthéns rum.

Föredragningslista

Ärende/Föredragande Dnr

1. Aktuell betygsstatistik åk 6

Besök av utvecklingsstrateg/vetenskaplig ledare Charlotte Sjödahl 2. Svar på motion om förstärkt resursenhet till skolorna i Habo

Besök av utvecklingsstrateg/vetenskaplig ledare Charlotte Sjödahl

BU17/112

3. Aktuell betygsstatistik åk 7-9 Besök av rektor Patric Hilmersson 4. Uppföljning av skolnärvaro

Besök av barn- och ungdomssamordnare Anders Ströberg 5. Ekonomisk månadsrapport

Besök av ekonom Mona Ljunggren

BU17/84

6. Uppföljning av 2017 års interna kontrollplan BU16/112 7. Granskning av förvaltningarnas hantering av sjukskrivningar och

arbetsmiljö

BU17/150

8. Anmälningsärenden 9. Informationsärenden

Nicklas Gustavsson Marie Skarp

Ordförande Sekreterare

(2)

TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Sida

2018-01-05 BU17/112 1

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post

Box 211 Jönköpingsvägen 19 036-442 80 40 036-442 81 60 katarina.stahlkrantz@habokommun.se

566 24 Habo Telefon (vx) Webb

036-442 80 00 www.habokommun.se

Till

Barn- och utbildningsnämnden

Motion om förstärkt resursenhet till skolorna i Habo

Förslag till beslut

- Barn- och utbildningsnämnden beslutar att särskild

undervisningsgrupp på hemskolan ska ses som en nödvändig lösning endast vid undantagsfall.

- Barn- och utbildningsnämnden beslutar att särskild

undervisningsgrupp ska erbjudas inom ramen för den ordinarie verksamheten (på hemskolan).

- Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ge barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att genomföra ytterligare insatser för att öka förutsättningarna för att barn och elever undervisas inom ramen för ordinarie undervisningsgrupp.

- Barn- och utbildningsnämnden beslutar att föreslå

kommunfullmäktige att besluta att motionen om förstärkt resursenhet till skolorna i Habo med barn- och

utbildningsnämndens utredning anses vara besvarad.

Ärendebeskrivning

Anders Rickman (L) har i en motion föreslagit en utredning av behovet av och möjligheten till att införa en förstärkt resursenhet i Habo. Motionen remitterades till barn- och utbildningsnämnden som föreslog att motionen skulle avslås. Även kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 11 oktober 2017 att motionen skulle avslås. Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 26 oktober 2017 fattades sedan beslut om att

återremittera motionen till barn- och utbildningsnämnden.

Barn- och utbildningsförvaltningen har genomfört en utredning kring förstärkt resursenhet till skolorna i Habo kommun. I sin utredning

presenterar förvaltningen möjligheter med en kommungemensam särskild undervisningsgrupp, men också svårigheter och risker. Efter en samlad bedömning förslår barn- och utbildningsförvaltningen att en särskild undervisningsgrupp på hemskolan ska ses som en nödvändig lösning endast vid undantagsfall och att den särskilda undervisningsgruppen då ska erbjudas inom ramen för den ordinarie verksamheten (på hemskolan).

Barn- och utbildningsnämnden föreslås även ge förvaltningen i uppdrag att genomföra ytterligare insatser för att öka förutsättningarna för att barn och elever undervisas inom ramen för ordinarie undervisningsgrupp.

(3)

Dnr Sida

BU17/112 2

Katarina Ståhlkrantz Barn- och utbildningschef

Beslutet skickas till:

Kommunfullmäktige

(4)

Charlotte Sjödahl

Vetenskaplig ledare/ Utvecklingsstrateg

Återremiss §125

Datum 2017-12-20

Dnr KS17/163

Sida 1 (4)

POSTADRESS Box 211 566 24 HABO

BESÖKSADRESS Jönköpingsvägen 19

WEBBPLATS www.habokommun.se

TELEFON 036-442 80 00(vx)

E-POST

bun@habokommun.se

Utredning förstärkt resursenhet till skolorna i Habo

Inledning och bakgrund

På uppdrag av kommunfullmäktige (Dnr KS17/163) har barn och utbildningsförvaltningen utfört en utredning kring förstärkt resursenhet till skolorna i Habo kommun.

Särskilda undervisningsgrupper är ett område där ett flertal olika omständigheter behöver beaktas såsom skolans författningar, forskning, ekonomiska förutsättningar, liksom att olika lösningar kan innebära både möjligheter och risker när det gäller elevers kunskapsmässiga och sociala utveckling.

Syfte

Syftet med utredningen är att redogöra för de lagliga förutsättningar som finns för verksamhetens organisation, redovisa studier inom området samt belysa nuvarande organisation. Utredningen syftar även till att beskriva två organisationsmodeller och de utmaningar och möjligheter som finns för dessa samt ge förslag på hur organisationen kan utformas för att på bästa sätt möta alla elevers behov och förutsättningar.

Skollagens bestämmelser om särskilda undervisningsgrupper

Alla elever ska få den ledning och stimulans de behöver för att utifrån sina förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. En elev som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås kan vara i behov av särskilt stöd. I första hand ska det särskilda stödet ges genom olika former av anpassningar inom ramen för elevens ordinarie undervisningsgrupp, men om det finns särskilda skäl kan stödet ges i en särskild undervisningsgrupp¹. Proposition 2009/10:165 anger att det särskilda stödet ska ges genom olika former av anpassningar inom ramen för elevens ordinarie

undervisningsgrupp. Det kan handla om att den särskilda undervisningsgruppen ger bättre möjligheter till individuellt stöd eller att eleven kan erbjudas en lugnare miljö.²

Förändringar i samband med 2010 års skollag innebär att placering i särskild undervisningsgrupp, som tidigare var ett ansvar för huvudmännen att besluta om, nu är rektors ansvar. Undervisningen kan vara inrymd i en skolenhets lokaler eller i andra lokaler. En elev som placeras i särskild undervisningsgrupp tillhör sin ordinarie skolenhet. Det innebär att rektor behåller ansvaret oavsett fysisk placering av gruppen. Målet är alltid att en elev i en särskild undervisningsgrupp ska tillbaka till sin ordinarie grupp.³

1 Skollagen 2010:800 3 kap. §11

2 Proposition 2009/10:165

3 Skolverket (2013) Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.

(5)

Sida 2 (4)

Inkludering

Skolans värdegrund utgår från alla människors lika värde. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla en människosyn som bygger på förståelse och respekt för olikheter. Skolan ska på så vis bidra till att utveckla medborgare i ett samhälle där människor känner gemenskap.

Enligt forskning⁴ innebär inkludering att:

- skolan möter varje individ utifrån dess behov och anpassar sig efter eleverna- inte tvärtom - alla elever känner att de är delaktiga i ett sammanhang och får möjlighet att utvecklas utifrån

sina förutsättningar

- elevernas olikheter är en tillgång i undervisningen och för lärandet - skolan erbjuder olika lärmiljöer för olika behov hos olika elever

Inkluderande lärmiljöer handlar om att förhållningssätt, lärstil och den fysiska miljön anpassas till eleverna och deras lärande.

Grundsynen för barn och utbildningsförvaltningen är att elevers olikheter är en tillgång som bidrar till att elevernas utvecklas till demokratiska medborgare. Utgångpunkten är att sträva efter inkluderande lärmiljöer som leder till en skola för alla.

Olika former av särskild undervisningsgrupp

I en del fall kan särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp vara ett sätt att möta elevens behov. Det handlar då om att den särskilda undervisningsgruppen upplevs ge bättre förutsättningar att tillgodose elevens behov av specifik kompetens, ett mindre sammanhang och utökat lärarstöd. Stödformen kan möjliggöra att elever som tidigare varit ”hemmasittare” kommer till skolan⁵. Det mindre

sammanhanget handlar till stor del om den fysiska miljön. En förutsättning för att skapa denna miljö är att skolan har lämpliga lokaler. Eleven kan få sitt behov av särskilt stöd i särskild undervisningsgrupp tillgodosett på den egna skolenheten eller i en grupp som organiseras centralt i kommunen, en så kallad kommungemensam särskild undervisningsgrupp.

Särskild undervisningsgrupp på den egna skolenheten innebär att eleven särskiljs helt eller delvis från sin ordinarie grupp men undervisningen sker inom skolans lokaler.

En kommungemensam särskild undervisningsgrupp tar emot elever från alla skolor i kommunen. Det bör betonas att en kommungemensam särskild undervisningsgrupp är en typ av resursskola som bör betraktas som en särlösning. Detta innebär en särskiljande lösning där elever i behov av särskilt stöd placeras avsides från den gruppeleven normalt skulle tillhöra. En kommungemensam

undervisningsgrupp kan utformas så att den kombineras med undervisning i elevens ordinarie grupp.

Kommungemensam särskild grupp - utmaningar

Kommungemensam särskild grupp är förenat med ett antal svårigheter och risker.

En svårighet består i att bestämmelserna om rektors ansvar kan vara svåra att förena med praktiken.

Det framkommer i Skolverkets studie visar på ytterligare en svårighet vad gäller att beslut om placering i kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper inte fullt ut blir rektors beslut, då kommunnivån genom sitt ansvar för finansiering av grupperna får inflytande över vilka elever som placeras i grupperna.

4 Niholm, C. (2006) Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd” Myndigheten för skolutveckling Nilholm, C., Göransson, K. (2013) Inkluderande undervisning. Specialpedagogiska myndigheten

5 Skolverket (2014) Särskilda undervisningsgrupper -En studie om organisering och användning av särskilda undervisningsgrupper i grundskolan. Rapport 405

(6)

Sida 3 (4)

Ytterligare svårigheter med att organisera kommungemensamma resursgrupper består i att:

- det kan vara svårt att skapa homogena grupper

- det kan vara svårt att upprätta tydliga kriterier för placering av elever i grupperna

- lokalernas placering kan vara särskiljande och gör det svårt för eleverna att undervisas i de ordinarie undervisningsgrupperna i skolan

- det kan innebära schematekniska svårigheter när en elev ska gå i skolan på två olika platser Ur ekonomisk synvinkel är kommungemensamma resursenheter kostsamma och nationellt sett därtill minskar antalet kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper ⁶.

Kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper medför också ett antal risker. Den allvarligaste risken handlar om elevens livslånga lärande. Exkludering sker utifrån goda intentioner men forskning visar att detta kan påverka elevens självbild i relation till andra elever, lärandet, den egna förmågan och sina framtida möjligheter.⁷ Denna typ av grupperingar riskerar få negativa effekter på elevernas skolresultat⁸. Separation kan leda till en bestående känsla av utanförskap.

Det finns också en risk för att det inte ställs tillräckliga krav på anpassningar i de ordinarie

undervisningsgrupperna då särskilda undervisningsgrupper finns att tillgå. Det kan leda till att grupper kan leva kvar och fyllas på utan tydliga mål och syften för verksamheten. Skolverkets studie slår fast att när särskilda undervisningsgrupper en gång skapats har en tendens att fortleva, även då de

ursprungliga behoven förändrats⁹. Även skolinspektionens granskning visar att särskilda

undervisningsgrupper har en tendens att bli permanenta lösningar och det finns en risk eleverna inte ges möjlighet att utveckla sin fulla potential¹⁰.

Det finns också risk för att kompetensen att tillgodose elevers behov av särskilt stöd i den ordinarie undervisningsgruppen utarmas då kommungemensamma grupper kräver tillgång till kompetens.

Kommungemensam särskild grupp - möjligheter

Ovanstående svårigheter och risker bör ställas mot nedanstående skäl till att tillskapa kommungemensamma resursgrupper:

- grupperna kan skapa bättre förutsättningar att hantera elevers stödbehov, än de ordinarie undervisningsgrupperna genom hög lärartäthet för att tillgodose omfattande behov av särskilt stöd

- det finns kompetens för att tillgodose elevers behov av särskilt stöd

- den särskilda undervisningsgruppen kan innebära mer trygghet genom att eleverna får möta samma pedagoger hela dagen.

Nulägesbeskrivning

I Habo kommun finns en strävan mot att fler elever som är i behov av särskilt stöd ska kunna gå kvar i sin ordinarie undervisningsgrupp istället för att de placeras i en särskild undervisningsgrupp. I vissa

6 Skolverket (2014) Särskilda undervisningsgrupper

-

En studie om organisering och användning av särskilda undervisningsgrupper i grundskolan. Rapport 405

7 Persson, B. Persson, E. (2012) Inkludering och måluppfyllelse – Att nå framgång med alla elever.

8 Hattie, J. (2014) Synligt lärande

9 Skolverket (2014) Särskilda undervisningsgrupper -En studie om organisering och användning av särskilda undervisningsgrupper i grundskolan. Rapport 405

10 Skolinspektionen (2010) Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever. Kvalitetsgranskning 2010:14

(7)

Sida 4 (4)

fall ses dock placering i särskild undervisningsgrupp som nödvändig. Det handlar då om att den särskilda undervisningsgruppen upplevs ge bättre förutsättningar att tillgodose elevens behov av specifik kompetens, ett mindre sammanhang och mer lärarstöd.

Särskild undervisningsgrupp (antal elever)

Enhet 2014 2015 2016 2017

Hagabodaskolan 2 3 10

Hagenskolan 2

Fagerhults skola 3

Kråkerydskolan 1 1 1

Alléskolan 1 1 1 1

Bränningeskolan 2 2 1

Totalt 4 6 5 17

Antalet elever i särskild undervisningsgrupp har ökat under 2017. Hagabodaskolan står för den största ökningen. Ökningen beror främst på att skolan före 2017 inte dokumenterat elever i särskild

undervisningsgrupp enligt rådande föreskrifter.

På Hagabodaskolan har ett antal åtgärder påbörjats för att möta ett elever i behov av särskild

undervisningsgrupp. Skolans resursteam har under läsåret 2016-2017 utfört ett omfattande arbete med att utreda elevers behov av särskilt stöd. Skolans organisering runt elever i särskild undervisningsgrupp har förändrats och inriktats mot att elever i större omfattning undervisas i sin ordinarieklass. Skolans lärare anser att inkluderande insatser bidragit till att fler elever når kunskapsmålen i jämförelse med presumtiva resultat.

Skolverket erbjuder i dagsläget en statsfinansierad kompetensutveckling kring specialpedagogik för lärande. Under läsåret 2016-2017 deltar Hagenskolan och Alléskolan med samtliga lärare. Ytterligare två skolor förväntas delta under läsåret 2017-2018. Kompetensutvecklingen ska bidra till att utveckla inkluderande förhållningssätt och inkluderande lärmiljöer för alla elever.

Sammantaget sker ett framgångsrikt förbättringsarbete och insatser för fortsatt utveckling är planerade.

Utifrån de svårigheter och risker som en kommungemensam särskild undervisningsgrupp medför och barn- och utbildningsförvaltningens strävan mot en förskola och skola med inkluderande lärmiljö och inkluderande förhållningssätt föreslås följande:

- Särskild undervisningsgrupp på hemskolan ska ses som en nödvändig lösning endast vid undantagsfall

- Särskild undervisningsgrupp ska erbjudas inom ramen för den ordinarie verksamheten (på hemskolan)

- Barn och utbildningsförvaltningen ges i uppdrag att genomföra ytterligare insatser för att öka förutsättningarna för att barn och elever att undervisas inom ramen för ordinarie

undervisningsgrupp

(8)

Datum Dnr Sida

2018-01-05 BU16/112 1

Till

Uppföljning av 2017 års interna kontrollplan

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna barn- och utbildningsförvaltningens uppföljning av internkontrollplan 2017.

Enligt kommunallagen ska de olika nämnderna inom sina områden se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som full- mäktige har bestämt och de föreskrifter som gäller för verksamheten (KL 6 kap 7 §). Barn- och utbildningsnämndens interna kontrollplan för 2017 innehåller det som nämnden har beslutat att kontrollera under året.

Uppföljningen av barn- och utbildningsnämndens interna kontrollplan 2017 visar att:

- Delegationsordningen är aktuell och har följts.

- Barn- och utbildningsnämndens beslut har verkställts.

- Förskola erbjuds inom fyra månader.

- Förskolechefer/rektorer anmäler eventuella kränkningar till huvudmannen.

- Skolplikten fullgörs.

- Rektorerna har fattat beslut om åtgärdsprogram, särskild

undervisningsgrupp/enskild undervisning och anpassad studiegång.

Kommunstyrelsen

(9)

2016-11-28

Intern kontrollplan för barn- och utbildningsnämnden 2017

Rutin som ska kontrolleras

Reglemente, regler,

policy som berörs Kontrollmetod Ansvarig Genomförd

Rapport till nämnd Delegationsordningen

är aktuell

Delegationsordning för barn- och

utbildningsnämnden i Habo kommun

En kontroll genomförs av delegationsordning 2017

Barn- och utbildningschef

Januari 2017 Februari 2017

Delegationsordningen följs

Delegationsordning för barn- och

utbildningsnämnden i Habo kommun

Ett stickprov av beslut fattade 2017 med stöd av delegationsordning en inom varje område

December 2017

Januari 2018

Barn- och

utbildningsnämndens beslut har verkställts

Protokoll från barn- och utbildningsnämndens sammanträden

En kontroll av verkställda beslut genomförs varje halvår

Juni 2017, december 2017

Augusti 2017, januari 2018

Förskola erbjuds inom fyra månader

Skollagen 8 kap.

14 §

Kontroll av alla placeringar 2017

Handläggare December 2017

Januari 2018

Förskolechef/rektor anmäler ev.

kränkningar till huvudmannen

Skollagen 6 kap.

10 §

Rapportering till skyddskommittén

Utvecklingsledare Oktober 2017

Februari 2018

Skolplikten fullgörs Skollagen 7 kap. 4 § Kontroll av närvaro varje halvår

Barn- och ungdomssamordnare/

Ungdomscoach

Beslut om åtgärdsprogram

Skollagen 3 kap. 9 § En kontroll av fattade beslut genomförs vid två tillfällen 2017

Beslut om särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning

Beslut om anpassad studiegång

(10)

Datum Dnr Sida

2018-01-05 BU17/150 1

Till

Granskning av förvaltningarnas hantering av sjukskrivningar och arbetsmiljö

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ställa sig bakom barn- och utbildningsförvaltningens svar på kommunrevisionens rekommendationer.

Kommunens revisorer har genomfört en uppföljande granskning av förvaltningarnas hantering av sjukskrivningar och arbetsmiljö. Den sammanfattande bedömningen visar bland annat att flera åtgärder har vidtagits inom förvaltningarna för att minska sjukfrånvaron och att chefer och rektorer upplever att de är väl informerade om de policys och det stöd som finns inom områdena sjukfrånvaro och arbetsmiljö.

Kommunrevisionen presenterar också ett antal rekommendationer, varav följande gäller barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde:

- Nämnderna rekommenderas att undersöka anledningar till varför sjukfrånvaron har minskat inom vissa grupper och ökat inom andra.

- Nämnderna rekommenderas att arbeta vidare med att minska sjukfrånvaron och att genomföra de åtgärder som planerats.

- Nämnderna rekommenderas att följa upp de projekt som genomförs för att försäkra sig om att de ger en positiv effekt.

- Nämnderna rekommenderas att följa upp kostnader i relation till sjukskrivningar.

- Nämnderna rekommenderas att ta fram delmål kopplade till sjukskrivningsmålen.

- Barn- och utbildningsnämnden rekommenderas att vidta fler åtgärder för att minska sjukfrånvaron ytterligare och nå målet på 3 %, alternativt se över målen.

Barn- och utbildningsförvaltningen vill betona betydelsen av ett

långsiktigt, strategiskt och systematiskt arbete för en god arbetsmiljö och minskad sjukfrånvaron och ställer sig därför bakom revisionens

rekommendationer.

(11)

Dnr Sida

BU17/150 2

Kommunrevisionen

(12)

(13)

(14)

(15)

(16)

(17)

(18)

(19)

(20)

(21)

(22)

(23)

(24)

(25)

(26)

(27)

(28)

(29)

(30)

(31)

(32)

(33)