Dagvattenpolicy för
Svedala kommun
Antagen av Kommunfullmäktige i Svedala
2004-06-09, §78
Innehåll
1.Inledning 2
2. Definition av dagvatten 2
3. Dagvattenpolicy 2
4. Riktlinjer för dagvattenhantering i Svedala kommun 3
5. Klassificering av dagvatten 5
6. Recipientklassificering 7
7. Organisation och ansvar 8
Referenser och lästips Bilaga 1
Råd vid infiltration och perkolation av dagvatten
1. Inledning
Dagvatten har tidigare betraktats som rent och hanteringen av det har ofta handlat om utjämning av flöden för att undvika överbelastningar i lednings- nätet vilket t ex kan leda till källaröversvämningar. Idag har synen på dag- vattnet förändrats och det ställs frågor kring dess kvalitet och påverkan på miljön.
Hanteringen av dagvatten och föroreningsgraden på dagvattnet beror av de lokala förhållandena. För Svedala kommuns del påverkar t.ex. de geologiska förhållandena möjligheten att lokalt ta hand om dagvattnet via infiltration. I förhållande till nationella trafikbelastningar för beräkning av dagvatten-
föroreningar hamnar Svedalas gator och vägar i en lågt belastad kategori. Men även den mängden kan ha betydelse för Svedalas recipienter.
Dagvattenpolicyn för Svedala kommun skall ge klara riktlinjer för hur och i vilken omfattning arbetet med dagvattnet i kommunen skall bedrivas.
Dagvattenpolicyn inleds med en definition av dagvatten för att beskriva ämnesområdet. Därefter följer en allmän policy samt riktlinjer för behandling av dagvatten utifrån en klassificering av dess föroreningsmängd. Slutligen behandlas behovet av en organisation för det framtida arbetet med dagvatten- frågorna.
2. Definition av dagvatten
Dagvatten är ytavrinnande regn-, spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor (även takytor) eller på genomsläpplig mark via diken eller ledningar till recipienter (sjöar och vattendrag) eller reningsverk.
3. Dagvattenpolicy
Målet för dagvattenhanteringen i Svedala kommun skall vara att ta hand om dagvattnet på ett sådant sätt att störningar på miljö, byggnader eller
anläggningar inte uppstår och som medför låga anläggnings- och
driftkostnader. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) utan föregående rening är lämpligt att använda för relativt rent dagvatten. För att målet skall uppfyllas skall följande policy för dagvatten tillämpas:
• Dagvattensystemen skall vara utformade så att byggnader och anläggningar inte skadas av dagvatten.
• Den naturliga vattenbalansen skall, så långt som det är tekniskt möjligt, inte påverkas negativt av användningen av mark och vatten.
• Tillförseln av föroreningar till dagvattensystemen skall begränsas så långt som möjligt.
• Dagvattensystemen skall utnyttjas som en resurs i landskap och tätorter.
• Sjöar och vattendrag skall inte betraktas eller utnyttjas som dagvattendammar eller dagvattendiken.
• Dagvatten skall renas på lämpligt sätt utifrån sin kvalitet samt den kvalitet som krävs för recipientens känslighet.
4. Riktlinjer för dagvattenhantering i Svedala kommun Riktlinjer för befintliga planområden
• Det dagvatten som uppstår i befintliga planområden skall inte utan behandling ledas till en recipient såvida inte flödet eller förorenings- belastningen anses obetydlig.
• Öppna dagvattensystem skall utformas så att de upplevs som ett positivt inslag i miljön.
• Biltvätt på dagvattenanslutna hårdgjorda ytor skall reduceras i möjligaste mån genom olika informationsinsatser.
• Underhållet av gator och vägar skall inriktas mot att begränsa föroreningen av dagvattnet.
• Recipienternas känslighet skall bedömas och klassificeras för att ge underlag för att bedöma behovet av åtgärder.
• Fastighetsägare skall uppmuntras att ta hand om sitt dagvatten lokalt och därmed minska dagvattenavledningen från tomten.
Riktlinjer för nya planområden
• I planprocessen skall hanteringen av dagvatten utifrån dagvattenpolicyn beaktas tidigt.
• I alla typer av planer skall grönområden och gröna stråk för öppen ledning och infiltration av dagvatten avsättas.
• I detaljplaner skall höjdsättning ske med beaktande av dagvattenavrinning.
• Det dagvatten som uppstår i nya planområden skall inte utan behandling ledas till en recipient såvida inte flödet eller
föroreningsbelastningen anses obetydlig eller reningen sker på ett sådant sätt att grundvattnet kan komma att förorenas.
• Dagvattensystemen bör utformas så att skadeverkningar vid olyckor som kan förorena grund- eller ytvatten begränsas.
• Lokalt omhändertagande av dagvatten skall tillämpas i möjligaste mån.
• Kraftigt förorenat dagvatten skall behandlas i dagvattendammar. Det gäller framför allt dagvatten från följande typer av ytor:
- Trafikerade ytor.
- Större parkeringsytor.
- Byggnader med större koppartak, förzinkade material och PCB- fogar.
- Industriområden.
• Öppna dagvattensystem skall utformas så att de upplevs som ett positivt inslag i miljön.
• Vid prövning av bygglov skall material som belastar dagvattnet särskilt hårt uppmärksammas och om så är möjligt ersättas med andra material.
• Fastighetsägare skall genom krav på dagvattenavledningens storlek förmås att ta hand om sitt dagvatten lokalt
• Recipienternas känslighet skall bedömas och klassificeras för att ge underlag för att bedöma behovet av åtgärder.
Riktlinjer för bebyggelse utanför planområden
För områden med kommunala dagvattenledningar skall samma strategier gälla som för planlagda områden. Övriga områden skall prövas i bygglov och vid tillsyn enligt miljöbalken. Anläggningar som kan ha betydelse för dagvattnets kvalitet eller utgöra en risk, t ex riksvägar, järnvägar, flygplatsområde, skall särskilt uppmärksammas och behandlas enligt kommunens policy.
5. Klassificering av dagvatten
Dagvatten skall renas på lämpligt sätt utifrån sin kvalitet samt den kvalitet som krävs för recipientens känslighet. Att bestämma ett dagvattens faktiska
sammansättning är komplicerat och både personal- och kostnadskrävande. En klassificering av dagvatten utifrån schablonhalter som finns framtagna för olika typer av markanvändning kan därför vara ett enklare sätt att få fram underlag för beslut om reningsinsats. Det är viktigt att tänka på att i vissa fall kan det vara halterna som är kritiska men oftast är det mängderna som är det
avgörande.
I tabell 1 redovisas hur dagvatten skall klassas utifrån markanvändning och vilka tänkbara föroreningar som kan förekomma. Det skall dock påpekas att detta är en grov indelning och att det inte alltid är givet vilken föroreningsklass vattnet ska tillhöra eftersom det ofta innehåller vilka ämnen med olika
föroreningshalter. T.ex kan en väg bidra till mindre föroreningsbelastning än en gata med samma trafikmängd då förhållandena hur vattnet rinner av till
recipienten är olika.
Tabell 1 Klassificering av dagvatten
Föroreningsklass Markanvändning Tänkbara föroreningar Låga halter av 1
föroreningar
Park- och andra grönytor inom detaljplanelagt område
Luftföroreningar (våtdeposition av svavel och kväve), bakterier (avfall, fågel- och djurfekalier), gödnings- och bekämpningsmedel
2 Låga till måttliga halter av föroreningar
Mindre bostadsområden eller områden med hårdgjorda ytor < 50 %, takytor, promenadytor utan större inslag av föroreningar från trafik
Luftföroreningar (våtdeposition av svavel och kväve), bakterier (avfall, fågel- och djurfekalier, djurhållning), förzinkade belysningsstolpar, koppartak mm, biltvätt på gata
3
Måttligt höga halter av föroreningar
Större bostadsområden eller områden med hårdgjorda ytor > 50%
och tätorter med vägar, kontorsområden och parkeringsplatser som är koncentrerade till en samlad hårdgjord yta
Näringsämnen, suspenderat material, bakterier, biologiskt nerbrytbart material (bensin, diesel mm och naturligt organiskt material), organiska kemikalier (kolväten från bränsle,
lösningsmedel mm), tungmetaller, halkbekämpningsmedel
4 Höga halter av föroreningar
Gator och vägar med mer än 8000 ÅDT, större parkeringsplatser och industriområden.
Näringsämnen, suspenderat material, bakterier, biologiskt nerbrytbart material (bensin, diesel mm och naturligt organiskt material), organiska kemikalier (kolväten från bränsle,
lösningsmedel mm), tungmetaller, halkbekämpningsmedel
Riktlinjer för dagvatten med låga halter av föroreningar, klass 1:
• Dagvattnet från park- och grönytor kan infiltreras eller ledas direkt till ytrecipient utan föregående behandling.
Riktlinjer för dagvatten med låga till måttliga halter av föroreningar, klass 2:
• Dagvattnet ska i första hand omhändertas lokalt genom infiltration eller perkolation inom tomtmark för att undvika eller eliminera dess bortledande.
Om förutsättningar saknas för lokalt omhändertagande ska vattenflödet utjämnas eller fördröjas innan avledning sker till ledningsnätet eller recipienten.
• Dagvatten från mindre bostadsområdens takytor och promenadytor mm utan större inslag av föroreningar från trafik ska inte behövas renas än i undantagsfall, utan källan till föroreningen bör i första hand åtgärdas.
• Dagvatten från mindre boendeparkeringar bör omhändertas genom t.ex.
lutning från hårdgjord yta mot gräsytor runt parkeringsytor, bortledning och rening i singelfyllda skåldiken, växtupptag i trädgropar, genom öppen beläggning för direkt infiltration under p-ytan.
• Oljeavskiljare bör installeras på större boendeparkeringar.
Riktlinjer för dagvatten med måttliga till höga halter av föroreningar, klass 3:
• Allt dagvatten bör källsorteras så att de mest förorenade fraktionerna renas separat. Dagvatten av bättre kvalitet ska i första hand kunna
omhändertas lokalt genom infiltration eller perkolation och i andra hand utjämnas eller fördröjas innan avledning sker till ledningsnät eller recipient.
• Huvudregeln är att dagvatten med höga halter av föroreningar inte ska infiltreras eller perkoleras. Innan dagvatten med höga halter av föroreningar ytavleds skall det renas.
• I de fall dagvatten måste avledas via ledningssystem till recipient ska bygg och miljönämnden kontaktas för en bedömning av recipientens känslighet.
• Dagvatten från mindre boendeparkeringar bör omhändertas genom t.ex.
lutning från hårdgjord yta mot gräsytor runt parkeringsytor, bortledning och rening i singelfyllda skåldiken, växtupptag i trädgropar, genom öppen beläggning för direkt infiltration under p-ytan.
• Oljeavskiljare bör installeras på större boendeparkeringar.
• Även dagvatten från trafikytor med mindre trafik kan behöva renas om det leds ut i en känslig recipient.
Riktlinjer för dagvatten med höga halter av föroreningar, klass 4:
• Dagvatten med höga halter av föroreningar ska inte infiltreras eller perkoleras.
• Innan dagvatten med höga halter av föroreningar ytavleds skall det renas.
• Minimikravet är att dagvatten avskiljs från olja inom områden som trafikeras med tunga fordon och har högfrekventerade parkeringsplatser.
• För industriområden är det verksamheten som avgör vilka reningssteg som bör tillämpas. Risken för utsläpp av miljöstörande ämnen ska avgöra hur dagvattenhanteringen från en industri ska utformas, samråd krävs med bygg och miljönämnden.
• Bensinstationer ska ha separat oljeavskiljare för dagvatten.
• Lagring och hantering av kemikalier inomhus och utomhus ska ske så att spill eller läckage inte kan nå dagvattennätet. Kemikalier bör därför lagras invallade. Invallade förvaringsytor utomhus bör vara hårdgjorda och försedda med tak.
• Alla garage med en yta som är större än 50 kvm ska ha en
oljeavskiljare med larm. I enlighet med Kommunens tilläggsbestämmelser till ABVA skall oljeavskiljaren tömmas vid behov eller minst en gång per år.
• Vid nyanläggning av hårt trafikerade gator och vägar ska dagvattnet utformas så att föroreningarna i vattnet kan avskiljas.
• Vägdagvatten från starkt trafikerade ytor bör omhändertas i damm eller avsättningsmagasin i kombination med oljeavkiljning och rensnings
• Magasin för omhändertagande av vägdagvatten ska kunna samla upp erforderliga vattenmängder och medge erforderlig tid för avsättning av i vattnet suspenderande föroreningar.
6. Recipientklassificering
Dagvattnet i Svedala har flera typer av recipienter, främst
• vattendrag
• sjöar
• våtmarker
• marken och grundvatten
Till viss del går det också dagvatten till spillvattenledningsnätet och därmed avloppsverket. På grund av de geologiska förhållandena är det bara en mycket liten del av dagvattnet som kan infilteras/perkoleras i marken.
För att kunna bedöma behovet av dagvattenrening klassificeras recipienten i tre grupper beroende på status och känslighet för mänsklig påverkan. De klasserna är
• mindre känsliga
• känsliga
• mycket känsliga
Vid klassificering av en recipient bedöms recipientens känslighet för organiska föroreningar, tungmetaller, närsalter och hydrologiska störningar samt dess ekologiska och rekreativa värden.
I samband med att nya källor till dagvatten uppkommer som kräver utsläpp till recipient skall Bygg och miljö kontoret kontaktas för att de skall klassificera denna. Bygg och miljökontoret kommer att klassificera recipienternas känslighet i samband med införandet av EU vattendirektiv, eller vid efterfrågan.
Åtgärdsmatrisen i tabell 2 visar vilken åt gärd som krävs vid olika dagvattenklasser och vid olika känsliga recipienter.
Tabell 2 Åtgärdsmatris för dagvattenrening
Recipientklass Dagvattens föroreningsklass Låga halter av
föroreningar Låga till måttliga halter samt måttligt höga halter av förroreningar
Höga halter av föroreningar
Mindre känslig ej rening ej rening hög rening
Känslig ej rening låg rening hög rening
Mycket känslig låg rening hög rening hög rening
7. Organisation och ansvar
Inom sina respektive områden ansvarar tekniskt utskott, miljöutskottet samt bygg- och miljönämnden för att dagvattenpolicyn efterlevs. En arbetsgrupp med deltagare från respektive enhet inrättas för att underlätta
kommunikationen mellan enheterna och det framtida arbetet med strategin.
Referenser och lästips
Boverket, 1995. Vatten i detaljplan. Boverkets allmänna råd 1995:2, Larm, T., 1994. Dagvattnets sammansättning, recipientpåverkan och behandling. VA-forsk Rapport 1994-06
Malmqvist P-A, Svensson G. och Fjellström C.,1994. Dagvattnets sammansättning. VA-forsk Rapport 1994-11.
Naturvårdsverket Helhetssyn i vattenvården
Persson, J., 1999. Hydraulic Efficiency in Pond Design. Doktorsavhandling vid Chalmers tekniska högskola, Göteborg
Scandiaconsult. Redogörelse för recipientkontroll för Segeån Årsrapport för 2000, 2001 samt 2002.
Stockholms stad (2002), Dagvattenstrategi för Stockholm stad.
SWECO VIAK, 2002. Förslag till dagvattenhantering inom del av Svedala.
SWECO VBB VIAK, 2001. PM- Gränshalter för dagvatten.
Svedala kommun, 1998. Miljöskyddsprogram
Svedala kommun, 1998. Miljöpolicy för tekniska kontoret i Svedala kommun1998
Svedala kommun, 1999. Naturen i Svedala- Naturvårdprogram.
Svedala kommun, 1999. Miljöpolicy för Svedala kommun
Södertälje kommun, 2001. Dagvattenpolicy i Södertälje kommun.
Vägverket, 1998. Rening av vägdagvatten - Preliminära råd vid dimensionering av enklare reningsanläggningar. Vägverket Publ. 98:009, 1998-04
Vägverket, 2001. Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag i förhållande till andra föroreningskällor. VV Publ. 2001:114
Bilaga 1
Råd vid infiltration och perkolation av dagvatten
• Utvärdering vad gäller geohydrologiska förhållanden ska ligga till grund för lokalisering och dimensionering av anläggningar för dagvatteninfiltration. Redovisningen bör främst omfatta markens infiltrationskapacitet, grundvattnets in- och utströmningsförhållanden samt den befintliga vegetationens förutsättningar för ytinfiltration.
• Förorenat dagvatten ska inte utan åtgärd omhändertas genom infiltration eller perkolation.
• Infiltration ska ej ske i områden med förorenad mark då risk finns att befintliga markföroreningar kommer i rörelse.
• Om infiltrationskapaciteten är begränsad måste markytan luta så att vattnet fördelas utan att det bildas vattensamlingar..
• Växtlighet och markytans lutning utformas så att skador, främst i form av erosion, undviks.
• En infiltrationsyta bör inte utnyttjas på sådant sätt infiltrationen försvåras t.ex. genom tilltrampning och förslitning av växtligheten.
• Att i själva anläggningsskedet undvika markkompression vid platsen för LOD.
• Perkolationsmagasin bör ligga helt ovanför högsta grundvattennivå.
Då utnyttjas reningsförmågan i markens omättade zon (luftade zon)
• För att kunna infiltrera takvatten bör inga sammanhängande hårdgjorda ytor ansluta direkt mot byggnader.
• Består marken i huvudsak av lera är möjligheten för en
infiltrationsanläggning begränsad. Men även lera, och speciellt
torrskorpelera, kan ha god kapacitet att ta hand om dagvatten och stora vattenmängder kan infiltrera och fördelas ytligt i marken.
