VA-utredning Töcksfors Knutsbol 1:7. Tel Säte i Stockholm Org.nr: VAT: SE

ÅF-Infrastructure AB Frösundaleden 2 Box 467 SE-65110 Sverige

Tel +46 10 505 00 00 Säte i Stockholm Org.nr: 556185-2103 VAT: SE556185210301

afry.com

VA-utredning

Töcksfors Knutsbol

1:7

Handläggare

Petter Nyberg ^Mottagare Nric Scandinavia

Mikael Olsson Östegård Sjöhaget 1 670 10, Töcksfors

Tel +46105057946

Mobil

+46722092974

E-post

petter.nyberg@afconsult.com

Datum

2020-06-08

Projekt-ID

784868

Fastighetsägarna till fastigheten Knutsbol 1:7 har för avsikt att utveckla två

strandområden inom befintligt utpekat LIS-område vid sjön Foxen, strax sydost om Töcksfors, Årjängs kommun (Figur 1).

Inför detaljplanearbetet önskar Årjängs kommun att förutsättningar för

dricksvattenförsörjning och spillvattenrening skall utredas inom planområdet för respektive utvecklingsområde. Utredningen har inte omfattat dagvattenfrågor och dessa omfattas därmed inte av begreppet avlopp såsom det används i rapporten.

Frågeställningar som meddelats i förfrågningsunderlag omfattar (med något förändrade formuleringar):

• Dricksvatten:

o Är dricksvattentillgången tillräcklig för både befintliga och tillkommande fastigheter?

o Kommer grundvattentillgången att ändras i samband med klimatförändringar och torrår motsvarande 2018?

o Vad är en lämplig placering och ett lämpligt utförande av en gemensam dricksvattenbrunn (för respektive delområde)

• Avlopp:

o Vad är ett lämpligt utförande av en gemensam avloppsanläggning?

o Vad är en lämplig placering av en gemensam avloppsanläggning med avseende på markförhållanden, topografi och tillgänglighet?

o Hur stor markyta tas i anspråk samt lämpligt skyddsavstånd till bostad och badplats?

o Lämplig ledningsdragning till reningsanläggningen? Vad krävs för att lägga ledningarna i vägen med syfte att bevara naturmark

o Vilken påverkan på MKN i recipienten kan förväntas?

Figur 1. Översiktskarta över planområdets närområde. Utredningsområdet markeras med streckad cirkel. © Lantmäteriet.

2 Områdesbeskrivning

2.1 Planerad markanvändning

Årjängs kommun har tagit fram en idéskiss för utredningsområdet (Figur 2).

Utvecklingen av fastigheten sker i två separata områden, ett i väster och ett i öster (hädanefter benämnda delområde väster respektive delområde öster). Inom delområde väster föreslås 18 +1 tomter där en av tomterna utgörs av en befintligt fritidshus. Inom delområde öster föreslås 24 tomter. I anslutning till planområdena föreslås en småbåtshamn för respektive delområde.

Figur 2. Idéskiss över planområdet från Årjängs kommun.

2.2 Befintlig bebyggelse och nuvarande markanvändning

Delområde väster består av kraftigt kuperad mark. I planskissen är fem av tomterna förlagda till jordbruksmark. Befintliga bostads- och ekonomibyggnader förväntas rivas.

Övriga tomter är förlagda till skogsbevuxen mark mot söder fördelade på vardera sida om en höjdrygg. Området saknar gällande detaljplan.

Figur 3. Jordbruksmark i delområde väster. Två tomter föreslås till höger i bild i anslutning till befintlig trädgräns.

Figur 4. Föryngringsskog i södra delen av delområde väster.

Figur 5. Västlig slänt mot sjön Foxen i delområde väster dominerade av lövskog med förekomst av berg i dagen.

Delområde öster ligger i ett område med syd-sydvästlig sluttning mot Ulveviken. Mot väster gränsar området till Knutsbolmyren som genomkorsas av Kvarnbäcken.

Planerade tomter är förlagda till båda sidorna om en höjdrygg samt till en höjd belägen i sydvästra området. Aktuella områden är obebyggda och saknar gällande detaljplan. Området har avverkats med ett antal kvarstående frötall, björk och med spontanföryngring av löv- och barrskog.

Figur 6. Delområde öster. Vy från väster om Kvarnbäcken.

2.3 Topografi

Inom båda områdena varierar höjden kraftigt. Den högsta punkten i delområde väster ligger på ca 120 m och inom delområde öster på ca 140 m (RH 2000). Foxens

reglernivå ligger på 102,1 meter över havet. Exempel på höjdprofiler inom respektive område redovisas i Figur 7 och Figur 8.

Figur 7. Höjdprofil (SCALGO) löpande i nord-sydlig riktning. Punkten i höjdprofilen motsvaras av punkten i kartutsnittet. Höjdskillnaderna är överdrivna (icke-enhetlig skala på axlarna).

Figur 8. Höjdprofil (SCALGO) löpande i öst-västlig riktning. Punkten i höjdprofilen motsvaras av punkten i kartutsnittet. Höjdskillnaderna är överdrivna (icke-enhetlig skala på axlarna).

2.4 Recipient

Sjön Foxen (WA94392226¹) är recipient för avrinning från båda områdena. Från delområde öster finns möjlighet att avleda avloppsvatten till Knutsbolmyren och Kvarnbäcken (WA41798655). Kvarnbäcken klassificeras som övrigt vatten i VISS. Sjön Foxen är en vattenförekomst enligt vattendirektivet och klassas i VISS enligt Tabell 1.

Statusklassificeringen för ekologisk status sattes år 2019 i tredje förvaltningscykeln (2017-2021). Statusklassificeringen för kemisk status sattes år 2014 i andra förvaltningscykeln (2010-2016).

Tabell 1. Statusklassificering av recipienten Foxen (VISS, 2020)

Vattenförekomst Ekologisk status Kemisk status

Status (dagsläge)

MKN (framtida mål)

Status (dagsläge)

MKN (framtida mål) Foxen

WA94392226

Måttlig ekologisk

status

God ekologisk status 2021

Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus

God kemisk ytvattenstatus

Recipientens ekologiska status är enligt VISS klassificerad som måttlig, det baseras för denna vattenförekomst på en expertbedömning av fisk. Konnektiviteten har dålig

1 Angivna ID-nummer avser standarden MS_CD i VattenInformationsSystem Sverige (VISS).

status, det finns vandringshinder som hindrar vandringsbenägen fauna och fisk att röra sig fritt.

Statusen för växtplankton är hög vilket tyder på god vattenkvalitet med avseende på övergödning. Ljusförhållanden, koppar, krom och zink (särskilt förorenade ämnen) är fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer som har undersökts i Foxen. Samtliga visar på god eller hög status.

Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Det är den nationella klassificeringen av kvicksilver och PBDE som medför att statusen är satt till ej god. Övriga undersökta prioriterade ämnen, bly och kadmium, har god status.

Foxen är klassad som dricksvattenförekomst enligt vattendirektivets artikel 7. Kraven enligt dricksvattendirektivet har genomförts i Sverige framför allt genom

Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter (SLVFS 2001:30). De krav som gäller för dricksvatten återfinns i 7 §. Dricksvatten anses vara hälsosamt och rent om det:

• inte innehåller mikroorganismer, parasiter och ämnen i sådant antal eller sådana halter att de kan utgöra en risk för människors hälsa, och

• uppfyller de gränsvärden som anges i bilaga 2, avsnitt A och B. (LIVSFS 2017:2)

Kraven avser dock vattenkvaliteten efter rening och gäller inte som kvalitetskrav för råvatten.

2.5 Förorenad mark

Det saknas potentiellt förorenade områden i planområdets närhet enligt utdrag ur Länsstyrelsernas Geodatakatalog (Figur 9).

Figur 9. Utdrag ur Länsstyrelsernas Geodatakatalog kartlagret LST Potentiellt förorenad områden.

2.6.1 Berggrund

Planområdet ligger inom ett område med tonalit-granodiorit, inom den

svekonorvegiska orogenen, Idefjordenterrängen. Tonalit är en magmatisk bergart som till största delen består av kvarts, plagioklas, biotit och amfiboler. Granodiorit är en sur magmatisk djupbergart som är uppbyggd av kvarts, plagioklas (oligoklas-andesin) och i mindre kvantitet alkalifältspat, biotit och amfibol. Väster om området finns en lokal deformationszon, dvs områden där stora rörelser i berget har skapat försvagningar i bergsmassan (Figur 10).

Figur 10. Utdrag ur kartvisaren Berggrund (c) SGU. Hela kartutsnittet omfattar den svekonorvegiska orogenen, Idefjordenterrängen. En lokal deformationszon markeras med heldragen linje väster om planområdet.

2.6.2 Jordarter

Utdrag ur jordartskartan redovisas i Figur 11.

Figur 11. Utdrag ur Kartvisaren Jordarter 1:25000 - 1:100000 ©SGU. Röda, blå och gula områden representerar berg, morän respektive lera-silt. Punktformigt lager avser tunna- eller osammanhängande lager av morän (blå) eller lera/silt.

I det västra området förekommer lera-silt i de mer låglänta områdena och på höjderna är det berg med ett tunt eller osammanhängande lager av morän. På plats bedömdes det förekomma både block och berg i dagen (Figur 13).

Delområde öster består av morän med ett tunt eller osammanhängande lager av lera- silt mot Kvarnbäcken (Figur 14). I högre terräng finns berg med ett tunt eller

osammanhängande lager av morän (Figur 15).

Jorddjupen i delområde väster är för jordbruksmarken (lera-silt) skattade till 1-3 m och övrig mark 0 m (vilket innebär att jorddjupen är tunnare än 0,5 m). All mark inom delområde öster har ett skattat jorddjup på 0 m. Uppgifter har hämtats från SGUs kartvisare Jorddjup (Figur 12).

Figur 12. Utdrag ur kartvisaren Jorddjup (c) SGU. Jorddjupsobservation vid Kärret har gjorts i samband med brunnsborrning.

Figur 13. Berg i dagen i södra delen av delområde väster.

Skattat jorddjup 1-3 m Skattat jorddjup 0 m

Jorddjupsobservation med avslut i berg

Figur 14. Vy från delområde östers sydvästra del, moränjord med tunna eller osammanhängande lager av lera-silt.

Figur 15. Block och berg i dagen på höjdryggen i delområde östers centrala områden.

2.7 Hydrogeologi

Då jorddjupen är begränsade saknas möjlighet till uttag av dricksvatten ur en

jordakvifer. Dricksvattentillgången behöver således säkerställas genom uttag ur berg.² 2.7.1 Befintliga uttagsmöjligheter i anslutning till utredningsområdet I SGU:s kartvisare Grundvatten 1:1 miljon redovisas grundvattenkapaciteten för olika områden. Utredningsområdet ligger inom en zon med urberg. Uttagsmöjligheterna

2 Ett alternativ vore att dricksvattenuttaget skedde i sjön Foxen. Detta har inte utretts inom ramen för detta uppdrag.

m3/d). Väster om planområdet finns en deformationszon (avsnitt 2.6). I anslutning till deformationszoner ökar sprickigheten i berg vilket är gynnsamt sett till

grundvattentillgången. Det är osäkert huruvida deformationzonens läge påverkar möjligheten till grundvatten inom utredningsområdet.

2.7.1.1 Uppgifter från brunnsarkivet

Brunnsarkivet är en databas som innehåller uppgifter om enskilda brunnars läge och tekniska data som till exempel djup, jorddjup, foderrörslängd, dimensioner,

vattenkapacitet, vattennivåer och vad brunnen används till. De flesta uppgifterna i arkivet gäller bergborrade dricksvatten- och energibrunnar och kommer från de uppgifter som brunnsborrare sedan 1976 enligt lag ska lämna till SGU. Sedan 2019 kan även privatpersoner själva registrera sin dricksvatten- eller energibrunn. Inom Årjängs kommun finns 1112 brunnar registrerade inom användningsområdena samfällighet, dricksvatten, lantbruk och bevattning (energibrunnar har uteslutits ur analysen). Mediankapaciteten för brunnar inom Årjängs kommun är 650 l/h och medeldjupet för en dricksvattenbrunn är 87 m. I Figur 16 redovisas uttagskapaciteter och brunnsdjup i planområdets närhet.

Figur 16. Bedömd uttagskapacitet (övre siffran) samt brunnsdjup (undre siffran) för

användningsområdena samfällighet, dricksvatten, lantbruk och bevattning i planområdets närhet.

2.7.2 Grundvattenströmning

Den generella grundvattenströmningen är, med hänsyn till topografi och

deformationszonen öster om utredningsområdet, troligen i en nord-sydlig riktning.

Lokalt är grundvattenströmningen syd-sydvästlig-västlig inom delområde väster med utströmningsområden på båda sidor om den höjdrygg som huvuddelen av de

delområdets planerade tomter är tänkta att förläggas .

En trolig grundvattendelare löper genom delområde öster där avrinning österut sker till Långtjärnsbäcken och avrinning västerut sker till Kvarnbäcken.

2.7.3 Avrinningsområden

Avrinningsområden har beräknats med modelleringsverktyget SCALGO Live.

Beräkningen har skett utifrån områdets topografi. Det ger normalt en relativt rättvisande bild av grundvattenströmningar i ytliga jordlager men motsvarar inte nödvändigtvis strömningsvägar och tillrinningsområden i berg. Beräknade avrinningsområden framgår av Figur 17.

Figur 17. Avrinningsområden beräknade med modelleringsverktyget Scalgo Live.

För det västra delområdet ligger fastigheten Knutsbol 1:7 inom ett mindre

avrinningsområde (ca 0,11 km²) där utströmning från ytliga jordskikt sker i den norra

Figur 18. Utströmningsområde (streckat område) i delområde väster, strax norr om befintlig bebyggelse.

Avrinningsområdet för Kvarnbäcken är 4,23 km². Långtjärnsbäcken (Figur 19) har ett 4,72 km² stort avrinningsområde (SCALGO, troligen något underskattat då delar av befintlig väg tolkas som avskärande i södra delarna).

Figur 19. Långtjärnsbäcken i ostlig fastighetsgräns.

2.7.4 Grundvattenkemi och vattenkvalitet

Grundvattenkvaliteten i berg påverkas av bergets mineralsammansättning och uppehållstider i berget. Utlakningsämnen från berggrunden innefattar i svenska förhållanden normalt järn, mangan, kalk, fluorid och radon. I områden under högsta kustlinjen kan relikt vatten bidra till en förhöjd salthalt. En förhöjd salthalt kan även bero på påverkan från vägsalt.

Vid anläggande av bergborrade brunnar i närhet till ett ytvatten finns det en möjlighet till inducerad grundvattenbildning. Fördelen med detta är att det möjliggör ett större uttag av vatten. Vid ogynnsamma förhållanden kan det ur vattenkemisk synpunkt vara mindre lämpligt då exempelvis järnhalten kan vara förhöjd i kombination med

förekomst av humusämnen vilket försvårar avskiljningen av järn.

Området ligger under högsta kustlinjen vilket innebär en ökad risk för relikt vatten med en förhöjd salthalt.

Risk för påverkan på vattenkvaliteten finns också från eventuella avloppsanläggningar i en vattentäkts närhet. SGU rekommenderar ett minsta avstånd på 30 m mellan enskild vattentäkt och närmsta avloppsanläggning.

3 Dricksvatten

3.1 Förutsättningar

3.1.1 Nuvarande uttagsbehov

Med nuvarande markanvändning sker inget uttag av dricksvatten inom aktuell planområdesgräns varken i delområde väster eller delområde öster. Inom delområde väster finns en dricksvattenbrunn i anslutning till befintligt bostadshus.

Närmsta registrerade dricksvattenbrunn till delområde väster finns på fastigheten Knutsbol 1:4. Knutsbol 1:21 samt de fritidshus som ligger i anslutning till

utredningsområdet saknar registrerade brunnar. Det är sannolikt att en dricksvattenbrunn är installerad på fastigheten Knutsbol 1:21. Avståndet till planområdesgränsen från denna fastighet är ca 150 m.

Den närmaste registrerade brunnen till östra området ligger ca 220 m från planområdesgränsen (Knutsbol 1:333). Eventuellt förekommer även brunnar på fastigheterna Knutsbol 1:208 och 1:427. Avståndet till relevant del av planområdet uppgår till ca 150 m till den närmsta av dessa fastigheter.

Befintliga vattentäkter i anslutning till de två områdena bedöms inte påverka uttagsmöjligheterna inom respektive planområde.

3.1.2 Grundvattenbildning

Grundvattenbildning sker när nederbörden överstiger den potentiella avdunstningen och fältkapaciteten (den vattenmängd som marken klarar hålla) överskrids. Den potentiella avdunstningen består dels av direkt avdunstning (evaporation) och dels av transpiration (växter avger vattenånga) och benämns gemensamt som

evapotranspiration. Nederbörd minus evapotranspiration kallas effektiv nederbörd och utgör den delen av nederbörden som bildar mark- och grundvatten. När

fältkapaciteten överskrids perkolerar markvattnet (infiltrerat vatten rör sig nedåt i markprofilen) till grundvattnet. Över tid motsvarar grundvattenbildningen avrinningen till våra vattendrag.

Grundvattenbildningen kan påverkas av mänskliga faktorer, såsom dränering, dricksvattenuttag, hårdgjorda ytor, skogsavverkning etc.

Det aktuella uttaget av dricksvatten kommer ske i berg då befintliga jordlager är tunna. Grundvattenbildningen i berg begränsas av ett antal faktorer. Möjligheten till uttag av grundvatten i berg påverkas av:

• Tillgång på vatten som kan bilda grundvatten – nederbörd, inducerad grundvattenbildning (tillrinning från annat område som resultat av uttag av vatten) samt konstgjord grundvattenbildning.

• Magasineringsmöjligheten

• Hur väl grundvattenmagasinet kan avge vatten

• Grundvattenmagasinets läge i terrängen – förekomst av trösklar etc som kan kvarhålla vatten i magasinet eller i överliggande magasin.

• Ökad bildning som ett resultat av uttag av grundvatten.

behäftade med flertalet felkällor. Ett sätt att skatta grundvattenbildningen är att anta att denna motsvaras av avrinningen från ett område sett över en längre tid. SMHI har delat in hela Sverige i ett antal avrinningsområden. Det nu aktuella området ligger inom delavrinningsområde 65177 (Rinner till Stora Le/Foxen-Foxen). För delavrin- ningsområdet redovisas en vattenbalans för perioden 1981-2010 enligt Tabell 2. För åren 2004-2018 finns nederbörd och evapotranspiration redovisat från vilka en skattning av avrinningen har gjorts (Tabell 3). De torraste åren enligt denna skattning inföll år 2016 och 2005.

Tabell 2. Vattenbalans för delavrinningsområde 65177 för åren 1981-2010.

Delavrinningsområdet

Nederbörd [mm/år] 867

Evapotranspiration [mm/år] 428

Avrinning [mm/år] 439

Tabell 3. Skattning av avrinningen för delavrinningsområde 65177 för åren 2004-2018.

Nederbörd [mm]

Evapotranspiration [mm]

Avrinning [mm]

2004 904 471 433

2005 717 422 295

2006 1050 484 566

2007 964 491 473

2008 1030 483 547

2009 1010 481 529

2010 811 445 366

2011 1020 528 492

2012 1030 494 536

2013 828 445 383

2014 1110 508 602

2015 982 490 492

2016 707 435 272

2017 820 438 382

2018 715 370 345

Medel 913 466 448

Figur 20. Delavrinningsområde 65177. Utredningsområdet markeras med svartprickad ring.

3.1.2.1 Klimatpåverkan på grundvattenbildningen

I SGU-projektet "Grundvattenbildning i ett förändrat klimat" har kartor över en uppskattad förändrad grundvattenbildningen i olika jordar tagits fram (Rodhe, Lindström, & Dahnée, 2009). I avrinningsområdet uppströms respektive planområde dominerar berg med tunna, eller osammanhängande lager av moränjord. För det aktuella området anges en ökad grundvattenbildning i moränjord med 0-5 % för perioden 2071-2100. Det är troligt att grundvattenbildningen i området inte kommer att påverkas i negativ riktning som en följd av klimatförändringarna.

3.1.3 Framtida uttagsbehov

För beräkning av uttagsbehovet av dricksvatten har hushållens storlek antagits uppgå till i genomsnitt 2,8 personer (motsvarande det övre spannet i P 83 (VAV (Svenskt vatten), 2001)). Den genomsnittliga dricksvattenförbrukningen per dygn och person är 140 l (Svenskt Vatten, 2019). Inom delområde väster planeras för 18+1 tomter och inom delområde öster för totalt 24 tomter. Det är inte säkert att befintligt fritidshus inom delområde väster kommer att ansluta sig till ett samfällt vatten- och avloppsnät.

Fritidshuset har dock beaktats vid beräkningar av medeldygnsförbrukningen. Beräknad medeldygns- och årsförbrukning redovisas i Tabell 4. Planerad medeldygnsförbrukning understiger den angivna uttagskapaciteten för området enligt underlag från SGU (600- 2000 l/h, avsnitt 2.7.1). I närområdet finns ett antal dricksvattenbrunnar där

flödeskapaciteten ligger lägre än angivet intervall. Det kan finnas anledning att noga testa kapaciteten i samband med anläggning av brunn och vid låga kapaciteter göra ytterligare borrningar.

Område Antal tomter PE Medeldygnsförbrukning [l/dygn]

Årsförbrukning [m³/år]

Västra 19 53,2 7400

Östra 24 67,2 9400

I Tabell 5 redovisas hur stor del av den totala avrinningen från respektive

avrinningsområde ett bedömt uttag utgör under ett torrår (avrinning 2016) respektive ett normalår (medel för perioden 2004-2018). För delområde öster anges alternativa uttag i de två avrinningsområden som uttag kan ske ur. I Kvarnbäckens

avrinningsområde återfinns Töcksfors tätorts ytvattentäkt ur vilken VA-huvudmannen ämnar söka tillstånd att ta ut 350 000 m³/år. Det största procentuella uttaget sett till en antagen grundvattenbildning sker i det delområde väster(knappt 10 % vid torrår).

Uttaget bedöms vara långsiktigt hållbart.

Tabell 5. Uttaget som del av den totala grundvattenbildningen (GVB) för ett torrår respektive för ett normalår. För

Area [km

GVB torrår [mm]

GVB normalår

[mm]

Kända uttag

[m

]

Uttagsbehov Uttag torrår [%]

Uttag normalår

[%]

Kvarn- bäcken

4,2 1142400 1879640 350 000

3400 0,30% 0,18%

Långtjärns- bäcken

4,7 1278400 2103407 - 3400 0,27% 0,16%

Delområde västra

0,11 29920 49229 - 2700 9,02% 5,48%

3.1.4 Mikrobiologisk påverkan på dricksvattnet

Dricksvattenkvaliteten i borrade brunnar kan påverkas av yttre faktorer såsom förekomst av avloppsanläggningar och mikrobiologisk aktivitet i jordlagren.

SGU rekommenderar ett minsta avstånd mellan avloppsanläggning och enskild

vattentäkt på 30 m. Uttaget i aktuella vattentäkter överstiger av naturliga skäl uttaget för en enskild vattentäkt varför skyddsavståndet bör utvidgas. De bebyggda

fastigheter som ligger inom ett relevant avstånd från planområdena bedöms dock inte medföra någon risk för påverkan på dricksvattenkvaliteten.

Då jordlagren i området enligt fältnoteringar och underlag från SGU är tunna och/eller osammanhängande föreligger en utökad risk för påverkan från ytligt markvatten på grundvattnet. Detta gäller särskilt vid kraftiga skyfall. För att minska risken för

påverkan bör foderrörsborrningen ske till ett adekvat djup. På så sätt undviker man att ytliga sprickzoner bidrar till brunnarnas tillrinning.

3.1.5

För båda delområdena gäller att för fullt utbyggda områden kan en gemensam dricksvattenanläggning komma att omfattas av dricksföreskrifterna (SLVFS 2001:30).

Dessa träder i kraft då en dricksvattenanläggning levererar mer än 10 m³/dygn eller

försörjer fler än 50 personer med dricksvatten. Detta ställer väsentligt högre krav på gemensamhetsanläggningen och på dricksvattenkvalitén.

Uttag av grundvatten kan komma att omfattas av tillståndsplikt för vattenverksamhet.

3.2 Placering och utförande av dricksvattentäkt

3.2.1 Delområde väster

I delområde väster förekommer ett skyddande lerskikt i västra delen av planområdet.

Det är fördelaktigt sett till risken för påverkan från ytligt mark- och grundvatten. En dricksvattenbrunn föreslås placeras i norra delen av området (Figur 22). Det kan komma att krävas tillgång till brunnen för spolning och tryckning. Brunnen bör förses med överbyggnad och beroende på vattenkvaliteten kan beredning av vattnet komma att krävas. Beroende på vattenkvaliteten kan vissa beredningssteg (rening, pH- justering, desinfektion) bli aktuella varför en yta för detta samt för distribution (pumpar och hydroforkärl) bör finnas tillgänglig inom planområdet. Detta måste inte vara i direkt anslutning till brunnen. I det fallet att dricksvattenföreskrifterna träder in kan ytterligare reningssteg krävas för att motsvara kraven som ställs i föreskrifterna Vid brunnsborrning bör kontroll av salthalten i grundvattnet ske med jämna mellanrum för att säkerställa att uttag inte sker i ett grundvattenmagasin med påverkan från relikt vatten. Risken för förekomst av exempelvis förhöjda järn- och manganhalter går inte att utesluta. Provtagning av grundvattnet bör göras i ett tidigt skede. För att minska risken för kapacitetsbrist vid maxuttag bör ett hydroforkärl med lämplig magasinsvolym väljas.

3.2.2 Delområde öster

I delområde öster saknas enligt underlaget från SGU djupare jordskikt varför ett skydd mot påverkan från ytligt mark- och grundvatten bör säkerställas genom att tätning sker till erforderligt djup.

Inom delområdet finns möjlighet att placera brunnen inom avrinningsområdet för såväl Kvarnbäcken som för Långtjärnsbäcken. Då ett befintligt uttag sker i

Kvarnbäckens avrinningsområde föreslås att brunnen placeras i det nordöstra området med minskad risk för påverkan från bebyggelse (Figur 21). För övrigt gäller samma hänsynstaganden som för brunnen i delområde väster.

Figur 21. Förslag till placering av dricksvattentäkter i berg för respektive delområde.

4 Avlopp

Enligt 13 § i Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd behöver den som vill bedriva en avloppsanläggning dimensionerad för maximalt 200 pe

(personekvivalenter) ansöka om tillstånd hos den lokala miljönämnden. Miljönämnden är också tillsynsmyndighet för verksamheten.

Allmänna råd avseende avloppsanläggningar finns i HVMFS 2016:17 (Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten).

Dessa avser enligt föreskriften endast anläggningar dimensionerade för max 25 pe.

Havs- och vattenmyndigheten har dock tagit över vägledningsansvaret från Naturvårdsverket och hänvisar till dessa råd för upp till 200 pe.

4.1 Förutsättningar

4.1.1 Spillvattenledningar

Både delområde väster och delområde öster har en varierande topografi som i kombination med begränsade eller obetydliga jorddjup medför att avledning av avloppsvatten i ledningsnätet inte bedöms kunna utföras med enbart självfall.

Beroende på reningsverkets placering kan ett fåtal eller merparten av fastigheterna behöva förses med lätt trycksatta avlopp (LTA).

Anläggningen är tänkt för åretruntdrift. Ledningarna behöver läggas på frostfritt djup eller isoleras. Inom delar av området finns risk för tunna jordlager med frekvent förekomst av berg i dagen. Det kan vara lämpligt att utföra en geoteknisk utredning för att avgöra var risk finns för bergschakt, vilket annars kan fördyra

installationskostnader.

4.1.2 Markförhållanden

I området saknas möjlighet till infiltration av avloppsvattnet, jorddjupen är inte tillräckliga för att erhålla tillräckliga skyddsavstånd till bergöveryta och troligen inte heller till grundvattenytan. Markbädd kan vara aktuellt förutsatt att en sådan inte placeras med risk för inträngning av grundvatten.

4.1.3 Utsläppspunkt

Utsläpp bör ske via ledning till vattendrag eller direkt till sjön Foxen då

infiltrationsmöjligheter saknas. Vid val av utsläppspunkt kommer hänsyn behöva tas till placering av badplatser, vilket generellt medför att skyddsnivån ökar avseende hälsoskydd från Normal till Hög. En lämplig skyddsåtgärd som beskrivs som då kan bli tillämplig är att lägga utloppet så att risken för påverkan på badvattenkvaliteten minskar.

Det finns inte reglerat i lagstiftning eller någon vägledning vilka värden för

sjukdomsalstrande organismer som kan tillåtas vid utsläpp av avloppsvatten. Som vägledning kan Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om badvatten (HVMFS 2012:14), som innehåller kvalitetskriterier för intestinala

enterokocker och E. coli, användas. Enligt en genomgång av minireningsverk utförd av Länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne (Länsstyrelserna Stockholm, Västra Götaland, Skåne, 2009) klarade de minireningsverk som uppfyllde hög

skyddsnivå avseende miljöskydd även kravet på utmärkt badvattenkvalité med avseende på E. coli (intestinala enterokocker ingick inte i provtagningen). Vid val av fabrikat ska det säkerställas att detta krav uppfylls.

Planskissen innehåller två småbåtshamnar, en för varje delområde (Figur 22). I anslutning till småbåtshamnarna antas badplats anläggas.

För delområde väster kan utloppet förläggas till den östra delen av planområdet och utsläppspunkten placeras i sundet till Ulveviken (Figur 22). Då både Långtjärnsbäcken och Kvarnbäcken mynnar inne i viken bedöms huvudsakligt flöde vid utsläppspunkten vara sydvästligt och risken för påverkan på badvatten i närområdet därmed

minimeras. Utsläpp bör om möjligt ske under termoklinen (temperatursprångskiktet) vilket medför en ytterligare barriär då det renade avloppsvattnet under normala förhållanden inte kan beblandas med ytvattnet. Föreslagen ledningsdragning medför risk för bergschakt (bedömt utifrån höjdskuggning, Figur 23). Som alternativ kan utsläpp ske via sjöförlagd ledning utanför småbåtshamnen (Figur 22), då ställs krav på hög skyddsnivå avseende reningsverkets funktion.

Figur 22. Utsnitt ur idéskiss. Placering av småbåtshamnar markerade med blå fält. Förslag till utsläppspunkter markeras med grå pil samt alternativt förslag med gul pil.

Figur 23. Höjdprofil inom delområde väster, sydöstra delen. I profilen markeras en potentiell höjdrygg där risk för behov av bergschakt finns.

För delområde öster föreslås att utsläppspunkten förläggs till Knutsbolmyren med avledning till Kvarnbäcken, alternativt direkt till Kvarnbäcken. Kvarnbäcken mynnar väster om planområdet och badplatsen. Utsläpp direkt till myren medför ytterligare partikelavskiljníng, möjlighet till växtupptag och en ytterligare hygienisk barriär innan det renade avloppsvattnet når recipienten. Det föreligger dock en risk för att vatten periodvis kan bli stående vilket kan medföra lukt samt att det lokalt finns en ökad risk för hälsa om utsläppspunkten är åtkomlig för människor som rör sig i området.

Figur 24. Höjdprofil med ostlig-västlig riktning i delområde öster. Notera att möjlighet till avledning med självfall finns inom i vart fall den östra delen av delområdet.

4.1.4 Skyddsavstånd

För att minska risken för dålig lukt rekommenderas i Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten att ytterkanten på slamavskiljare/minireningsverk lokaliseras minst 10 meter från bostadshus och minst 4 meter från fastighetsgräns.

CE-märkta slamavskiljare/minireningsverk som i prestandadeklarationen uppfyller krav på täthet och hållfasthet bör ha minst 20 meter skyddsavstånd till vattentäkt.

Skyddsavstånd för täthetsprovade ledningar bör uppgå till minst 10 m till dricksvattentäkt, det dubbla om täthetsprovning saknas.

Oavsett avloppsteknik bör man undvika att lägga en avloppsanläggning närmare än ca 5 meter från en väg eller stig. Anledningen är bland annat att underhållet av vägen kan skada avloppsanläggningen. Vid användande av markbädd (eller infiltrationsbädd) finns också risk för att avrinningen förändras av vägen och påverkar funktionen, exempelvis genom att grundvattennivå lokalt höjs. I det fallet behöver en bedömning göras i det enskilda fallet om skyddsavståndet behöver vara större än 5 m.

4.1.5 Tillgänglig yta

Tillgänglig yta som krävs för en avloppsanläggning beror på vilken typ av

reningsteknik som väljs. En kemisk fällning följt av markbädd tar exempelvis betydligt större areal i förfogande än ett reningsverk baserat på en bioprocess såsom

rotorsystem. Valet av system kan delvis vara beroende av vilka möjligheter man har till service och skötsel av anläggningen, vilket också kan påverka driftkostnaden. En markbädd för 25 hushåll kräver en yta om cirka 200 m².

4.2 Placering och utförande av avloppsanläggning

För rening av avloppsvatten föreslås att ett minireningsverk förvaltas och driftas som en gemensamhetsanläggning för respektive delområde. Minireningsverket bör uppfylla krav för Hög skyddsnivå avseende hälsa då recipienten Foxen är en dricksvattenföre- komst. Reningsverk för 20-25 hushåll kan utformas på flera olika sätt. Det kan finnas anledning att inte låsa sig vid en typ av systemlösning med hänsyn till att prisbilden

kan skifta kraftigt för olika typer av anläggningar beroende på närhet till återförsäljare, tillgång till service och dylikt. Flertalet anläggningar är markförlagda vilket kräver befintliga jorddjup på upp till 4 m, vilket i vissa fall kan åstadkommas med

fyllnadsmaterial. En del anläggningar kan istället läggas ovan mark med överbyggnad och isolering om inte tillräckliga djup kan erhållas för markförläggning av

anläggningen.

Inom delområde väster krävs trycksatta avloppssystem oavsett var

avloppsanläggningen placeras. Föreslagen placering av avloppsanläggningen är centralt i planområdet där jorddjupet kan vara tillräckligt för att markförlägga avloppsanläggningen (Figur 25). För att avleda vattnet till föreslagen utsläppspunkt behöver vattnet pumpas från anläggningen. En alternativ placering är att förlägga en kompakt anläggning med överbyggnad i närmare anslutning till föreslagen

utläppspunkt (Figur 26). Anläggningen kan eventuellt även förläggas till delområdets västra eller nordvästra del. Vid placering i den västra delen behöver hänsyn tas till att området är utpekat som aktsamhetsområde (Ramböll, 2020). En placering inom det nordvästra området kräver väsentligt längre ledningsdragning till utsläppspunkt och anläggningens placering i förhållande till vattentäkten bör beaktas.

Figur 25. Område där avloppsanläggning inom delområde väster föreslås placeras.

Avloppsanläggningen i delområde öster föreslås förläggas till den västra delen.

Huvuddelen av områdets tomter bedöms kunna anslutas till anläggningen via självfall (Figur 24). Jorddjup i området anges till <0,5 m i SGU:s kartvisare Jorddjup. Detta är en skattning och bör kontrolleras i fält för att bedöma vilken typ av anläggning som är lämplig för delområdet.

Förslag till placering av avloppsanläggningar framgår av Figur 26.

Figur 26. Föreslagen placering av avloppsanläggningar i delområde väster och öster. Alternativa placeringar inom delområde väster markeras med gula streckade ringar.

4.3 Påverkan på MKN

Risk för avloppspåverkan på recipienten är främst kopplad till

övergödningsproblematik. Statusen för växtplankton i sjön Foxen är hög vilket tyder på god vattenkvalitet med avseende på övergödning. För övriga klassade

miljökvalitetsnormer redogörs det i avsnitt 2.4. Kravet avseende miljöskydd bedöms vara hög skyddsnivå, det medför normalt en reningsteknik som i sig innebär en hög skyddsnivå avseende fosfor- och kväveavskiljning. Det bedöms inte finnas någon risk för att utsläppet av renat avloppsvatten ska påverka möjligheten att uppfylla

miljökvalitetsnormerna i recipienten.

5 Slutsats

Dricksvatten- och spillvattenhantering bedöms kunna tillgodoses inom respektive delområde (huvudförslag till placering av anläggningar och utsläppspunkter redovisas i Figur 27):

• Dricksvatten:

o Dricksvattentillgången bedöms som tillräcklig inom utredningsområdet.

o Grundvattentillgången bedöms inte minska på sikt.

o Placering av dricksvattentäkt föreslås i den norra resp. nordvästra delen för delområde väster resp. delområde öster. Täkter föreslås utföras i berg då förekommande jordlager är tunna- och eller osammanhängande.

• Avlopp:

o Avloppsanläggning föreslås utföras av typen minireningsverk med hög skyddsnivå.

o Förslag till placering av avloppsanläggningar är för delområde väster centralt med möjlig markförläggning i befintlig jordbruksmark

beroende på jorddjup. Alternativa placeringar redovisas i Figur 26. För delområde öster föreslås en placering av avloppsanläggningen i den sydvästra delen.

o Området domineras av tunna- eller osammanhängade jordlager varför ledningar kan behöva isoleras. Inom båda områdena kommer

avledning av spillvatten delvis behöva ske i trycksatta system. Detta gäller särskilt i delområde väster.

o Det bedöms inte finnas någon risk för att utsläppet av renat avloppsvatten ska påverka möjligheten att uppfylla

miljökvalitetsnormerna i recipienten.

Figur 27. Huvudförslag till placering av dricksvattentäkter (blå streckade ringar), avloppsanläggningar (vita streckade ringar) och utsläppspunkter för avlopp (pilar).

Gemensamhetsanläggningar med många anslutna abonnenter kan komma att falla under VA-huvudmannens ansvar. Enligt praxis krävs 20-30 anslutna abonnenter för att en sådan anläggning skall falla under LAV (Lag (2006:412) om allmänna

vattentjänster).

Uttag av grundvatten kan komma att omfattas av tillståndsplikt för vattenverksamhet.

Länsstyrelserna Stockholm, Västra Götaland, Skåne. (2009). Tillsyn på minireningsverk inklusive mätning av funktion. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, vattenvårdsenheten.

Ramböll. (2020). PM Geoteknik Töcksfors Knutsbol 1:7.

Rodhe, A., Lindström, G., & Dahnée, J. (2009). Grundvattennivåer i ett förändrat klimat. Uppsala: Sveriges geologiska undersökning.

Svenskt Vatten. (den 17 10 2019). Hämtat från svensktvatten.se:

https://www.svensktvatten.se/fakta-om-vatten/dricksvattenfakta/

VAV (Svenskt vatten). (2001). Allmänna vattenledningsnät. Anvisningar för utformning, förnyelse och beräkning. VAV AB.

VISS. (den 29 04 2020). Hämtat från viss.lst.se:

https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA94392226