Hur möjliggör vi att fler barn från ekonomiskt utsatta hem kan få en aktiv fritid?

Hur möjliggör vi att fler barn från ekonomiskt utsatta hem kan få en aktiv fritid?

KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN

Titel: Hur möjliggör vi att fler barn från ekonomisk utsatta hem kan få en aktiv fritid?

Grafisk form: ETC Kommunikation AB

© Sundbybergs stad

Östra Madenvägen 4 · 172 92 Sundbyberg

08-706 80 00 · info@sundbyberg.se · www.sundbyberg.se

Sammanfattning

Fritiden spelar en viktig roll för barn. Förutom en förbättrad hälsa kan

deltagande i fritidsaktiviteter ge barn möjligheten att skapa en egen identitet, få större självständighet och växa som person. Barn från ekonomiskt utsatta hem är i mindre grad aktiva på sin fritid och den ekonomiska situationen påverkar även vilken typ av aktiviteter de deltar i. Denna utredning identifierar ett antal hinder för deltagande och föreslår även hur kultur- och

fritidsnämnden kan arbeta framöver för att öka deltagande från dessa barn.

I budgeten för 2016 med plan för 2017-2018 gavs kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att utreda hur barn och ungdomar från ekonomiskt utsatta hem i större utsträckning kan delta i fritidsaktiviteter. I utredningsarbetet har förvaltningen utgått från rapporter och utredningar, kartlagt nuläget och även intervjuat representanter från b.la. föreningslivet, elevhälsan och socialtjänsten.

Det utredningen visar är att oavsett vilket mått man använder för att mäta ekonomisk utsatthet bland barn så ligger Sundbyberg högre än snittet för

Stockholms län. Den ekonomiska utsattheten i Sundbyberg är generellt sett även högre i jämförelse med snittet för övriga Sverige. Andelen barn som lever i ekonomisk utsatthet skiljer sig mellan olika stadsdelar och mellan olika grupper där ex. barn med utländsk bakgrund och barn till ensamstående föräldrar är mer drabbade än andra barn.

I familjer som lever i ekonomisk utsatthet prioriteras ofta fritiden ner eftersom pengarna behöver räcka till det nödvändigaste vilket påverkar barns deltagande negativt. Den ekonomiska situationen påverkar även vilka aktiviteter som barnen har möjlighet att delta i. Förutom de hinder som själva kostnaden kan innebära kan det lägre deltagandet även bero på andra faktorer såsom brist på samverkan mellan aktörer, hur tillgängliga verksamheterna är samt hur man når ut med information om verksamheten.

Utredningen föreslår att åtgärder för att öka deltagandet av barn från ekonomiskt utsatta hem ska ingå i arbetat med verksamhetsplan och budget för år 2018.

Åtgärderna som föreslås bör utgå ifrån utredningens slutsatser och den inriktning som åtgärderna bör fokusera på är:

 Kostnader

 Informationsspridning

 En mer tillgänglig verksamhet för alla

 Förbättrad samverkan

 Följa målgruppen och skapa faktaunderlag

Eftersom det finns en tydlig koppling mellan frågan om integration och inkludering och barn som lever i ekonomisk utsatthet är det viktigt att de åtgärder som föreslås samordnas med det arbete som förvaltningen gör inom integrationsområdet. Det är även viktigt att de åtgärder som planeras beaktas ur ett jämställdhetsperspektiv för att möjliggöra att både flickor och pojkar ges lika möjlighet att delta.

Innehåll

Kapitel 1 – Bakgrund och syfte 6

Syfte och genomförande 6

Olika sätt att mäta ekonomisk utsatthet bland barn 6 Kapitel 2 – Ekonomisk utsatthet bland barn i Sundbyberg 8 Stora skillnader mellan olika områden i Sundbyberg 9

Vissa grupper är mer drabbade än andra 10

Kapitel 3 - Ekonomisk utsatthet och barns fritid 11

Vanligt att fritiden prioriteras ner 11

Skillnader i vilka aktiviteter barnen deltar i 12

Kapitel 4 – Hinder för deltagande 13

Kostnader 13

Bristande kännedom om de aktiviteter som erbjuds 14

Tillgänglighet och integration 14

Brist på samverkan 15

Kapitel 5 Vad görs redan? 16

Vad görs inom kultur- och fritidsförvaltningen? 16

Vad görs inom föreningslivet? 16

Vad har man gjort i andra kommuner? 17

Kapitel 6 – Fortsatt arbete för att öka barns deltagande 19

Inriktningar för åtgärder 19

Kapitel 1 – Bakgrund och syfte

Syfte och genomförande

I budgeten för 2016 med plan för 2017-2018 gavs kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att:

”Utreda hur staden tillsammans med föreningslivet kan hitta former för att möjliggöra att barn och ungdomar från ekonomiskt utsatta hem i större utsträckning kan delta i fritidsaktiviteter.”

I utredningsarbetet har förvaltningen utgått från rapporter och utredningar på ämnet barnfattigdom och kartlagt hur situationen ser ut i Sundbyberg. För att få en heltäckande bild har man även intervjuat representanter från b.la.

föreningslivet, elevhälsan och socialtjänsten.

Olika sätt att mäta ekonomisk utsatthet bland barn

Ekonomisk utsatthet som drabbar barn (omnämns ibland som barnfattigdom), kan definieras och mätas på olika sätt. Nedan redovisas tre olika metoder för att lyfta fram ekonomisk utsatthet.

Absolut fattigdomsmått

Rädda barnen använder ett absolut fattigdomsmått som visar barns och deras vårdnadshavares ekonomiska levnadsvillkor. De indikatorer som används för att ta fram måttet är barn i familjer med låg inkomststandard och barn i hushåll med försörjningsstöd. Måttet omfattar även familjer som både har låg

inkomststandard och försörjningsstöd.¹

Relativt fattigdomsmått

I den barnfattigdomsrapport som genomfördes av Sundbybergs stad år 2014 användes det relativa fattigdomsmåttet, som även används inom EU.

Måttet definierar alla hushåll som har lägre inkomst än sextio procent av landets medianinkomst som ekonomiskt utsatta hushåll.²

1 Barnfattigdom i Sverige – årsrapport 2015, (2015) Rädda barnen

2 Barnfattigdom – ekonomisk utsatthet i Sundbyberg, att utjämna skillnader i livsvillkor bland barn och unga, (2014) Sundbybergs stad.

1

HUR MÖJLIGGÖR VI ATT FLER BARN FRÅN EKONOMISK UTSATTA HEM KAN FÅ EN AKTIV FRITID? 7

Antal eller andel barn i familjer med försörjningsstöd

Det finns även andra att mäta ekonomisk utsatthet, exempelvis genom att mäta antal eller andel barn i hushåll som beviljas försörjningsstöd. Det finns dock olika faktorer som kan påverka andelen som beviljas försörjningsstöd, exempelvis politiska beslut. Därför kan det vara problematiskt att använda enbart det som mått att mäta barnfattigdom på.³

3 Ekonomisk utsatthet och välfärd bland barn och deras familjer 1968-2010 – underlagsrapport till Barn och ungas hälsa, ekonomisk vård och omsorg, (2013) Socialstyrelsen

Kapitel 2 – Ekonomisk utsatthet bland barn i Sundbyberg

Oavsett vilket mått man använder för att mäta ekonomisk utsatthet bland barn så ligger Sundbyberg högre än snittet för Stockholms län. Den ekonomiska utsattheten i Sundbyberg är generellt sett även högre i jämförelsen med snittet för övriga Sverige. Andelen barn i Sundbyberg som lever i ekonomisk utsatthet skiljer sig mellan olika stadsdelar och mellan olika grupper.

Absolut fattigdomsmått

Enligt Rädda barnens absoluta fattigdomsmått levde 13,5 procent av barnen (0-17 år) i Sundbyberg i ekonomiskt utsatta hushåll (motsvarar ca 7 800 barn) under 2013. Av dessa barn levde 7,6 procent i familjer med låg inkomststandard, 4 procent i familjer som har försörjningsstöd och 1,9 procent i familjer som både har låg inkomststandard och försörjningsstöd.

Sundbybergs siffror på 13,5 procent kan jämföras med snittet i Stockholms län som ligger på 8,6 procent. Samma siffra på nationell nivå ligger på 12 procent och vid en rankning av alla kommuner i Sverige ligger Sundbyberg på plats 213 av totalt 290 kommuner.⁴

Relativt fattigdomsmått

Under 2013 levde 21 procent av alla barn (0-17 år) i Sundbyberg i ekonomisk utsatthet (motsvarar ca 8 300 barn) enligt det relativa fattigdomsmåttet. Detta är nästan en dubblering mot 1999 då 11 procent av barnen i Sundbyberg levde i relativ ekonomisk utsatthet.

Sundbybergs stad har en högre relativ ekonomisk utsatthet jämfört med genomsnittet i landet. Som jämförelse låg snittet i hela riket år 2013 på 19 procent, och i Stockholms län var snittet 17 procent. ⁵

4 Barnfattigdom i Sverige – årsrapport 2015, (2015) Rädda barnen.

5 Barnombudsmannen, https://max18.barnombudsmannen.se/max18-statistik/

2

HUR MÖJLIGGÖR VI ATT FLER BARN FRÅN EKONOMISK UTSATTA HEM KAN FÅ EN AKTIV FRITID? 9

Andel barn i familjer med försörjningsstöd

År 2013 var det var det 2,5 procent av alla barn (0-17 år) i Sundbyberg som levde i familjer som under minst 10 månader/år mottagit ekonomiskt bistånd

(motsvarar ca 200 barn).⁶

I jämförelse med snittet i Sverige på 2,7 procent ligger Sundbyberg något lägre. I jämförelse med snittet i Stockholms län på 1,7 % ligger Sundbyberg något högre.

Stora skillnader mellan olika områden i Sundbyberg

År 2007 sammanställde Stockholms läns landsting områdesdata som visade att det fanns stora skillnader mellan olika stadsdelar vad gäller andelen barn (0-17 år) som levde i familjer i ekonomisk utsatthet enligt ett relativt fattigdomsmått⁷.

 I Ursvik och Duvbo levde 6 respektive 7 procent av barnen i ekonomiskt utsatta hushåll.

 I Hallonbergen, Rissne och Ör levde 45 respektive 29 och 23 procent av barnen i ekonomiskt utsatta hushåll.

 I övriga stadsdelar låg siffran på 14-16 procent.⁸

6 Barnombudsmannen, https://max18.barnombudsmannen.se/max18-statistik/

7 I sammanställningen från Stockholms läns landsting utgick man från en annan definition av det relativa

fattigdomsmåttet och kallade det låg inkomstklass. Med låginkomstklass menas den sammanräknade inkomst under vilka 20 procent av inkomsttagarna (25- 65 år) som har lägst inkomst i Stockholms län ligger.

8 Områdesdata för Sundbybergs stad 2007, tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Stockholms läns landsting.

Tabell 1. Utveckling av barnfattigdom i Sundbybergs stad, år 1999-2013

0 5 10 15 20 25

Andel barn i absolut fattigdom

Andel barn som lever i relativ fattigdom

Andel barn med långvarigt

ekonomiskt bistånd

Även om siffrorna är från 2007 och antagligen har ändrats något sedan dess är det inte orimligt att tro att ojämlikheten mellan olika områden i Sundbyberg kvarstår.

Vissa grupper är mer drabbade än andra

Det finns några grupper som drabbas särskilt hårt av ekonomisk utsatthet. Nedan beskrivs situationen för dessa grupper i Sundbyberg.

Barn till ensamstående föräldrar

I Sundbyberg består cirka 65 procent av de hushåll med barn som får ekonomiskt bistånd av ensamstående vårdnadshavare. Av dessa var 82 procent av hushållen ensamstående kvinnor och 18 procent ensamstående män.⁹

Barn med utländsk bakgrund

Av barnen med utländsk bakgrund i Sundbyberg lever 44 procent (2 086 barn) i relativ ekonomisk utsatthet. För barn med svensk bakgrund ligger siffran på 9 procent (5 474 barn).¹⁰

Skillnaderna vad gäller ekonomi beror dock inte på var barnen eller deras

föräldrar är födda. Det beror snarare på svårigheter att komma in på den svenska arbetsmarknaden, samt att barnens familjer är sämre förankrade i det offentliga trygghetssystemet vid föräldraledighet, sjukdom, arbetslöshet och liknande.¹¹

Barn som lever i ekonomisk utsatthet under en längre tid

Barn som lever i ekonomisk utsatthet under en längre tid drabbas sannolikt hårdare än de som lever i ekonomiskt utsatthet under en kortare tid. Hur denna situation ser ut i Sundbyberg är svårt att säga, men enligt en rapport från

Socialstyrelsen så minskade fattigdomens varaktighet kraftigt bland barnfamiljer på nationell nivå mellan år 2000-2010.¹²

Barn med funktionsnedsättning

Barn med funktionsnedsättning är i större uträckning än andra unga

understimulerade på sin fritid och har svårt att hitta lämpliga fritidsaktiviteter än andra grupper av unga.¹³ I de fall dessa lever i ekonomiskt utsatta familjer kan man anta att de än mer påverkas av bristen på ekonomiska resurser.

9 Statistik från socialtjänsten i Sundbyberg över antal hushåll med barn som mottog försörjningsstöd under 2015.

10 Personer med utländsk bakgrund definieras som personer som är utrikes födda, eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Statistik från 2013. https://max18.barnombudsmannen.se/max18-statistik/

11 Barnfattigdom i Sverige – årsapport 2015, (2015) Rädda Barnen

12 Ekonomisk utsatthet och välfärd bland barn och deras familjer 1968-2010 – underlagsrapport till Barn och ungas hälsa, vård och omsorg, (2013) Socialstyrelsen.

13 Fokus 12 – om unga med funktionsnedsättning, (2014) Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

HUR MÖJLIGGÖR VI ATT FLER BARN FRÅN EKONOMISK UTSATTA HEM KAN FÅ EN AKTIV FRITID? 11

Kapitel 3 - Ekonomisk utsatthet och barns fritid

Fritiden spelar en viktig roll för barn. Förutom en förbättrad hälsa kan

deltagande i fritidsaktiviteter ge barn möjligheten att skapa en egen identitet, få större självständighet och växa som person. En aktiv fritid kan även ge större social gemenskap och innebära en möjlighet att minska ett utanförskap som kan upplevas i ex. skolan. Många barn värderar fritiden högt och är aktiva på sin fritid, men det finns stora skillnader vad gäller hur mycket fritid barn, hur aktiva de är samt vilken typ av aktiviteter de deltar i.

Vanligt att fritiden prioriteras ner

I familjer som lever i ekonomisk utsatthet prioriteras ofta fritiden ner, eftersom pengarna behöver räcka till det nödvändigaste som ex. mat och räkningar. Så många som var åttonde ungdom (13-19 år) avstår aktiviteter på grund av bristande ekonomi. ¹⁴

I en utredning om barnfattigdom som Malmö stad genomfört beskriver man att barn som lever i ekonomisk utsatthet blir ”upplevelsefattiga”, då de inte har möjlighet att göra samma sociala, rekreationella och kulturella aktiviteter som andra familjer. I utredningen framkom att barn i områden med en högre andel familjer som lever i ekonomiskt utsatthet efterfrågade fler möjligheter till fritidsaktiviteter. Samtidigt upplevde barn i områden med en låg andel familjer som lever i ekonomisk utsatthet snarare att det fanns ett överskott av

fritidsaktiviteter.¹⁵ Detta stämmer väl överens med andra studier som visar att om olika fritidsaktiviteter läggs samman är fritidsaktiviteten lägre i

låginkomstområden jämfört med höginkomstområden. ¹⁶

14 Fokus 14 – Ungas fritid och organisering, (2014) Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

15 Lokala strategier mot barnfattigdom, (2012) Anna Angelin och Tapio Salonen för Kommission för ett socialt hållbart Malmö,

16 Fokus 14 – Ungas fritid och organisering, (2014) Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

3

Skillnader i vilka aktiviteter barnen deltar i

Den ekonomiska situationen påverkar även vad man väljer att göra när man väl är aktiv. I låginkomstområden är det vanligare att unga (13- 15 år) besöker fritidsgårdar, ungdomens hus och bibliotek. I höginkomstområden är unga i större utsträckning med i föreningar eller deltar i musik- och kulturskolor. Det är även vanligare att unga som lever i ekonomisk utsatta familjer vill delta i en idrottsförening eller i en kulturskola, men inte gör det på grund av ekonomi.

Familjer som lever i ekonomisk utsatthet är även i högre grad bundna till sitt bostadsområde, vilket till viss del kan begränsa vilka fritidsaktiviteter som barnen kan delta i. ¹⁷

17 Fokus 14 – Ungas fritid och organisering, (2014) Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

HUR MÖJLIGGÖR VI ATT FLER BARN FRÅN EKONOMISK UTSATTA HEM KAN FÅ EN AKTIV FRITID? 13

Kapitel 4 – Hinder för deltagande

Den kartläggning av barn och unga som lever i ekonomisk utsatthet i Sundbyberg som genomfördes 2014 visade att barn i ekonomiskt utsatta familjer inte deltar i organiserade fritidsaktiviteter i samma utsträckning som andra barn. Förutom de hinder som själva kostnaden kan innebära kan det lägre deltagandet även bero på andra faktorer såsom brist på samverkan mellan aktörer, hur tillgängliga verksamheterna är och hur man når ut med information om aktiviteterna.

Utredningen har identifierat ett antal problemområden som kan hindra barn från ekonomiskt utsatta familjer att delta i de kultur- och fritidsaktiviteter som

bedrivs i staden.

Kostnader

Kostnader för olika aktiviteter kan vara ett allvarligt hinder för deltagande.

Många familjer har fler än ett barn och då kan det innebära stora kostnader för den enskilda familjen. För familjer med en låg inkomst kan detta göra att barnen är mindre aktiva på fritiden eftersom man inte har råd att betala för

fritidsaktiviteter.

I många verksamheter måste man betala en avgift för att delta i den ordinarie verksamheten ex. kursavgift eller medlemsavgift. Avgifterna varierar beroende på vilken aktivitet det handlar om. En studie som har genomförts om medlems- och träningsavgifter i idrottsföreningar visade att hälften av föräldrarna betalade upp till 2 000 kr per barn och år i medlems-och träningsavgifter. En fjärdedel av föräldrarna betalade mellan 2-3000 kr. Dessutom tillkommer det i vissa fall avgifter för ex. deltagande i cuper, resor etc.¹⁸ Även de aktiviteter som stadens verksamheter arrangerar kan innebära en kostnad, att delta i en kurs på musikskolan kostar ex. 1700 kr per år för en ämneskurs.

Förutom en avgift för deltagande tillkommer andra kostnader som ex. för kläder, utrustning och material. Vissa aktiviteter kräver mer specifik utrustning än andra vilket gör att kostnader för utrustning varierar. Det kan även handla om

18 Idrottens pris – om idrottens kostnader och medlemskapets betydelse, (2015) Centrum för idrottsforskning

4

kostnader för att ta sig till olika aktiviteter, det som socialtjänsten får mest frågor om är möjligheten till extra stöd för SL-kort. Det beviljas dock inte om barnet inte har särskilda behov av något slag.

Även om själva aktiviteten är gratis kan en kostnad för föräldern göra att barnet inte deltar. Det kan ex. handla om inträde till simhallen där kostnaden för barnet är låg men eftersom föräldrarna inte har råd med sitt inträde går inte barnet dit.

Andra kringkostnader kan vara kostnader för mat vid utflykter eller heldagsaktiviteter.

För de barn som lever i familjer med försörjningsstöd är det svårt att få extra stöd till aktiviteter på barnens fritid, då det basbelopp som ingår i riksnormen är tänkt att även täcka kostnader för barnens fritid. Normen för en ensamstående person med två barn (7 och 10 år) är 9 690 kr/månad. För ett par med tre barn (7, 10 och 15 år) är normen totalt 16 030 kr/månad. Av de summorna motsvarar

fritidsposten för barn (7-10 år) cirka 724 kr/månad, för barnet på 15 år motsvarar fritidsposten cirka 854 kr/månad.¹⁹

Bristande kännedom om de aktiviteter som erbjuds

Inom vissa grupper har man bristande kännedom om de aktiviteter som erbjuds inom kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter och inom föreningslivet. En anledning till att man inte känner till alla möjligheter kan vara att informationen sprids via informationskanaler som man inte använder eller att det sprids via informella kanaler eller nätverk.

Även för de som vet var information finns kan begränsade språkkunskaper göra det svårt att ta till sig informationen. Stadens tryckta information är

huvudsakligen på svenska och stadens hemsida har i princip ingen information på andra språk än svenska och finska. Det finns möjlighet att översätta

informationen på hemsidan genom Google translate, men översättningen fungerar inte optimalt för alla språk.

Det handlar inte bara om att känna till utbudet och att det erbjuds många kostnadsfria aktiviteter, utan även om att känna till att det finns möjlighet att låna utrustning, dela upp deltagaravgift, få nedsatt avgift osv. Det kan upplevas som skamligt att inte ha råd och därför finns det en risk att familjer inte låter sina barn delta, istället för att till exempel be om nedsatt avgift.

Tillgänglighet och integration

För familjer där föräldrarna har utländsk bakgrund kan det finnas skillnader jämfört med hemlandet. Man kanske inte är bekant med den svenska formen för föreningsliv eller hur den kommunala kultur- och fritidsverksamheten fungerar.

Även andra delar i familjens bakgrund (utbildnings- och inkomstnivå,

19 I det beloppet ingår kostnader för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, hälsa och hygien, barn- och ungdomsförsäkring samt avgift för telefon, dagstidning eller TV.

HUR MÖJLIGGÖR VI ATT FLER BARN FRÅN EKONOMISK UTSATTA HEM KAN FÅ EN AKTIV FRITID? 15

musikaliska traditioner och musikens status) kan påverka om exempelvis kulturskolans kurser är känd för föräldrarna.²⁰

Även de digitala ansöknings-/anmälningssystemen kan upplevas som ett hinder för personer som inte har möjlighet att vara aktiva vid datorn när platser släpps, för personer utan datorvana, språkkunskaper, osv.

Det kan även handla om föräldrars möjlighet att engagera sig i föreningslivet där det kan finnas ett (outtalat) krav på föräldraengagemang. Alla föräldrar inte har samma möjlighet att engagera sig, ex. på grund av språkbarriärer eller

jobbsituationen. Om en förälder på grund av ekonomiska förutsättningar inte har tid att leva upp till normen om att vara en engagerad förälder kan det leda till att barnets deltagande begränsas. ²¹

Brist på samverkan

I dagsläget saknas regelbunden samverkan mellan kultur- och

fritidsförvaltningen och andra förvaltningar inom staden. Det är viktigt att verksamheter som möter familjer och barn och unga får information om de kultur- och fritidsaktiviteter som erbjuds samt om möjligheter att delta kostnadsfritt eller till en reducerad avgift m.m.

Ökad samverkan med till exempel socialtjänsten, skolan, elevhälsan och SFI skulle även förbättra kunskapsöverföringen från dessa verksamheter till kultur- och fritidsförvaltningen. Ökad kunskapsöverföring är viktigt för att synliggöra de behov som finns och eventuella hinder som finns för deltagande i kultur- och fritidsaktiviteter.

På samma sätt kan samverkan även förbättras inom och med föreningar i staden.

20 En inkluderande kulturskola på egen hand, (2016) SOU 2016:69

21 Idrottens pris – om idrottens kostnader och medlemskapets betydelse, (2015) Centrum för idrottsforskning

Kapitel 5 Vad görs redan?

Både inom kultur- och fritidsförvaltningen och inom föreningslivet i

Sundbybergs stad, görs det mycket för att underlätta för barn och unga som lever i ekonomiskt utsatthet att delta i kultur- och fritidsaktiviteter.

Vad görs inom kultur- och fritidsförvaltningen?

Redan idag görs mycket för att underlätta deltagandet för alla barn och unga, oavsett ekonomiska förutsättningar. Nedan beskrivs lite kort vad som redan görs inom kultur- och fritidsförvaltningens egna verksamheter (se bilaga 1 för mer detaljerad information).

Vad gäller kostnader så har kultur- och fritidsförvaltningen mycket gratis verksamhet, ex. genom fritidsgårdar, Aggregat eller genom gratis lovaktiviteter för barn och unga under skolloven. Under 2017 infördes även differentierade avgifter inom kolloverksamheten och planen är att införa differentierade avgifter inom kulturskolan under 2018.

Vid bedömningen av bidragsansökan om föreningsbidrag vägs kostnaden för att delta in i bedömningen. Förvaltningen för i vissa fall en dialog kring var

aktiviteten ska äga rum, i syfte att öka utbudet i vissa stadsdelar. Föreningar får även hyra lokaler gratis för verksamhet riktat mot barn och unga.

Inom stadens bibliotek finns även ”Babybok” där bibliotekspersonal gör

hembesök i Ör och Hallonbergen. Personalen delar ut bokgåvor på svenska och ger information om biblioteket och om språkutveckling på flera språk.

Vad görs inom föreningslivet?

När det kommer till kostnader för att delta i föreningslivets aktiviteter erbjuder flera av de större föreningarna möjligheten att dela upp avgiften eller betala en reducerad avgift. Sundbybergs IK:s fotbollssektion har ex. information på fakturorna om vem som man ska kontakta om man har svårt att betala avgiften.

Det finns även flera föreningar som arbetar för att hålla avgifter nere för att möjliggöra för fler att delta.

5

HUR MÖJLIGGÖR VI ATT FLER BARN FRÅN EKONOMISK UTSATTA HEM KAN FÅ EN AKTIV FRITID? 17

De föreningar som förvaltningen har haft kontakt med ser inte ett så stort behov av ex. Sportotek eller liknande. Vissa har möjlighet att stå för utrustning genom de sponsoravtal som föreningen har medan andra föreningar erbjuder

möjligheten att låna utrustning. En svårighet som föreningarna utrycker vad gäller låneutrustning är att det tar stor plats om man ska tillhanda utrustning för alla åldrar. Vilka möjligheter som finns kan dock skilja sig beroende på storlek på föreningen. Dessutom kan det vara så att barn avstår från att börja för att de inte har råd med kringkostnader och då kommer inte föreningarna i kontakt med de frågorna.

Hur föreningarna får reda på att det finns familjer med barn som inte har råd att delta i aktiviteterna är olika. Det handlar främst om barn som redan finns inom föreningen och där kan det vara föräldrar eller syskon, ledare som meddelar det, eller att fakturan inte blir betald.

Vid diskussionen om föreningars arbete med barnfattigdom är det viktigt att ha i åtanke att alla föreningar har olika möjligheter att stödja barn som lever i

ekonomisk utsatthet. Till viss del beror detta på storleken på föreningen där exempelvis större föreningar med anställd personal har det lättare än föreningar som drivs helt ideellt. De större föreningarna har generellt sett även mer

ekonomiska resurser att gå in med och kan ex. avsätta pengar från försäljning av fika och lotter för de barn och unga som behöver ekonomiskt stöd.

Vad har man gjort i andra kommuner?

Det är väldigt olika hur olika kommuner arbetar med barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer. Nedan redovisas några av de åtgärder som

kommuner i Sverige har gjort för att motverka effekterna av ekonomisk utsatthet.

 I Luleå och Avesta finns en variant av Sportotek där barn och unga kan låna sport- och fritidsutrustning för kortare eller längre tid. I Avesta finns det även möjlighet att låna kläder (ex. skidjackor), och all utrustning är omärkt så att det inte syns att den är lånad.

 I flera kommuner avsätts extra pengar till fritidsaktiviteter för barn som lever i långvarigt försörjningsstöd. I Botkyrka har ex. familjer möjlighet att ansöka om upp till 1500 kr/barn och år i fritidspeng för barnens fritidsaktiviteter.

 Flera kommuner arrangerar olika typer av kostnadsfria aktiviteter för barn och unga. Hos vissa kommuner är exempelvis kolloläger och lovaktiviteter gratis, hos andra är de gratis efter en individuell prövning.

 Vissa kommuner har infört ett särskilt stöd till barnfamiljer som lever i en ekonomiskt utsatt situation, genom en peng till jul- och

sommarlovsaktiviteter.

 Flera kommuner har generellt sänkt sina avgifter, tagit bort avgifterna helt eller infört differentierade avgifter till kulturskolan. I Stockholms stad

har ex. familjen med en sammanlagd på mindre än 221 500 kr/år möjligheten att ansöka om nedsatt avgift till kurserna inom

kulturskolan.²² I så fall betalar familjen endast 300 kr per barn oavsett antal kurser. I Nacka kommun är kurserna gratis för familjer med försörjningsstöd.

 Många kommuner satsar även på kultur genom avgiftsfria arrangemang regelbundet under året.

22 Familjer med en sammanlagd taxerad förvärvsinkomst av högst fem prisbasbelopp, vilket för närvarande är 221 500 kr.

HUR MÖJLIGGÖR VI ATT FLER BARN FRÅN EKONOMISK UTSATTA HEM KAN FÅ EN AKTIV FRITID? 19

Kapitel 6 – Fortsatt arbete för att öka barns deltagande

De hinder som finns inom nämndens verksamheter kan variera. Det innebär att vi måste tänka och jobba på flera olika sätt, och skapa samarbeten mellan olika verksamheter. Inte sällan är den ekonomiskt utsatta situationen kombinerat med andra svårigheter som t ex psykisk/fysisk sjukdom, svårigheter i skolan,

arbetslöshet, språk.

Med utgångspunkt i utredningens slutsatser bör man ta fram åtgärder för det fortsatta arbetet för att öka deltagandet av barn från ekonomiskt utsatta hem.

Åtgärderna bör ingå i arbetat med verksamhetsplan och budget för år 2018. I detta kapitel redovisas den inriktning som åtgärderna bör fokusera på.

Vid arbetet med åtgärderna bör man även utgå ifrån de grupper som identifierats som mer drabbade än andra. Eftersom det finns en tydlig koppling mellan frågan om integration och inkludering och barn som lever i ekonomisk utsatthet är det även viktigt att de åtgärder som föreslås samordnas med det arbete som

nämnden gör inom integrationsområdet. Det är även viktigt att de åtgärder som planeras beaktas ur ett jämställdhetsperspektiv för att möjliggöra att både flickor och pojkar ges lika möjlighet att delta.

Inriktningar för åtgärder

Kostnader

Arbeta konkret med avgifterna. Det kan exempelvis ske genom

avgiftsbefrielse/sänkning av avgifter för de med lägst inkomst, differentierade avgifter eller möjlighet att dela upp större avgifter. Det kan även handla om åtgärder för att motverka de hinder som kostnader för utrustning eller andra kringkostnader som ex. SL-kort kan utgöra.

Vidare bör förvaltningen även se över hur man arbetar med gratis organiserad spontanidrott och stöd till ex. lovaktiviteter. Vilka aktiviteter ger förvaltningen stöd till och vilka deltar i aktiviteterna? Förvaltningen bör även uppmuntra och stödja föreningarna till att arbeta mer med barnfattigdomsfrågor. Det bör även

6

beaktas i bedömning av föreningsbidrag och man bör generellt uppmuntra föreningslivet att jobba med ett barnfattigdomsperspektiv.

Informationsspridning

Förvaltningen behöver arbeta mer strategiskt med att sprida information om de aktiviteter som förvaltningen erbjuder, både inom staden men även externt. Det kan ex. handla om att utveckla kontakten med föreningar som har en god kontakt med den målgrupp man vill nå, att arbeta mer uppsökande, att skapa egna

nätverk inom staden, eller genom att erbjuda prova- på-dagar i samarbete med andra aktörer.

Det finns även behov av att utveckla informationen som finns på hemsidan, ex.

med tydligare information om vilka möjligheter som finns i staden till gratis aktiviteter/aktiviteter till en låg kostnad eller genom att arbeta med information på olika språk eller lättare svenska.

En mer tillgänglig verksamhet för alla

Det är viktigt att arbeta för att göra verksamheterna mer tillgängliga. Det kan dels handla om åtgärder för att förenkla ansöknings- och anmälningsförfarande vid olika typer av aktiviteter. Det kan även handla om att utveckla den verksamhet som förvaltningen erbjuder för att kunna erbjuda upplägg och verksamhet som passar, ex. genom att ta verksamhet till målgruppen eller genom att erbjuda aktiviteter som riktar sig till hela familjen för att skapa bättre kontakter med föräldrarna.

Förvaltningen kan även arbeta för att göra föreningslivet mer tillgängligt genom att ex. genom informations- och utbildningsinsatser och genom samordning.

Förbättrad samverkan

Utveckla samverkan med socialtjänsten ex. genom regelbundna möten för information och återkoppling. Under de mötena kan man tillsammans arbeta fram rutiner och processer för hur barnets behov av kultur- och fritidsaktiviteter kan tillgodoses vid utredningar.

Skapa nätverk och utveckla samverkan med andra aktörer i syfte att sprida information och få återkoppling på den verksamhet som förvaltningen gör. Det kan ex. handla om att bjuda in föreningar till fritidsgårdar för att informera om sin verksamhet, utveckla långsiktiga samarbeten i skolan i samma anda som El Sistema, eller samverkan med föräldrar eftersom de spelar en viktig roll för att barn och unga ska vara aktiva på sin fritid.

Följa målgruppen och skapa faktaunderlag

Ta fram statistik och faktaunderlag för att se hur utvecklingen ser ut i staden, vilka områden som kan kräva extra insatser utifrån socioekonomiska faktorer (ex.

förvärvsfrekvens, andel högutbildade, antal hushåll med försörjningsstöd). Det handlar även om att följa utvecklingen i förvaltningens egna verksamheter för att se vilka grupper som vi inte når idag i lika hög utsträckning som andra.

HUR MÖJLIGGÖR VI ATT FLER BARN FRÅN EKONOMISK UTSATTA HEM KAN FÅ EN AKTIV FRITID? 21

Bilaga 1

Nedan redovisas några av de saker som redan nu görs inom kultur- och fritidsförvaltningen inom området.

Namn på åtgärden Beskrivning Enheter Samarbeten Kostnad Lovaktiviteter Förvaltningens verksamheter

arrangerar lovaktiviteter för barn och unga under skolloven.

Kultur- och fritidsnämnden beviljar bidrag till föreningar som vill ordna lovaktiviteter.

Alla Föreningar De flesta av stadens egna aktiviteter är gratis eller till en låg kostnad.

Vid bedömningen av bidragsansökan vägs kostnaden för att delta in i bedömningen.

Öppen verksamhet Fritidsgårdarnas verksamhet är öppen för barn och 13-18 år.

Aggregat har öppen kreativ, skapande verksamhet.

Biblioteket arrangerar

regelbundet aktiviteter för barn och unga.

Kultur Fritid Bibliotek

Ibland med föreningar

Gratis på fritidsgårdar och bibliotek.

På Aggregat köper man material till självkostnadspris.

Simskola Simskola för alla elever i årskurs två.

Idrott Nej Gratis

Fribiljetter till simhallen

Som en del av

sommarlovsaktiviteterna under 2016 och 2017 delades/delas fribiljetter ut bland annat via socialtjänsten och SFI.

Idrott Nej Gratis

Kursverksamhet Kultur Sundbyberg erbjuder kursverksamhet inom teater, dans och musik, samt kreativ verksamhet på Aggregat.

Kultur Nej Mellan 550-2 000 kr i terminsavgift.

Syskonrabatt finns och möjlighet att hyra instrument (350 kr/termin). I vissa fall har Lions gått in och betalat deltagaravgiften.

Under 2018 kommer förvaltningen införa differentierade avgifter inom kulturskola.

Kursverksamheten på Aggregat kostar 200-430 kr.

Kulturgarantin Samtliga förskolebarn och grundskolelever får på skolans initiativ ta del av professionell scenkonst.

Kultur Med skolan. Gratis

Föreningsbidrag Kultur- och fritidsnämnden ger ekonomiskt stöd till föreningar.

En av de prioriterade

målgrupperna är barn och unga mellan 7-20 år.

Centrala enheten

Ja Vid bedömningen av bidragsansökan vägs kostnaden för att delta in i bedömningen.

Förvaltningen för i vissa fall en dialog kring var aktiviteten ska äga

rum, i syfte att öka utbudet i ekonomiskt utsatta områden.

El Sistema Musikpedagogisk verksamhet där samtliga sexåringar på Grönkullaskolan (Rissne) deltar två ggr. /v. En kväll/veckan deltar även vårdnadshavare.

Efter ett år får de välja att fortsätta i verksamheten samtidigt som nästa års sexåringar börjar.

Kultur Samarbete med professionell orkester och Förvaltaren

Gratis.

Nolltaxa/låg taxa för föreningar att hyra stadens lokaler

Föreningar som har verksamhet för 7-20 år får hyra stadens lokaler utan kostnad eller till en väldigt låg kostnad.

Alla Oftast gratis.

Kolloverksamhet på Gräddö

Platser erbjuds på sommarkollo på Gräddö.

Verksamheten upphandlas av staden.

Fritid Differentierade avgifter från och med sommaren 2017. Syskonrabatt finns.

HUR MÖJLIGGÖR VI ATT FLER BARN FRÅN EKONOMISK UTSATTA HEM KAN FÅ EN AKTIV FRITID? 23

Referenser

Rapporter

Barnfattigdom i Sverige – årsrapport 2015, (2015) Rädda barnen

Barnfattigdom – ekonomisk utsatthet i Sundbyberg, att utjämna skillnader i livsvillkor bland barn och unga, (2014) Sundbybergs stad.

Ekonomisk utsatthet och välfärd bland barn och deras familjer 1968-2010 – underlagsrapport till Barn och ungas hälsa, ekonomisk vård och omsorg, (2013) Socialstyrelsen

En inkluderande kulturskola på egen hand, (2016) SOU 2016:69

Fokus 12 – om unga med funktionsnedsättning, (2014) Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Fokus 14 – Ungas fritid och organisering, (2014) Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Idrottens pris – om idrottens kostnader och medlemskapets betydelse, (2015) Centrum för idrottsforskning

Lokala strategier mot barnfattigdom, (2012) Anna Angelin och Tapio Salonen för Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Data och statistik

Områdesdata för Sundbybergs stad 2007, tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Stockholms läns landsting.

Statistik över andel barn i familjer med försörjningsstöd och över andel barn som lever i relativ barnfattigdom mellan åren 1999-2013 från barnombudsmannens hemsida, https://max18.barnombudsmannen.se/max18-statistik/

Statistik om andelen barn som lever absolut fattigdom mellan åren 1999-2013 från Rädda barnens barnfattigdomsrapporter, https://www.raddabarnen.se/vad- vi-gor/mer-om-vad-vi-gor/barnfattigdom/barnfattigdomsrapporter/