Kursändring om vindkraft i kommunen?
Vindkraftverk är inte bygglovspliktiga. Istället gäller Miljöbalkens bestämmelser.
Tillstånd ges (eller inte) efter ansökan till Miljöprövningsdelegation vid Länsstyrelsen och påföljande tillståndsprövning. Överklaganden hanteras av Mark- och Miljödomstolen.
Enligt Miljöbalken måste en kommun tillstyrka att en vindkraftpark anläggs, för att tillstånd ska kunna ges. Beslut om att tillstyrka eller avslå fattas av kommunfullmäktige, såvida inte fullmäktige delegerat beslutsrätten till kommunstyrelsen eller nämnd. Det är detta beslut som brukar kallas för
”vindkraftsveto”.
I Övik antog fullmäktige den 15 december 2008 ett tillägg till ”Översiktplan 2007”. Tillägget heter ”Vindkraft i Örnsköldsvik”.
Därefter delegerade man någon gång under resans gång den ovan nämnda beslutsrätten till samhällsbyggnadsnämnden. Resultatet är detta: Två idoga tjänstemän och en Swecokonsult tog fram vindkraftsplanen, som sedan antogs i fullmäktige utan vidare debatt (får man antaga). Vindkraftvetot delegerades till samhällsbyggnadsnämnden och varje vindkraftpark gavs sedan tillstånd helt under radarn för den folkliga opinionen. Nämndsmöten är ju nämligen inte öppna för allmänheten.
Nedan bild är från vindkraftsplanen från 2008. Notera hur man fredat hela kustlinjen och centralorten, men helt skamlöst anser att inlandet ska fördra den landskapsbildsförstörande vindkraften.
Vindkraftsvetot har allt mer kommit att bli ett besvär för S+Mp-regeringen. Fler och fler kommuner har nämligen haft fräckheten att agera i det kommunala självstyrets namn och stoppa planerna på vindkraft. Man vill helt enkelt inte ha vindkraftverk. Och så kan det naturligtvis inte få vara, när socialister och miljöpartister ska rädda världen genom att sälja ut svensk elförsörjning till utländska bolag och den kinesiska staten.
Därför tillsatte regeringen en utredning med namnet ”En rättssäker vindkraftsprövning” (SOU 2021:53). Regeringens ord:
”Regeringen tillsatte den 14 oktober 2020 en särskild utredare med uppdrag att undersöka förutsättningarna för att upphäva bestämmelsen i 16 kap. 4 § miljöbalken om kommunal tillstyrkan av vindkraftsanläggningar och att undersöka alternativa förslag för det fall bestämmelsen inte kan tas bort, i syfte att göra miljöprövningen av vindkraftsanläggningar mer rättssäker och förutsägbar.”
Utredningens förslag är i princip att lägga större ansvar på kommuner och göra det svårare för dem att hålla vindkraftsprojekt stången.
Förslaget skickades sedan på remiss till en rad myndigheter, kommuner,
organisationer, m.fl. En av mottagarna var vår kommun och i höstas författade samhällsbyggnadsförvaltningen en skrivelse i ärendet. I skrivelsen ifrågasätter förvaltningen att s.k. lokaliseringsbeslut (ett nytt begrepp som utredningen vill införa i lagstiftningen) inte ska gå att överklaga. Man invänder också mot att det endast är mark- och vattenanvändning som ska beaktas vid s.k.
lokaliseringsbedömning (vi förklarar inte detta begrepp vidare här) och framför åsikten att även kulturmiljö, friluftsliv, samebyar och fågelliv bör tas med.
Förvaltningen har fler invändningar och hela svaret kan läsas här.
Kommunledningsförvaltningen har sedan författat det yttrande som underskrivet av kommunalrådet Per Nylén ska lämnas till regeringen. Där återfinns följande stycke (våra fetningar):
”Medborgare i kommunerna mister stor del av det inflytande de har över utvecklingen av vindkraft deras kommun, vilket framförallt påverkar boende och aktörer som verkar där vindkraften uppförs. Idag är det möjligt att inom ramen för det kommunala vetot väga in fler frågor och bevaka kommunens medborgare och intressen vid en förfrågan om vindkraftsetablering. Det är osäkert om de demokratiska påverkansmöjligheter som finns inom ramen för översiktsplaneprocessen kan kompensera för föreslagna förändringar på ett godtagbart sätt. Förslaget kommer om det införs i sin föreslagna form att leda till konsekvenser för den kommunala översiktsplaneringen och inskränka det kommunala självstyret.”
Vi är uppriktigt förvånande. Remissvaret från Öviks kommun skäms inte för sig.
Det är relevant och det lismar inte för sossepotentaterna i regeringen. Undrar om Övikssosseriet satt upp ett blött finger i opinionsvinden här? Kanske gjort bedömningen att ett fortsatt kryperi för vindkraftsexploatörerna och partiets energipolitik riskerar att smälla i ansiktet lokalt?
Med tanke på att länet ska begåvas med runt 350 snurror till om regeringens uppsatta vindkraftsmål ska nås, lär viss vånda uppstå hos S när bördan av dessa ska fördelas mellan kommunerna.
Så blir förändringarna om Swecos skolutredning blir verklighet
Nedan punkter är tagna direkt ur Swecos utredningsrapport och är rykande färska. Formuleringarna är alltså ordagrant som de presenterats(?) politikerna i bildningsnämnden under gårdagens möte.
Notera att utredningen innehåller mer information. Den kan läsas i sin helhet under länken.
Rapport-Skolstrukturutredning-Ornskoldsvik-2021-01-19-Ladda ner
❖ Anundsjöskolan utvecklas då förskolan flyttar ut ur skolan vilket frigör yta.
❖ Norrflärkeskolan avvecklas. Eleverna flyttar till Anundsjöskolan.
❖ Moskolan avvecklas. Eleverna flyttar till Mellanselskolan eller Mycklingskolan.
❖ Skorpedskolan avvecklas. Eleverna flyttar till Anundsjöskolan eller Sidensjöskolan.
❖ Haffstaskolan avvecklas. Eleverna flyttar till Mycklingskolan, Själevadskolan
eller ny skola i centralorten.
❖ Sundskolan är trångbodd varför förskolan (6 avd) lämnar skolans lokaler och därmed frigör yta för grundskola.
❖ Geneskolan har liten uteyta. Genom att förskolans paviljonger avvecklas frigörs yta för skol- gård.
❖ Alneskolan utvecklas genom att förskolan lämnar skolan.
❖ Järvedskolan avvecklas. Eleverna flyttar till Alneskolan och Sörlidenskolan.
❖ Banafjälskolan avvecklas. Eleverna flyttar till Husumskolan.
❖ Ny skola byggs i centralorten alternativt att Nolaskolan anpassas för grundskola med 670 elever (fyra paralleller högstadium och två paralleller F-6).
❖ Vid ny skola i centralorten flyttar Örnsköldskolan, Idbynskolan och eventuellt även Högliden- skolan till den nya skolan. Höglidenskolans lokaler avvecklas i detta fall lämpligen för verk- samhet inom vuxenutbildning eller gymnasieskola.
❖ Banafjälskolan avvecklas. Eleverna flyttar till Husumskolan.
❖ Idbynskolan avvecklas. Eleverna flyttar till ny skola i centralorten.
❖ Skärpeskolan avvecklas på sikt. Eleverna flyttar till Ängetskolan.
❖ Björnaskolan utvecklas till en skola med ca 300 elever inom befintliga lokaler
❖ Trehörningsjöskolan avvecklas. Eleverna flyttar till Björnaskolan.
❖ Gideåskolan avvecklas. Eleverna flyttar till Björnaskolan.
❖ Hemlingskolan avvecklas. Eleverna flyttar till Björnaskolan.
❖ Köpmanholmenskolan och Sidensjöskolan behålls temporärt. Vid förväntad utveckling som en följd av kommunens tillväxtmål avvecklas dessa skolor och en ny skola byggs med närhet till Bjästa. Detta ligger dock utifrån gällande befolkningsprognos utanför skolstrukturutred- ningens tidsram.
Räddningstjänstutredningen –
överföring av resurser från
landsbygd till centralort
Vi har läst räddningstjänstens utredning, som offentliggjordes häromveckan. Visst rabalder uppstod, då Molidens brandstation föreslås läggas ned. Från Sveriges Radio P4:
U t r e d n i n g e n ä r 7 5 s i d o r l å n g o c h ä r p o l i t i s k t b e s t ä l l d . D å a v samhällsbyggnadsnämnden, får man förmoda.
Syftet med utredningen är att utreda om ”räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad”:
De områden som ”bryts ned och analyseras” är:
Riskanalys Olycksstatistik
Jämföra med referenskommuner Anpassning till lagstiftning
Utreda dagens förmåga
Utredningen är tillsynes utförd av kommunens räddningschef. Han anges åtminstone som ”utförare”. Dokumentet saknar signatur.
Innehållet är till största del ”standard”. Lagstiftning avhandlas. Allmänna risker i samhället berörs, liksom sådana som är specifika för vissa kommuner, t.ex. E4, järnväg, flygplats, fabriker, m.m. Helt enkelt allt från skogsbrand till verksamheter klassade som farlig anläggning enligt Lagen om skydd mot olyckor.
Vi finner två saker intressanta och väljer att redogöra för dessa. Det ena är förstås föreslagna förändringar. Men vi börjar med det andra – anpassning till lagstiftning. Så här står det i utredningen:
Vi har rödmarkerat alla ord som innehåller ”ledning” och det blir närmast bisarrt tydligt var fokus ligger här. Läser man hela texten framgår att regeringen föreslagit ändringar i Lagen om skydd mot olyckor. På något sätt kokar det ned till en orgie i ”ledning”. Vi förstår inte hur och orkar inte djupdyka i det. I dokumentet som helhet används dock ordet ”ledning” – ensamt eller i sammansatt ord – inte mindre än 136 gånger.
Man måste ställa frågan: har någon upplevt det som ett problem med att Räddningstjänsten – i Övik eller annorstädes – skulle sakna tillräcklig ledning?
Notera även det moderna nyspråket i form av ”utmaning”. Det är inte det enda.
Nedan formulering är tagen direkt ur utredningen:
”Klimatförändringar medför att samhället mer frekvent drabbas av stormar, kraftiga skyfall och torka vilket medför översvämningar, större mark- och skogsbränder. Det ställer högre krav när det gäller kompetens, ledning, personal och materiel.
Terrorhandlingar, sabotage samt pågående dödligt våld (PDV), är något vi troligtvis kommer att få hantera i större utsträckning i framtiden.”
Över till förslaget. Det ser ut som nedan. Rödmarkerade funktioner minskar, gröna ökar. ”RIB” betyder deltidsbrandman. Att det står t.ex. 1+4 ska förstås som en arbetsledare och fyra brandmän.
Förslaget är alltså att Björna, Gideå, Trehörningsjö och Sidensjö minskar med en deltidsbrandman vardera. Vidare läggs Moliden ned och centralortens
deltidsbrandmän minskas med tre. I gengäld ökas antalet heltidsbrandmän med två.
Hur många heltidstjänster det rör sig om totalt framgår inte i utredningen. Ovan siffror får väl förstås som arbetsskift och inte helheten.
Inre befäl och yttre chef ökas med en vardera, men det anges att dessa är länsgemensamma. Riktigt vad det betyder, vet vi inte. Men Övik utgör drygt 20%
av länet, så om dessa tjänster fördelas över alla sju kommuner, så blir inte kostnaden stor.
Nettoförändringen för hela förslaget i pengar räknat, är att kostnaderna stiger.
Det är dyrt med heltidsbrandmän.
Det är ett obestridligt faktum att om förändringen genomförs, så kommer räddningstjänstens närvaro att minska på landsbygden och öka i centralorten.
På landsbygden kommer vi betala samma skatt som tidigare.
