• No results found

Hur skapar vi en hållbar demokrati?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Hur skapar vi en hållbar demokrati?"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2017-08-16 11:00 CEST

Hur skapar vi en hållbar demokrati?

I en öppen seminarieserie vid Högskolan i Gävle hösten 2017, med start 31 augusti, diskuteras vad som krävs för att upprätthålla och stärka demokratin.

Välkomna till en högaktuell seminarieserie vid Högskolan i Gävle.

Dramatikern Stina Oscarson har engagerats som moderator och för att

planera arbetet tillsammans med Maivor Hallén och Bengt Söderhäll vid HiG.

Fem öppna seminarier hålls i höst, där inbjudna experter och studenter från olika kunskapsfält, försöker synliggöra vad som krävs för att skapa en hållbar demokrati. Lärare och studenter inbjuds att delta tillsammans med personal och allmänhet.

(2)

Materialet från seminarierna kommer att fungera som underlag för föreläsningar, som filmas och tillgängliggörs via nätet. Seminarieserien kommer sedan även att bilda underlag för en kurs inom hållbar

demokrati/social hållbarhet.

---

31 augusti 2017 - Kultur och motstånd

Medverkande: Makode Linde, Reine Lööf och Gunilla Palmstierna-Weiss

”Skapa innebär att göra motstånd” skrev den franske motståndsmannen Stefan Hessel. Men gör det alltid det? Försöker inte makten alltid att kidnappa motstånd.

Att konsten och journalistiken ska vara fri sägs vara en förutsättning för demokratin. Men är den någonsin det? Vad hotar dess frihet idag? Vad får man göra i denna frihets namn? Vad krävs av politikerna, institutionerna, konstnärerna, publiken och medborgarna för att konst och kultur ska stärka demokratin och inte underminera den?

(3)

---

19 september 2017 - Människans ansvar

Medverkande: Anders Kompass och Pella Thiel

Hur långt sträcker sig människans ansvar? Många av dagens konfliktlinjer går vid en närmast filosofisk frågeställning.Vad krävs för att människan ska ta ansvar? I det lilla och det stora.

Är det lagar, regler och hårdare straff eller en inre moralisk kompass? Hur får man i så fall en sådan? Eller är ägande en förutsättning för ansvar? Är det som ingen äger dömt att bli utnyttjat?

---

10 oktober 2017 - Ekonomi, arbete och människovärde

Medverkande: Helle Klein och Carl Schlyter

(4)

”Vi måste jobba för att kunna konsumera, för att tillväxten ska öka, för att vi sedan ska ha råd med allt som egentligen är viktigt.” Så skulle lite tillspetsat den underliggande berättelsen för hela vårt samhälle idag kunna formuleras.

Hur påverkar denna berättelse oss som människor, vår syn på arbete och på varandra? Hur påverkar den människovärde, demokrati och våra möjligheter att bygga ett hållbart samhälle? Och vad finns det för alternativ?

---

24 oktober 2017 - Samtal eller vapen?

Medverkande: Anita Goldman och Pierre Schori

Ingen säger sig vilja ha krig och håller med om att de flesta konflikter till slut kräver en politisk lösning. Ändå rustar vi militärt. När spänningarna ökar i närområdet ges ökade resurser till det militära försvaret.

Varför görs inte motsvarade satsningar på diplomati och samtal? Varför övar

(5)

vi inte på att skapa fred när vi lägger hundratals miljoner kronor varje år för att med tiotusentals soldater öva krig. Tror vi att samtal bara ska uppstå? Att detta är kunskap vi redan besitter?

---

30 november 2017 - Ismer och den fria tanken

Medverkande: Maria-Pia Boëthius och Erik Helmerson

I sin lilla skrift ”Om de politiska partiernas allmänna avskaffande” skriver Simone Weil

om faran med att man som medlem i ett politiskt parti slutar tänka själv. Att det är alldeles för lätt att gömma sig bakom partiets redan klubbade åsikter.

Samma problematik kan man se inom många ideologiska och religiösa sammanslutningar. Demokratin kräver organisering men samtidigt är medborgarnas fria tanke och mod att tvivla på givna sanningar den enda garanten vi har för att demokratin inte ska bli auktoritär. Är detta möjligt att förena?

---

Helt plötsligt har vi ställts inför faktum att demokratin inte alls är given.

Många av dess bärande fundament urholkas och tilltron till själva systemet

(6)

sviktar.

Då känns det angeläget att, medan tid finns, på olika sätt ringa in vad det är som händer. Vilka krafter som underminerar systemet och vad som krävs för att demokratin ska upprätthållas och stärkas. Hur vi skapar en hållbar

demokrati.

Stina Oscarson Moderator

Tid: Kl 12-15.

Plats: Seminarieserien hålls i Krusenstjernasalen (23:213) på onsdageftermiddagar kl 12-15 och inleds den 31augusti.

Alla är varmt välkomna. Ingen föranmälan krävs och vi bjuder på kaffe &

smörgås

För mer information, v v kontakta:

Maivor Hallén, bibliotekschef Tel: 026-64 81 88, 070-605 66 26 E-post: maivor.hallen@hig.se

Bengt Söderhäll, lektor i didaktik Tel: 026-64 88 69, 076-800 47 72 E-post: bengt.soderhall@hig.se Text: Douglas Öhrbom

Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö. Vi erbjuder ett 50-tal utbildningsprogram och cirka 750 kurser inom humaniora, samhälls- och naturvetenskap och teknik. Våra forskningsprofiler är byggd miljö och hälsofrämjande arbetsliv.

(7)

Kontaktpersoner

Anders Munck Presskontakt Pressansvarig

anders.munck@hig.se +46707946523

Douglas Öhrbom Presskontakt Redaktör dom@hig.se 073-273 36 56 Anna Sällberg Presskontakt Redaktör

anna.sallberg@hig.se 070-410 63 78

References

Related documents

48 Dock betonade Tallvid att datorn innebar en ökad motivation hos eleverna något som återspeglats i deras akademiska prestationer i skolan, även hos elever som tidigare

Det finns även fall där kampen inte alltid beskrivs som fredlig, exempelvis belyser ett citat från Alla tiders historia detta: ”Förhoppningsvis leder revolterna till att

Detaljplanens syfte är dels att möjliggöra användningen av den före detta skolbyggnaden för bostäder och dels att ändra planbestämmelserna för fastigheterna Hanåsa 1:6 och

Kommunen känner av trycket på att expandera verksamheterna för att möta det ökande välfärdsbehovet, likaså trycket på att investera i ny infrastruktur för kunna hantera

På samma sätt som för kvalitet bör normnivåfunktionen för nätförluster viktas mot kundantal inte mot redovisningsenheter.. Definitionerna i 2 kap 1§ av Andel energi som matas

Högskolan i Gävle har tagit del av slutbetänkandet av Kommunutredningen, Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget och tackar för möjligheten att besvara

Arbetsgruppen har arbetat fram förslag till arbetsprocess och mall för bedömning av insatsvaror samt förslag kring övergångsperiod för tillåtetbedömda växtskyddsmedel.

Syftar till att man blir behörig för studier eller att man kan få ett arbete eller praktikplats. På VBU finns detta på