Ändring av detaljplan fastställd som Karta öfver Gränna stad

(1)

Ändring av detaljplan fastställd som Karta öfver Gränna stad

Gränna, Jönköpings kommun

Antagandehandling 2018-04-10 Dnr: 2015:263

Tillägg till planbeskrivning

(2)

Innehåll

Bakgrund, syfte och huvuddrag 2

Ändring av gällande detaljplan 9

Detaljplan efter ändring 11

Genomförande av detaljplan 13

Referenser 15 Bilaga: Utlåtande från Länsmuseet 16-25

Handlingar

Tillägg till planbeskrivning

(3)

Bakgrund, syfte och huvuddrag

Den detaljplan som ändras är Karta övfer Gränna Stad, aktbeteckning 0680K-92GRÄ, fastställd 1913-07-18. Fastighetsägare till Köpmannen 3 önskar i ett senare skede avstycka fastigheten, vilket föregås av denna detaljplaneändring, i vilken nuvarande fastighetsindelning för Köpmannen 3 upplöses. Fastighetsindelningsbestämmelser är en typ av bestämmelse som syftar till att låsa fastighetsindelningen i ett område och utesluter därmed exempelvis att fastigheten kan delas. Upphävande eller ändring av fastighetsindelningsbestämmelser behöver därmed ske genom ändring av detaljplan eller genom upprättande av en ny detaljplan för berörd fastighet. Syftet med ändringen av detaljplanen är även att, med hjälp av detaljplanebestämmelser i form av exempelvis skydds- och varsamhetsbestämmelser samt rivningsförbud, skydda befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse på fastigheten Köpmannen 3.

Gränna stad ingår i riksintresset för kulturmiljövård som regleras i miljöbalkens 3 kapitel 6§ och är ett av de intresseområden som kommunen ska bevaka i planeringen. Länsmuseet har upprättat ett utlåtande ang. kulturhistoriska värden, daterat 2016-09-01, specifikt för fastigheten Köpmannen 3. I utlåtandet beskrivs att bebyggelsen på Köpmannen 3 är ett exempel på den träbebyggelse som förekommer i Gränna från 1800-talets mitt och några decennier framåt.

Strukturen med ett bonings- och affärshus mot huvudgatan och enklare bebyggelse för övrigt är typisk för stadens centrala delar. Fasaden mot Brahegatan är särskilt omsorgsfullt utformad och välbevarad. Mot bakgrund av ovanstående förhållanden kan byggnaderna sägas ha så stora kulturhistoriska värden att det uppfyller plan- och bygglagens kriterier, vilket betyder att lagens stadganden om förvanskningsförbud är tillämpliga (PBL 8 kap. 13 §). Detta föranleder denna detaljplaneändring som innebär att den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen förses med detaljplanebestämmelser som verkar för ett bevarande av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen på Köpmannen 3.

Sjögatan Köpmannen 3

Området för detaljplaneändringen, markerat i rött, utgörs av

fastigheten Köpmannen 3.

Fastigheten är belägen i centrala Gränna.

(4)

GRÄNNA

LEKERYD

ÖRSERUM

ÖLMSTAD VISINGSÖ

SKÄRSTAD

KAXHOLMEN

HUSKVARNA JÖNKÖPING

Planområdet markerat i rött.

Kartan visar planområdets lokalisering i förhållande till Jönköping.

(5)

Gällande detaljplan

Gällande detaljplan för området som detaljplaneändringen berör är Karta övfer Gränna Stad, aktbeteckning 0680K-92GRÄ, fastställd 1913-07-18.

Detaljplanen anger bostadsändamål för fastigheten Köpmannen 3 och högsta tillåtna våningsantal är en våning med tillhörande källare och vind. Vindar får inredas och högst två kök per bostad är tillåtet.

Gällande tomtindelning

Gällande tomtindelning för området är Karta öfvre ändrad och ny tomtindelning för Grenna Stad, aktbeteckning 0680K-93GRÄ, fastställd 1914-05-30.

Utsnitt ur gällande detaljplan, aktbeteckning 0680K-92GRÄ.

Då gällande detaljplan är från år 1913 är originalet i ett svårläsligt skick. Området som avses ändras i denna detaljplaneändring är markerat i rött.

Utsnitt ur gällande tomtindelning, aktbeteckning 0680K-93GRÄ.

Fastigheten Köpmannen 3 är markerad i rött.

Köpmannen 3

(6)

Bebyggelse- och

gatustrukturkarakterisering

Bebyggelse på Köpmannen 3

Länsmuseet har upprättat ett utlåtande avseende kulturhistoriskt värde på och karakteristik av bebyggelsen på Köpmannen 3, vilken återges i följande avsnitt.

Fastigheten Köpmannen 3 omfattar följande byggnadskroppar:

- Ett gatuhus mot Brahegatan (inklusive små kurar tillbyggda på gavlarna) - En äldre uthusbyggnad utefter den norra fastighetsgränsen

- Ett gatuhus mot Sjögatan

- En förrådsbyggnad utefter den södra fastighetsgränsen

Bebyggelsestruktur i området

I länsmuseets kulturhistoriska utredning för Gränna, utgiven år 1997, beskrivs att de centrala kvarteren mellan Brahegatan och Bergsgatan karakteriseras av långsmala tomter. Gemensamma drag för byggnaderna närmast Brahegatan är de större bostadshusen i två våningar som ofta är placerade med gavel mot gavel. Somliga byggnader har en entré med tillhörande stor stentrappa mot Brahegatan. Dessa gatuhus har ibland försetts med sekundära tillbyggnader som exempelvis kan inrymma ett trapphus. På den inre delen av tomterna är mindre bostadshus, hantverkslokaler och uthus vanliga. Eftersom tomterna ibland varit tämligen smala är det vanligt att dessa byggnader uppförts utmed den enda tomtgränsen. Inne på tomterna påträffas ofta terrasseringar, stödmurar och trappor, som tar upp nivåskillnaderna (Franzén, 1997).

Köpmannen 3, översiktsbild från norr respektive söder.

(7)

Gatuhuset ut mot Brahegatan

I länsmuseets utlåtande angående befintlig bebyggelse på Köpmannen 3 beskrivs att gatuhuset mot Brahegatan är uppfört av timmer i två våningar. Fasaden mot Brahegatan är huvudsakligen klädd med locklistpanel med rundade lister.

Utöver detta är gatufasaden försedd med hörnpilastrar och en markering av mittpartiet, som framhävs med pilastrar vid sidorna och en mer utsmyckad takgesims. Flertalet fönster är av fyrluftstyp med högt placerad tvärpost.

Fönstren inramas med profilerade foder samt kornischer – raka på sidorna och mer arbetade i mittpartiet. Det finns tre ingångar från Brahegatan. I byggnadens mitt finns en mindre entré med en glasad dörr och en enkel omfattning. På gatufasadens sidor finns påkostade entréer med portaler. Varje portal har två kolonner som bär upp en fronton. Ytterdörrarna är glasade.

Gatuhusets baksida mot gården har ett antal utbyggnader, varav den i mitten är ett äldre trapphus (Franzén, 2016).

Övriga tillbyggnader är tämligen sentida. Fasaden utgörs av locklistpanel, frånsett trapphuset som är försett med fasspontpanel. Fasadens fönster har sentida utformning med undantag för trapphusets fönster, som är av fyrluftstyp med högt placerad tvärpost. Fasaden är vidare försedd med flera sentida balkonger. Till denna byggnadskropp kan även räknas den tillbyggnad som länkar ihop detta gatuhus med uthuslängan utefter den norra tomtgränsen.

Gatuhuset har ett helvalmat sadeltak försett med sekundära takkupor. Taket är belagt med falsplåt i bandtäckning, vilken målats i en röd kulör. Byggnaden vilar på en sockel av sten med puts i kvaderindelning. Även denna byggnadskropp har ett sadeltak belagt med tvåkupiga tegelpannor. Byggnaden har en låg sockel av frilagd sten (Franzén, 2016).

I länsmuseets utlåtande beskrivs att gatuhuset mot Brahegatan (inklusive små kurar tillbyggda på gavlarna) har följande bevarandevärda karaktärsdrag:

- Byggnadens volym frånsett gaveltillbyggnaderna och tillbyggnaderna mot väster

- Träfasaderna i allmänhet

- Gatufasaden med locklistpanel med rundade lister

- Den befintliga fönstersättningen i gatufasadens övervåning med sidohängda fyrluftsfönster av trä med högt placerad tvärpost samt profilerade fönsteromfattningar av trä med kornischer

- Den två portalerna mot väster med naturstenstrappor, kolonner, överliggare och övriga ingående snickerier

- Det valmade taket med falsplåt

Gatuhuset vid Brahegatan och en av dess entréer med portaler. Varje portal har två kolonner som bär upp en fronton. Foto: Länsmuseet.

Gatuhuset vid Brahegatan. Foto:

Länsmuseet.

(8)

Den äldre uthusbyggnaden utefter den norra fastighetsgränsen

I länsmuseets utlåtande beskrivs att uthuslängan utefter den norra tomtgränsen är uppförd i två delar, en högre mot öster och en lägre mot väster. Den östra är i två våningar och försedd med en sentida locklistpanel. Den södra fasaden har en ingångsdörr och tre sentida fönster med mittpost. Byggnadens sadeltak är belagt med tvåkupiga tegelpannor. Byggnaden har en till största delen låg sockel av frilagd sten. Den västra delen av uthuslängan är uppförd av trä i en våning. Fasaden utgörs av en ålderdomlig locklistpanel med profilerade locklister. Byggnaden har tre ytterdörrar, en mot väster och två mot söder. Dessa är bräddörrar försedda med en äldre liggande profilerad panel (Franzén, 2016).

Länsmuseet anser att den äldre uthusbyggnaden, utefter den norra tomtgränsen, har följande bevarandevärda karaktärsdrag:

- Byggnadens volym

- Den östra byggnadskroppens locklistpanel

- Den västra byggnadskroppens locklistpanel med profilerade lister - Den västra byggnadskroppens fönsterlösa fasad med tre bräddörrar.

- Byggnadskropparnas sadeltak med tegelpannor.

I bild syns de två uthus som är belägna utmed fastighetens norra gräns och huvudbyggnaden vid Brahegatan samt dess senare tillägg i form av balkonger, terass och garage. De senare tilläggen omfattas inte av några skydds- eller varsamhetsbestämmelser i denna planändring.

Foto: Stadsbyggnadskontoret, Jönköpings kommun

Uthuslängan utefter den norra tomtgränsen. Foto:

Länsmuseet

(9)

Gatuhuset mot Sjögatan

Gatuhuset mot Sjögatan är uppfört av trä i en och en halv våning med frontespiser på långsidorna. Mot Sjögatan finns en balkong med gjutjärnsräcke, vilken sannolikt är sekundärt tillkommen. Fasaden är försedd med liggande respektive stående fasspontpanel av hög ålder. Flertalet fönster är av fyrluftstyp med högt placerad tvärpost och en horisontell spröjs i de nedre bågarna. Fönstren omges av profilerade foder. Mot gården finns en öppen veranda och balkong med figursågningar. Byggnaden har ett sadeltak belagt med tegelröda betongpannor.

Byggnaden vilar på en ställvis hög sockel av puts (Franzén, 2016).

Länsmuseet anser att gatuhuset mot Sjögatan har följande bevarandevärda karaktärsdrag:

- Byggnadens volym frånsett balkongen mot väster - Fasaden av fasspontpanel och dess indelning

- Den befintliga fönstersättningen med sidohängda fyrluftsfönster av trä med högt placerad tvärpost och en horisontell spröjs i de nedre bågarna samt övriga fönster

- Profilerade fönsteromfattningar av trä med överstycken

- Den öppna träverandan mot öster med figursågningar (ej ovanpåliggande balkong)

- Sadeltaket med röda takpannor

Förrådsbyggnaden utefter den södra fastighetsgränsen

Uthuslängan utefter den södra fastighetsgränsen är uppförd av trä i en våning.

Fasaden är klädd med locklistpanel med profilerade lister. Byggnaden saknar fönster, men har tre bräddörrar mot norr. Byggnaden har ett pulpettak belagt med trapetskorrugerad stålplåt. Sockeln består dels av huggen granit, dels puts (Franzén, 2016).

Förrådsbyggnaden utefter den södra tomtgränsen har följande bevarandevärda karaktärsdrag:

- Byggnadens volym

- Byggnadens fönsterlösa fasad med locklistpanel med bräddörrar.

- Byggnadens pulpettak

Gatuhusets fasad mot Sjögatan.

Foto: Länsmuseet, Anders Franzén

Förrådsbyggnaden mot Sjögatan.

Foto: Länsmusee, Anders Franzén Gatuhusets fasad mot

innergården. Foto: Länsmuseet, , Anders Franzén

(10)

Ändring av gällande detaljplan

Ändringen innebär att planbestämmelser i form av skyddsbestämmelser, rivningsförbud, prickmark och utökad bygglovsplikt införs i planen.

Fastighetsindelningsbestämmelserna upplöses inom området.

Tillkommande planbestämmelser

Egenskapsbestämmelser

Marken får inte förses med byggnad, PBL 4 kap. 16 § 1 st 4 p.

Marken får inte förses med byggnad.

Marken får endast förses med komplementbyggnad, PBL 4 kap. 11§ 1 st 1 p.

Marken får förses med komplementbyggnader.

Byggnad får inte rivas, PBL 4 kap. 16 § 1 st 4 p.

Rivningsförbud anges för bebyggelse som omfattas av q-bestämmelser.

Skydd av kulturvärden, PBL 4 kap. 16 § 1 st 3 p.

Särskild värdefull bebyggelse som omfattas av 8 kap 13 § PBL. Byggnaden får inte förvanskas. Vid skada på byggnad skall förlorad volym och utformning av byggnadsdelar återskapas likt befintliga eller likt ursprungliga. Byggnaden ska vårdas och underhållas så att den inte förfaller. Underhåll ska ske med material och metoder som är anpassade till byggnadernas egenart. Byggnadens volym inklusive byggnadshöjd och nockhöjd får ej ändras. Byggnadens träfasader mot Brahegatan och gatufasadens locklistpanel ska bevaras i gestaltning, material och detaljer. De två portalerna mot Brahegatan med naturstenstrappor, kolonner, överliggare och övriga ingående snickerier får inte ändras. Senare tillägg i form av balkonger, takkupor och carportar ingår inte i bevarandeskyddet.

r

₁

q

₁

q

(11)

Varsamhetsbestämmelser, PBL 4 kap. 16 § 1 st 2 p.

Byggnaden ska behandlas varsamt vid förändring, så att dess arkitektur och karaktärsdrag bevaras. Värdebärande byggnadsdelar är följande: Den befintliga fönstersättningen i gatufasadens övervåning med sidohängda fyrluftsfönster av trä med högt placerad tvärpost samt profilerade fönsteromfattningar av trä med kornischer, dessa ska behandlas varsamt så att dess karaktär består. Det valmade taket och takmaterialet av falsad plåt samt komplementbebyggelse som innehåller förråd ska vid förändring behandlas varsamt så att dess karaktär består. Uthusbebyggelsen utefter den norra fastighetsgränsen, vars byggnadskropp är uppdelad i två delar mot öster och väster, har följande värdebärande byggnadselement: den västra byggnadskroppens locklistpanel med profilerade lister och fönsterlösa fasad med tre bräddörrar samt den östra byggnadskroppens locklistpanel. Dessa byggnadsdelar ska vid förändring behandlas varsamt så att dess karaktär består.

Byggnaden ska behandlas varsamt vid förändring, så att dess arkitektur och karaktärsdrag bevaras. Värdebärande byggnadsdelar är följande: fasaden av fasspontpanel och dess indelning, den befintliga fönstersättningen med sidohängda fyrluftsfönster av trä med högt placerad tvärpost, den horisontella spröjsen i de nedre bågarna samt övriga fönster, de profilerade fönsteromfattningarna av trä med överstycken, den öppna träverandan mot öster med figursågningar (ej ovanpåliggande balkong) samt sadelstakets beläggning med röda tegelpannor.

Byggnaden ska behandlas varsamt vid förändring, så att dess arkitektur och karaktärsdrag bevaras. Värdebärande byggnadsdelar är följande: Byggnadens fönsterlösa fasad med locklistpanel med bräddörrar och byggnadens pulpettak.

Administrativa bestämmelser

Genomförandetid

Genomförandetiden är 5 år, PBL 4 kap 21§.

Ändrad lovplikt

Bygglov krävs även för åtgärd som avses i PBL 9 kap 4a-c§.

Utökad bygglovsplikt krävs för ändring av takmaterial, ändring av fönster och ändring i fasad för byggnad som omfattas av skyddsbestämmelse q och k.

a

₁

a

₂

k

₃

k

₂

k

₁

(12)

Ändring av detaljplan

Sjögatan

Brahegatan

2

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

q 1 r 1 k 1

q 2 r 1 k 2

k 3

a 1 a 2 a 3

P

U

U U

U

E

&

KÖPMANNEN 13

9

3

4

5

2

10

14

119.7 113

114

115 111

109

112

110

120 116

117 118 118 111

114

113

115

115 112

112

114

112 110

115 114 111

110

111

112

113

114

(13)

Planens konsekvenser

För att tillgodose de befintliga byggnadernas kulturhistoriska värde är det viktigt att byggnadernas karaktär bevaras. Detaljplanen medverkar till att skydda den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen på Köpmannen 3 genom skyddsbestämmelser, varsamhetsbestämmelser, rivningsförbud, prickmark, korsmark och utökad bygglovsplikt.

Skyddsbestämmelserna, betecknade med q, innebär att byggnaden inte får förvanskas och att byggnadens volym och utformning ska återskapas likt befintliga eller ursprungliga vid eventuell skada. Skyddsbestämmelserna anger även att specifika byggnadsdelar inte får ändras.

Varsamhetsbestämmelserna k₁, k₂ och k₃ anger hur karaktärsbärande element såsom fönstersättning, takmaterial, takform och fasadmaterial ska tillvaratas och underhållas. Prickmarken anger var byggnader inte får uppföras och begränsar således fastighetens byggrätt samt möjliggör bevarandet av en icke bebyggd innergård. Emellertid tillåts komplementbyggnader i begränsad omfattning på korsmark.

Utökad bygglovsplikt är möjligt i en kulturhistoriskt värdefull miljö.

Enligt 9 kap. 4a-c§ plan- och bygglagen får en komplementbyggnad eller komplementbostadsbyggnad om 25 kvadratmeter och en tillbyggnad på 15 kvadratmeter uppföras utan bygglov. Dessutom får ett enbostadshus inredas med ytterligare en bostad utan bygglov. Det är också tillåtet att bygga takkupor enligt vissa regler. Utökad bygglovsplikt ger kommunen möjlighet att ge råd och styra förändringar i områden som bedöms vara mycket känsliga för förändringar. Med hänsyn till de kulturhistoriska värdena ska dessa åtgärder istället vara bygglovspliktiga, varför den administrativa bestämmelsen a₁ föreskriver bygglovsplikt även för åtgärd som avses i PBL 9 kap 4a-c§. Den administrativa bestämmelsen a₂ föreskriver en utökad bygglovsplikt för ändring av takmaterial, ändring av fönster och ändring i fasad för byggnad som omfattas av skyddsbestämmelse q eller k. Den administrativa bestämmelsen a₃innebär att fastighetsindelningsbestämmelsen med aktbeteckning 0680K-93GRÄ upphör att gälla för fastigheten Köpmannen 3.

Vid anspråk på ersättning på grund av skyddsbestämmelser enligt Plan- och bygglag (2010:900) 14 kap 10 § skall krav på ersättning ha inkommit senast 28 september 2017.

(14)

Genomförande av detaljplan

Administrativa frågor

Genomförandetiden för planen kommer att vara fem år från det datum den vinner laga kraft.

Organisatoriska frågor

Planen handläggs med standardförfarande. Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse där framförda synpunkter redovisas och kommenteras.

Tidplan

Planarbetet bedrivs enligt följande tidplan:

2017

16 februari - STBN-beslut om samråd och granskning 26 juli- 28 september - Samråd

2018

Mars - Granskning

15 april - Stadsbyggnadsnämnden beslutar om antagande Maj - Laga kraft

Fastighetsrättsliga frågor

Fastighetsbildning

När denna ändring av detaljplan, Karta övfer Gränna Stad, 0680K-92GRÄ, fastställd 1913-07-18, vunnit laga kraft kommer det inte att finnas några bestämmelser som styr fastighetsindelningen för Köpmannen 3. Fastighetsindelningsbestämmelsen 0680K-93GRÄ upplöses således för Köpmannen 3. Eventuella framtida fastighetsbildningar berörande fastigheterna får prövas utifrån kvarvarande bestämmelser i gällande detaljplan och lämplighetskraven i fastighetsbildningslagen.

Medverkande tjänstemän

Vid upprättandet av ändringen av detaljplanen har följande medverkat med material och information.

(15)

Anton Blomgren Bygglovavdelningen

Stadsbyggnadskontoret

Liselott Johansson Klara Alexanderson Planchef Planarkitekt

(16)

Referenser:

Franzén A. Jönköpings länsmuseum, Jönköpings kommun (1997). Gränna - Kulturhistorisk utredning, Jönköpings kommun och Jönköpings Länsmuseum”

Tryckeri AB Småland.

Franzén A. Jönköpings länsmuseum (2016) Utlåtande avseende kulturhistoriskt värde på och karakteristik av bebyggelsen på Köpmannen 3 i Gränna, Gränna socken, Jönköpings kommun. Tillgänglig som pdf.

(17)

Bilaga

”Utlåtande avseende kulturhistoriskt

värde på och karakteristik av bebyggelsen på Köpmannen 3 i Gränna, Gränna” - Anders Franzén, 2016, Jönköpings länsmuseum

(18)

UTLÅTANDE

avseende kulturhistoriskt värde på och karakteristik av bebyggelsen på Köpmannen 3 i Gränna, Gränna socken, Jönköpings kommun.

Jönköpings läns museum har på uppdrag av rubricerad fastighets ägare gjort en kulturhistorisk utredning av bebyggelsen på rubricerad fastighet mot bakgrund av att fastighetens planeras att erhålla en ny detaljplan skall upprättas.

Sammanfattning

Föreliggande utredning kommit fram till att fastighetens byggnader har så stora kulturhistoriska värden att det uppfyller plan- och bygglagens kriterier, vilket betyder att lagens stadganden om förvanskningsförbud är tillämpliga (PBL 8 kap. 13 §).

Egenskaper som bidrar till byggnadernas kulturhistoriska värde är nedanstående karaktärs- drag:

Gatuhuset mot Brahegatan (inklusive små kurar tillbyggda på gavlarna)

- Byggnadens volym frånsett gaveltillbyggnaderna och tillbyggnaderna mot väster

- Träfasaderna i allmänhet

- Gatufasaden med locklistpanel med rundade lister

- Den befintliga fönstersättningen i gatufasadens övervåning med sidohängda fyrluftsfönster av trä med högt placerad tvärpost samt profilerade fönster- omfattningar av trä med kornischer

- Den två portalerna mot väster med naturstenstrappor, kolonner, överliggare och övriga ingående snickerier

- Det valmade taket med falsplåt.

De äldre uthusbyggnaden utefter den norra tomtgränsen

- Byggnadens volym

- Den östra byggnadskroppens locklistpanel

ENHETEN FÖR ARKEOLOGI, BYGGNADSVÅRD OCH KONSERVERING Anders Franzén

Dag Hammarskjölds Plats 2 Box 2133, 550 02 Jönköping

Direkttel. 036 - 30 18 81. Växel 036 - 30 18 00 Mobiltel. 070-326 45 04

anders.franzen@jkpglm.se JLM DNR: 188/2016

Jan Wetter Skiftesvägen 7 563 31 GRÄNNA

(19)

UTLÅTANDE

Gatuhuset mot Sjögatan

- Byggnadens volym frånsett balkongen mot väster - Fasaden av fasspontpanel och dess indelning

- Den befintliga fönstersättningen med sidohängda fyrluftsfönster av trä med högt placerad tvärpost och en horisontell spröjs i de nedre bågarna samt övriga fönster

- Profilerade fönsteromfattningar av trä med överstycken

- Den öppna träverandan mot öster med figursågningar (ej ovanpåliggande balkong)

- Sadeltaket med röda takpannor.

Förrådsbyggnaden utefter den södra tomtgränsen

- Byggnadens volym

- Byggnadens fönsterlösa fasad med locklistpanel med bräddörrar.

- Byggnadens pulpettak.

Jönköping 1 september 2016 Med vänlig hälsning

Anders Franzén Antikvarie

(20)

UTLÅTANDE

UTREDNING Beskrivning

Fastigheten omfattar flera byggnadskroppar:

- Ett gatuhus mot Brahegatan (inklusive små kurar tillbyggda på gavlarna) - En äldre uthusbyggnad utefter den norra tomtgränsen

- Ett gatuhus mot Sjögatan

- En förrådsbyggnad utefter den södra tomtgränsen

Gatuhuset mot Brahegatan är uppfört av timmer i två våningar. Fasaden mot Brahegatan är huvudsakligen klädd med locklistpanel med rundade lister. Utöver detta är gatufasaden försedd med hörnpilastrar och en markering av mittpartiet, som framhävs med pilastrar vid sidorna och en mer utsmyckad takgesims. Flertalet fönster är av fyrluftstyp med högt placerad tvärpost. Fönstren inramas med profilerade foder samt kornischer – raka på sidorna och mer arbetade i mittpartiet. Det finns tre ingångar från Brahegatan. I byggnadens mitt finns en mindre – eventuellt sekundär – entré mede en glasad dörr och en enkel omfattning.

På gatufasadens sidor finns påkostade entréer med portaler. Varje portal har två kolonner, som bär upp en fronton. Ytterdörrana är glasade.

Gatuhusets baksida mot gården har ett antal utbyggnader, varav den i mitten är ett äldre trapphus. Övriga tillbyggnader är tämligen sentida. Fasaden utgörs av locklistpanel, frånsett trapphuset som är försett med fasspontpanel. Fasadens fönster har sentida utformning med undantag för trapphusets fönster, som är av fyrluftstyp med högt placerad tvärpost. Fasa- den är vidare försedd med flera sentida balkonger. Till denna byggnadskropp kan även räknas den tillbyggnad som länkar ihop detta gatuhus med uthuslängan utefter den norra tomtgränsen.

Gatuhuset har ett helvalmat sadeltak försett med sekundära takkupor. Taket är belagt med falsplåt i bandtäckning, vilken målats i en röd kulör. Byggnaden vilar på en sockel av sten med puts i kvaderindelning.

Uthuslängan utefter den norra tomtgränsen är uppförd i två delar, en högre mot öster och en lägre mot väster. Den östra är i två våningar och försedd med en sentida locklistpanel. Den södra fasaden har en ingångsdörr och tre sentida fönster med mittpost. Byggna- dens sadeltak är belagt med tvåkupiga telepannor. Byggnaden har en till största delen låg sockel av frilagd sten.

Den västra delen av uthuslängan är uppförd av trä i en våning. Fasaden utgörs av en ålder-

(21)

UTLÅTANDE

Även denna byggnadskropp har ett sadeltak belagt med tvåkupiga tegelpannor. Byggnaden har en låg sockel av frilagd sten.

Gatuhuset mot Sjögatan är uppfört av trä i 1½ våning med frontespiser på långsidorna.

Mot Sjögatan finns en balkong med gjutjärnsräcke, vilken sannolikt är sekundärt tillkommen. Fasaden är försedd med liggande respektive stående fasspontpanel av hög ålder. Fler- talet fönster är av fyrluftstyp med högt placerad tvärpost och en horisontell spröjs i de nedre bågarna. Fönstren omges av profilerade foder. Mot gården finns en öppen veranda och balkong med figursågningar. Byggnaden har ett sadeltak belagt med tegelröda betongpannor. Byggnaden vilar på en ställvis hög sockel av puts.

Uthuslängan utefter den södra tomtgränsen är uppförd av trä i en våning. Fasaden är klädd med locklistpanel med profilerade lister. Byggnaden saknar fönster, men har tre bräd- dörrar mot norr. Byggnaden har ett pulpettak belagt med trapetskorrugerad stålplåt. Sock- eln består dels av huggen granit, dels puts.

Innergården är kuperad och försedd med en terrassering. Förutom olika buskar växer här också ett par fruktträd.

Historik

Fastigheten Köpmannen 3 utgjorde enligt Grännas tidigare tomtindelning tomt nummer 20. Den befintliga byggnaden utefter Brahegatan skall enligt uppgift ha uppförts 1859, men några ursprungsritningar är inte kända. Det är inte heller klarlagt vem som ritat byggnaden, men att döma av dess påkostade och avancerade arkitektur talar mycket för att det skulle vara någon byggmästare i en större stad, exempelvis Jönköping, som varit upphovsman.

Gatufasaden med dess portaler påminner delvis om Hallska gårdens gestaltning (Brahega- tan 35b), men stadsbyggmästare Anders Berndtsson som ritade Hallska gården dog redan 1851 och kan således inte vara upphovsman till Köpmannen 3.

År 1883 upprättades en karta över Gränna och denna visar att gården då också omfattade halva grannfastigheten mot norr. Det befintliga gatuhuset utefter Brahegatan fanns då, men utefter Sjögatan låg en lång länga. Inga av de befintliga uthus- eller förrådslängorna fanns då.

Fastigheten karterades 1914 och den hade då i stor sett samma disposition då som nu. En skillnad var emellertid att förrådsbyggnaden utefter den södra tomtgränsen nådde längre in

(22)

UTLÅTANDE

Genom kyrkoarkiven kan man översiktligt kartlägga gårdens ägare och boende. I slutet av 1850-talet ägdes gården 20 och halva 21 av änkefrun Christina Maria Lindahl, som dog 1860. Om dateringen av huset stämmer torde det ha varit hon som lät uppföra gatuhuset mot Brahegatan. På 1860-talet ägdes gården av handlanden Adolf Sjöberg. Trots att denne bodde kvar i gården sålde han den till handlanden Sven Johansson i Uppgränna Matsagård.

Näste ägare tycks ha varit Carl Magnusson som innehade gården från ca 1875 till ca 1890 då Grenna Folkbank tog över. Gården Köpmannen 20 ägdes vid sekelskiftet 1900 av sko- makaren Carl Alfred Eklöf och hustrun Anna Brita Nilsdotter. Han avancerade efter hand till bankföreståndare och familjen flyttade från gården 1913. Fastigheten övertogs då av sonen Simon, som var skinnberedare och skohandlare.

Namnet Eklöf är intimt förknippat med skotillverkning i södra Vätterbygden. Carl Afred Eklöf etablerade sig som skomakare i Gränna 1885 och tre år senare skapades C. A. Eklöfs Läderhandel. Skor tillverkades både i verkstaden och genom förlagsarbete kring Gränna och på Visingsö. Så småningom etablerades en butik på Kanalgatan i Jönköping. Efter hand övergick man från den hantverksmässiga tillverkningen till en fabriksmässig produktion under namnet Löfsko och Nordsko. En av ledarna för detta var Simon Eklöf.

Sedan uppförandet har gatuhuset mot Brahegatan förändrats i vissa avseenden, särskilt gårdsfasaden. Gatufasaden har erhållit nya fönster och små fönster i vindsvåningen har satts igen. Butiksfönstren upptar en stor del av bottenvåningens fasad. Dessa har tillkommit vid två olika tillfällen att döma av deras något olika utseende. De norra butiksfönstren har samma överstycke som den centrala entrén och torde vara äldre. De södra butiksfönstren har en enklare utformning och torde vara yngre.

Gatuhuset mot Sjögatan uppfördes under 1900-talets första år. Den befintliga balkongen mot gatan är sekundär att döma av dess utformning och infästning i fasaden. Även den östra balkongen tycks vara sekundär.

Fastigheten förvärvades av den nuvarande ägarens familj omkring 1960. År 1982 genom- fördes en större ombyggnad av huset mot Brahegatan då lägenheterna omdisponerades och balkongerna mot väster tillkom.

Karakterisering

För att tillgodose de befintliga byggnadernas kulturhistoriska värde är det viktigt att deras karaktär bevaras. Karaktären kan beskrivas i enlighet med nedanstående punkter.

(23)

UTLÅTANDE

- Byggnadens volym frånsett gaveltillbyggnaderna och tillbyggnaderna mot väster

- Träfasaderna i allmänhet

- Gatufasaden med locklistpanel med rundade lister

- Den befintliga fönstersättningen i gatufasadens övervåning med sidohängda fyrluftsfönster av trä med högt placerad tvärpost samt profilerade fönster- omfattningar av trä med kornischer

- Den två portalerna mot väster med naturstenstrappor, kolonner, överliggare och övriga ingående snickerier

- Det valmade taket med falsplåt.

De äldre uthusbyggnaden utefter den norra tomtgränsen

- Byggnadens volym

- Den östra byggnadskroppens locklistpanel

- Den västra byggnadskroppens locklistpanel med profilerade lister - Den västra byggnadskroppens fönsterlösa fasad med tre bräddörrar.

- Byggnadskropparnas sadeltak med tegelpannor.

(24)

UTLÅTANDE

Gatuhuset mot Sjögatan

- Byggnadens volym frånsett balkongen mot väster - Fasaden av fasspontpanel och dess indelning

- Den befintliga fönstersättningen med sidohängda fyrluftsfönster av trä med högt placerad tvärpost och en horisontell spröjs i de nedre bågarna samt övriga fönster

- Profilerade fönsteromfattningar av trä med överstycken

- Den öppna träverandan mot öster med figursågningar (ej ovanpåliggande balkong)

- Sadeltaket med röda takpannor.

Förrådsbyggnaden utefter den södra tomtgränsen

- Byggnadens volym

- Byggnadens fönsterlösa fasad med locklistpanel med bräddörrar.

- Byggnadens pulpettak.

(25)

UTLÅTANDE

Kulturhistoriskt värde

Bebyggelsen på Köpmannen 3 är ett gott exempel på den träbebyggelse som förekommer i Gränna från 1800-talets mitt och några decennier framåt. Strukturen med ett påkostat bonings- och affärshus mot huvudgatan och enklare bebyggelse för övrigt är typisk för stadens centrala delar. Fasaden mot Brahegatan är särskilt omsorgsfullt utformad och väl- bevarad. Mot bakgrund av ovanstående förhållanden kan byggnaderna sägas ha så stora kulturhistoriska värden att det uppfyller plan- och bygglagens kriterier, vilket betyder att lagens stadganden om förvanskningsförbud är tillämpliga (PBL 8 kap. 13 §). Byggnaden är tidigare medtagen i kommunens kulturhistoriska utredning och dessutom belägen inom riksintresse för kulturmiljövården.

Till vänster visas ett utsnitt från 1883 års stadskarta. Den stora byggnaden på tomt 18 är det befintliga huset mot Brahegatan. Till höger visas en tomtkarta från 1914.