Hedersrelaterat våld och förtryck. Mikael Thörn Nationella Kompetensteamet

Full text

(1)

Hedersrelaterat våld och förtryck

Mikael Thörn

Nationella Kompetensteamet mikael.b.thorn@lansstyrelsen.se

(2)
(3)
(4)

Förebyggande insatser för barn

• Information till barn om råd, stöd och rättigheter

• Lättillgängligt på olika språk

• www.dinarattigheter.se Kärleken är fri

• Ung, och fri - eller?

• Mognad och livsutrymme.

• Hur arbetar skolan med värdegrundsfrågor, demokrati, MR, jämställdhet, flickor och pojkars rättigheter, rätten till sin egen kropp m.m.?

• Hur arbetar socialtjänsten förebyggande för alla?

• HVB/ensamkommande

• Enskilt stöd och grupper?

• Samverkan med andra organisationer/myndigheter.

(5)

Förebyggande arbete med föräldrar/föräldrastöd

• Regeringsuppdrag om föräldrastöd för att förebygga HRV

Rapporterats till regeringen 20 februari 2016

Se www.hedersfortryck.se

• Information och material om rättigheter, lagstiftning m.m. måste finnas på olika språk

• Föräldrastödsmetoder har svårt att nå föräldrar med utländsk bakgrund

• Finns några exempel på metoder som utvärderats – samt behöver utvecklas nya t.ex. Bygga Broar

• Viktigt att försöka nå föräldrar under barnets hela uppväxt 0-17 år

• Insatser från t.ex. hälso- och sjukvård, MVC/BVC, förskola, skola (föräldramöten), SFI, socialtjänst, HVB, asylboenden m.m.

• Attityder och värderingar är svåra att förändra men det går!

(6)

Anmälda brott och domar

Äktenskapstvång m.m.

Antal polisanmälningar om äktenskapstvång m.m. sedan ny lag 1 juli 2014 – augusti 2016: 111

Två åtal.

En fällande dom i juli 2016. (överklagad till HR) Flera utredningar pågår nu om misstänkta brott.

Troligen flera åtal inom de närmaste veckorna.

Könsstympning

Antal polisanmälningar om misstanke om könsstympning under 2015: 14

Två fällande domar i Göteborg 2006.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har genomfört granskning 2016

(7)

Barnäktenskap/tvångsäktenskap, vad vet vi?

• Barnäktenskap ökar i flykt (fattigdom, m.m.)

Se Unicef m.fl.

• Nationella kompetensteamet

• Handläggning i kommuner, skillnader:

• Alla barn ska utredas, enskilda samtal, få stöd/insatser efter behov m.m.

Göteborg, Norrköping, Umeå – separerar barn

• Malmö 65 identifierade barnäktenskap

4 flickor placerades om

61 flickor bor kvar med vuxen man

JO granskat - brister i bl.a. utredning m.m.

(8)

Vad gör vi?

• Barnäktenskap och tvångsäktenskap i Sverige

18 år

Brott – Äktenskapstvång, vilseledande till äktenskapsresa

Människohandel och prostitution

Våldtäkt, övergrepp, misshandel samt andra brott

• Barn som kommer hit och är i barnäktenskap med vuxna män?

Barn i barnäktenskap som har barn

Utredning, skyddsbedömning, insatser, polisanmälan?

Placerade i familjehem men är i barnäktenskap?

Barnäktenskap/tvångsäktenskap – Stort mörkertal

(9)

Ensamkommande barn i barnäktenskap

• Nationellt kompetensteam om problematiken

• Möte med Migrationsverket, Socialstyrelsen m.fl.

• Socialstyrelsen – lagt till information www.sos.se

• Migrationsverket – utredning Är du gift?

• Barnombudsmannen agerar med möte och skrivelse till regeringen

• För mer information se www.hedersfortryck.se

(10)

Migrationsverket - Är du gift?

Stort mörkertal

132 barn varav 129 flickor (Syrien, Irak, Afghanistan)

• Inga skriftliga dokument

• En tredjedel barn har barn

• 70 orosanmälningar

• Ingen polisanmälan

• Bor nu i 80 kommuner

Stora brister i handläggning

• Saknas rutiner

• inte enskilda samtal med barn

• anmäls inte alltid till socialtjänst

(11)

Vill vi veta?

• Flicka 14 år Göteborg – Bengtsfors - olika bedömningar

• Flicka 15 år placerad hos släkting/familjehem blir gravid med son/man

• Flicka 16 år försvinner från asylboende (mördad av sin man?)

• Flicka 14 år bortgift med man 25 år

polisutredning pågår föräldrar och man häktade

• Månggifte

• Barnäktenskap – ändras till ”Förlovning”

• Hot mot personal och egna gruppen

• Ung kvinna 19 år – bortgift redan vid 13 år

• Flera föräldrar har själva varit utsatta för barnäktenskap /tvångsäktenskap

(12)

Vilka konsekvenser får det?

• Barns behov utreds inte

• Barns rättigheter gäller inte alla

• Vi ser olika på barns behov

• Barn som har barn

• Jämställdhetsfråga

Rätten till kroppslig integritet

Rätten att få forma och påverka sitt liv

• Konsekvenser av barnäktenskap, ökad risk för våld och övergrepp, bristande hälsa, påverkar möjlighet till utbildning och arbete

(13)

Varför?

• Anser vi inte att barn är barn och har samma behov och rättigheter oavsett var de kommer ifrån?

• SoL, LVU, Barnkonventionen gäller alla barn

• Utredning och skyddsbedömning utifrån barnens behov

• Barnäktenskap riskerar att accepteras i Sverige

• Är vi inte övertygade om de lagar vi stiftat?

• Är det en kostnadsfråga?

(14)

Barnombudsmannen

• Möte med nationella myndigheter

• Skrivelse till regeringen om åtgärder i juli 2016

Bl.a. kartläggning

Nationella myndigheters ansvar

Förändra lagen

(15)

Framgångsfaktorer hos myndigheter vid HRV

1. Kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck 2. Se helheten vid utredningar (kollektivet, fler brott) 3. Konkret skydd och stöd för utsatta

4. Tillsätt målsägandebiträde/särskild företrädare 5. Snabbt agerande

6. Fungerande samverkan

(16)

Till Migrationsverket

• ”Jag är bara som en docka som inte vet vad som håller på att hända, allt jag förstår är att jag är

bortgift till en kille som jag aldrig vill leva med… Jag är helt ensam och har ingen i familjen vid min sida så snälla hjälp mig på ett sätt så att ingen får reda på att jag har nekat honom. Ni är de enda som jag vet att jag kan vända mig till och jag hoppas att ni hör mitt rop på hjälp… om ni inte hjälper mig så är jag rätt säker på att detta kommer att sluta i

hedersmord. Snälla hjälp mig.”

(17)

Till socialtjänsten

• I februari 2015 bad X socialtjänsten om hjälp. Hon berättade att pappan beslutat att gifta bort henne i Afghanistan och att

föräldrarna höll henne ”fången”. De hade tagit ifrån henne

telefonen, krävt att hon skulle göra slut med pojkvännen, förbjudit all kontakt med vänner. Hon tilläts bara gå till arbetet och sedan direkt hem. Oftast stod pappan utanför hennes arbetsplats och vaktade.

(18)

Till socialtjänsten, fortsättning

• Av X ansökan gjordes en tjänsteanteckning där det konstaterande att om X ”varit under 18 så skulle man kunna göra mer men nu finns det inte mycket att göra” och ett OBS ”suicidrisk” .

• X fortsatte be socialtjänsten om hjälp, hon var i kontakt med tre olika socialsekreterare. Vad visste och vad gjorde de därefter för att hjälpa henne?

(19)

Till socialtjänsten, fortsättning

• ”Jag fick ett mail från X tre timmar innan hon skulle åka till T för att gifta sig. Där skriver hon att pappan sagt att X skulle välja mellan att gifta sig eller dö.

Hon skrev också att hon kände för att ta livet av sig för att slippa gifta sig”.

• ”Jag fick ett mail i juli 2015 där X bad om hjälp med att anmäla pappan för att han var ute efter

pojkvännen. X skrev att pappan var beväpnad med kniv”.

(20)

Till socialtjänsten, fortsättning

• ”Mailen från X var mest korta. Ibland har det bara stått: ´Hjälp mig´”

• ”När vi träffades i början av juli 2015 skulle hennes pappa snart komma till Sverige. Han och X skulle sedan gå till skatteverket för att registrera

äktenskapet…Vi diskuterade hur X skulle kunna undvika att få äktenskapet registrerat men vi hittade ingen lösning.”

• Ingen lösning?

(21)

Stöd, skydd och dom

• X rymde från föräldrahemmet i november 2015. Hon och

hennes pojkvän fick ett skyddat boende. I december ansökte hon om äktenskapsskillnad från maken i Afghanistan och åberopade tvångsgiftet.

• Misstänkta brott polisanmäls. Polis och åklagare utreder misstänka brott mot X och pojkvän. Åtal väcks.

• 15 juli 2016 dom i Lunds tingsrätt.

• Pappan m.fl. dömdes för bl.a. äktenskapstvång, olaga hot, olaga frihetsberövande, rån, sexuellt ofredande,

utpressning, misshandel till fängelse i fyra år (tre år).

(22)

Socialtjänstens ansvar och möjligheter:

Socialtjänsten är den aktör som har yttersta ansvaret för alla barn och unga som riskerar att fara illa eller far illa. Socialtjänsten ska hjälpa, ge stöd och skydda barn som utsatts för eller riskerar att utsättas för barn/tvångsäktenskap. Även för vuxna som behöver stöd och skydd.

Det är viktigt att socialsekreterare har kunskap och utbildning om hedersrelaterat våld och förtryck och om den nya lagstiftningen mot barn- och tvångsäktenskap.

Barnets bästa ska vara i fokus enligt bestämmelser i SoL och LVU.

Risk för att ett barn ska giftas bort mot sin vilja kan vara grund för ett omhändertagande enligt LVU. Vuxna kan få stöd/skydd enligt SoL.

Socialtjänsten ansvar för brottsoffer (barn, vuxna) 5 kap. 11 § SoL

(23)

Viktigt att tänka på - Socialtjänsten

• Träffa barnet innan kontakt med vårdnadshavare tas

• Gör en hot- och riskbedömning (skyddsbedömning)

• Inled utredning enligt 11 kap. 1 och 2 §§ SoL

• Bedöm och tillgodose barnets/utsatts behov av skydd

• Eventuellt tillgodose skyddsbehov via LVU

• Polisanmäl vid misstanke om barn/tvångsäktenskap

• Bedöma familjens behov av stöd och hjälp om/när barnet omhändertas

• Bedöma föräldrarnas omsorgsförmåga

• Samverka och samråd med andra t.ex. skola, polis, hälso-och sjukvård

• Vuxna kan själva söka och få stöd och skydd

(24)

Förslag på frågeställningar (barn) socialtjänsten

Vilka begränsningar är barnet utsatt för, i skolan, i hemmet, på fritiden?

Får barnet vara med på skolresor, simning, utflykter m.m.?

Är barnet utsatt för någon form av bevakning, t.ex. från en bror på skolan?

Är barnet begränsad när det gäller val av kläder, rörelsefrihet och fritid?

Får barnet ha pojkvän/flickvän? Måste hon vara oskuld till hon gifter sig?

Vad tror barnet kan hända om hon bryter mot dessa krav?

Får barnet välja och bestämma vem hon ska leva med/gifta sig med?

Är barnet utsatt för hot om våld och/eller våld?

Hur ingås äktenskap i barnets familj/släkt?

Vilken bakgrund har barnets mamma respektive pappa?

Vilken relation hade barnets föräldrar innan de gifte sig?

Förekommer det våld mellan föräldrarna?

Hur såg deras uppväxt och tonårstid ut? Vad fick de bestämma själva och vad bestämdes inom familjen?

Vem bestämde att de skulle gifta sig?

(25)

Samverkan i frågor som rör barn som far illa

• Alla myndigheter har en allmän lagstadgad skyldighet att samverka. Detta framgår av 6 § förvaltningslagen (1986:223), FL.

• Socialnämnden har skyldighete att samverka enligt 3 kap. 4 § SoL.

• Socialnämnden har en särskild skyldighet att samverka när det gäller barn enligt 5 kap. 1 a § SoL. Socialnämndens samverkan med andra huvudmän under utredningen bör syfta till att dels få en god helhetsbild av barnets

situation, dels samordna eventuella insatser.

(26)

Vikten av samverkan

Ingen myndighet ensam klarar av att ge stöd och skydda barn och unga som riskerar att/har utsatts för barn och/eller tvångsäktenskap.

Det är viktigt att alla samverkansaktörer har kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck och lagstiftningen om äktenskapstvång.

Samverkan kan behöva ske mellan skola, socialtjänst, polis och hälso- och sjukvården samt ideella organisationer.

Skolan har ansvar för att se, uppmärksamma och anmäla

Socialtjänsten har ansvar för att utreda och ge stöd och skydd.

Hälso- och sjukvården har ansvar för vid behov anmäla och ge vård.

Polisen har ansvar för att utreda brott.

(27)

Fallbeskrivningar

(28)

Fall 1: Flicka 17 år.

Föräldrarna skilda, mamman har gift om sig och har ny familj. Familjen bor i Sverige.

Pappan har varit och är en inflytelserik person bland sina landsmän.

Flickan har bott hos mamman sedan skilsmässan men haft umgänge med pappan.

Flickan åkte på "semester" till pappa och har inte kommit hem till mamma enligt planering.

Pappa bor i en annan kommun i Sverige.

Mamman ringer socialtjänsten, mycket orolig för flickan. Mamman säger att flickans pappa har gift bort/lovat bort henne till en man som bor i pappans kommun.

Socialtjänsten i pappans kommun har på begäran av socialtjänsten där flickan bor möten med flickan vid tre olika tillfällen (i lägenheten där pappa bor, pappa med flera har suttit i rummet bredvid varje gång socialtjänsten träffade henne).

Flickan berättar att hon vill stanna där frivilligt och att hon inte vill hem till mamman, att hon valt mannen själv och att ingen har tvingat henne till någonting.

Flickan har varit aktuell hos socialtjänsten tidigare då pappan utsatte henne och syskonen för misshandel p.g.a. att han inte accepterar att mamman har gift om sig och att hans aggression gått ut över barnen. Flickan gjorde då en polisanmälan som lades ner.

(29)

Fortsättning fall 1 flicka 17 år:

Vad gjorde socialtjänsten:

• Beslutade om omedelbart omhändertagande enligt 6§LVU och hemlighållande av vistelse ort enligt 14 §LVU.

• Hämtade flickan och placerade henne på ett skyddat boende som har kunskap och erfarenhet av HRV.

• Gjorde en polisanmälan om misstanke om äktenskapstvång.

• När flickan kom till skyddat boende berättade hon sanningen om vad som hänt; Att hon hade lovats bort av pappan till en man som han valt åt henne.

•Socialtjänsten ansökte om vård enligt LVU.

•Förvaltningsrätten beslutade att flickan ska beredas vård enligt 1 och 2 §§LVU.

Beslutet överklagades till Kammarrätten som avslog överklagandet.

(30)
(31)

Fallbeskrivning – flicka 14 år

• Hög skolfrånvaro och bristande hemförhållanden.

• Utredning inleds men avslutas utan åtgärd då mamman inte vill ha hjälp (2007).

• Utredning inleds igen men avslutas av samma anledning som år 2007 (2009).

• Skolan misstänker att flickan ska föras utomlands för att giftas bort. De gör en akutanmälan till

socialnämnden (november 2012)

• Socialnämnden pratar med flickan men bedömer att hon själv inte är orolig för att bli bortgift.

• Flickan flyttar ensam utomlands.

• Skolan klagar till socialstyrelsen.

• Befarat bortgifte (kännedom om tidigare bortgifte i familjen)

(32)

Fallbeskrivning – ung kvinna 19 år

• Flickan utsatt för psykiskt och fysiskt våld, kränkningar, kontroll och begränsningar.

• Oro över att bli bortgift.

• Skolan gör en anmälan

• Omhändertogs akut i enlighet med LVU (2009).

• Pappan ställer ultimatum att hon måste flytta hem om hon ska ha fortsatt kontakt med familjen.

• Flickan uttrycker en önskan att flytta hem.

• Flickan bestrider socialnämndens ansökan om LVU.

• Socialnämnden åberopar 3 § LVU och ”socialt nedbrytande beteende”.

• Förvaltningsrätten går på Socialnämndens linje.

• Flickan omhändertas därav även fortsättningsvis.

(33)

Gemensamma förutsättningar

• Stöd genom handledning och utbildning

• Lagstiftning

• Förvaltningsdomstol

(34)

Skillnader i hantering av ärenden

14 årig flicka

• Passivitet.

• Otillräcklig utredning.

• Ingen riskbedömning.

• Ingen insats/åtgärd.

• Bristande barnperspektiv.

• Flickan får själv bedöma sin egen utsatthet och hennes behov av skydd.

• Hänsyn till flickans egna vilja utan bedömning av konsekvenser för hennes eget bästa.

• Familjens självbestämmande och integritet fick – i strid med lagen – gå före barnets bästa.

(35)

Skillnader i hantering av ärenden

19 årig ung kvinna

• Aktivt handlande.

• Omfattande utredning.

• Risk- och hotbildsanalys.

• Akut insats/åtgärd (vårdplan)

• Tillgodosett skyddsbehov.

• Tagit utgångspunkt i konsekvenser av våld och utsatthet.

• Sett den ungens begränsning att själv sätta sig upp mot system.

• Vidtagit alla tänkbara åtgärder att skydda den unge.

• Mot flickans egna vilja för hennes eget bästa.

• Tolkning av lagen.

(36)

Att agera eller inte

• Bättre en gång för mycket än en gång för lite.

• Bättre att skydda än att inte skydda/omhänderta.

• Konsekvenser av icke-handlande.

• Barnperspektivet ska genomsyra hantering av ärenden.

Heder som ett förblindande och förlamande prefix.

(37)

Socialtjänst

Föräldrar

Allians mellan vuxna

Barn Brottsoffer

Gärningsmän

Socialtjänst

Skydd och stöd till det utsatta barnet som ses ett brottsoffer Barns rättigheter blir tomma symboler när vuxna inte tar ansvar för dem

(38)

REGERINGENS DEFINITION AV

HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

Utgångspunkten för arbetet är regeringens definition av hedersrelaterat våld och förtryck. Definitionen lyder:

”Hedersrelaterat våld och förtryck liksom mäns våld mot kvinnor generellt, har sin grund i kulturella föreställningar om kön, makt och sexualitet. I

hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Kontrollen kan sträcka sig från

begränsningar i vardagen som rör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb, giftermål och skilsmässa. Det är inte ovanligt att kontrollen utvecklas till hot om våld och våld och ibland

dödligt våld. Pojkar samt homosexuella, bisexuella och personer med könsöverskridande identitet och uttryck kan också drabbas.”

(Reg. skr. 2007/08:39 s 12-13)

(39)

Hedersrelaterat våld

• I Sverige finns möjlighet för föräldrar att uppfostra sina barn utifrån olika filosofiska, kulturella, psykologiska, religiösa etc. övertygelser.

• Så länge det inte bryter mot svensk lag

• Alla barns lika värde och rättigheter

(40)

Hedersrelaterat våld

• Alla har samma rättigheter/skyldigheter oavsett vad de heter, var de bor eller var de kommer ifrån.

• HRV är ett problem för utsatta svenska individer.

• Alla har vid behov rätt till stöd/skydd.

• Tolerans – för vem?

(41)

Föräldrabalken

• 6 kap 1 §

Barn har rätt till

omvårdnad, trygghet och en god fostran.

Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.

• 6 kap 2 §

Vårdnadshavaren har ansvaret för att barnets grundläggande behov tillgodoses.

• 6 kap 11 §

Vårdnadshavaren har rätt och

skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga förhållande med hänsyn taget till barnets ålder och utveckling

(42)

Barn som far illa - HRV

• Allas ansvar

• Ju tidigare barn som riskerar fara illa uppmärksammas desto större möjlighet att förändra deras situation

• Barns bästa och barns rättigheter får aldrig bli bara ord utan innehåll

Stöd finns i lagar, m.m. som FB, SoL, LVU, BrB, Skollagen, Barnkonventionen, Istanbulkonventionen

(43)

Skolan och socialtjänsten

Viktigaste aktörerna när barn/unga far illa/HRV Beroende av varandra

För barn/unga måste båda fungera bra

• Skolan har ansvar för att uppmärksamma, se och anmäla (vuxna få stöd att ansöka-motiveras)

• Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att utreda och ge stöd och hjälp (barn och vuxna)

• Socialtjänsten har också stora möjligheter (muskler) att ge stöd och hjälp till barn/utsatta

(Lagen: SoL, ytterst LVU - till skydd för barn mot föräldrarnas vilja)

(44)

Socialtjänstlagen, SoL

1 kap. 2 § SoL Hänsyn till barnets bästa

2 kap . 1 § SoL Kommunens ansvar för socialtjänst, yttersta ansvar för att enskilda får det stöd och hjälp de behöver.

3 kap. 3 § SoL God kvalitet 3 kap 4, 5 §§ SoL Samverkan

4 kap. 1 § SoL Bevilja bistånd – Stödinsatser

5 kap. särskilda bestämmelser för olika grupper 5 kap. 1 § SoL Barn och unga

5 kap. 1a § SoL Samverka med andra(barn)

5 kap. 11 § SoL Brottsoffer – alla, men särskilt kvinnor och barn

11 kap. 1 § SoL Socialnämndens utredningsskyldighet 11 kap. 2 § SoL Utredning (barn-skydd)

14 kap. 1 § SoL Anmälningsskyldigheten

(45)

Brottsoffer enligt 5 kap. 11 § SoL

Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp.

Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av

närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.

Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp de behöver.

Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot

närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver.

(46)

14 kap. 1 § SoL-

Anmälningsskyldighet

Vissa myndigheter(skola, förskola mfl.) är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin

verksamhet får kännedom om eller misstänker att barn far illa

1a §

Socialnämnden bör erbjuda barn, vårdnadshavare och anmälare möte

1b §

Socialnämnden får informera den som gjort anmälan att utredning inletts

Sådan information ska på begäran lämnas till anmälaren 1c §

Var och en bör anmäla till socialnämnden

(47)

Utredningsskyldighet

11 kap. 1 och 2 §§ SoL

Socialtjänsten ska skyndsamt inleda utredning om vad som genom ansökan eller anmälan kommit till

nämndens kännedom och kan föranleda åtgärd.

• Föreskrifter från Socialstyrelsen SOSFS 2014:4 om våld i nära relationer

• Gäller hälso- och sjukvården och socialtjänsten

• Gäller från 1 oktober 2014

• Bland annat: Alla barn ska utredas

(48)

Socialtjänsten ansvar för barns skydd

Socialtjänsten har stora muskler och kan vid behov ytterst skydda barn från föräldrar vid våld, övergrepp, hedersrelaterat våld

LVU är en skyddslagstiftning

• LVU

§ 2 miljö

§ 3 beteende

§ 6 omedelbart omhändertagande

§ 14 umgänge, skydda vistelseadress

Inom en vecka underställa förvaltningsdomstol

Ansöka inom 4 veckor

48

(49)

Socialtjänstens ansvar

• Upptäcka/identifiera

• Utreda/bedöma

• Ge stöd/skydd och insatser för personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck

• Barnet den utsattas behov ska vara i fokus

• Bestämmelser och stöd finns i SoL, LVU och SOSFS 2014:4

(50)

Utgångspunkter vid anmälan/ansökan

Bedömning ska ske snabbt och måste få ta viss tid:

På neutral och säker plats

Utgå ifrån flickans/pojkens situation och behov

Lyssna - fråga

Ta god tid

Var noggrann

Informera om olika former av insatser/stöd

Klargör socialtjänstens roll

Använd tolk vid behov

Inge hopp

Bedöm behovet av akut hjälp – Agera!

Utsatt ska under tiden ha telefonnummer till ansvariga

handläggare, socialjour och polis om situationen skulle bli akut.

(51)

Frågemanual

Två allmänna frågor

Vad är det du vill göra som du inte får göra?

Vad är det du måste göra som du inte vill göra?

(52)

Frågemanual

Specifik frågemanual med konkreta frågor bla.:

- Anledning till kontakt nu? Akut händelse?

- Hur är hennes livssituation nu jämfört med tidigare?

- Är hon utsatt för hot, kränkningar och våld?

- Av vem, på vilket sätt och hur ofta?

- Vad har hon för begränsningar, tider och kontroll?

- Vem kontrollerar henne? När, var, hur?

- Vad måste hon göra hemma när det gäller städning, matlagning, hushållssysslor, passning av syskon etc?

- Får hon vistas ute själv och med kamrater?

- Har hon någon fritidsysselsättning?

- Är hon förlovad/bortgift mot sin vilja?

(53)

Vid första möten och utredning klargörs

• Anledning till kontakt nu

• Bakgrund

• Tidigare kännedom inom socialtjänsten

• Utsatt för hot, våld, kränkningar

• Risk för att bli bortgift-barn-/tvångsäktenskap

• Rörelsefrihet/begränsning

• Ökad begränsning och kontroll med stigande ålder

• Förhållande till föräldrar, syskon och släkt

• Egna tankar om lösning

• Akut situation/skyddsbehov

(54)

Utredning barn

För övrigt bör, enligt SOSFS 2014:4, en utredning av våldsutsatta barn, barn som bevittnat våld och barn

som har utsatts för hedersrelaterat våld eller för våld av en partner omfatta följande:

• barnets behov stöd och hjälp akut, inklusive vård eller boende i ett annat hem än det egna

• våldet karaktär och omfattning

• våldets påverkan på barnet och dess relation till föräldrarna

• barnets egen uppfattning om våldet

• vardera förälderns uppfattning om våldet konsekvenser för barnet

• barnets behov av stöd och hjälp på både kort och lång sikt

(55)

Utredning barn

• Enligt SOSFS 2014:4 är det ett krav att socialtjänsten när det gäller utredningar av barn som utsatts för våld av en

närstående, av en partner eller för hedersrelaterat våld samt barn som bevittnat våld av eller mot en närstående ska göra en bedömning av risken för att utsättas för ytterligare våld.

(56)

Utredning

• Se helheten - Hedersrelaterat våld och förtryck

• Inte bara t.ex. barnäktenskap

• Kollektiv - Individ

• Ofta flera brister i omsorg, begränsningar, hot, kontroll, kränkningar och våld – Över tid

• Utred syskon

• Pojkar som offer/förövare – Skydd?

• Enskilda samtal

• Barns/utsattas rättigheter i fokus vid insatser

• Polisanmälan av misstänkta brott

(57)

Hot – och riskbedömning

Riskbedömning ska ske under utredning.

Använd särskilda metoder och instrument som:

• Sara

• Patriark (HRV)

• Freda

(58)

Riskbedömning - Varningssignaler

Synliga skador på flickan

Konkret utsatt för hot, våld och kränkningar

Flera inom familjen utsätter henne för kränkningar, hot och våld Rigid kontroll av fritid, klädsel, kamrater

Hot, våld och kontroll har ökat successivt med stigande ålder Konkreta planer på äktenskap mot flickans vilja

Är redan bortgift/förlovad Utsatt för sexuella övergrepp Icke accepterad pojkvän

Avsaknad av stöd inom familjen - eller av stöd från vuxna utanför familjen Familjens bakgrund

Bortgifta syskon/personer finns i familj/släkt Tidigare våld mot barnen - Våld mellan föräldrar

Patriarkal familjestruktur, isolerade familjer - starkt hederstänkande Tidigare aktuella inom socialtjänsten gällande barn som far illa Tidigare dömda för våldsbrott

(59)

Stödinsatser – Långsiktigt stöd Hållande struktur

• HvB eller familjehem

• Långsiktigt stöd och skydd

• Skyddade personuppgifter

• Skolgång

• Hälso- och sjukvård (trauma)

• Kontaktperson

• M.fl. insatser efter behov

• Kontinuerlig uppföljning av socialtjänsten

(60)

Resultat från forskning - finns i två artiklar

• Linell, H. (2015). The process of disclosing child abuse:

a study of Swedish Social Services protection in child abuse cases. Child and Family Social Work.

• Linell, H (2015).The characteristics and extent of child abuse: Findings from a study of the Swedish Social Services child protection. The European Journal of Social Work.

Hanna Linell, Department of Social Work, Stockholm University

(61)

Metod

Alla domar i Sverige under ett år som gäller ansökan om vård enligt 2 § LVU för unga mellan 13-18 år.

Hela akten har studerats i ett urval av domarna

Materialet har analyserats både kvalitativt och kvantitativt

Materialet ger en tydlig beskrivning av barnets roll och inställning i LVU-processen, återges både i socialtjänstens utredning och i

samband med den förvaltningsrättsliga förhandlingen.

(62)

Resultat

• Totalt gjordes 171 ansökningar om vård enligt 2 § LVU för unga mellan 13-18 år under det aktuella året

• 85 av Sveriges 290 kommuner gjorde en eller flera ansökningar om vård

• 205 kommuner hade inte någon ansökan om vård

• I nio av Sveriges 20 största kommunerna gjordes inte någon ansökan alls eller endast en ansökan om vård

(63)

Psykologiskt våld

• Hot om fysiskt våld, dödshot, att bli tagen ut ur landet, att närstående ska straffas, könsstympning, tvångsäktenskap

• Förnedring, spottas på, avrakat hår, kallad nedsättande ord

• Kontroll/isolering/övervakning, videokamera i hemmet, övervakade med mobil, avskilda hemma, inte få äta med familjemedlemmar

• Tvång, arbeta i hemmet och utanför, oskuldskontroll, tvingas utomlands, att kontrollera syskon

• Uppleva våld mot närstående, främst syskon men också mamma

(64)

Fysiskt våld

• För vissa av de unga beskrivs våldet som farligt och potentiellt livshotande, de uppges ha utsatts för våld mot huvud eller hals, sparkar mot huvud och kropp då de legat på marken, stryptag, att de har hållits under vatten eller misshandlats samtidigt som de hotats med kniv eller annat vapen.

• Tortyrliknande misshandel som att stå lång tid med

något tungt ovanför huvudet, piskas med sladdar under fötterna eller stå på händer.

• I enstaka fall beskrivs det fysiska våldet som en engångshändelse.

(65)

Vem har utsatt barnen för våld

• 86 procent uppgavs ha utsatts för våld av pappa och/eller mamma

• Andra utövare uppgavs vara förälders partner, vuxna släktingar och andra vuxna med ett vårdnadsansvar för barnet.

• 59 procent uppgavs ha utsatts för våld av två eller flera personer

• Endast fyra av barnen uppgavs ha stöd från den ickevåldsutövande föräldern under LVU processen.

(66)

Vem berättar?

71 procent av barnen kategoriserades som att de själva medvetet avslöjat våldsutsattheten.

I majoriteten av fallen till myndigheter som skola, socialtjänst, polis och hälso- och sjukvård.

(67)

Slutsatser

• Vikten av en bred förståelse av våld även då det gäller barn

• Vi behöver mer kunskap om hur våld påverkar barn, jmf.

normaliseringsprocessen för våldsutsatta vuxna

• Det finns flera likheter mellan våldsutsatta barns och vuxna kvinnors uppbrottsprocesser, det finns också skillnader, brist på makt över skydd, föreställningen om familjen, hur andra familjemedlemmar förhåller sig till våldet och till uppbrottet etc.

• Vi behöver veta mer om hur vi kan hjälpa barn att berätta och skydda de som gör det

(68)

Nationell strategi

• Mot mäns våld mot kvinnor

• Hedersrelaterat våld och förtryck

• Prostitution och människohandel

• SOU 2015:55 (SOU 2014:71)

• Remissinstanser 100 myndigheter och organisationer

• Beslut i Riksdagen i november 2016

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :