Alkohol och barn. Kunskapsöversikt 2015:2

Alla barn har rätt till bästa uppnåeliga hälsa.

Det säger artikel 24 i FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnrättskonventionen, och inte minst just denna artikel, är en viktig inspirations källa i den växande diskussionen om hur barn påverkas av vuxnas alkoholdrickande. I den här rapporten summerar vi vad forskningen hittills kommit fram till om vilka risker vuxnas alkoholkonsumtion kan innebära för deras barn.

Alkohol

och barn

Riskfritt alkoholintag under graviditet finns inte

År 2012 uppgav i genomsnitt 6,2 procent av de gravida kvinnorna i Sverige att de i början av graviditeten konsumerade alkohol i mängder som klassas som riskbruk. Det handlar alltså om mängder som är risk­

fyllda med tanke på kvinnans egen hälsa.

När det gäller riskerna för barnet finns ingen undre säker gräns. Den slutsatsen drar både Folkhälsomyndigheten i två kunskaps sammanställningar från 2009 och Livsmedelsverket:

• All alkohol som kvinnan dricker när hon är gravid kan skada fostret.

• Alkohol ger negativa effekter för barnet under hela graviditeten, ingen period är riskfri.

I Sverige beräknas, enligt en rapport från Socialstyrelsen, 1,6 barn per 1 000 födas med den svåraste formen av skador, fetalt alko­

holsyndrom (läs mer nedan). Mindre ut­

talade medfödda alkoholskador beräknas vara tio gånger vanligare.

Fosterskador av risk- och missbruk

Det är, enligt Folkhälsomyndighetens kun­

skapssammanställningar tydligt visat att riskerna för tidiga missfall, för tidig födsel och låg födelsevikt ökar kraftigt om kvinnan missbrukar alkohol. Annan viktig forskning visar att berusningsdrickande (fler än 3 – 5 standardglas per tillfälle) och/

eller upprepat missbruk kan leda till fetalt alkoholsyndrom, FAS. Skadebilden vid FAS innefattar hämmad kroppslig tillväxt, vissa typiska drag i ansiktets utseende samt för­

sämrad utveckling av intellekt och psyke.

Barn med FAS kan bland annat drabbas av hyperaktivitet, koncentrationsproblem och inlärningssvårigheter. FAS kan även inne­

bära lägre intelligens, verbala svårigheter och problem med socialt samspel. I förläng­

ningen kan dessa problem leda till bland annat depression, ångest, skolsvårigheter och missbruk.

Berusningsdrickande i början av gravidi­

teten ökar även risken för att barnet föds med läpp­ och gom spalt eller andra miss­

bildningar.

Om man undrar hur barnet i mammans mage mår direkt efter att hon druckit alko­

hol, finns det faktiskt några studier som ger klara ledtrådar också om det. I början av 1980­talet gjorde amerikanska forskare en liten studie där elva gravida kvinnor i nionde månaden fick dricka 0,25 mg alkohol per kilo kroppsvikt (motsvarar ungefär två drinkar). Inom en halvtimme efter alkohol­

intaget upphörde barnets andningsrörelser i livmodern. Dessutom minskade foster­

rörelserna i flera timmar.

VAD ÄR RISKBRUK?

Riskbruk är ett bruk av alkohol som ökar risken för skadliga fysiska, psykiska eller sociala konsekvenser, men där diagnoserna skadligt bruk, miss bruk eller beroende inte före ligger. Någon helt riskfri alkohol­

konsumtion finns inte.

Riskbruk av alkohol föreligger vid hög konsumtion, det vill säga när:

– en man dricker mer än 14 standardglas per vecka – en kvinna dricker mer än 9 standardglas per vecka

Riskbruk av alkohol föreligger även vid intensivkonsumtion, det vill säga när:

– en man dricker mer än 4 standardglas vid ett och samma tillfälle – en kvinna dricker mer än 3 standardglas vid ett och samma tillfälle Riskbruk av alkohol kan även föreligga vid lägre alkoholkonsumtion exempelvis under graviditet, i många situationer i arbetslivet, i trafiken samt under uppväxtåren. Det samma gäller när man har vissa sjukdomar, äter vissa mediciner samt för dem med ökad känslighet för alkohol.

Källa: Riddargatan 1 – mottagningen för alkohol och hälsa.

VAD MENAS MED STANDARDGLAS?

Ett ”standardglas”

inne håller 12 gram alkohol. Detta finns i till exempel 50 cl folköl, 33 cl starköl, 12 – 15 cl vin, 4 cl sprit.

Källa: Riddargatan 1 – mottagningen för

alkohol och hälsa

Lågt eller måttligt alkoholbruk – synliga effekter

Även om kvinnan bara dricker lite eller måttligt med alkohol, är det riskabelt för barnet.

Forskare har för det första sett att redan ett lågt­måttligt alkoholbruk kan försämra chanserna att bli gravid – och ju mer kvinnan dricker desto mer försämras hennes frukt­

samhet. En ny dansk studie visar att även mäns fruktsamhet minskar redan vid måttlig alkoholkonsumtion – spermie­

kvaliteten försämras. Nästa problem är att miss fallsrisken i början av graviditeten ökar också vid måttligt alkoholbruk (1 – 7 standard glas per vecka). Detsamma gäller risken att barnet inte når en normal födelse­

vikt. Det finns dessutom studier som tyder på att det räcker med måttligt drickande för att öka förekomsten av vissa medfödda missbildningar, bland annat ögonmiss­

bildningar.

På senare tid har forskare i Australien, i experiment på råttor, konsta terat ett samband mellan alkoholintag vid tiden för konceptionen, det vill säga när ägget befruktas, och påtagligt ökad risk för att avkomman ska utveckla fetma och typ 2­ diabetes senare i livet. Forskarna menar att dessa resultat kan vara viktiga att informera om då många kvinnor fortsätter att konsumera alkohol fram till dess att de vet att de är gravida.

Råttorna fick en mängd alkohol som för människor skulle motsvara fem standard­

glas vid ett enda tillfälle i anslutning till konceptionen.

Lågt eller måttligt alkoholbruk – osynliga effekter

Något som uppmärksammas allt mer är att redan måttligt alkoholdrickande under graviditet verkar kunna skada den känsliga

hjärnans utveckling hos barnet. Det mest oroande är att det kan leda till negativa effekter åtminstone en bra bit upp i skol­

åldern och sannolikt även senare i livet.

I en långtidsstudie i Seattle i USA följde forskarna 464 barn från fostertid och fram till 14 års ålder. Resultatet visade att även om mamman bara druckit mindre mängder alkohol under graviditeten så kunde negativa effekter uppmätas hos barnet.

I de tidiga tonåren fanns det fortfarande tydliga samband mellan mammans alkoholkonsumtion under graviditeten och neuropsykologiska problem hos barnet.

Det handlade främst om

• koncentrationssvårigheter

• försämrade minnesfunktioner

• inlärningsproblem

Svårighetsgraden av störningarna berodde på hur mycket mamman druckit, men någon säker nedre tröskelnivå gick inte att fastställa. Däremot finns det, enligt Folk­

häls o myndighetens kunskapssamman­

ställningar, forskning som tyder på att alkoholorsakade skador hos fostret kan repareras helt eller delvis om den blivande mamman slutar att dricka alkohol och äter en näringsriktig kost. Det kan vara en viktig lugnande information till kvinnor som druckit alkohol innan de märkt att de var gravida.

Hur påverkas barn

av vuxnas alkoholbruk?

Måttlig alkoholkonsumtion (motsvarande 1 – 2 glas vin vid enstaka tillfällen per vecka) under amningen är, enligt Livs­

medels verkets slutsatser, inte farlig för barnet. Slutsatsen vilar på att effekterna för barnet, trötthet och tillfälliga sömn­

störningar, är kort variga; detsamma gäller mammans minskade produktion av bröst­

mjölk. Den förhöjda alkoholkoncentrationen i bröst mjölken i sig anses därför inte

utgöra någon hälsofara för barnet.

Emellertid påtalar bland andra Folkhälso­

myndigheten att alkoholkonsumtion under amningsperioden kan ha annan negativ inverkan på det lilla barnets väl befinnande, dels för att alkohol påverkade föräldrar kan brista i förmågan till omvårdnad, dels för att barn kan bli oroliga av föräldrarnas förändrade beteende, andedräkt och sätt att tala.

Måttligt drickande anses därför inte utgöra någon hälso fara för barnet.

Trots detta avråder Livsmedelsverket och barnhälsovården ammande mammor från att dricka alkohol.

Minst 100 000 barn växer upp med vuxna som har alkoholproblem

Det har gjorts olika försök att räkna ut hur många barn i Sverige som har en vardag där vuxna som dricker alkohol är ett vanligt inslag. År 2008 kom dåvarande Statens folkhälsoinstitut, numera Folkhälsomyn­

digheten, fram till att omkring en femtedel av alla svenska barn, ungefär 380 000 barn, växer upp i familjer där minst en av de vuxna risk­ eller missbrukar alkohol.

En senare studie från Centralförbundet för alkohol­ och narkotikaupplysning, CAN, har fokuserat enbart på de familjer där någon av de vuxna faktiskt vårdas eller har vårdats för alkoholproblem. Då blir siffran förstås lägre, men den är ändå hög. Enligt CAN:s skattning lever omkring 100 000 barn i Sverige i en familj där minst en vuxen uppfyller kriterierna för alkoholberoende eller ­missbruk. Siffran motsvarar 4 – 5 procent av alla barn.

Liknande siffror kommer Centrum för forsk­

ning om ojämlikhet i hälsa, CHESS, fram till i studien Barn som anhöriga till patienter i vården – hur många är de? (Hjern &

Adelino Manhica, 2013), som visade att totalt 4 procent av alla barnen hade minst en förälder som under deras uppväxt vårdats för missbruk av alkohol eller narkotika.

Alkoholmissbruk berörde 2,5 procent och narkotikamissbruk 1,5 procent.

Otryggt när vuxna är alkoholpåverkade

När vi blir påverkade av alkohol förändras vårt omdöme och beteende. Det kan vara skrämmande för barn om de närmaste vuxna förändras på detta sätt. I Barnom­

budsmannens årsrapport 2005 redovisas en intervjuundersökning av barns och ung­

domars syn på att vuxna använder alkohol.

Majoriteten hade inget emot att föräldrarna dricker ett till två glas vin till maten. Däre­

av alla barn i Sverige lever i en familj där minst en vuxen uppfyller kriterierna för alkoholberoende eller missbruk.

4 -5%

Rikshandboken för barnhälsovården framhåller att även mycket små barn kan märka om vuxna är alkoholpåverkade eftersom spädbarnet är mycket känsligt för sinnesintryck.

mot var de tillfrågade mycket negativa till att föräldrar blir berusade när barnen är med.

Rikshandboken för barnhälsovården framhåller att även mycket små barn kan märka om vuxna är alkoholpåverkade eftersom spädbarnet är mycket känsligt för sinnesintryck. Det lilla barnet kanske hör höga, obekanta ljud och känner främmande lukter samtidigt som de vuxna tar i barnet på ett sätt som är annorlunda än vanligt.

Det kan få barnet att känna sig otryggt.

Vardagsstress att leva i familj med missbruk

Att växa upp med en förälder som har ett problematiskt drickande kan skapa en stän­

dig stress för barnet. Det framhåller Social­

styrelsen i en rapport om barn som anhö­

riga till vuxna med olika svårigheter. Mest kunskap finns om barn till miss brukande pappor, mindre har forskats om barn till missbrukande mammor.

Den som använder mycket alkohol får svårare att fungera som förälder. Den risk­

eller missbrukande föräldern kan till exem­

pel bli utåtagerande, mindre lyhörd för barnet, nedstämd, psykiskt från varande, lättretlig och inåtvänd och få dålig impuls­

kontroll. Det kan göra att familjelivet blir oförutsägbart, konfliktfyllt och mer eller mindre kaotiskt. Barn kan reagera på så­

dan stress med att ta för stort ansvar eller inåt­ eller utåtagerande beteende. I längden kan detta påverka barnets utveckling och mognad negativt och leda till osäker het, ängslan och kontaktsvårig heter. Det kan också vara svårt för barnet att be andra vuxna om hjälp eftersom alkoholproblemen ofta är familjens skamfyllda och väl beva­

rade hemlighet.

Vanvård och våld

Barn till föräldrar med alkohol problem löper högre risk för vanvård och för fysiska övergrepp. En kartläggning av barns erfaren­

heter av kroppslig bestraffning visar ett tydligt samband mellan alkoholbruk hos föräldrarna och att barnet utsätts för kroppslig bestraffning.

Psykisk ohälsa och eget missbruk

Svenska forskare har, enligt Socialstyrelsens rapport om barn som anhöriga, sett att den psykiska utvecklingen kan försenas hos för skolebarn som har alkoholberoende föräldrar. Det finns också en ökad risk för psykisk ohälsa hos dessa förskolebarn.

Även hos tonåringar med närstående vuxna som missbrukar alkohol ökar risken för psykisk ohälsa. Denna kan leda till själv­

destruktivt beteende och till beteende som skadar andra, som mobbning och krimi­

nalitet.

En rad forskningsstudier har konstaterat en ökad risk för barn i familjer med miss ­ bruk att själva få beroende­ och missbruks­

problem.

BARN TILL MISS BRUKANDE FÖRÄLDRAR

CAN skriver i sin rapport Föräldrar i missbruks­ och beroendevård och deras barn att antalet barn som lever i en familj/ett hushåll med minst en förälder som uppfyller diagnos kriterierna för miss­

bruks­ och/eller beroendeproblematik är i storleksordningen 100 000 eller, uttryckt i relativa termer, mellan fyra och fem procent. Detta är barn som lever i en reell och oomtvistlig riskmiljö.

Enligt Folkhälsoinstitutets beräkningar från 2008, som presenteras i rapporten Barn i familjer med alkohol­ och narkotikaproblem, växer 380 000 barn upp i hem där alkoholen tar en alldeles för stor plats, där så kallad riskkonsumtion förekommer.

En rad forsknings­

studier har konsta­

terat en ökad risk för barn i familjer med missbruk att själva få beroende­

och missbruks­

problem.

Skolresultat

Även skolresultaten kan påverkas negativt av att leva i en familj med alkoholproblem.

Forskningscentret CHESS undersökte skol­

resultaten från årskurs 9 för 655 000 barn under åren 2003 – 2008. Bland barn till för­

äldrar med missbruk eller psykisk sjukdom var det betydligt vanligare att lämna grundskolan utan att ha fått gymnasie­

behörighet. Dessa barn hade också lägre meritpoäng.

Skyddsfaktorer

Trots alla dessa väl dokumenterade risker för ohälsa och andra svårigheter i livet, är det också många barn till personer med alkoholproblem som växer upp till friska och väl fungerande vuxna. Lyckligtvis kan olika skyddande faktorer mildra de nega­

tiva effekterna av att ha en förälder med alkoholproblem. Avgörande är, skriver Socialstyrelsen, hur mycket beroendet och missbruket påverkar förälderns förmåga att se även barnets behov. Om en miss­

brukande förälder ändå klarar att till­

godose barnets behov så är det en viktig skyddsfaktor för barnet. En annan skydds­

faktor är att föräldern kan se situationen ur barnets perspektiv och ytterligare en är att föräldern arbetar med sitt problem.

Stöd till barnen och föräldrarna

Det här behövs, enligt Socialstyrelsen, för att minska riskerna för barn till föräldrar med alkoholproblem:

• Missbruks- och beroendevården bör fokusera mer på att hjälpa hela familjen och inte bara den vuxna som missbrukar. Föräldrarna behöver få stöd i sin föräldra roll.

• Särskild stödverksamhet för barnen och ungdomarna, till exempel samtals- grupper där man får träffa andra i samma situation.

• Socialtjänsten måste göra noggranna utredningar av både risk- och skydds- faktorer i varje enskilt fall och bedöma vilket stöd och skydd som barnen behöver. Barn bör så långt som möjligt skyddas från att bevittna missbruk.

• Konkret och åldersanpassad informa- tion till barnen om vad missbruk och beroende är och om hur det påverkar familjer.

Barnombudsmannen (2005). Öppna för gränser Barns och ungas tankar om alkohol, tobak och narkotika. Stockholm: Barnombudsmannen.

Folkhälsomyndigheten (2012). Andel gravida med riskbruk av alkohol, efter region. Hämtat från andtuppfoljning.se 2014­10­06.

Gårdebjer, EM et al. Maternal alcohol intake around the time of conception causes glucose intolerance and insulin insensitivity in rat offspring, which is exacerbated by a postnatal high-fat diet. FASEB Journal. 2015 Jul;29(7):2690­701.

Hjern, Anders, Berg, Lisa, Rostila, Mikael & Vinnerljung, Bo (2013). Barn som anhöriga: hur går det i skolan? Stockholm: Centre for Health Equality Studies, CHESS.

Hjern, Anders, Manhica, Hélio Adelino (2013). Barn som anhöriga till patienter i vården – hur många är de? Stockholm: Centre for Health Equality Studies, CHESS.

Holmgren, Sara (2009). Low dose alcohol exposure during pregnancy – does it harm? A systematic literature review. Östersund: Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten).

Idenstedt; Ulla (2011). Amning och alkohol. I Rikshandboken – barnhälsovård. Hämtad från rikshandboken­bhv.se 2014­10­06.

Jansson, Staffan, Jernbro, Carolina & Långberg, Bodil (2011). Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige – en nationell kartläggning 2011. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Koivisto Hursti, Ulla­Kaisa (2007). Alkohol vid amning. I Toxikologiska risker vid graviditet och amning Vetenskapligt underlag inför revideringen av Livsmedelsverkets kostråd för gravida och ammande. Uppsala: Livsmedelsverket.

Kold Jensen, Tina et al (2014). Habitual alcohol consumption associated with reduced semen quality and changes in reproductive hormones;

a cross-sectional study among 1221 young Danish men. BMJ Open 2 oktober 2014.

Leifman, Håkan, Raninen, Jonas & Sundelin, Mia (2014). Föräldrar i missbruks- och beroendevård och deras barn – en genomgång av SKL:s kartläggning hösten 2012 och en skattning av antal berörda barn. Stockholm: Centralf örbundet för alkohol­ och narkotikaupplysning, CAN.

Sarman, Ihsan (2009). Alkohol, graviditet och barns utveckling. Östersund: Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten).

Socialstyrelsen (2009). Barn och unga i familjer med missbruk Vägledning för socialtjänsten och andra aktörer. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2013). Barn som anhöriga Konsekvenser och behov när föräldrar har allvarliga svårigheter, eller avlider. Stockholm:

Socialstyrelsen.

Statens folkhälsoinstitut (2008). Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem Omfattning och analys. Östersund: Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten).

Spak, Fredrik (2007). Alkohol vid graviditet. I Toxikologiska risker vid graviditet och amning Vetenskapligt underlag inför revideringen av Livsmedelsverkets kostråd för gravida och ammande. Uppsala: Livsmedelsverket.

Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig. Folder till nyblivna föräldrar. Stockholm, 2015: Folkhälsomyndigheten. Hämtad från folkhalsomyndigheten.se 2015­08­26.

Det populärvetenskapliga innehållet i denna kunskapsöversikt är granskat av Jonas Raninen, alkoholforskare vid Karolinska Institutet och utredare på Centralförbundet för alkohol­ och narkotikaupplysning, CAN.

Källor