• No results found

Utvecklingsstrategi för barn- och ungdomskulturen i Jönköpings län Landstinget i Jönköpings län. Arbetsmaterial

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Utvecklingsstrategi för barn- och ungdomskulturen i Jönköpings län Landstinget i Jönköpings län. Arbetsmaterial"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Utvecklingsstrategi för barn- och ungdomskulturen i Jönköpings län

Landstinget i Jönköpings län

Arbetsmaterial

(2)

Kulturutveckling för barn och unga i Jönköpings län är en grupp med representation från verksamheter som har finansiering från Landstinget i Jönköpings län. Gruppen har haft uppgiften att arbeta med en barn- och ungdomsstrategi för kultur. Arbetet har bestått av: underlag, insamling och bearbetning av materialet. Detta med meningen att få en generell bild och att kunna destillera fram särskilda ”points of interest” eller fokusområden. Syftet var att få fram en struktur som ”pekar mot” ett innehåll och som kan tolkas in i verksamheter. Arbetet har bestått och består av processdagar och eget arbete med mellanliggande kommunikation.

Sammanfattning

Arbetsmaterial

(3)

Strukturen eller arbetsordningen har sett ut som följer:

Grund (vad som bör ligga som underlag), Mise en Place (inbördes ordning på underlag och förhållandet mellan materialen), Destillat (materialets

koncentrationer, extrahering, guldkorn och sammanfattningar), Tolkning av resultat, struktur.

Processens struktur

Arbetsmaterial

(4)

Barnkonventionen, Kulturrådets barn- och ungdomsstrategi, Tänka framåt, men göra nu - Så stärker vi barnkulturen SOU 2006:45, Riksutställningars barn- och ungdomsstrategi, Inflytandeprojektet - Riksteatern, Regional kulturplan – Jönköpings läns landsting, Förändringsagenterna – slutrapport,

Minnesanteckningar från mötet i Värnamo samt strategier från: Arbetets museum, Arkitekturmuseet, Dansens hus, Dramaten, Moderna Museet, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Naturhistoriska

riksmuseet, Nordiska museet, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Operan, Statens historiska museer, Statens museer för världskultur, Svenska filminstitutet,

Tekniska museet, Framtiden är nu Kultursverige 2040, Bemötande med kultur – Arvsfonden. När var hur om ungas kultur – En analys av ungas kulturutövande på fritiden, Ungdomsstyrelsen. CBK skriftserie; Nu vill jag prata! Barns röster i barnkulturen, Utsikter och insikter – barns kulturella liv, Barn(s)kultur – nytta eller nöje? Intervjuer/samtal med kulturföreträdare i Jönköpings län.

Exempel på material

Arbetsmaterial

(5)

Identifierade fokusområden

• Nya kulturella vanor - ny kultur

• Eget skapande

• Delaktighet

• Kulturens instrumentella värden

• Tillgänglighet

• Strukturella frågor

Arbetsmaterial

(6)

Barn och ungdomars kulturvanor förändras, inte minst genom det "digitala livet". Här menas i huvudsak hur ny teknik påverkar och förändrar kulturvanor och ny kultur som uppstår med detta. Det kan vara frågor som tillgänglighet och konsumtionsmönster men också nya former av eget skapande, ett utvidgat deltagarperspektiv, nya former för engagemang mm

Nya kulturvanor – ny kultur

(7)

Här handlar det om det egna skapandets betydelse för individens utveckling, självkänsla och tillit till den egna förmågan att påverka, förändra och förbättra.

Lek och fantasi som grundläggande för kreativitet och innovation. Även här finns nya förutsättningar och uttryck med ny teknik.

Eget skapande

Arbetsmaterial

(8)

Detta handlar om vad som kan kallas ungt inflytande dvs barns och

ungdomars rätt att delta i kulturlivet, att få yttra sig och att få tillgång till konst, kultur och information. Det kan gälla demokratiska processer som medborgardialoger, förändringsagenter eller liknande men också

möjligheterna att påverka arbetsfält, produktioner, händelser,

programverksamhet, projekt och sina egna möjligheter till eget skapande.

Deltagande/Inflytande

Arbetsmaterial

(9)

Det här området belyser kulturen som medel. Ett bra exempel på detta är kultur och hälsa där en del av syftet med kulturen handlar om hur kultur påverkar hälsa och upplevd livskvalitet. Andra exempel kan vara individ och samhällsutveckling, livsstilsfrågor, barns utveckling, självkänsla, empatisk förmåga eller kultur som kommunikation mm

De sammanhang där man lägger stor vikt vid vad kultur genererar eller kan leda till.

Kulturens instrumentella värden

Arbetsmaterial

(10)

Tillgänglighet

Kultur ska vara tillgänglig för alla. Att identifiera och undanröja synliga och osynliga hinder är nödvändigt för att fler ska få tillgång till kulturutbudet.

Det gäller självklart funktionshinder av alla slag; fysisk, kognitiv, psykisk, sensorisk, emotionell eller utvecklingsbetingad. Men tillgänglighet kan ses i ett bredare spektrum och gälla tillgänglighet ur ett interkulturellt

perspektiv, HBT eller andra aspekter.

Arbetsmaterial

(11)

Strukturella frågor

Detta område gäller övergripande för länet. Samarbete, samverkan,

samnyttjande, gemensamma projekt, kompletterande verksamhet mm och olika former för detta. Det kan gälla kulturella kreativa näringar, kultur och hälsa, omvärldsbevakning, mötesplatser mm Ett viktigt område i det här sammanhanget är att främja kunskapsutvecklingen i länet.

Arbetsmaterial

References

Related documents

Jämfört med hela befolkningen är unga underrepresenterade bland de förtroendevalda i såväl kommuner som landsting.. SCB:s statistik visar att Lunds kommun har den högsta

Det kan finnas andra, lokala hastighetsgränser på denna/dessa vägsträckor. De lokala hastighetsgränserna redovisas

Kartläggningen ska också vara en resurs för biblioteket i länet, där det är lätt att jämföra sin egen verksamhet med andra kommuner och hitta inspiration och idéer kring hur

Enligt artikel 32.2 femte stycket får en upphand- lande myndighet inte använda ramavtal på ett otillbörligt sätt eller på ett så- dant sätt att konkurrensen förhindras,

Mot bakgrund av ökad efterfrågan på samverkan inom innovationssystemet och på en starkare innovationskultur samlar projektet innovationssystemet i lönköpings län för att utveckla

Mätningarna visar en kraftig minskning i halterna för 98-percentil dygn och timme, samt färre antal dygn och timmar över Nedre utvärderingströskeln, från 2019 till 2020.

 Följsamhet till regionens riktlinjer avseende bisysslor bör säkerställas och kan med fördel ske inom ramen för internkontrollarbetet inom resp?.  Rutiner

Antalet företagsamma inom välfärdssektorn har ökat med 26 procent i Jönköpings län under de senaste fem åren och uppgår nu till 2,7 personer per 1 000 invånare.. Länet har