• No results found

Bouppteckning efter gästgivaren i Sundby gästgivar gård Pehr Johan Jansson

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Bouppteckning efter gästgivaren i Sundby gästgivar gård Pehr Johan Jansson"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Bouppteckning efter gästgivaren i Sundby gästgivar gård Pehr Johan Jansson 1866 den 15 januari förrättades Laga Bouppteckning efter Gästgivaren Pehr Johan Jansson som afled den 4 December 1865. Som Sterbhusdelägare antecknades den aflidnes Enka Anna Sophia född Hedberg och Barn Sönerna Johan Alfred myndig Carl Alfred född den 16 November 1855 och Gustaf Wilhelm född den 2 juli 1858 samt döttrarna Charlotta

Carolina född den 23 Augusti 1844 och Sophia Mathilda född den 17 Juli 1849 warande Herr Patron Pehr Ericsson i Stora Eneby härwid närwarande för att bevaka de omyndigas rätt Boet uppgavs af Enkan och antecknades som följer

Riksdaler Öre

Vid Ettersta

4 st Hästar 250

6 Oxar 450

5 Kor 150

3 Quigor 75

6 Får 24

4 Hövagnar 64

1 Parbetsvagn 20

1 Enkelbets dito 10

4 Gödselskott 4

4 Plogar 20

5 Harfvar 25

6 Trädstockar 3

2 Årder 1

5 Spadar 2 50 3 Grepar 1 50 2 Jernspett och 1 Jernstör 3

3 Hårref 75 6 Liar 3

4 Torfhackor 1

12 Flohackor 1

2 Slipstenar 2

1 Wält 2

1 Pinnsladd 2

2 Mullsladar 4

4 Harfkrokar 40 3 par skodda Kälkar 12

2 dito oskodda 2

2 Stockkedjor 1 50 3 Oxok 3

4 Selar 8

(2)

1 Pardröt 1

2 Oxdrötar 1

1 Bikok 50

1 Rensmaskin 6

1 Halftunna (målkärl) 10

7 Yxor 3 50

2 Lyktor 50

12 Säckar 9

2 Renslor 25

2 Högafflar 50

1 Tröskverk med wandringshus och 2nne bottnar 100

1 Loge jemte Stugbyggnad vid torpet 30

Utsäde 5 tunnor Hvete 75

Dito 13 tunnor 24 Kappar Råg 137 50

Logafmätning 10 tunnor Hvete 150

Dito 9 dito Wårvete 90

Dito 10 dito Korn 144

Dito 20 dito Blandsäd 120

1 Gödsel Last vid Klahammar 40

Utsäde vid Klahammar 12 tunnor Råg 120

Dito dito 7 dito Hvete 105

Utestående fordringar (inkl Sundby)

Af Anders Olsson i Klahammar 300

och som ränta från den 1/1 1865 16 65

C E Olsson i Tuna 300

och som ränta från den 1/1 1865 16 65

Gustaf Andersson i Klahammar enl räkning 16 71

Af I A Kjellgren enl räkning 30 69

Af Slöjdaren L T Pettersson enl räkning 54 67

och som ränta f d 18/3 1860 18 77

SUMMA FORDRINGAR 754 14

SUMMA TILLGÅNGAR 8563 09

Skulder (inkl Sundby)

Begrafningskostnader 250

Tjenstefolkets Löner 271 34

Krono och Communalutskylder för Sundby 45 87

Dito dito för Ettersta 42 85

Krontionde för Sundby 45

Arrende för Sundby 290

Dito för Ettersta 789

(3)

Till Pastor i Thoresund 4 50

Till Pastor i Öfver Selö 8

Till I A Kjellgren enl Räkning 608 76

Till J P Fagerström enl Räkning 130 80

Till W Cavalli i Strängnäs dito 90 85

Till A W Halling i dito 30

Till P G Söderström I Mariefred 42

Till J H Törnberg i Strängnäs 22 56

Till Renckman o Björk i Stockholm 346 09

För Auktion i Hallmyra 515 10

Till C E Ersson i Sursa 75

Till J A Pettersson i Tuna 160 75

Till Anders Ersson i Lundby 60

Till Jan Olsson i Kumla 174 50

Till Rundholm 750

Ränta från 2/1 65 40 63

Till Domprosten Strömberg 42 74

Till Jacobsson i Klippinge 115

Till Sparbanken i Strängnäs 900

Ränta från den 1/1 1865 49 95

Till Eric Ersson i Löfdahl 100

Ränta från den 1/5 1865 3 55

Till Handlanden Bergholm i Mariefred 895 16

Till P E Ericsson i Stora Eneby gammal skuld räntefri 600

Till P E Ericsson i Stora Eneby enl Revers 824

Ränta 32 14

Till P E Ericsson i Stora Eneby enl Revers 627

Afgår enl Moträkning -167 04

Husmöte å Sundby 310 78

SUMMA SKULD 9127 13

Sålunda Skuld efter Tillgångarna (inkl Sundby)

564 04 Att allt är rigtigt uppgivet och att icke det ringaste är uppsåtligen dolt och utelemnat betygar under edlig förpligtelse

Sundby som ofvan Sophie Jansson

Sålunda efter uppgift noga antecknat och wärderat betygar Eric Hagberg C E Olsson

(4)

Vilka var då de personer som Jansson hade fordringar på och skulder till:

Nämndemannen Anders Olsson ägde Klahammar no 1 tillsammans med sin syster Anna Sofia Olsdotter. Anders var född i Björkeby på Överselö 1818 och hans syster 1825.

Nämndemannen Carl Eric Olsson ägde del av Tuna Övergård. Han var född i Toresundshuvud i Toresund 1821.

Gustaf Andersson ägde Klahammar 2 o 3. Gustaf var född i Mörby på Överselö 1815.

Slöjdaren L T Pettersson går ej att finna tyvärr.

Pastor i Toresund var vid denna tid Carl Ludvig Lindberg som tog över som kyrkoherde efter Lars Fredrik Mellqvist som dog 1864.

Pastor i Överselö vid denna tid var Robert Gustaf Ulfsberg som flyttade till Grödinge 1864. Hans sysslor fick övertas av Comministern Emil Oliver Hemmendorff som bodde i Mörby torp. Han var född i prästgården i Vansö 1826 och kom till Överselö 1864 dvs samma år som Pastor Ulfsberg flyttade.

Isaac Alfred Kjellgren var grosshandlare och pamp i Stallarholmen. Han kom till trakten 1863 och bosatte sig in Färjnäs (Lindgården, Kvarnvägen 2) varifrån han byggde upp en betydande handelsverksamhet och var pådrivande gällande Stallarholmens utveckling.

Johan Peter Fagerström, född i Svenarum i Jönköping 1819, var handlande i Strängnäs. Han ägde gårdarna nr 2 och 116. Han bodde och drev sin handel i gården nr 115. Flyttade till Kungsör där han dog 1887. Han var gift med Sofia Ulrica Dunström född i Lilla Lundby i Överselö 1821.

Den enda Cavalli man kan finna i trakten var Fanjunkaren Oscar Alexander Cavalli, född i Skåne 1813, som bodde i gården nr 2 (ägdes av handlanden Fagerström) i Strängnäs. Cavallis familj var annars apotekare i södra och västra Sverige.

Anders Wilhelm Halling, född 1810, var 1 av 3 rådmän i Strängnäs. Han var också handlare och delägare i ”Wäderqvarnen” som tillhörde gården nr 32. Han bodde i gården 114.

Per Gustaf Söderström i Mariefred var garverifabrikör, född 1832 och död 1904

Julius Henning Törnberg var handlare i Strängnäs. Han var född i Strängnäs 1832 och dog 1910.

Carl Eric Ersson född 1827 i Surssa i Överselö ägde och brukade Surssa 1 och 2.

Johan August Pettersson i Tuna mellangård. Han var född 1832 i Älvsjö och måg till kyrkvärden Jan Eric Carlsson.

Anders (P)ersson född i Lilla Lundby ägde och brukade Lilla Lundby. Anders Persson dog 1867.

J(oh)an Olsson i Kumla var kyrkvärd i Toresund och ägde Kumla nergård efter sin svärfar som dog 1866.

Rundholm hette Lars och var född i St Fröslunda 1803 och bodde nu på Obygdön i Toresund. Där var han torpare. Hans far Johan Rundholm, född i Runsö i Överselö, var i seklets början mjölnare i Taxinge resp. Räfsnäs kvarn, där han dog 1809 dvs när sonen Lars bara var 3 år. Brodern Anders, som

(5)

var 10 år äldre, var rättare på Räfsnäs kungsgård innan han blev arrendator på gården Stambohl på Ridön som tilhörde Räfsnäs. Anders dog hos sin bror Lars på Obygdön år 1855. Lars dog på Obygdön 1891.

Domprosten Adam Theodor Strömberg var född i Strängnäs 1820 och blev senare biskop i Strängnäs. Han dog i maj 1889.

Jacob Eric Jacobsson var arrendator i Klippinge. Han var född där 1823.

Eric Ersson i Löfdahl i Toresund var född i Lilla Eneby 1786. Han var bondson i Lilla Eneby men flyttade till Löfdahl 1840 och blev torpare. Hans mor hette Maria Jonsdotter och var också född i Lilla Eneby. Anfäderna hade bott på Lilla Eneby i generationer, minst 250 år. Det var på 1840-talet som Per Eric Ericsson i Stora Eneby köpte upp närliggande gårdar i trakten, bl a Lilla Eneby och Ulfsberga.

Bergholm i Mariefred var handlanden och rådmannen Carl Fredrik Bergholm som köpte Kvicksta i Toresund året 1867.

Patron Per Eric Ericsson i Stora Eneby i Toresund var storbonde och spannmålshandlare.

Om du vill se hela bouppteckningen dvs även vad som fanns vid Sundby gästgiveri kan du finna det under Toresund / Sundby.

Sammanställt av Bertil Lindh

References

Related documents

Ekoproduktionen bidrar till biologisk mångfald även i skogs- och mellanbygd genom att mindre gårdar och fält hålls brukade tack vare den för många bättre lönsamheten i

Om forskning inte kommer att hanteras inom CAP samtidigt som budgeten för det nationella forskningsprogrammet för livsmedel är osäker så kommer innovations- och

Uppnås inte detta får vi aldrig den anslutning som krävs för vi skall kunna klara de målen som vi tillsammans behöver nå framöver i fråga om miljö, biologisk mångfald och

För att få arbetskraft till lantbruket måste arbetsgivare säkerställa att de anställda har en god arbetsmiljö samt bra arbetsvillkor och löner. Om vi inte arbetar aktivt med

Detta gäller dels åtgärder som syftar till att minska jordbrukets inverkan på klimatet, dels åtgärder för att underlätta för jordbruket att anpassa sig till ett ändrat

Av den anledningen kan det tyckas något motstridigt att behov som relaterar till kunskapsutveckling, information och samverkan dyker upp i dokumentet på flera olika ställen

Under särskilt mål 5, (5.4.4.) ser länsstyrelserna särskilt vikten av att samordna finansieringen av åtgärder inom CAP med befintliga nationella medel för att mest effektivt

Under särskilt mål 5, (5.4.4.) ser länsstyrelserna särskilt vikten av att samordna finansieringen av åtgärder inom CAP med befintliga nationella medel för att mest effektivt