GRUNDSKOLAN FÖRNYAS
Information till föräldrarna
2
Bästa förälder,
Du håller en broschyr om den nya läro- planen i handen.
Med den här broschyren vill vi öka in- formationen till föräldrarna om vad som händer i skolan. Samtidigt vill vi få till stånd en fortlöpande dialog för att samar- betet mellan hemmet och skolan skall utvecklas. Barnet är samma person hem- ma och i skolan, ett gott samarbete är alltid till barnets fördel.
Den grundläggande utbildningen i Fin- land är världsberömd. Att utbildningen är jämlik, gratis och ger stöd till olika elever är något som vi har anledning att vara stolta över. Den nya läroplanen skapar en grund för ytterligare förbättringar av under visningen.
Kirsi Lindroos
Generaldirektör vid Utbildningsstyrelsen
3 Grundskolan utvecklas
– läroplanen förnyas
Utbildningsstyrelsen har i början av år 2004 fastställt nya grunder för läroplanen för den grundläggande utbildningen för årskurserna 1–9. De riksomfattande grun- derna utgör basen då kommunen eller skolan gör upp läroplanen. De nya läro- planerna tas i bruk i alla årskurser senast den 1 augusti 2006.
Lagen och förordningarna om grund- läggande utbildning och grunderna för läroplanen skapar enhetliga linjer för skol- arbetet i hela Finland. Den timfördelning som statsrådet har fastställt preciserar lä- roämnena och deras timantal.
Mycket förnyas i undervisningen. I den här broschyren berättar vi om den grund- läggande utbildningen, om aktuella frågor som gäller skolans arbetssätt, läroämnen och bedömning, varför handledning be- hövs och vad som menas med särskilt stöd och elevvård.
Grunderna för läroplanen för den grund- läggande utbildningen fi nns på
www.oph.fi /svenska ->
läroplans- och examensgrunder.
Förfrågningar om grunderna och om den egna kommunens och skolans läroplan kan riktas till elevens skola.
4
Den grundläggande utbildningen är grunden för vår allmänbildning
Den grundläggande utbildningen omfattar vanligtvis nio år. Utbildningen stödjer elever- nas växande som människor och medlemmar i samhället och ger dem de kunskaper och färdigheter som behövs i livet.
Kommunen ordnar grundläggande utbild- ning i grundskolan och anvisar skolplats till de läropliktiga i sitt område. Eleven har också rätt att söka till en annan skola än den som kommunen anvisat. Kommunen kan också ordna påbyggnadsundervisning (den så kallade tian) för unga som slutfört den grundläggande utbildningen. Påbyggnads- undervisningen omfattar i allmänhet ett år.
Under den tiden kan de unga förbättra sina färdigheter för att fortsätta med yrkesinrik- tade studier eller i gymnasiet.
Före den grundläggande utbildningen har barnet rätt att delta i förskoleundervisning.
Den ettåriga förskoleundervisningen är frivil- lig för barnen, men kommunen har skyldig- het att erbjuda den till alla som önskar det.
Förskoleundervisning kan ordnas både i dag- hem och i skolor.
Vem är läropliktig?
Barn som är varaktigt bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten börjar det år då barnet fyller sju år. Läroplikten upphör när den grundläggande utbildningens lärokurs har fullgjorts eller det har förfl utit 10 år sedan läroplikten började. Lagen om grund- läggande utbildning 25 § (1998/628).
Undervisningen samt läroböcker och andra läromedel, arbetsredskap och arbetsmate- rial som behövs vid undervisningen är av- giftsfria för eleverna i grundskolan. Den som deltar i undervisningen skall varje arbetsdag avgiftsfritt få en måltid. Lagen om grundläg- gande utbildning 31 § (1998/628).
5 Läroplanen är skolarbetets ryggrad
Undervisningen i grundskolan grundar sig på läroplanen. I läroplanen ingår det cen- trala i skolans fostrings- och undervisnings- arbete, till exempel skolans värderingar och mål, målen för och innehållet i olika läro- ämnen och ämneshelheter samt arbetsme- toderna och elevbedömningen. Samarbetet mellan hemmet och skolan, elevvården, den pedagogiska miljön och skolans verksam- hetskultur är också viktiga delar i läropla- nen.
För uppgörandet av läroplanen svarar ut- bildningsanordnaren, det vill säga i allmän- het kommunen. I läroplanen ingår ofta en kommunspecifi k del som alla skolor i kommunen följer. Dessutom ingår där skol- specifi ka delar som skolorna själva gör upp.
Föräldrarna kan delta i arbetet med skolans läroplan.
Eleven har rätt att få undervisning i enlig- het med läroplanen. Undervisningen ordnas enligt elevernas ålder och förutsättningar i samråd med hemmen.
Vad betyder de nya läroplans - grunderna för undervisningen?
Läroplanerna förnyas för att skolan bättre skall kunna svara mot elevernas och det föränderliga samhällets behov.
Läroplansgrunderna har gjorts upp för en enhetlig nioårig grundläggande utbild- ning. Indelningen i lågstadier och hög- stadier har slopats. Undervisningen kan i praktiken antingen ordnas i en skola med årskurserna 1–9 eller i fl era skolor där det i en skola kan fi nnas till exempel årskurserna 1–2, 1–4 eller 1–6 och i en annan de högre årskurserna.
Läroplanen är grunden för att skolorna skall kunna genomföra en enhetlig grundläggande utbildning.
Barnens delta- gande i för- skoleundervis- ningen beaktas i grundskolan.
Förskoleunder- visningen stärker förutsättningarna för en bra skolstart.
6
I läroplansgrunderna fastslås undervis- ningens mål och principerna för hur lärandet skall bedömas mera exakt än tidigare. Grunderna beskriver profi lerna för goda kunskaper och kriterierna för slutbedömningen. Det här förenhetligar bedömningen och förbättrar elevernas rättsskydd.
Läroämnena förändras: målen för och innehållet i alla ämnen förnyas. Moders- mål och litteratur, matematik samt his- toria och samhällslära undervisas i något större utsträckning än tidigare. Fysik och kemi är särskilda läroämnen redan från årskurs fem; studierna i dessa ämnen har tidigare inletts i årskurs sju. Historia och samhällslära har tidigare varit ett läroäm- ne men nu undervisas de som två skilda
ämnen. Ett nytt läroämne är hälsokun- skap som inleds i årskurs sju. I de lägre årskurserna undervisas ämnet som en del av andra ämnen.
Skolans arbetssätt och undervisningsme- toder blir mångsidigare än tidigare. Vi ser bättre än tidigare till att miljön och ar- betssätten stödjer lärandet och beaktar att eleverna är olika.
Vi försöker också ge eleverna ett effektivt stöd genom stödundervisning, specialun- dervisning, elevhandledning och elevvård.
Ämnen som studeras i grundskolan är modersmål och litteratur, matematik, främ- mande språk, det andra inhemska språket, religion eller livsåskådningskunskap, histo- ria, samhällslära, musik, bildkonst, slöjd, gymnastik, huslig ekonomi och elevhandled- ning. I årskurserna 1–4 studeras dessutom en läroämneshelhet som heter miljö- och naturkunskap. Från och med årskurs fem delas helheten upp i biologi och geografi samt i fysik och kemi. I årskurs sju inleds undervisningen i hälsokunskap. Varje skola erbjuder dessutom eleven valfria ämnen.
Kommunen eller skolan bestämmer vilka de valfria ämnena är.
7 I grundskolan studerar eleven
minst följande timantal
i årskurs 1 och 2 19 timmar per vecka i årskurs 3 och 4 23 timmar per vecka i årskurs 5 och 6 24 timmar per vecka i årskurserna 7, 8 och 9 30 timmar per vecka
Samarbetet mellan hemmet och skolan intensifi eras
Föräldrarna har det primära ansvaret för bar- nets fostran. Skolans uppgift är att undervisa och fostra eleven som en medlem av skolge- menskapen och att ge föräldrarna information så att de kan följa med och främja sitt barns skolgång och lärande. Ett samarbete mellan hemmet och skolan är nödvändigt för att skolarbetet skall vara framgångsrikt.
Från och med första årskursen skall eleven själv ta ansvar för sin skolgång. Hemmets stöd och intresse för skolarbetet är viktiga för skoleleven ända till grundskolans slut. Kon- takten mellan föräldrarna och lärarna under- lättar skolgången. Föräldrarnas roll är speciellt viktig då man funderar över studiernas mål och bedömer elevens framsteg i studierna.
Samarbetet mellan skolan och hemmet kan ske på många olika sätt. Läraren
och föräldrarna kan tillsammans disku- tera hur samarbetet skall ske i praktiken.
Goda exempel på samarbetsformer är för- äldrakvällar, fester, öppet hus och gemen- samma utfärder. Klassen kan också ordna föräldramöten och diskussioner, till ex- empel om vilka målen för barnets studier är och hur bedömningen sker, eller ha en egen klasskommitté som ordnar fester och utfärder. Skriftliga rapporter, e-postmed- delanden, kontakthäften och telefonsamtal kan också vara en del av samarbetet.
8
Regelbundna samtal mellan skolan och hemmet gör det lättare att sköta olika frå- gor också då det uppstår problem. Sam- arbetets betydelse accentueras speciellt i samband med förändringar, till exempel då läraren byts eller då eleven fl yttar från en skola till en annan.
Då något i skolarbetet bekymrar barnet är det alltid bäst att i första hand kontakta barnets egen lärare. Skolans föreståndare eller rektor svarar för arbetet i skolan, och utbildningsanordnaren, vanligtvis kom- munen, för skolornas verksamhet. Man kan också vända sig till länsstyrelsen om det fi nns behov att klarlägga om verksam- heten följer föreskrifterna.
För att stödja hemmets och skolans fost- ringsarbete kan skolan ordna klubbverk- samhet för eleverna. Klubbverksamheten kan vara en del av skolelevens morgon- eller eftermiddagsverksamhet.
I grundskolan görs arbete av många slag
I grundskolan arbetar eleven med många teman och läroämnen och får kunska- per och färdigheter av många olika slag.
I dag lär sig eleven allt mera genom att göra, försöka och undersöka. Att kon- centrera sig på arbetet, att fundera över olika frågor och att arbeta långsiktigt med olika uppgifter är en utmaning för
9
många elever. Målet är att eleven skall utvecklas i att lära sig.
Eleven uppmuntras att fråga och lyssna, att ta reda på och att själv påverka lärandet genom att vara aktiv. Samarbetsförmåga och ansvarstagande övas regelbundet. Fär- digheter i kunskapssökning, kunskapshan- tering och kunskapsförmedling, handens färdigheter, rörelsefärdigheter och ut- trycksförmåga är också viktiga.
Ett målinriktat och mångsidigt arbete på- verkar elevens vilja att lära. I grundskolan väljs arbetssätten så att det också fi nns rum för kreativ verksamhet, upplevelser och lek.
Detta är viktigt för att glädjen och viljan att lära sig skall hålla i sig.
Då läraren överväger valet av arbetsme- toder försöker han eller hon beakta att eleverna är olika och vad de dittills lärt sig och upplevt. Flickor och pojkar är olika, i samma grupp kan det fi nnas elever i olika ålder och elever lär sig i olika takt. I många skolor fi nns det också elever med ett annat språk eller en annan kulturbakgrund än de övriga. Vid behov kan skolan göra upp en individuell plan för elevens lärande.
Miljön inverkar på lärandet
En god pedagogisk miljö stödjer lärandet på många sätt. I bästa fall ger den inte bara möjligheter till aktiva och mång- sidiga studier, till samarbete utan också till ostört arbete. Det är viktigt att eleven kan känna sig trygg och lita på de vuxnas stöd.
10
Eleverna lär sig på samma sätt i klassen som utanför den – en hel by eller stad kan vara plats för lärandet. Tekniken vidgar lärmiljön ytterligare. Med hjälp av infor- mationsnät och andra medel är det möj- ligt att söka information och få kontakter också långt ifrån. Dagens läromedel främ- jar å sin sida lärandet.
Människorna i skolan och relationerna mellan dem är en viktig del av lärmiljön,
i synnerhet interaktionen mellan eleverna och de vuxna i skolan. Skolans atmosfär och verksamhet inverkar också på läran- det. Dagens skola vill vara öppen och samarbeta med omvärlden.
Lärarens sätt att undervisa har stor inver- kan på vad eleverna upplever och lär sig.
Varje ny elevgeneration bidrar för sin del till verksamhetskulturen i skolan; eleverna skall ha möjlighet att delta i utvecklingen av verksamhetskulturen.
Hemma kan man skapa en bra lärmiljö för barnet. Föräldrarnas intresse för bar- nets skolarbete, uppmuntran vid läxläs- ningen och en lugn arbetsplats främjar lärandet .
Skolan tar hand om eleven
Elevvården innebär att skolan drar försorg om elevernas välbefi nnande. Elevvårdens uppgift är att främja välbefi nnandet och tryggheten i hela skolgemenskapen och att stödja elevernas utveckling och lärande.
Med hjälp av elevvården försöker skolan också förebygga utslagning. Man vill i ett tidigt skede ingripa i elevernas eventuella svårigheter och i problemsituationer, som
11 Handledning hjälper
i många situationer
I och med den nya läroplanen utvidgas elevhandledningen till att omfatta elever- na i alla årskurser. Elevhandledningens uppgift är att stödja elevens växande och utveckling, att förbättra studiefärdig- heterna och hjälpa i olika valsituationer
som gäller studierna.
Eleverna behöver handled- ning då de lär sig välja vad de skall göra i framtiden och då de söker lösningar för att klara sig ur even- tuella problem som hänför sig till
studierna. Eleverna uppmuntras att ta ansvar för sina uppgifter och att upptäcka de framtida möjligheter som fi nns.
I årskurserna 1–6 är det lärarna som ger handledning i samband med un- dervisningen i olika läroämnen och i
skolans övriga verksamhet. I årskur- serna 7–9 svarar studiehandledaren vanligtvis för studiehandledningen.
Handledning ges både under lektio- nerna, som personlig handledning och i smågrupper. Vid den personliga mobbning, frånvaro och användning av
alkohol och droger.
Alla vuxna i skolan tar hand om eleven.
Arbetet görs tillsam- mans med hemmen.
Om det fi nns en egen elevvårds- grupp i skolan kan till exempel rektorn, specialläraren, studie-
handledaren, hälsovårdaren, skolpsykologen och skol- kuratorn höra dit. Också skolskjutsarna och skol- bespisningen ingår i elevvården.
Elevvårdsarbetet baserar sig på förtroende och respekt för såväl barnet som föräldrarna.
Det styrs av bestämmelser om informationstillgång och tyst- nadsplikt. Då eleven fl yttar till en annan skola är det viktigt att alla nödvändiga uppgifter följer med eleven. På så sätt kan den nya skolan från början beakta elevens behov.
12
na för den gemensamma elevansökningen.
Eleven lär sig också att själv skaffa infor- mation om olika utbildningsalternativ, om arbetslivet och olika yrken samt att an- vända informationskällor av olika slag.
Ibland är eleven i behov av extra stöd för lärandet
Ibland krävs mera stöd än vanligt för framsteg i studierna. Skolans stödåtgärder består av stödundervisning, specialunder- visning på deltid och av specialundervis- ning. Många faktorer som är orsak till inlärningssvårigheter kan redan innan handledningen kan eleven diskutera sina stu-
dier, sina val och sin livssituation.
Ett stöd för yrkes- och karriärplaneringen är perioderna för praktisk arbetslivsorien- tering då eleverna kan skaffa sig erfaren- heter av olika arbetsplatser och branscher.
De kan också bekanta sig med gymnasie- utbildningen eller med den yrkesinriktade utbildningen. Föräldrarna kan diskutera frågor om elevens studier och val med lä- raren eller studiehandledaren.
Skolan informerar om ämnesval och möj- ligheter till fortsatta studier och om tider-
13
skolgången inleds identifi eras vid råd- givningsbyråns femårsgranskning eller i förskoleundervisningen. Inlärningssvå- righeterna kan också redas ut under den grundläggande utbildningen. Ju tidigare barnet får stöd för sitt lärande desto bättre kan man undvika att problemen växer sig större.
Stödundervisningen är avsedd för elever som tillfälligt har blivit efter i sina stu- dier eller som av någon annan orsak är i behov av särskilt stöd. Behovet av stöd anknyter ofta till något läroämne eller till studieinnehållet. Vanligtvis ges stödun- dervisningen av elevens egen klasslärare eller av en ämneslärare.
Specialundervisning på deltid är nödvän- dig för en elev som har smärre inlärnings- eller anpassningssvårigheter. Han eller hon kan vara i behov av stöd för studierna i ett eller fl era läroämnen. Specialläraren avgör i samråd med elevens egen lärare vilka stödåtgärder som behövs och gör upp ett program för eleven. En plan för elevens lärande där studiernas mål och arbetssätten noga övervägs kan göras upp för eleven. Eleven arbetar i sin egen klass men får undervisning av specialläraren
några timmar i veckan under en överens- kommen period. Ibland är en period på några veckor tillräcklig men ibland behövs hela läsåret eller
ännu mer.
Om eleven behöver mycket stöd kan han eller hon föras över till specialundervis- ning på heltid.
Frågan om överföring dryftas med sakkunniga, och vid be- hov undersö- ker en läkare eller psykolog eleven. Frågan dis- kuteras också alltid med föräldrarna.
Specialundervisning kan ges i den vanliga undervisningsgrup- pen eller i en specialklass.
För varje elev som
14
förts över till specialundervisning utarbetar skolan en individuell plan för hur under- visningen skall ordnas (IP). Där antecknas bland annat elevens inlärningsförutsättningar och särskilda behov, mål och innehåll för lä- randet samt timantal, bedömningsprinciper och olika stödformer, som till exempel assis- tans, hjälpmedel och läromedel. Föräldrarna deltar i uppgörandet av planen och de följer också tillsammans med lärarna med hur den förverkligas.
Stödåtgärderna skall hjälpa eleven att fullgöra hela lärokursen i den grundläggande utbild-
ningen. Om det trots stödåtgärder inte lyckas kan lärokurserna individualiseras. I sådana fall undervisas hela lärokursen i den grund- läggande utbildningen eller enskilda ämnen enligt elevens kapacitet. Varje skolelev som har fullgjort sin läroplikt är berättigad till fortsatta studier oberoende av vilken lärokurs han eller hon har avlagt.
Feedback leder framåt i lärandet
Under den grundläggande utbildningen är bedömningens uppgift att ge eleven mångsidig feedback på lärandet och att
15
leda och stödja studierna.
Syftet med den feedback som ges till föräldrarna är att hjälpa dem att stödja sitt barn i stu- dierna.
Bedömningen grundar sig på hur mångsidiga kunskaper eleven har. Det är alltså inte en- bart provresultaten som är viktiga
utan också elevens arbete under lektionerna och i olika lärsituationer, hemupp-
gifterna och andra arbeten.
Information om elevens lärande och fram- steg kan under läsåret ges med betyg och genom informella bedömningsrapporter samt genom diskussioner. Eleven har rätt till betyg minst en gång per år som avslut- ning på läsåret.
Skolan ger betyg över elevens lärande och arbete. Därutöver ges minst en gång under läsåret en bedömning av elevens uppförande.
Siffror, verbala bedömningar eller kombi- nationer av dessa kan användas vid bedöm- ningen. Enbart vitsordet säger ingenting om på vilket av läroämnets delområden eleven klarar sig bra och var det krävs mera arbete. I stället för eller som komplement till sifferbe-
dömning kan skolan ge en verbal bedömning, som på ett mång- sidigare sätt än siffervitsordet beskriver elevens framsteg, lärande
och arbete. Enbart verbal bedöm- ning kan användas fram till slutet av årskurs sju.
Den sifferskala som används är 10 utmärkta, 9 berömliga, 8 goda, 7 nöjaktiga, 6 försvarliga, 5 hjälpliga och 4 underkända.
De nya läroplansgrunderna har fastställt en profi l för goda kunskaper för varje läroämne. Profi lerna har gjorts för olika årskursstadier, till exempel i matematik i slutet av årskurs två och fem. Profi lerna beskriver vad eleven skall kunna för att hans eller hennes kunskaper skall kunna bedömas som goda. Vid sifferbedömning betyder det vitsordet 8. Läraren använder profi lerna som hjälpmedel vid bedöm- ningen av elevens kunskaper.
Undervisningen har också som uppgift att utveckla elevens förmåga att bedöma sin egen verksamhet och sitt lärande. Själv- värderingen hjälper eleven att skapa sig en
16
realistisk bild av sina kunskaper och stöd- jer utvecklingen av en sund självkänsla.
Från en årskurs till en annan
Om eleven vid läsårets slut har fått god- känt vitsord eller godkänd verbal bedöm- ning i alla läroämnen fl yttas han eller hon vanligen upp till följande årskurs. Om eleven emellertid har underkänt vitsord eller underkänd verbal bedömning i ett eller fl era läroämnen överväger rektorn och elevens lärare tillsammans om eleven skall stanna kvar i årskursen. Ett kvarstan-
nande i årskursen är alltså inte en automa- tisk påföljd av underkända vitsord, utan ett särskilt beslut måste fattas. Beslutet kan också vara villkorligt såtillvida att en uppfl yttning från årskursen förutsätter en tilläggsprestation efter läsårets slut. Eleven kan å andra sidan stanna kvar i årskursen utan att han eller hon har underkända vits- ord om det anses nödvändigt med tanke på elevens allmänna skolframgång. Innan ett beslut om kvarstanning fattas diskuteras frågan med elevens vårdnadshavare.
Grundskolans slutskede och slutbedömningen
Årskurserna 8 och 9 utgör den grundläggan- de utbildningens slutskede. Under den här tiden skall eleven få handledning om fortsatta studier och lära sig utveckla de färdigheter som krävs i samhället och i arbetslivet.
Då den grundläggande utbildningen är slutförd får eleven ett avgångsbetyg. Vits- orden på avgångsbetyget förs över till re- gistret för gemensam ansökan. Antagning- en av studerande den till yrkesinriktade utbildningen och till gymnasierna sker på basis av dessa vitsord. Det är viktigt för elevens rättsskydd att vitsorden är jämför-
17
bara. Slutvitsorden följer de kriterier för slutbedömningen som fastsällts i grun- derna för läroplanen. Kriterierna beskriver de kunskaper och färdigheter som krävs för vitsordet 8.
Skolelevernas morgon- och eftermiddagsverksamhet
Sedan hösten 2004 kan kommunen erbju- da morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning för elever i årskurserna 1 och 2 och för specialelever i alla årskurser. Verksam- heten erbjuds under skolåret på vardagar i medeltal tre timmar per dag klockan 7–17. Kommunen kan uppbära en avgift för deltagande i verksamheten.
De centrala målen för och innehållet i mor- gon- och eftermiddagsverksamheten bestäms i de grunder som Utbildningsstyrelsen givit.
Den praktiska verksamhetsplanen utarbetas i kommunen. Genom verksamheten stöds hemmen i barnets fostran. Före och efter skoldagen erbjuds barnet en trygg miljö där han eller hon under en vuxens ledning kan delta i mångsidig och stimulerande verksam- het. Målet är att främja barnets välbefi n- nande och hälsa.
Utbildningsstyrelsen PB 380
00531 Helsingfors (09) 774 775 foraldrar@oph.fi
ULKOASU: BITDESIGN PAINOPAIKKA: PUNAMUSTA 2004 KUVAT: EMILIA BLOMBERG, COMMA, GETTY IMAGES, GORILLA, MERVI HEINONEN, KUVAKORI, KUVALIITERI
