Skolans arbete mot mobbning

Skolans arbete mot mobbning

School’s efforts to counteract bullying

Ida Skoog

Fakulteten för samhälls- och livskunskaper Samhällskunskap

Examensarbete, 15 hp Anders Österberg Anders Broman 2012-11-01 Löpnummer

Sammandrag

Mobbning är något som alla skolor arbetar mot. Det är inget nytt fenomen, det är heller inget som tycks vara på väg att försvinna. Det är för mig viktigt som blivande lärare att ha kunskap om mobbning eftersom situationer kommer att dyka upp och jag vill veta hur jag på ett professionellt sätt skall kunna handskas med detta. Mobbning är känsligt och kan göra stor inverkan på eleverna och deras uppväxt. Situationerna kan sätta djupa spår och påverka deras liv. Därför är ämnet relevant för detta examensarbete. Syftet med arbetet är att ta reda på hur mobbning definieras och om det finns delade meningar om vad mobbning är.

Frågeställningarna som genomsyrar arbetet är:

1. Hur definieras mobbning?

2. Hur förebygger skolor mobbning?

3. Vilka metoder och organisationer är vanliga i skolors kamp mot mobbning?

För att nå mitt syfte och för att få svar på mina frågeställningar har en genomgång av forskningsbaserat material och annan litteratur gjorts. Jag har även undersökt med hjälp av intervjuer vad lärare på lågstadiet anser om ämnet. Forskare, litteratur och lärare visade sig vara samstämmiga i mycket. Bland annat beskrevs en tydlig bild av vad mobbning är av samtliga. Vidare var respondenternas viktigaste handling i det förebyggande arbetet att diskutera med sina elever.

Abstract

Bullying is something that all schools are working against. It is not a new phenomenon, nor is nothing that seems to be disappearing. It is for me as a future teacher important to have knowledge about bullying because situations will pop up and I want to know how I, in a professional way, can deal with it. Bullying is a sensitive subject and it can impact students and their upbringing, these situations can affect their lives. Therefore, it is relevant to the subject of this thesis. The purpose of this work is to find out how bullying is defined and if there are disagreements about what bullying is. The questions that permeate the work are:

1. How is bullying defined?

2. How are schools prepared for bullying situations?

3. What methods and organizations are most common in schools work against bullying?

To achieve my purpose and to get my questions answered, a review of research-based materials and other literature was made. I have also investigated, by using interviews, what teachers in primary schools think about the subject. Researchers, literature and teachers turned out to be very consistent. They all described a clear picture of what bullying is. Furthermore, the respondents' most important work in the prevention against bullying is to daily discuss with their students.

Innehållsförteckning

1 Inledning... 4

1.1 Bakgrund ... 4

1.2 Syfte ... 5

1.3 Frågeställningar ... 5

2 Metod ... 6

2.1 Undersökningsmetod ... 6

2.2 Urval ... 6

2.3 Tillvägagångssätt ... 7

2.4 Databearbetning och efterarbete ... 8

2.5 Avgränsningar ... 8

2.6 Material ... 8

2.7 Källkritik ... 9

2.7.1 Forskning och litteratur ... 9

2.7.2 Undersökning ... 9

2.7.3 Reliabilitet och validitet ... 9

3 Forsknings- och litteraturgenomgång ... 10

3.1 Definition av mobbning ... 10

3.2 Betydelsen av ålder och kön ... 11

3.3 Kännetecken för en mobbare ... 12

3.4 Kännetecken för ett mobboffer ... 13

3.5 Den sociala miljöns påverkan ... 14

3.6 Lagar och myndigheter ... 15

3.6.1 Barnombudsmannen ... 15

3.7 Förebyggande åtgärder ... 16

3.7.1 Varningssignaler ... 17

3.8 Antimobbningsprogram ... 17

3.8.1 Utvärdering av antimobbningsprogram ... 18

3.9 Konsekvenser av mobbning ... 19

4 Resultat ... 20

4.1 Definition av mobbning ... 20

4.2 Mobbingsituationen ... 21

4.3 Förebyggande åtgärder ... 22

4.3.1 Förebyggande åtgärder på klassnivå... 23

4.4 Olika aktörer ... 25

4.4.1 Ålder och kön ... 27

5 Diskussion... 29

5.1 Att definiera mobbning ... 29

5.2 Förebyggande arbete ... 30

5.3 Kritisk granskning och slutsatser... 32 Referenslista

Bilaga 1: Intervjufrågor

1 Inledning

”Nu vet jag hur det är att vara mobbad. Det är som att vara en snöboll när det blir vår."

Kompisstödjare, åk 5¹

Min kunskap om mobbning är relativt begränsad. Jag har några få erfarenheter av det, dock är dessa från min egen skoltid och inte professionella. Under mina VFU veckor stötte jag på några tendenser till mobbning och jag kan inte påstå att jag visste hur jag skulle handla.

Naturligtvis sa något inom mig att säga ifrån, vilket jag också gjorde, men vad jag skulle säga och hur jag skulle handskas med problemen var inte självklart. Det är mitt ansvar som

blivande lärare att se till så att eleverna mår bra och känner sig trygga i skolans miljö, det är också mitt ansvar att vara lyhörd och se när någon elev inte mår bra. Dock är mobbing ett problem som rör alla, och jag tror att det för många är svårt att handla och lätt att blunda. Om bilden jag har stämmer, finns det oerhört många barn, elever och ungdomar som blir utsatta för mobbning dagligen. Detta betyder i sin tur att jag kommer att träffa många utav dem när jag börjar arbeta inom skolans väggar. Jag kommer inte bara träffa de utsatta utan även dem som utsätter. Som jag nämnde tidigare är mina kunskaper och erfarenheter begränsade inom detta område därför jag vill lära mig mer om detta, så att jag är förberedd när det är min tur att vara en trygg vuxen att ta hjälp av.

1.1 Bakgrund

14 % av tredje- sjätteklassare har någon gång blivit utsatta för mobbning enligt Friends

rapporten 2012.² Friends är en organisation vars grundtanke är att stoppa mobbningen.³ 17000 elever i årskurs fyra till sex känner sig mobbade av andra elever en gång i månaden meddelar Skolverket. ⁴ 7–8 % av flickorna och pojkarna är mobbade vilket är ungefär 50 000 elever, det motsvarar 1650 klasser.⁵ Som man kan se visar rapporten tydligt att mobbning förekommer och med dessa siffror känns ämnet relevant för detta examensarbete.

1 http://www.friends.se/friends/om-mobbning

2 http://www.friends.se/friendsrapporten

3 http://friends.se/friends/om-friends

4 http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/krankningar-och-diskriminering/mobbning

5 http://www.friends.se/om-mobbning/statistik-om-mobbning

1.2 Syfte

Syftet med arbetet är att granska hur mobbning definieras av bland annat forskare och lärare.

Granskningen görs för att få en vidare förståelse i hur man i samhället ser på mobbning.

Vidare är syftet att se hur man arbetar förebyggande mot mobbning. Stämmer verksamheters förebyggande arbete med litteraturs och forskares tankar och idéer? Intresset ligger också i att ta reda på vad finns det för organisationer och metoder som skolor kan ta hjälp av i sitt arbete mot mobbning?

1.3 Frågeställningar 1. Hur definieras mobbning?

2. Hur förebygger skolor mobbning?

3. Vilka metoder och organisationer är vanliga i skolors kamp mot mobbning?

2 Metod

Nedan kommer examensarbetets metod att presenteras, vilken undersökningsmetod som använts, vilket material som arbetet bygger på och vilka avgränsningar som har varit tvungna att göras.

2.1 Undersökningsmetod

Undersökningsmetoden som använts i arbetet är intervjuer. ”En intervju är ett utbyte av åsikter mellan två personer som samtalar om ett tema av ömsesidigt intresse”⁶ Intervjuer kan ge intressanta resultat som man i vissa fall kan användas direkt i yrket.⁷ Det som också stärker intervjun som undersökningsmetod är att man under intervjun kan gå in närmare på ett

intressant svar, man kan tyda känslor och tolka tonfall och pauser vilket är svårt att göra i bland annat enkätundersökningar.⁸ I denna undersökning var frågeområdet fast, det handlade på olika sätt om mobbning. Frågorna var däremot inte fasta. Intervjun innehöll nio frågor, men i vissa fall ställdes de inte i ordning, i andra fall svarade den intervjuade på två frågor samtidigt och ibland flöt frågorna ihop till en diskussion. Undersökningen byggdes alltså på en kvalitativ intervju⁹. Kvalitativa forskningsintervjuer bygger på alldagliga frågor som respondenterna enkelt kan sätta sig in i, de kan utgå från sina egna perspektiv.¹⁰

Dokumentationen varierade eftersom det efter två intervjuer märktes att inspelnig skulle ge ett bättre resultat. Att dokumentera för hand komplicerade intervjuerna eftersom följdfrågor ibland inte hanns med. Därför spelades två intervjuer in och de andra två skrevs ned. Frågorna som intervjuerna bygger på finns med som bilaga längst bak i detta arbete.

2.2 Urval

Med tanke på att intervjuer är tidskrävande¹¹ och inte alltid lätta att få till så gjordes ett urval av skolor och personal. Fyra lågstadielärare på två olika skolor intervjuades. På grund av detta urval kan inte något generellt resultat bevisas, tekniken blir ensidig med få intervjupersoner och resultatet kan därför bli förvrängt.¹²

Skolorna är anonyma vilket betyder att deras riktiga benämning inte kommer att nämnas. Lika så gäller respondenternas namn. Båda skolorna är lokaliserade ute på landsorten, den ena

6 Steinar Kvale, Svend Brinkman, Den kvalitativa forskningsintervjun (Lund: Studentlitteratur, 2009), s. 18

7 Bo Johansson, Per Olov Svendner, Examensarbetet i lärarutbildningen (Uppsala: Kunskapsförlaget, 2006), s.

41

8 Judith Bell, Introduktion till forskningsmetodik (Lund: Studentlitteratur, 2006), s. 158

9 Johansson & Svedner, s. 42

10 Steinar Kvale, Svend Brinkman, s. 39

11 Bell, s. 158

12 Ibid, s. 158

skolan är en större stadsskola och benämns hädanefter i arbetet som Stadsskolan. Den andra är en mindre byskola och får här heta Byskolan. På stadsskolan, som är lokaliserad inne i

centrum, går cirka 350 elever. Skolan innehar klasser från förskolan upp till årskurs fem. Det finns minst två klasser i samma årskurs, i vissa fall finns tre. Byskolan med klasser från förskolan upp till årskurs tre ligger fyra kilometer utanför tätorten och har ett elevantal på cirka 50 elever.

Tanken var till en början att jämföra två olika kommuners skolor men efter svag respons från en av kommunerna så tillfrågades lärare i samma kommun istället. Valet av de olika skolornas storlek var medvetet eftersom det som eftertraktades var avvikelse och olika tankegångar bland lärarna, vilket kan vara svårt att se om alla arbetar på samma skola.

2.3 Tillvägagångssätt

Till att börja med så kontaktades rektorn. I ett mejl förklarade jag min situation och beskrev examensarbetets syfte och ämne. Jag frågade om det fanns personal på skolan som hade extra kompetens inom mobbning eller om det fanns några som var mer insatta i ämnet. Rektorn gav förslag på lärare som jag sedan kontaktade via mejl. I detta mejl presenterade jag mig själv och ämnet ännu en gång och frågade sedan vilken dag och tid som passade läraren. Denna process tog lång tid och visade sig vara mindre lyckad då några av de tillfrågade inte svarade.

Tillslut hade fyra lågstadielärare på två olika skolor svarat på mitt mejl och vi bestämde dag, tid och plats för möte. I två av fallen mejlade jag frågorna några dagar innan intervjuerna eftersom lärarna gärna ville vara förberedda. Eftersom jag inte delade ut frågorna till alla skulle det bli intressant att se om oförberedda eller förberedda intervjuer var mest givande.

Alla fyra intervjuer ägde rum i lärarnas egna klassrum efter att deras elever hade slutat för dagen, det var lätt att koncentrera sig och stämningen på skolorna var bra. Intervjuerna tog mellan 30 och 50 minuter och alla svarade på samtliga frågor. Två intervjuer spelades in och de andra två dokumenterades genom skrift. I vissa fall gavs förklaring på frågorna om det behövdes, ibland gjorde jag en så kallad spegling¹³ på den intervjuades svar. Denne fick förklara vad den menade och fick också chansen att förtydliga vad den menade. Jag försökte att låta de intervjuade få berätta vidare om sina tankar genom att inte avbryta.¹⁴

13 Johansson & Svedner, s. 45

14 Ibid, s. 45

2.4 Databearbetning och efterarbete

Redan under intervjuernas gång försökte jag att för mig själv samla ihop likheter och olikheter och ha forskningsmaterialet och litteraturen i åtanke för att efterarbetet skulle bli enklare. När det sedan var dags att sammanställa allt så hade jag några väsentliga delar som jag visste att jag skulle ha med. Efterarbetet gick annars relativt lätt. Jag lyssnade om och om igen på intervjuerna som jag hade spelat in och gick noga igenom anteckningarna från de andra respondenterna. Jag sökte inte bara efter olikheter mellan skolorna utan också efter att minst två av lärarna på de olika skolorna var överens. Detta eftersom jag ansåg att de svaren var mest sannolika. Eftersom jag tillät lärarna i mina intervjuer att diskutera runt om ämnet blev en del av svaren långa och utsvävande därför granskade jag och sorterade ut det som var relevant för arbetet.

2.5 Avgränsningar

För att arbetet skulle bli så givande som möjligt på den tid som fanns behövde avgränsningar att göras. Mobbning är ett brett och tolkningsbart begrepp som kan ses på olika sätt vilket gjorde att forskares syn på mobbning var nödvändig att beskrivas i arbetet. Här avgränsades alltså omvärldens tankar om mobbning så att fokuset lades på forskares, författares och lärares syn. Arbetet mot mobbning är en omfattande process. Det finns organisationer, utbildad personal, kurser, förebyggande material, grupper, genomarbetade åtgärder och färdiga utvärderingsmallar. Ämnet mobbning var tvunget att avgränsas och fokuset lades därför på det förbyggande arbetet eftersom ett förebyggande arbete kan vara det viktigaste en skola gör i anti-mobbningsfrågor. Det är många utomstående personer som under mobbningssituationer är delaktiga på olika sätt men här gjordes också en medveten avgränsning när fokuset lades på mobbares och offrens egenskaper och beteenden. Hade tid funnits kunde det ha varit

intressant att bland annat beskrivit ”mobbarens undersåtar” och även läraren och kuratorns samarbete i förebyggande arbete mot mobbning. Arbetet innehåller forskning om både pojkar och flickor eftersom en klass består av båda könen och kunskap om båda behövs. Hade tid funnits hade det varit intressant att intervjua fler lärare och se om lärares uppfattningar skiljer sig från kommun till kommun. Men avgränsningen blev fyra lågstadielärare på två olika skolor i samma kommun.

2.6 Material

Det har inte varit något problem att hitta varken forskningsmaterial eller litteratur. Det material som använts är varierande och från ett brett tidsperspektiv dock var avsikten att

använda så nytt forskningsmaterial som möjligt. Forskaren Dan Olweus och hans böcker har nämnts flest gånger i arbetet, detta eftersom han är den mest framgångsrika och erfarna forskare i ämnet mobbning. Annan litteratur som använts har flera gånger nämnt eller citerat Dan Olweus. Arbetet innehåller rapporter från Skolverket, Brottsförebyggande rådet och Friends.

2.7 Källkritik

2.7.1 Forskning och litteratur

Det material som Dan Olweus har framställt är nu relativt gammalt, men eftersom hans material används i nyare källor så var det relevant att ha med det i arbetet. Rapporten Skolan- en arena för mobbning gjord av Skolverket nämner ofta Dan Olweus och mycket av rapporten bygger på hans material. Rapporterna som är gjorda av Skolverket är intressanta att ha med i arbetet eftersom det är nära förankrade i skolans verksamhet.

2.7.2 Undersökning

Eftersom två av de fyra intervjuade hade läst intervjufrågorna innan kan detta självklart ha påverkat deras svar och arbetets resultat. I efterhand har jag inte uppmärksammat någon speciell skillnad på svaren från de som läst frågorna innan och från de som inte gjort det. Två av de intervjuade blev inspelade och de andras svar dokumenterades på papper.

Skiljaktigheten i dokumentationen har inte heller gett något annorlunda utfall.

2.7.3 Reliabilitet och validitet

”Reliabilitet eller tillförlitlighet är ett mått på vilken utsträckning ett instrument eller tillvägagångssätt ger samma resultat vid olika tillfällen under i övrigt lika omständigheter.”¹⁵ Jag tror att respondenterna var ärliga och talade utifrån sin vardag och sina erfarenheter. Erfarenheterna går inte att ändra på vilket betyder att undersökningens resultat skulle se lika ut om man gjorde om den vid ett annat tillfälle. Dock skulle man kanske ha fått mer utförliga svar om man valde att vänta och intervjuade lärarna några månader in på terminen eftersom att min känsla var att lärarna inte kommit igång helt och hållet med sitt arbete. Två av dem hade nya klasser som de inte riktigt hunnit lära känna. Man hade kanske fått fler intressanta synvinklar av lärarna på Stadsskolan efter deras arbete med de sju diskrimineringsgrunderna. När intervjuer innehåller åsikter finns det mängder av faktorer som kan påverka.¹⁶ När det kommer till arbetets validitet så kan man tänka: om någon annan använt sig av sina instrument, skulle denne kommit fram till samma

15 Bell, s. 117

16 Ibid, s.117

resultat som jag gjorde?¹⁷ Mobbning är ingenting nytt varken för elever eller för lärare och min känsla är att lärarna visste vad de pratade om och att de skulle ge samma svar oavsett. Jag fick svar på mina frågor och hade inga problem med att förstå respondenternas svar. Jag anser att jag uppfyllt det som jag avsåg att göra och tror att arbetets giltighet är säkert.

3 Forsknings- och litteraturgenomgång

Nedan kommer litteratur och forskares tankar om mobbning att redovisas.

3.1 Definition av mobbning

Mobbning härleds ur ett latinskt uttryck ”mobile vulgus” och förklaras lättast ”den lättrörliga, opålitliga hopen”. När man på fin engelska skall översätta detta blir det ”mob”¹⁸ som betyder grupp eller folkmassa. Svenska ordet mobb, enligt svenska akademins ordlista, betyder sin tur gruppvåld mot individ.¹⁹ Nationalencyklopedin beskriver mobbning som en uppredad

handling som tillfogar en individ, som inte kan försvara sig, skada.²⁰ Mobbning är ett ord som ofta används. I Sverige verkar vi vara överrens om vad det betyder och använder det dagligen i olika sammanhang som ett stort problem som måste åtgärdas. ²¹ Enligt en rapport från Brottförebyggande rådet om effekter av anti-mobbning så är det inte så enkelt att definiera mobbning, det är svårt att avgränsa och veta vad som hör till andra beteenden. Ofta handlar det om bristande jämvikt i makten mellan en eller flera personer. När detta sker och personen eller gruppen använder upprepade negativa handling mot den andre menar Skolverket att det är mobbning. ²² Negativ handling definierar Dan Olweus, professor i psykologi, som något som ger en känsla av obehag, det kan vara allt från verbala gester till fysisk kontakt. Hot och hån, nyp och grimaser är bara några handlingar som ingår i kategorierna.²³ Författaren Matts Dahlkwist väljer att i sin bok Mobbning, diskriminering och kränkningar att citera Dan Olweus när han skall definiera vad mobbning är. ”Mobbning är när en eller några få personer blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera personer, upprepande gånger och under lång tid”.²⁴

17 Ibid, s.118

18 Arne Maltén, Grupputvekcling (Lund: Studentlitteratur) s.93

19 Björn Eriksson, Odd Lindberg, Erik flygare, Kristian Daneback, Skolan - en arenaför mobbning– en forskningsöversiktoch diskussion kringmobbning i skolan (Kalmar: LENANDERS GRAFISKA AB) s.27

20 http://www.ne.se/mobbning

21 Gun-Marie Frånberg, Marie Wrethander, Mobbning en social konstruktion (Lund:Studentlitteratur 2011) s. 5

22 http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180003644/2009_effekter_anti-mobbningsprogram.pdf

23 Dan Olweus, Mobbning i skolan: vad vi vet och vad kan vi göra?(A&W 1998) s.4

24 Matts Dahlkwist, Mobbning diskriminering och kränkningar: verktyg i värdegrundsarbetet (Kunskapsförlaget 2010) s. 4

Temporära konflikter och vardaglig ovänskap är inte mobbning skriver Arne Maltén.²⁵ Detta påvisar även Olweus, när han understryker att två lika starka psykiska eller fysiska personer som slåss eller grälar inte mobbar varandra. Han menar att det måste finnas en instabilitet mellan personerna och precis som Nationalencyklopedin²⁶ beskriver så måste den utsatta ha svårt att skydda sig själv. ²⁷Även författarna av rapporten Skolan - en arena för mobbning vill poängtera att mobbning inte får betraktas som samma sak som konkurrens eller tävlan. Stor tyngd läggs vid upprepning. Handlingarna ska upprepas under flera tillfällen²⁸mobbning är alltså ingen konflikt som uppstår en gång utan det är en metodisk kränkning under en viss tid.²⁹

Man delar in mobbning i två olika kategorier, indirekt och direkt mobbning. Direkt mobbning är mobbning med förhållandevis öppna påhopp.³⁰ Slag och sparkar, direkta hot och attacker är direkt mobbning³¹ medans indirekt mobbning är en social form. Olweus ger isolering och utfrysning som två exempel på indirekt mobbning.³² Maltén delar in mobbning på ett annat sätt, passiv och aktiv mobbning. Den passiva mobbningen går ut på att frysa ut offret genom att sluta prata med den eller låtsas att personen inte finns . Aktiv mobbning handlar bland annat om fientlighet och förlöjligande.³³

3.2 Betydelsen av ålder och kön

Enligt Olweus minskar mobbningen ju äldre eleverna blir. Detta visar han i diagram framställda på undersökningar av pojkar och flickor i årskurs tre till sex och sju till nio.

Diagrammen visar att unga elever och svaga elever utsätts mest för mobbning. ³⁴ Skolverket säger istället att mobbning är vanligast på högstadiet³⁵ vilket andra forskare som fokuserat omfånget också är överens om.³⁶ Oftast sker mobbning bland barn i samma ålder, exempelvis i samma klass men självklart förekommer även mobbning utanför klassrummen. Äldre elever utsätter yngre elever för mobbning. Studier visar att mobbning är könsuppdelat. Flickor mobbar/mobbas av flickor och pojkar mobbar /mobbas av pojkar.³⁷ Pojkar dominerar

25 Maltén, s. 93

26 http://www.ne.se/mobbning

27 Olweus s.5

28 Olweus, s. 5

29 http://www.friends.se/om-mobbning/mobbning

30 Olweus s.5

31 Eriksson & Lindberg, s. 61

32 Olweus s. 5

33 Malten s. 96-97

34 Olweus, s. 9

35 http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/krankningar-och-diskriminering/mobbning

36 Frånberg & Wrethander, s.29

37 Eriksson & Lindberg, s. 79

mobbningen, både som mobbare och som mobboffer. ³⁸Det är vanligare att pojkar använder sig av direkt mobbning . ³⁹ Pojkar använder sin kraft och hot när de är aggressiva medans flickor använder ryktesspridning, lögner och utfrysning vilket är typiska karaktärer för indirekt mobbning.⁴⁰ Studier påvisar att fler flickor än pojkar ser kränkande handlingar som ett problem.⁴¹, och när man har frågat flickor varför de tror att de blir mobbade så svarar många av dem att det är de som bär skulden, att det är deras eget fel.⁴² Varför flickor skapar rykten och ljuger tros vara för att de har en önskan om att vara en del av en kamratkrets och tycker därför om upprymdheten runt skvaller.⁴³ Flickan förväntas vara vänlig och medgörlig och som en självklarhet så visar hon inte vredesmod. Enligt professor Gun-Marie Frånberg och filosofi doktor universitetslektor Marie Wrethander kan detta vara en orsak till varför ageranden som utfrysning och lögner. ⁴⁴Denna mobbningsproblematik runt flickor och den indirekta mobbningen är svårare att upptäcka. ⁴⁵ Dock visar annan forskning på att den verbala mobbningen och dess utsatthet är lika mellan könen.⁴⁶ Flickor talar inte gärna om att de blivit utsatta för indirekt mobbning. ⁴⁷Forskning om aggressivitet hos flickor är liten eftersom fokuset har legat på aggressiva pojkar. ⁴⁸

3.3 Kännetecken för en mobbare

Maltén punktar upp de beteenden som är vanliga hos den som mobbar. Den skall bland annat ha ett behov av att få bestämma och en god självbild, den har ofta många vänner omkring sig och tycker inte att det är något negativt med våld.⁴⁹ Dessa kännetecken är även Olwues inne på när han beskriver mobbaren. Aggression som finns hos dem som mobbar är ett utmärkande drag. Det är inte bara en aggression mot klasskamrater eller andra barn utan även mot lärare och föräldrar. ⁵⁰

Stuart Twemlow arbetar som psykolog väljer istället att kategorisera in mobbarna i tre olika typer. Den sadistiska mobbaren, som är både impulsiv och en ledare men kan istället sakna nära vänner. Det är oftast denna typ som är mest fruktad av lärarna. Den deprimerade

38 Dan Olweus, Mobbning bland barn och ungdomar(Rädda barnen 1999) s.12

39 Olweus, 1999, s.14

40 Eriksson & Lindberg, s.61

41 Frånberg & Wrethander, s. 28

42 Eriksson & Lindberg, s.79

43 Ibid, s. 61

44 Frånberg & Wrethander, s. 59

45 Ibid, s.33

46 Eriksson & Lindberg, s. 80

47 Frånberg & Wrethander, s. 59

48 Ibid, s. 60

49 Maltén, s.96

50 Olweus, s.25

översittaren är typ nummer två. Denna typ av mobbare liknar den som Olweus (1991) kallar

”provocerande offer”. Denna person är gnällig och skolkar, den har dåligt självförtroende och är högljudd. Eftersom denna typ av människa konstant söker uppmärksamhet brukar den vara illa omtyckt bland skolkamraterna. Sista typen kallar Twemlow för agiterad mobbare.

Individen kan tolkas som sjuk eller speciell av andra och har också problem med

koncentrationen och empatin. ⁵¹ Mobbarna är inte instabila och nervösa, den tuffa sidan är ingen fasad. Deras självkänsla har visat sig varit positiv.⁵² Enligt Olweus finns inget som pekar på ett dåligt självförtroende utan snarare tvärtom.⁵³ Samma sak uttrycks i rapporten Skolan en arena för mobbning. En av sidorna som mobbaren har är en förhållandevis god självbild.⁵⁴ Mobbaren tycker om att ha kontroll, och genom kontroll och aggression formas en

”hög status” vilket också är viktigt att ha som mobbare.⁵⁵ I rapporten tas även hemmiljön upp som en orsak till beteendet. En olycklig uppväxt blir ett användbart beteende hos mobbarna, de utvecklar en fientlighet mot de som finns i dess närhet. ⁵⁶

3.4 Kännetecken för ett mobboffer

Maltén sammanfattar Olweus sammanställning av offren. De som är mobbade är bland annat känsliga och tystlåtna, de är mot våld och har ytterst få vänner. ⁵⁷ Maltén tillägger att

otrygghet och ängslan är två känslor som kan vara början till mobbning. ⁵⁸De nedvärderar sig själva och känner sig ensamma, de är ängsliga och tysta.⁵⁹ Olweus menar att det finns två olika typer av mobboffer, de passiva och de provocerande. De som är passiva offer kan också kallas undergivna eftersom de fysiskt sett är svagare.⁶⁰ De kan vara rädda för att skada sig, kan ha lätt till tårar, de har svårt att hävda sig i kamratgrupper och umgås ofta lättare med vuxna.⁶¹Den provocerande är livlig och irriterande.⁶² Den kan ha svårt för att bli omtyckt av vuxna, kan själv försöka mobba och är hyperaktiva. En typ av provocerande offer är ”klassens clown” .⁶³ Det handlar mycket om den fysiska svagheten, och framförallt när man granskar pojkar. Pojkar som blir ett offer för den passiva mobbningen är tillbakadragna, de har dålig

51 Frånberg, Wrethander, s. 55f

52 Hedvig Ekerwald, Carl-Anders Säfström, Levd demokrati?: skola och mobbning i ungdomars liv. (Liber 2010) s.121

53 Olweus, sid. 25

54 Eriksson & Lindberg, s. 43

55 Ibid, s. 42-43

56 Ibid, s. 42

57 Maltén, s.96

58 Ibid, s. 108

59 Olweus, sid. 23

60 Ekerwald & Säfström, s.121

61 Eriksson & Lindberg, s.75-76

62 Ekerwald & Säfström, s.121

63 Eriksson & Lindberg, s. 76

kroppskontroll och de har svårt för att hävda sig. Pojkar som är ett provocerande mobboffer ses som besvärliga vilket ger dem en dålig bild av sig själva. De är barnsliga och vårdslösa.

Det bör tilläggas att dessa teorier huvudsakligen gäller pojkar.⁶⁴ Det finns även ett annat slags offer, ”bully victims”. Dessa mobbar med ett aggressivt beteende samtidigt som att de är ett ängsligt offer. Oftast handlar det om den försvunna familjevärmen och svåra

familjeproblem.⁶⁵

3.5 Den sociala miljöns påverkan

Att orsaken till mobbning skulle vara att eleven inte trivs i skolmiljön och att den känner sig misslyckad menar Olweus är en myt. Dåliga betyg och lågprestering i skolan är orsaker som har varit diskuterade men som visats sig inte stämma. ⁶⁶Maltén däremot, skriver att mobbning grundas i offrets egen oro.⁶⁷ Anatol Pikas, forskare och pedagog, förklaring till varför

mobbing uppstår är att det inte finns något överseende med olikheter. Det är vanligt att elever använder den personliga olikheten som en förklaring till mobbningen.⁶⁸ Heinz Leyman, forskare och psykolog, anser istället att det i första hand inte spelar någon roll vilket personlighet offret har. Vem som helst kan bli ett mobboffer.⁶⁹ Detta är även Hedvig Ekerwald, professor i sociologi, och Carl Anders Säfströms, professor i pedagogik,

uppfattning. Dock anser de att det ändå är offrets egenskaper som förklarar varför den blir mobbad.⁷⁰ Forskaren Dan Olweus har av sina observationer likställt mobbning med aggressivitet. Han menar att först blir eleven bärare av ett problem och sedan blir den kategoriserad. Detta i sin tur utvecklas till en form av mobbning.⁷¹ Ett barns

uppväxtförhållande kan också påverka. Om omsorg och tydliga riktlinjer för hur man behandlar andra saknas kan barnet påverkas. Om förhållningssättet hos vuxna speglas i

aggressivitet under barnets uppfostran kan detta påverka och vara en stor del av problemet. En annan viktig del är skolpersonalen, dess agerande mot mobbning och vilka attityder de visar upp.⁷² Dan Olweus fortsätter att stapla upp orsaker som genom hans undersökningar visat sig

64 Frånberg & Wrethander, s. 57

65 Eriksson & Lindberg, s. 73-74

66 Olweus, 1992, s. 21

67 Maltén, s.108

68 Gunnilla Björk, Mobbning en fråga om makt (Lund: Studentlitteratur 1999) s. 24

69 Ibid, s. 24

70 Ekerwald & Säfström, s. 109

71 Frånberg & Wrethander, s. 34

72 Eriksson & Lindberg, s. 39f

varit felaktiga. Exempel på dessa är storstadsfenomenet. ”Ryktet” om att storstadsbarn mobbar mer stämmer inte. Skolan och klassers storlek har inte heller med saken att göra. ⁷³ 3.6 Lagar och myndigheter

I skollagen kan man läsa om det som är bestämt inom skolan och dess verksamhet. Där står elevers och vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter nedskrivna. Ett av kapitlen heter Åtgärder av kränkande behandling och innehåller anvisningar hur skolan skall arbeta med detta.

7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. ⁷⁴

Vidare tar skollagen upp att personal är skyldiga att anmäla kränkande behandling, de är också skyldiga att åtgärda detta. ⁷⁵

Barn- och elevskyddslagen infördes i Sverige 2006 och enligt denna lag kan skolan bli tvungen att betala skadestånd om det är så att den inte anses ha gjort vad den kunde eller skulle för att stoppa mobbningen.⁷⁶

3.6.1 Barnombudsmannen

Barnombudsmannen är en talesman som företräder barn och ungdomars rättigheter, detta i bakgrund av Förenta nationernas konvention, barnkonventionen. ⁷⁷ Årligen skriver

Barnombudsmannen en rapport till regeringen där rekommendationer och undersökningar finns angående förbättring för Sveriges barn och ungdomar. Av dialoger med utsatta barn kan Barnombudsmannen bilda opinion i viktiga frågor angående barns rättigheter.⁷⁸

73 Olweus, 1992, s. 17f

74 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010- 800/?bet=2010:800#K6

75 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010- 800/?bet=2010:800#K6

76 http://www.rb.se/vartarbete/isverige/skolautbildning/mobbning/Pages/default.aspx

77 http://www.barnombudsmannen.se/om-oss/lag-och-forordning/

78 http://www.barnombudsmannen.se/om-oss/uppdrag-organisation-och-arbetssatt/

Annan lagstiftning rörande mobbning är diskrimineringslagen, arbetsmiljölagen och brottsbalken.⁷⁹

3.7 Förebyggande åtgärder

Det man först måste göra är att erkänna att det finns ett mobbningsproblem. Detta kan vara svårt då det är ovanligt att någon av de som är inblandade i situationen avslöjar sig. Dock är det viktigt att handla och ta del av ansvaret. Tycker man att det är svårt föreslår Gunilla O.

Björk, specialist i klinkisk pedagogisk psykologi, att man skall använda sig av

utvecklingssamtal och där fokusera på: vi gör både det vi tänker och det vi känner och vi väljer faktiskt vårt beteende.⁸⁰ Frånberg och Wrethander är eniga i detta och menar att man först måste upptäcka mobbningen för att man sedan skall kunna arbeta med den. Rastvakter, kompisstödjare, diskussioner och observationer är bara några förslag på hur man skall kunna upptäcka situationer.⁸¹ Som lärare måste man vara lyhörd och försöka reducera den stress som uppstår i skolmiljöer. Om en människa är stressad känner den sig lättare hotad och det är lättare för mobbare att mobba i stressiga miljöer. Man måste också försöka ändra på elevers attityder. ⁸² Men det är inte bara en enskild individs uppgift att arbeta mot mobbning, inte bara en enskild verksamhets heller. Myndigheter och organisationer tillsammans med föräldrar måste samarbeta genom dialoger. Eftersom mobbningen inte bara pågår i skolan utan även följer med eleverna hem så anser Barnombudsmannen att skolan måste samverka lokalt för att mobbningen skall upphöra helt. ⁸³ Olweus delar upp åtgärder på tre olika nivåer, åtgärder på skolnivå, åtgärder på klassnivå och åtgärder på individnivå. På skolnivån menar han att man skall försöka skapa en god inställning som gör att mobbningen på skolan minskar. I detta åtgärdsarbete skall studiedagar, rastvaktssystem, föräldramöten, kontakttelefon,

miljöutvecklingsgrupper och hem- och skola- grupper finnas. På klassnivån måste klassregler angående mobbing finnas, läraren måste kunna berömma sina elever men också visa när de gjort fel, klassen måste ha klassråd och de skall också göra gemensamma aktiviteter för att förbättra samarbetet. När det kommer till individnivå bör läraren handla så fort som möjligt.

Den bör ha samtal med både offret och mobbaren men också med de föräldrar vars barn är inblandade.⁸⁴ Maltén hänvisar till gruppdiskussioner som ett förebyggande arbete mot

79 http://www.friends.se/skolans-ansvar/lagstiftning

80 Björk, s. 170

81 Frånberg & Wrethander, s. 93f

82 Ekerwald & Säfström, s.72f

83 Barnombudsmannen, Blunda inte för mobbningen!: BO:s rapport och förslag mot mobbning (Barnombudsmannen 1997) s. 45f

84 Olweus, 1992, s. 52-75

mobbning. ”Hur ser vi egentligen på avvikande, nykomlingar och invandrare?”⁸⁵ Man skall försöka arbeta med olika gruppsammansättningar i undersviningen och i dessa använda gruppsamtal. Det är viktigt att alla elever känner varandra så att det kan få till ett bra samarbete. På detta vis menar Maltén att man kan få bort den så kallade ”vi och dom”

känslan.⁸⁶

3.7.1 Varningssignaler

Olweus föreslår några varningssignaler som man bör söka efter så att man sedan kan åtgärda, vilka är signaler både från offret och mobbaren. Blir ett barn mobbat kommer den kanske hem med trasiga kläder, den kan ha blåmärken över kroppen, den har sällan med sig klasskompisar hem efter skolan. Barnet kan ofta ha ont i magen eller huvudet, tappar engagemanget för skolan, sover dåligt och verkar olyckligt. Om barnet istället mobbar kan detta märkas på attityden, den hånar, skadar och retar, barnet har en förkärlek till att få bestämma och manipulera och har lätt att vara aggressivt.⁸⁷

3.8 Antimobbningsprogram

Det är alla skolors skyldighet att ha en likabehandlingsplan. I denna skall det finnas åtgärder som skall understödja barns rättigheter. Likabehandlingsplanen skall förebygga trakasserier och kränkande behandling, exempelvis mobbning.⁸⁸

Det finns idag många metoder som skall hjälpa till att motverka mobbning. En av metoderna är redan utarbetade program. Kvalitén på programmen är mycket ojämna. ⁸⁹ Ett program är Olweusprogrammet som skall påverka miljön och det sociala klimatet på skolan. Genom en inledande enkätundersökning skall personalen på skolan få en uppfattning om hur mobbning yttrar sig på deras skola. Efter detta så skall man gemensamt bestämma regler mot mobbning.

Programmet innehåller också en temadag, rastvakter och återkommande samtal om den sociala miljön som finns i klassen och på skolan.

Antimobbningsorganisationen Friends har också arbetat fram ett program där både elever och lärare får gå en utbildning i arbetet mot kränkande behandling och mobbning. Tanken är att göra eleverna involverade i arbetet genom att utbilda dem till så kallade kompisstödjare.

Eleverna kan vara bra resurser i det förebyggande arbetet. Som kompisstödjare skall man vara en förebild för de andra på skolan och hjälpa de elever som utsätts för bland annat mobbning.

85 Maltén, s. 107

86 Ibid, s. 108

87 Dan Olweus, 1999 s, 25-27

88 http://www.rb.se/vartarbete/isverige/skolautbildning/mobbning/Pages/default.aspx

89 Blunda inte för mobbningen, s. 7

I detta program arbetas det för att skapa ett samarbete mellan olika grupper på skolan.⁹⁰ Friends program är uppdaterade med ny forskning om normer, skolstrukturer och kränkningar. ⁹¹

Skolmedling är ett namn på ett annat slags program där grundtanken är att mobbning kommer från konflikter och att konflikterna måste lösas. Denna syn är inget som Olweus förespråkar då han anser att det är farligt att blanda ihop konflikter och mobbning eftersom mobbning är ett påhopp som inte skall förhandlas. Skolmedlingsprogrammet utbildar några elever som skall bli medlare och som i konflikter skall vara opartiska. Om man istället vill att eleverna skall utveckla sin emotionella förmåga och genom social kompetens försöka ändra på ett dåligt beteende så finns några program för detta. SET, Social och Emotionell Träning, Stegvis och Lions Quest. Dessa program är gjorda utifrån amerikansk hjärnforskning och tränar elevernas och lärarnas förhållningssätt. Med hjälp av övningar får eleverna öva upp sitt hanterande av känslor såsom stress, ilska och aggression. Övningarna schemaläggs och blir alltså en del av de dagliga lektionerna. Tanken bakom programmen är att övningarna och lektionsuppläggen skall präglas genom all undervisning. Det hela bygger på traditionell utvecklingspsykologisk teoribildning och barnens utveckling ses då som stegrande där de uppnår olika nivåer i sitt lärande. ⁹²

3.8.1 Utvärdering av antimobbningsprogram

År 2011 gjorde Skolverket en utvärdering av metoder som förebygger mobbning. Några av de program som tidigare nämnts utvärderades. Sammanlagt var det åtta program som

undersöktes, Olweusprogrammet, Farstametoden, Friends, SET, Lions Quest, Skolmedling, StegVis och Skolkomet. Undersökningen bygger på intervjuer och enkätundersökning och tog tre år att utföra. Resultatet visade bland annat att ingen skola använde ett program rakt

igenom, utan använde metoder från olika program och gjorde sitt eget av det. Det visade sig också finnas insatser i programmen som var kränkande för elever. Man fick fram att det inte skulle tillsättas lika insatser till flickor och pojkar, det måste finnas olika insatser för olika behov. ⁹³ De åtgärder som programmen innehåller är inte anpassade efter könsskillnader⁹⁴ eller könens olika utsatthet. ⁹⁵Skolverket rekommenderar istället att skolor skall arbeta utifrån

90Frånberg & Wrethander s. 97-99

91 http://www.friends.se/skola/utbildningar-i-skolan

92 Frånberg & Wrethander, s.100-101

93 http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/arkiv_pressmeddelanden/2011/skolverket-rekommenderar-inget- program-mot-mobbning-1.123154

94 Skolverket, Utvädering av metoder mot mobbning (Stockholm: DanagårdLitho AB), s.205

95 Ibid, s. 208

Skolverkets råd och att de skapar en egen strategi utifrån deras egna förutsättningar och behov.⁹⁶

Av rapporten Effekter av anti-mobbningsprogram gjord av Brå framkommer motsatsen.

Enligt deras undersökning har antimobbningsprogrammen hjälpt till att minska mobbningen på skolor. Ett av resultaten från undersökningen visade att de skolor som hade bedrivit ett antimobbningsprogram hade minskat både antalet mobbade och mobbare. De mobbade hade minskat med 17 procent och mobbare hade minskat med 23 procent. ⁹⁷ Rapporten

Utvärdering av metoder mot mobbning som Skolverket gav ut 2011, avslutas med en

rekommendation till skolor att inte använda ett av antimobbningsprogrammen. Programmen ger en god inspiration vilket skolorna bör ta del av, ”men på grund av ineffektiva insatser och vissa kontraeffektiva insatser bör de inte användas fullt ut”. ⁹⁸ När man använder sig av program måste dessa vara gjorda efter en ordentligt genomarbetad kartläggning och detta bör sedan utvärderas. Skolverket anvisar till sitt egna program där det finns allmänna råd för att förebygga diskriminering och trakasserier till skolans arbete mot mobbning. ⁹⁹

3.9 Konsekvenser av mobbning

Studier har gjorts där forskare försökt se vilka konsekvenser mobbningen har. Man har sett att det i vissa fall fått hemska konsekvenser där självmord och ångest är några av problemen.

Många av de som blivit mobbade känner skam eftersom de tycker att det är pinsamt att de blivit uteslutna, att de inte dög. Om en person känner sig värdelös utvecklas tillslut ångest.

Forskning visar att 90 procent av de som försökt att ta sitt liv har varit i kontakt med mobbning. ¹⁰⁰ ”Det finns ett starkt samband mellan unga som försöker ta livet av sig och mobbning”.¹⁰¹ Men det är inte bara offren som mobbning skadar. De som mobbat har löpt större risk för att bli kriminella, vid 24-års ålder har 60 procent av mobbarna gjort något kriminellt.¹⁰² Vissa elever klarar sig bättre än andra, hemförhållandet kan vara en bidragande faktor i detta fall. Andra elever har flera år efter mobbningen dåligt självförtroende, svårt att vara i grupp, isolerar sig själv och kan inte lita på andra människor.¹⁰³

96 http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/arkiv_pressmeddelanden/2011/skolverket-rekommenderar-inget- program-mot-mobbning-1.123154

97 Brottsförebyggande rådet, Effekter av antimobbningsprogram- vad säger forskningen? (Västerås: Edita Norsteds 2009), s. 15-16

98 Skolverket, Utvärdering av metoder mot mobbning, s. 208

99 Ibid, s.208

100 Frånberg & Wrethander, s. 36-37

101 http://www.skolinspektionen.se/Documents/BEO/annika_hjelm_skolverket_presentation.pdf

102 Frånberg & Wrethander, s. 37

103 Ekerwald & Säfström, s. 112-114

4 Resultat

Nedan kommer resultatet av intervjuundersökningen att redovisas. De intervjuades svar kommer att sammanställas där likheter ställs mot olikheter. Frågorna som intervjuerna bygger på finns som bilaga längst bak i detta arbete. Fyra lågstadielärare har intervjuats, alla arbetar i samma kommun, dock på två olika skolor. Lärarna är mellan 40 och 50 år och har alla arbetat inom skolan i över tio år. Respondenterna på Stadsskolan arbetar båda i årskurs ett.

Respondenterna på Byskolan arbetar i årskurs ett och två. Lärarna och skolorna är anonyma och därför kommer deras namn inte att skrivas ut. Jag har istället valt att benämna skolorna som Stadsskolan och Byskolan. Lärarna på Byskolan heter i detta arbete Mia och Ann och lärarna på Stadsskolan benämns här som Kerstin och Tina.

4.1 Definition av mobbning

Något som alla fyra respondenter är eniga om är att mobbning är när någon utsätts för upprepade kränkande behandlingar. Alla betonar särskilt upprepningen, att det återkommer.

Det är däremot inte lätt definiera ordet mobbning för eleverna, vilket Kerstin tog upp. Hon beskriver att Statsskolans likabehandlingsplan har ersatt ordet mobbning till kränkning, diskriminering och trakasserier. Hon säger också att skolan har fått ändra uppfattning om mobbning eftersom lagstiftningen menar att den kränkande handlingen inte skall behövas upprepas för att det skall vara ett lagbrott. Det vill säga att det räcker med en händelse, en situation eller en konflikt. Upprepningen som alla fyra lärarna nämner, skall alltså inte räknas längre, enligt Kerstin. Tina och Mia från varsin skola, tycker att det kan vara svårt att veta när det är mobbning. Hur definierar elever mobbning? Är man mobbad om någon retas? Är ett slagsmål på skolgården en mobbningssituation? De nämner båda att det självklart är

individens upplevelse som räknas, känner den utsatte sig utsatt finns ett problem. Detta står även i styrdokumentet menar Kerstin.

Mia förklarar att hon anser att alla elever olika hög smärtgräns och ingen elev är den andra lik vilket kan ställa till problem när man skall reda ut om eleven mobbas eller om det bara är ett

”vanligt” bråk. Hon berättar också att det händer att den som mobbar inte tycker att den mobbar och att den utsatte överdriver. ”Vi lekte ju bara!?” ”Dom sa att jag var dum!?” Mia och Tina tar båda upp vad viktigt det är med en genomgående diskussion i klassen för att elever skall få ungefär samma syn på vad mobbning är, vad skillnaden på att retas och mobbas är och hur olika personer upplever samma situation. Hur svårt det än är att veta om en elev mobbas eller inte så måste man ta alla elever på allvar, säger Kerstin. Tina har dagligen värdegrundsdiskussioner i klassen och hon använder sig av en och samma ”förstafråga” när

bråk och andra situationer uppstår: Vill du att någon ska behandla dig så som du just

behandlade din klasskamrat? Eleven får då sätta sig in i den andres situation och redan där har man kommit långt i värdegrundsdiskussionen. Elever har olika värderingar. En del av

värderingarna kommer hemifrån, men det är också viktigt att komma ihåg att det finns värderingar som de skapar själva, bland annat i skolan, säger Kerstin. Eftersom alla fyra respondenterna använde kränkande behandlingar som en definition så ställdes följdfrågan, vad de ansåg var en kränkande behandling? Kerstin och Ann tog upp liknande handlingar och attityder där slag, knuffar, utfrysning, viskningar och svordomar var några av exemplen.

4.2 Mobbingsituationen

Respondenterna tyckte att det var svårt att förklara hur mobbingsituationer uppstår och alla hade egentligen någorlunda lika förklaring, det kan bero på något specifikt men det finns också fall där det inte finns någon förklaring. Mia berättade att den typen av situationer som inte har någon specifik förklaring är svårast att ta tag i och diskutera eftersom eleverna inte själva vet varför de mobbar eller varför de har mobbats. Ingen vet när, hur och var det

började. Ann, från samma skola, trodde att det var människans ram med de osynliga reglerna i som oftast satte igång mobbingen. Av hennes erfarenhet är det elever som är udda och som inte kan hålla sig inom ramen som faller offer för mobbaren. Det kan vara allt från ett udda utseende till underliga kommentarer som triggar igång mobbaren. Anns förklaring var egentligen endast en del av vad Tina ansåg. Enligt henne ligger problemet hos mobbaren och därför kan mobbning uppstå för hur många olika anledningar som helst. Mobbaren bestämmer sig för ett offer och utseendet kan då bara vara en bidragande orsak. Det kan också handla om avundsjuka, eller att mobbaren egentligen känner sig svagare och underlägsen den person som blir offret.

Denna teori hade även Mia, men hon pratar också om slumpen. Situationen kan en dag uppstå av en slump, om mobbningen uppstår på detta sätt är det väldigt lätt att det bara fortsätter.

Eleverna i klassen får olika roller och lever upp till dessa under skoldagen. Vilket för Mia, Ann och Kerstins tankar ihop då Kerstin tror att elevers status är en bidragande orsak till mobbning. Den sociala hierarkin är viktig för eleverna och de flesta vet hur det fungerar i just deras klass och vilka ”platser” de har i hierarkin. Kerstin och Ann har samma tankar när de båda förklarar att eleverna mycket väl vet vad som anses avvikande och vad som anses vara ett ”normalt” beteende eller utseende. Detta gäller inte endast i en klass utan det finns på hela skolan, på alla skolor.

Lärarna var eniga om att mobbing finns på alla skolor. De kunde alla fyra granska sin egen skola med kritiska ögon men lyfte även fram fördelarna med små respektive stora skolor. På någorlunda lika sätt förklarade de att på större skolor går det fler elever vilket på ett sätt gynnar eleverna eftersom det är lättare för dem att hitta någon de tycker om att umgås med.

Och andra sidan gör antalet barn att det uppstår fler konflikter. På mindre skolor kan man ha svårt att hitta någon som är lik en själv, samtidigt som det är lättare för lärarna att upptäcka problemen och tidigt börja arbeta med dem.

Varken Tina, Kerstin, Mia eller Ann ansåg att deras skola hade mycket mobbning men de erkände också att det naturligtvis fanns mobbare och offer på deras skolor. Något som

genomsyrar diskussionen hos tre av lärarna är miljön. Det är inte bara värdegrundsarbetet som Tina var inne på utan också skolans utomhus- och inomhusmiljö. Finns det några platser på skolan som är mindre trygga än andra? Hur ser lokalerna ut? Vart skall rastvakterna vara mer uppmärksamma? Är idrottssalen en osäker plats? Eleverna har lättare att utsätta varandra för kränkningar på olika platser i skolan. Toaletter, vrår och gymnastiksalar är några platser som är osäkra. Det gäller som lärare att vara lyhörd och upptäcka platserna. Man kanske inte behöver förbjuda området men man kan formulera regler eller ha bättre uppsikt på platsern, menar Mia.

4.3 Förebyggande åtgärder

Båda skolorna har likabehandlingsplaner som alla fyra respondenterna är väl bekanta med.

Skolorna måste ha en reviderad likabehandlingsplan inför varje nytt läsår och eftersom intervjuerna gjordes i början av hösten så var planerna relativt färska. Ann förkarade att det inte är något som man läser dagligen men det är en trygghet för lärare att ha eftersom den innehåller mål, personals särskilda ansvar, kartläggning, förebyggande arbete, handlingsplan och åtgärder. Byskolans och Stadsskolans likabehandlingsplaner är relativt

överrensstämmande detta eftersom skolorna ligger i samma kommun, samtidigt finns en del olikheter eftersom planen måste vara konstruerad efter skolornas förutsättningar och behov.

En skillnad mellan planerna är att utvärderingarna och åtgärderna ser olika ut i de olika skolorna. Andra skillnader är att Byskolan inte har någon vision i sin plan och Stadsskolans lista på det som skall åtgärdas är längre. Mia menar att åtgärder kan se olika ut från fall till fall. Det beror helt och håller på hur situationen ser ut och vad som hänt. Naturligtvis följer de skolans handlingsplan. Dock finns det några handfasta åtgärder man alltid gör på Byskolan.

Man informerar alla vuxna på skolan, mycket eftersom rastvakter byts från varje dag, men också för att man skall kunna ha uppsikt hela tiden. När all personal vet om situationen skall

allt som händer dokumenteras så att läraren vars elev eller elever är iblandade kan ha översyn på situationen. Man diskuterar också områden på skolgården som bör bevakas lite extra en tid framöver. Stadsskolan arbetar efter handlingsplanen som finns i likabehandlingsplanen.

Rasterna är ett orosmoment som flera av lärarna återkommer till under intervjun. Skolorna har i sina likbehandlingsplaner med raster och rastvakternas arbete som sådant som skall åtgärdas.

Mia och Ann tar båda upp hur viktig föräldrakontakten är i både förebyggande arbete och i åtgärdsarbetet. Vid alla mobbningssituationer som uppstår på Byskolan hålls samtal med vårdnadshavare och de enskilda individer som är iblandade. Har man som lärare bra kontakt med föräldrarna kan mobbningssituationer lösas lättare. Har man ansträngt sig och skapat en trygg och bra kontakt där föräldrarna vet att det bara är att höra av sig om det skulle vara något de funderar över brukar samtal om känsliga ämnen gå lättare. Blottar man sig själv och visar att man inte vet allt och inte kan allt känner föräldrarna att de kan hjälpa till och bidra med det de vet, och i de flesta fall är det vårdnadshavaren som känner sitt barn bäst.

Vårdnadshavares kunskap är ovärderlig förklarar Mia.

På Stadsskolan finns ett trivselråd som träffas varannan fredag. Två representanter från varje klass får i detta råd berätta vad deras klasser tycker att skolan bör förbättra så att alla elever kan trivas på skolan. Man har också elevråd, miljöråd och korridorråd som är till för att eleverna skall kunna vara med och påverka miljön utomhus, men också i korridorerna.

Byskolan har också ett elevråd som träffas en gång i månaden. De finns en kamratgrupp vars uppgift är att vara med ute på skolgården och aktivt finnas till om någon behöver, dock skall de inte reda ut kränkningar utan endast arbeta förebyggande. Gruppen består av två elever från varje klass. En annan typ av kamratgrupp på Byskolan är faddergrupperna. Årskurs två och tre är faddrar och årskurs ett och förskolan är fadderbarn.

4.3.1 Förebyggande åtgärder på klassnivå

Kerstin och Tina har båda samma inställning: att man skall försöka arbeta så mycket man kan med de förebyggande åtgärderna och berättar att de under hela läsåret arbetar med teman på skolan. Kerstin förklarar vidare om temat: Alla klasser på Stadsskolan kommer under läsåret att arbeta med de sju diskrimineringsgrunderna, kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet och ålder. Tanken är att klassvis arbeta med detta en gång i veckan. Det arbetar liknande på Byskolan men har inte förbestämt att de skall arbeta med diskrimineringsgrunderna utan lektionerna varierar, de har inte heller ett bestämt tillfälle på schemat utan passar på vid olika tillfällen. Ann och Mia tycker att

Byskolans samarbete mellan klasserna är bra och därför försöker de även att arbeta med samarbetet på värdegrundslektioner . Kerstin beskriver vad eleverna i årskurs ett på

Stadsskolan skulle kunna arbeta med när de kommit fram till temat funktionshinder: det är bra om alla elever får en inblick i hur olika deras liv ser ut. Om de skall testa att ha ett

funktionshinder kan de få pröva hur det är att inte se. Att först täcka för deras ögon och sedan låta dem göra det som de andra gör som har sin syn kvar. Ann på Byskolan berättar att de har temadagar där de ibland har arbetat med kränkande behandlingar. Lärarna på skolan har som inledning spelat upp en pjäs för eleverna som handlat om mobbning eller kränkande

behandlingar. När eleverna fortfarande är unga är böcker och teater ett bra sätt att nå dem, de har lättare att sätta sig in i och se en situation som rör någon annan, tillexempel en

huvudperson i en bok. Ingen av skolorna har köpt ett antimobbningsprogram som de följer punkt för punkt och ingen av respondenterna nämner något annat program mer än Friends, och värdegrundsprogrammen Charlie och Eq. Tina brukar få Eq material, som oftast är värderingsövningar, skickat till sig som hon skriver ut och arbetar med. Hon, precis som de andra respondenterna, plockar material från de tre olika programmen och tycker inte att hon använder något programs material mer än något annat. Dock har hon fått information om att man inte kan säga att man arbetar med Friends om man inte köpt hela deras koncept.

Syftet med temadagarna eller lektionspassen ser respondenterna som ett förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling. Något som också hör till åtgärder på klassnivå, och som alla fyra lärare tar upp, är diskussionen mellan läraren och eleverna. Mia berättar att man måste vara noggrann och inte tänka att man skall ta itu med ett problem senare. Det krävs att vara lyhörd och uppmärksam för att komma åt de situationer som är svåra att upptäcka. Mia vet hur viktigt det är att ha den där lilla stunden över om det skulle vara så att en elev öppnar upp sig och vill berätta hur den mår. Det allra viktigaste i det förebyggande arbetet är, enligt Mia, att få in värdegrunden i vardagen. Ann frågar alltid hur rasten har varit och låter tiden rinna iväg om det skulle vara så att en situation måste diskuteras med klassen. Tina försöker att ge eleverna en bra stämning innan rasten genom säga: ”Nu går vi ut och har roligt!”

Kerstin vet redan efter endast fem veckor in på höstterminen, genom diskussion, men också genom att bara studera sina elever, vilka elever hon skall vara lite extra uppmärksamma på.

Alla fyra är överrens om att de inte kan vara med och se varje situation. Mia förklarar att om man på ett bra sätt försöker prata med eleverna som inte är inblandade i mobbningssituationen får man, utan att eleverna själva vet om att de ”skvallrar”, oftast en bra förklaring på vad som har hänt. Dock är det viktigt att även här vara lyhörd och försiktig så att man inte drar in fler

elever i händelsen. Det kan finnas någon i klassen som redan i årskurs ett eller två har modet att säga ifrån, eller som åtminstone vet vad som är rätt och fel och väljer att inte delta i mobbningen , någon som vågar berätta vad den sett.

Lärarna nämner olika tillfällen på skolorna där eleverna får vara med och påverka, säga vad de tycker och ha en chans att förändra. Ett sådant tillfälle är klassrådet. Varje läsår får eleverna svara på en enkätundersökning om hur de trivs på skolan och dessa undersökningar kan ge bra information om vad som bör åtgärdas. Byskolans enkäter har visat att eleverna tycker att skogen (på andra sidan skolan) är en osäker plats. Även ingången till källaren (som är en utanpåliggande skymd ingång till förrådet) är oroväckande. Stadsskolans elevenkäter visar att eleverna tycker att toaletterna och baksidan av skolan är opålitliga områden.

4.4 Olika aktörer

De fyra respondenterna berättat om några tecken som de av erfarenhet sett som något

återkommande hos både offren och mobbarna. En del av beskrivningarna är lärarna överrens om, andra beskrivningar är de själva med att uttrycka. Dock bottnar det hela i självkänslan, både hos offret och hos mobbaren. Alla tar upp olika faktorer runt om som kan vara med och påverka, men självkänslan är den viktigaste delen i mobbningssituationer. Ett offer kan ha en dålig självkänsla innan den ens har utsatts för mobbning. Den dåliga självkänslan hos offret kan vara det som triggar igång mobbaren. Offret kan vara den enda i klassen som mobbaren har bättre självkänsla än och på så vis sätter den sig över den mobbade. När mobbningen har satts igång blir självkänslan självklart ännu sämre hos offret, men i många fall visar de ingenting. Flera av respondenterna tycker att det är vanligt att offret blir tyst och sluter sig.

Den låga självkänslan säger dem att det inte är någon idé att berätta, eller att om den berättar blir situationen ännu värre.

Ibland visar offret sina känslor hemma, säger Kerstin. Detta genom aggressioner eller personlighetsförändring, men i vissa fall syns ingen skillnad varken i hemmet eller i skolan.

Det är fruktsansvärt att få reda på att mobbningen har pågått en längre tid och att man som lärare inte har sett något, förklarar Mia. Detta tar även Kerstin upp och beskriver några företeelser som man kan vara uppmärksam på inom skolans väggar. Kan eleven koncentrera sig, mår eleven bra eller har den ofta ont någonstans? Är eleven passiv? Syns någon tendens till nedstämdhet? Det finns elever som har svårt att säga ifrån och det händer ofta att det är de eleverna som blir utsatta. Därför skall man tidigt träna sina elever i att säga ifrån, alla skall få lära sig samma sak. En annan egenskap som nämns är skuld. Offret känner ibland mer skuld