Elevers attityder till skolans ämnen i klass tre och fem

(1)

UPPSALA UNIVERSITET Rapport 4663 Institutionen för didaktik

Lärarprogrammet

Lärarexamensarbete, 15 poäng VT 2012

Elevers attityder till skolans ämnen i

klass tre och fem

ur ett genus och – jämställdhetsperspektiv

Författare: Madlene Thörnvall Handledare: Jörgen Mattlar Examinator: Lena Nilsson

(2)

(3)

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att belysa och analysera elevers attityder till skolans ämnen utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Genom elevers attityder kan man få syn på hur de ställer sig till skolans ämnen, jag har valt en kvalitativ utgångspunkt och även gjort vissa iakttagelser. I intervjuer kan man få syn på elevers attityder på ett djupare plan, där följdfrågor är möjliga, vilket var betydelsefull i denna uppsats. Uppsatsen visar på att det finns attityder där könsrelaterade skillnader i förlängningen får konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv. De traditionella könsmönster slår ibland igenom där de manliga och kvinnliga kodade ämnena fortfarande ligger djupt rotade i elevernas attityder och ageranden kring vissa av skolans ämnen. Pojkarna visar många gånger på ett stort självförtroende och tar stor plats medan flickorna agerar lågmält och verkar i periferin.

(4)

Innehållsförteckning Sammanfattning ... 3 Förord ... 6 1. Inledning ... 7 2. Bakgrund ... 8 3. Litteraturöversikt ... 10 Tidigare forskning ... 10

Att spana efter barnperspektivet ... 12

Teoretiska utgångspunkter ... 13

Genus och kön ... 13

... 14

Attityder ... 14

4. Syfte och frågeställningar ... 15

5. Metod ... 16

Kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod ... 16

Förarbete ... 17

... 18

Etiska överväganden ... 18

6. Resultat ... 20

Pojkar och matematik ... 20

... 22

Svenska, det kan vi ju redan ... 22

No ... 28

Slöjd ... 29

7. Analys ... 31

Matematik ett ämne som pojkarna ”äger”. ... 31

... 32

(5)

8. Slutdiskussion ... 36

Referenslista ... 39

Bilagor ... 41

Bilaga 1 ... 41

(6)

Förord

Denna uppsats skulle aldrig ha kommit till stånd utan hjälp från personer som gett mig styrka och ork att färdigställa den.

Tack Elisabet, min vän och mentor, för att du visat mig det formalia som jag inte behärskat till fullo och för att du offrat många helger och tid för att visa mig hur jag skulle gå tillväga. Tack Lena, min chef som gett mig det självförtroende som jag under vägens gång ibland saknat. Min mamma Kristina Tuvefors och pappa Håkan Tuvefors som jag avgudar och som gladeligen tagit hand om sonen när den tiden inte fanns. Sist men inte minst vill jag tacka min familj, min man Jan Karlsson och min son Elias Thörnvall, som tålmodigt stått ut med en ibland stressad och osynlig familjemedlem, ni är mitt allt. Utan alla dessa personer hade denna uppsats inte varit möjlig.

Järlåsa april 2012-04-21

(7)

1. Inledning

I denna uppsats har jag utifrån elevers attityder genom intervjuer i en klass tre och fem undersökt om det kan finnas könsrelaterade skillnader i elevernas attityder till skolans ämnen. Intresset för detta väcktes när jag under mina VFU–perioder tycktes kunna se att vissa ämnen tenderade att engagera det ena könet mer än det andra, frågan väcktes då om något av könet hade ett förfördelat läge i något av ämnena. Då jag det senaste året arbetat som lärare i en årskurs tre har mina funderingar kring detta stärkts ytterligare. Skolan har under de senaste 20 åren genomgått en stor förändring där värdegrund och demokrati skall spegla skolans vardag. Detta gäller också i arbete som enskilda lärare där det finns ett obligatoriskt uppdrag gällande jämställdhetsarbetet. Lpo 94 och den nya läroplanen Lgr 11 samt skollagen (SOU 2009:64) gör gällande att jämställdhet skall genomsyra undervisningen. I åtagandet ingår det att vi som lärare aktivt arbetar för att frångå stereotypa föreställningar och könsmönster.

Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. (Lpo 94, s.4, Lg,r s.8)

Delegationen föreslog även att Skolverket och Myndigheten för skolutveckling skulle få i uppdrag att ta fram lärande exempel och stödmaterial samt ta fram verktyg för jämställdhetscertificering av förskolor, som en del av kvalitetsarbetet. Slutligen betonade delegationen att Skolverket måste låta jämställdhetsperspektivet genomsyra

(8)

2. Bakgrund

I följande avsnitt presenteras den bakgrund som är relevant för studien. Här beskrivs skolans styrdokument gällande jämställdhet där ett jämställdhetspolitiskt perspektiv presenteras. Då uppsatsen påbörjades 2010 är det relevant att undersöka både Lpo 94 och Lgr 11. Inom forskningen finns det idag omfattande undersökningar där genus och jämställdhet undersökts. Det som framför allt undersökts är skillnaderna mellan könen utifrån elevers skolprestationer, betyg, klass, utbildning, psykisk ohälsa och upplevelse av trivsel (SOU 1994:64). Dagens forskning (Andersson m.fl. 2010, Svaleryd 2000, SOU 2010:51, Tallberg Broman 2003) utgår i mångt och mycket utifrån ett klassrumsperspektiv, där elever och lärare observerats i klassrummet. Det finns en avsaknad inom forskningen där man ur ett elevperspektiv lyssnar till elevernas egna utsagor gällande skolans ämnen. Styrdokumenten för skolan åberopar jämställdhet, där borde elevernas egna attityder och tankar om jämställdhet vara en god källa till detta.

Jämställdhetspolitik

Skolan skall idag vara en jämställd skola där jämställdhet ska ingå som en naturlig del i skolans grundläggande demokratiska värderingar. Flera undersökningar visar dock att flickor och pojkar, unga kvinnor och unga män behandlas olika samt ges skilda villkor och förutsättningar för lärande, i grund- och gymnasieskolan. (SOU 2010:66). Det är av vikt att skolan kontinuerligt arbetar med jämställdhet där en debatt gällande detta ständigt fortgår.

Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. De ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet (Lpo 94, s.4, Lgr 11, s.8)

(9)

ska ha lika mycket makt att vara aktiva medborgare för att på bästa sätt kunna forma villkoren för beslutsfattandet.

Regeringens jämställdhetspolitik syftar dels till att motverka och förändra system som konserverar fördelningen av makt och resurser mellan könen på en samhällelig nivå, dels till att skapa förutsättningar för kvinnor och män att ha samma makt och möjlighet att påverka sin livssituation. När kvinnor och män delar makt och inflytande i alla delar av samhällslivet får vi ett mer rättvist och demokratiskt samhälle. Jämställdhet bidrar också till ekonomisk tillväxt genom att människors kompetens och skaparkraft främjas (www.regeringen.se 23 september 2011, jämställdhet)

(10)

3. Litteraturöversikt

Litteraturen som varit grundläggande för denna undersökning har präglats av könsskillnader utifrån elevers attityder och orsaker till dess skillnader. Wernerssons forskning kring detta har gett mig verktyg att se vilka könsskillnader som varit relevanta för uppsatsen. Som en röd tråd har antipluggkulturen gett sig till känna genom uppsatsens framväxt och den har gett en förklaringsgrund till pojkarnas ibland försumliga agerande och attityder till vissa av skolans ämnen. Målet med uppsatsen var att göra en analys utifrån elevers attityder, där en frågeställning väcktes som belystes av tanken om det överhuvudtaget är möjligt att som annan individ kunna se världen med barnens ögon? Ivarsson (2003, s. 45) förklaringsmodell gällande barnsyner gör det möjligt att kunna göra det, men måste bejakas utifrån tre olika perspektiv, de olika barnsynerna. Tallberg Bromans (2002, s. 13) teori gällande könsrollernas olika positioner grundar sig på att skola skulle vara en arena för flickor och där pojkar skulle spela på sin arena på fritiden.

Tidigare forskning

(11)

(12)

om att de är bråkiga, inte kan följa anvisningar men även visa på en stark maskulin anti-pluggkultur.

Att spana efter barnperspektivet

(13)

Teoretiska utgångspunkter

Syftet med uppsatsen var att utgå från ett jämställdhetsperspektiv, där en inläsning av litteratur av genus och kön var relevant. Genom elevers attityder har jag kunnat utröna hur eleverna själva upplever skolans ämnen och sedan satt det i relation utifrån ett genusteoriskt perspektiv. Hirdmans (2001, s. 11) genusordning har hjälpt mig att se och arbeta utifrån en struktur som präglas av manlig överordnad och där det i samhället råder ett i-särhållande av könen, detta avspeglas också i skolans värld och i elevers attityder

Genus och kön

(14)

och underordningsmönster mellan könen som då skulle vara hierarki. I dag används begreppet genus flitigt inom forskningen och betonar den sociala relationen i kön där flickors och pojkars beteende, karaktärsdrag, sysslor etc. inte är biologiskt givna utan den process som konstrueras ur ett socialt och historiskt perspektiv. Gannerud & Rönnerman (2007, s20) menar att genusordningen måste ses ur sociala, kulturella och historiska perspektiv men där det alltid finns möjligheter till förändring i genusmönster men då inom vissa materiella och ideologiska ramar.

Attityder

”Attityder utgör ett mer traditionellt och teknologiskt sätt att begreppsligt närma sig de problem som teorin om sociala representationer fokuserar på” Helkama, Myllyniemi, Liebkind (2000, s.161). De resonerar kring attitydbegreppet och menar att när genus skapas ur en kontext där den sociala aspekten är av betydelse skapas även attityder utifrån dessa grunder med den skillnaden att den också speglar människors förhållningssätt till olika fenomen, både vad det gäller uppfostran och den sociala omgivningen. ”Attityder utgör ett mer traditionellt och teknologiskt sätt att begreppsligt närma sig de problem som teorin om social representation fokuserar på” (ibid. s.161) där attityder är ett sätt att få ett redskap för att kunna uttrycka sig runt ett fenomen, att göra det begripligt. Begreppet är gammalt och härstammar från Platon, där man var beroende av en gemensam benämning för känsla, tanke och handling. Attityder är socialt konstruerade företeelser som speglar vår sociala värld som därför tillägnas genom inlärning. Attityder är även ett sätt att uttrycka grupptillhörighet och en social identitet.

Genusteori

(15)

4. Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka vilka könsrelaterade attityder som elever i årskurs tre och fem har gällande skolämnen och vilka konsekvenser elevernas attityder får ur ett genusteoretiskt perspektiv.

Frågeställningar:

• Vilka attityder har elever till olika skolämnen?

• Finns det könsrelaterade skillnader i elevernas attityder till olika skolämnen och hur tar sig dessa attityder uttryck?

(16)

5. Metod

Kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod

(17)

denna uppsats. Tekniken som användes innebar att intervjuerna spelades in på diktafon för att få en så bra reliabilitet som möjligt och för att kunna fastställa att material inte går förlorat. Detta belyser även Esiasson (2010, s.70) och menar att om reliabiliteten inte är god, som till exempel att data försummats eller på annat sätt inte tagits om hand, kan risken vara att trovärdigheten inte blir god nog och utgångsläget för uppsatsen redan i ett tidigt skede blir ifrågasatt. För att i största möjliga mån undvika detta bestämde jag att intervjuerna skulle spelas in på diktafon. Eleverna intervjuas en och en och intervjuerna med eleverna i årskurs tre pågick under en period av två dagar, eleverna i årskurs fem intervjuades under en period av två veckor. Det är då också på sin plats att förklara begreppet validitet, där innebörden av begreppet representeras av en god förankring och precision i den tidigare forskningen, detta för att ge en så god tilltro till uppsatsen som möjligt Bjereld Demker Hinnfors (2002, s.108) Ekengren, Hinnfors (2006, s.79) En frågeställning som väcks är om 43 stycken elever räcker för få fram relevanta analysmaterial till studien? Där stödjer jag mig på Esiasson (2003, s. 294) som menar att det visserligen är svårt att komma bort från tanken att ju fler som intervjuas desto bättre blir resultatet, men han hävdar ändå att om man i det förberedande skedet gör ett noggrant arbete, genom goda förberedelser och urval så kommer inte antalet undersökningsobjekt att ha relevans utan kan ge lika goda resultat som i en studie med många intervjurespondenter. I förarbetet av uppsatsen gjordes pilotintervjuer där jag noterade att vissa frågor måste förtydligas och andra frågor tas bort. Undersökningsanalysen representeras endast av dessa två klasser och kan inte generaliseras. Elever benämns vid vissa tillfällen med namn, dessa namn är påhittade och motsvarar inte elevens verkliga namn.

Förarbete

I förarbetet med intervjuerna var det viktigt att noggrant tänka igenom tema, frågeställning och vilka specifika frågor som skulle användas, detta belyser också tidigare forskning (Bell, 2009 s.159, Esiasson s.294) där man talar om vikten av att göra pilotintervjuer innan undersökningen startar. Användandet av pilotintervjuer ger fördelen att undersöka vilka frågor som kan ge relevans åt frågan. Pilotintervjuer är också en bra övningsmetod för att kunna komma fram till vilka frågor som bör ställas för att kunna göra en så god analys som möjligt.

(18)

en så god begreppsvaliditet som möjligt? Vilken innebörd har ordet för responden? Detta var något jag inte reflekterat över under mitt förarbete med intervjufrågorna men som blev synligt under pilotintervjuerna. Vad som blev betydelsefullt att tänka på var innebörden och uppfattningen om vad ordet viktigt egentligen innebär. Jag hade inte reflekterat över att det är olika från individ till individ, beroende på vilka värderingar individen har. Därför kom jag fram till att det måste redas ut genom reflektion eller diskussion med respondenten innan frågan ställs där ordet finns med. Detta för att få den största valida giltigheten i svaret från respondenten som möjligt. Esiasson (ibid. s.70) skriver om resultatsvaliditet som avser att undersöka om vi verkligen mäter det vi säger att vi ska mäta och detta är också en förutsättning för att begreppsvaliditeten skall vara giltig. Under pilotintervjuerna förtydligades det också vilka följdfrågor som skulle ge relevans för uppsatsen. Innan intervjuerna gjordes med eleverna i årskurs tre och årskurs fem lämnades ett frågeformulär (se bilaga 2, 3) riktad till elevernas föräldrar gällande kommande intervjuer. I detta formulär förklarades syftet med uppsatsen där vårdnadshavare skulle ge sitt medgivande. I årskurs tre gav alla föräldrar sitt medgivande till en intervju. I årskurs fem så var det nio stycken som inte ville bli intervjuade, där hade föräldrarna också noterat att det var elevens eget val och det var då viktigt att ta hänsyn till dessa beslut. En av föräldrarna önskade att få se frågorna i förväg, varav en mailkorrespondens påbörjades där föräldern senare gav sitt medgivande.

Etiska överväganden

(19)

glass som tack. Var detta då moraliskt rätt, får eller kan man muta elever? Genast förändrades antalet och alla utom två gav sina medgivanden. Det ska då sägas att när intervjuerna var avklarade så fick förstås alla som tillfrågats glass, även de som inte deltagit i intervjun. Med facit i handen hade jag elever som var glada över att få glass och jag hade fått det intervjuunderlag jag behövde vilket gör att jag anser att det var moraliskt rätt.

Reflektion över metod

Det finns en bristande validitet i valet av att endast göra intervjuer, då en kvalitativ metod med observationer skulle vara på sin plats. Genom klassen interaktionsmönster skulle det vara möjligt att i ännu högre utsträckning få syn på elevers attityder runt de könsrelaterade skillnaderna. På grund av tidsbegränsning var inte detta möjligt.

Avgränsning

(20)

6. Resultat

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevernas attityder till skolans ämnen. Det är därför relevant att redovisa resultaten ämnesvis. Skolorna som medverkat i undersökningen är båda relativt små skolor i mindre samhällen på landsbygden. Eleverna i undersökningen går i årskurs tre och fem. Tabeller där svaren redovisas utifrån respektive frågor finns i bilaga 2. Tabellerna nedan är en sammanslagning av attityder utifrån respektive ämne och kan därför inte visas med en hundraprocentig total. I cellen Omtyckta ämnen redovisas ett sammanslaget resultat av frågorna Vilka ämnen tycker du bäst om och Fritt välja ämnen då dessa frågor utgår från en positiv ansats. Underlaget för denna sammanslagning utgår för årskurs tre från tabell 1 och tabell 3, för årskurs fem från tabell 8 och tabell 10 (bilaga 2).

Pojkar och matematik

I frågan om ämne som eleverna tycker är viktiga och har relevans inför framtiden framgår det att majoriteten av flickor och pojkar i båda årskurserna anser att matematik är ett ämne som är både viktigt och nyttigt att kunna. Det kan dock konstateras att en lika stor del av flickorna i årskurs tre också väljer ämnet som mindre omtyckt vilket även står fast i årskurs fem.

Tabell 1. Attityder runt ämnet matematik Fördelning av svar (%)

Årskurs 3 Årskurs 5

Flicka Pojke Flicka Pojke

Omtyckt 20 42 0 0

Viktigt 60 50 61 58

Mest nytta av 60 59 54 50

Minst nytta av 0 0 0 8

Mindre omtyckt 20 17 23 0

Under intervjuerna som gjordes kom det svar från pojkarna i årskurs tre där de angav

[...]jag ligger först i matteboken jag tror att jag är bäst. (pojke åk 3)

(21)

[…]det är till och med så att jag och min killkompis har en extra mattebok för att vi ligger så långt fram. (pojke åk 3)

Pojkarna förmedlade en högre självkänsla och självsäkerhet än vad flickorna gjorde under intervjuerna.

Jag tycker att killarna är ju så himla snabba och så där [….]och blir ju klara och så där [….] jag vågar inte berätta att jag är efter” (flicka åk fem)

Ja, Martin han bara gör[…] sen ska han gå ut på rast han blir klar så himla snabbt jämt […] jag tror han har bra på proven ja vet inte (flicka åk fem) Killarna nästan skriker i vår klass ibland på matten kanske, ja [.…]fröken säger åt dom och blir arg ibland då[….] jag vill tänka med min kompis, ibland så gör vi det tillsammans, när vi får alltså” (flicka åk tre)

Under mina iakttagelser kunde jag notera att många av flickorna gick över till varandra för att starta ett samarbete. Några av pojkarna trodde att flickorna mest gick omkring och pratade om annat än matte under dessa lektioner.

flickorna går till varandra och så[….] också pratar de mycket högt” jag tror att de stör mest när de går runt så där[…]jag tror att de snackar om sina kaniner eller nåt sånt”, ja vet inte” (pojke åk tre)

Den underförstådda meningen var att flickorna inte var intresserade utav (eller tyckte om) ämnet utan de pratade mest om andra saker under just dessa tillfällen. Här gav några av pojkarnas svar intrycket av att flickornas springande till varandra skulle kunna tyda på ett visat ointresse från flickornas sida inför ämnet. Några av pojkarna trodde heller inte att flickorna valde ämnet som ett favoritämne, vilket till viss del stämmer. I mina iakttagelser gällande årskurs tre kunde konstateras att knepet som vissa av flickorna tagit till sig och som pojkarna uppmärksammat, där de smög över till varandra, innebar att de ofta blev tillbakavisade till sin plats av läraren. Annars krävde också pojkarna att även de skulle få samarbeta, vilket inte skulle fungera då lektionen skulle bli för stökig. Här kan man se hur Hirdmans (1988) genussystem slår igenom där ett särhållande ger sig till känna och en hierarki visar sig. Trots detta fortsätter flickorna att smyga över till varandra för att på så vis lösa vissa uppgifter. I intervjuerna framkom det att många av flickorna anser att de inte får den hjälp som de tycker sig behöva.

(22)

I flickornas samarbetande metod fick de möjlighet att diskutera runt olika uppgifter vilket de alltså inte tilläts av läraren. Gulbrandsen (1994, s.91) Tallberg, Broman (2002, s.109) har i sina observationer uppmärksammat just flickorna och deras samarbete sinsemellan. Där har det noterat att många flickor föredrar en samarbetande metod där de diskuterar och reflekterar med varandra, men där de ofta inte tillåts att göra det på grund av att många lärare tror att flickornas diskussioner ska övergå till fritidsprat. Detta skulle också kunna vara fallet, ingen sådan tendens kunde dock i märkas i uppsatsens iakttagelser. I iakttagelserna kunde också konstateras att i klassrummet jobbade flertalet av pojkarna snabbt och flitigt med en inbördes tävlan. En grupp av pojkar hojtade högt till läraren när de inte klarade av en uppgift, för att på så vis så snabbt som möjligt få uppmärksamhet och hjälp med att kunna arbeta vidare. Många av flickorna sitter ofta tysta och arbetar också flitigt, men har på något vis gett upp med att få lärarkontakt (de klarar inte av att hojta lika högt som pojkarna). Einarsson (2003, s.96) diskuterar runt matematiken och menar att det skulle finnas resonemang som bygger på att matematik skulle vara ett manligt ämne och att det därför skulle finns en anledning till att pojkarna ges ett större utrymme (omedvetet från lärarens sida) än flickorna, där också läraren skulle förväntar sig mer utav pojkarna. Skolverket understryker i en av sina rapporter att ett sätt att förstå de sociala könsskillnadernas betydelse för prestationerna i skolan är att utgå från elevers och lärares uppfattning om undervisning och stämningen i klassrummet.

Dylika forskningsresultat visar två olika förhållningssätt. Det ena karaktäriseras av att man uppfattar klassrummet som en tävlingsarena och sig själv som konkurrensinriktad. Med det andra förhållningssätet ser man sig själv som samarbetsinriktad, någon som bryr sig om och tar ansvar för andra. Det förra förhållningssätet är något vanligare hos pojkar och det senare hos flickor. (Skolverket 2009, s.21)

Svenska, det kan vi ju redan

Svenska är ett ämne som pojkarna i årskurs tre i stor mån väljer bort men några tycker ändå att det är ett viktigt ämne. Bland flickorna i årskurs tre anser en stor dela att det inte hör till favoritämnet men en stor del anser ändå att ämnet är både viktigt och kan vara till nytta. I åk fem sjunker dessa siffror och ämnet blir mindre omtyckt av flickorna. Pojkarna uttalar sig inte lika mycket om ämnet men anser i viss mån att man har nytta av ämnet.

(23)

Tabell 2. Attityder runt ämnet svenska Fördelning av svar (%)

Årskurs 3 Årskurs 5

Omtyckt 0 0 0 0

Viktigt 20 0 0 8

I intervjusvaren i årskurs tre nämner många av pojkar att svenska är ett ämne de redan kan och det finns inte mycket mer att lära. Där anser de att kan man ”bara” skriva och läsa någorlunda så klarar man sig bra i samhället och livet.

man lär sig inte så mycket [….] de är saker som man nästan redan kan [ …]jag läser tidningen som kommer hem, det går skit bra (pojke åk3)

En pojke i årskurs fem säger

skriva är väl inge svårt det gör man ju bara[...] jag behöver bara kunna läsa det räcker väl[…] jag skriver inte så snyggt men jag ser och fröken ser[…]tjejerna är redan på skrivstil, jag vill inte skriva sån där gammal stil det räcker med den nya”?

Här tycker jag mig se ett inslag av antipluggkulturen (SOU, 2010:51 s.47) skulle kunna vara en möjlig förklaringsgrund till pojkarnas självsäkra attityd.

Pojkar generellt, säger en del studier, tvingas balansera mellan social position och en insikt om vikten av att anstränga sig i skolan. Om man tar skolarbetet på allvar riskerar man som pojke att få sin hetrosexualitet ifrågasatt»[…..] …det är lättare för en flicka att både vara »populär» och att vara »pluggis» än det är för pojkarna. Skolan har också beskrivits som flickornas värld medan pojkarnas finns »utanför«; på arbetsplatsen, i ungdomsgängen, runt dataspelen.

(24)

Jag den där boken är inte kul alltså hur kul är det med en pojke som barra irrar omkring[...] katter, tjejer, nej jag vill läsa något spännande[…]jag vet inte[...] läsa kanske inte alls (pojke åk 3).

Ett undantag var dock när man hade förhör av veckans ord. Vid mina iakttagelser vid förhören skrev pojkarna flitigt och även här kunde det märkas att det fanns en inbördes tävlan bland många av pojkarna där det var viktigt att vara snabb men även att ha många rätt på testet.

Bild

I både årskurs tre och fem har eleverna bildundervisning en gång per vecka. I intervjuerna visade det sig att speciellt pojkarna över lag inte var villiga att diskutera runt ämnet, förutom några av pojkarna som ansåg att de inte hade någon nytta av ämnet. En hög andel av flickorna i båda årskurserna väljer ämnet som ett favoritämne, men många anser även att de inte har så stor nytta av ämnet.

Tabell 3. Attityder runt ämnet bild Fördelning av svar (%)

Omtyckt 40 8 37 0

Viktigt 0 0 0 0

Resultaten av frågor gällande bildundervisningen visar på en hög popularitet i ämnet bland flickorna i båda årskurserna. I en vidareutveckling av frågan hur det kommer sig att de gillar ämnet så mycket, svarar många av flickorna att de helt enkelt tycker om ämnet för att de får ”pyssla och rita” vilket tillhör en av deras favoritsysselsättningar. Men några av flickorna insåg också vikten av att ämnet inte gav relevans åt framtiden och i den vuxna rollen.

när man blir vuxen så pysslar man kanske inte lika mycket[…] det är liksom inte lika viktigt som svenska eller engelska, men de är så! roligt med teckning, jag och min kompis tycker speciellt om att rita pappdockor, mamma visade sin som hon hade kvar[…] jag gör en polisdocka jag ska jobba som polis när jag blir stor, jag tror inte att jag får teckna då det är synd (flicka åk 5)

(25)

nytta av ämnet och pojkarna i årskurs fem nämner inte ämnet alls. Under min VFU – period noterade jag att vid vissa genomgångar bildades det ett allmänt ogillande bland pojkarna, där många av dem ropade ut hur ointressant de tycker att ämnet var (vilket aldrig flickorna gjorde). De verkade inte ta ämnet på allvar, och det fanns en antydan till att ämnet tillhörde flickorna i högre grad än pojkarna. Flickorna hade ofta idéer om hur man skulle kunna arbeta och de pratade livligt och engagerat om hur de skulle lägga upp arbetet. Ofta gick många av pojkarna omkring och kommenterade andras bildarbeten, speciellt flickornas, och det märktes att de ibland hade svårt att komma igång med bilduppgiften. Det fanns också en slags osäkerhet bland vissa av pojkarna som pekade på att de inte vågade ta tag i bilduppgiften.

Engelska

I årskurs 3 har eleverna engelska 60 minuter per vecka och i åk fem 180 min per vecka. Många av pojkarna och flickorna i både årskurserna anser dock att de har stor nytta av ämnet i framtiden och många av eleverna i årskurs fem anser också att det är ett viktigt ämne.

Tabell 4. Attityder runt ämnet engelska Fördelning av svar (%)

Omtyckt 0 12,5 11,5 0

Viktigt 0 17 39 25

Många elever, både pojkar och flickor, anser att engelska är ett språk som många talar och att språket kan ha betydelse för framtida arbeten och i de framtida möten de kommer att göra under sina liv med andra människor.

Jag kommer nog att resa och jag skulle vilja jobb på en resebyrå eller kanske bara söka jobb när ja reser. .ja det kan jag göra[…]engelska måste man ju kunna, alla kan ju det. (flicka åk fem)

(26)

Vad som är intressant är att många pojkar väljer bort ämnet.

det är svårt att säga saker på engelska[...] jag vill inte säga det är svårt[…].men på mindcraft klara jag de mesta som är (pojke åk 3)

Tidigare forskning visade på att dataspelets intågande hade fått sina konsekvenser och där könsrelaterade skillnader kunde märkas i engelskan, inga flickor nämner under intervjuerna något som berör dataspel.

Jag spelar dataspel ofta[…].jag kan läsa där[...]texten är mycket ibland och förstås är den ju på engelsk[...] ja det är ju bra” (pojke åk fem)

Halo, ja de finns bara på engelska[…] vi killar träffas och spelar, de kan gå många timmar. (pojke åk 5)

Eleverna i årskurs tre uttalar sig inte i lika stor mån runt engelska som eleverna i årskurs fem. En av anledningarna till detta kan vara att eleverna i årskurs tre precis introducerats in i engelskan och undervisningen bygger i detta skede på att eleverna ska bli förtrogen med det engelska språket.

Idrott och hälsa

Idrott och hälsa har eleverna i årskurs tre en gång per vecka och i årskurs fem två gånger per vecka. Varje lektion pågår i 60 minuter och under denna tid ska eleverna också byta om och duscha. Av resultaten att döma är idrott och hälsa ett omtyckt ämne i årskurs fem, där över hälften av pojkarna väljer ämnet som ett ämne de tycker om men tämligen många flickor föredrar även ämnet. I årskurs tre anser många av flickorna att det är ett ämne som de har liten nytta av men där några pojkar väljer ämnet som mest omtyckt ämne.

Tabell 5. Attityder runt ämnet idrott och hälsa Fördelning av svar (%)

Omtyckt 0 12,5 35 67

Viktigt 0 8 0 8

(27)

I ett inledande skede av intervjuerna ställdes frågan, Vilka ämnen har ni i skolan? Många av eleverna nämner inte idrott och hälsa. En pojke i årskurs fem diskuterade runt ämnet och menade att idrott och hälsa inte skulle vara ett skolämne med förklaringen att

man jobbar inte på gympan[…] det är liksom ett ämne som är roligt på någe vis[…]jag tänker inte så mycket jag bara kämpar på[.,] jag tycker att det är för lite idrott på vår skola det borde vara mer.

Han menar att ämnet inte är teoretiskt och är därför inte ett ämne att ta med. Detta kan också förstås som att eleven tror att jag som intervjuare är ute efter eller söker efter ämnen där man så att säga skriver eller läser, och att idrott och hälsa inte skulle falla under detta. Vid intervjuerna framkom det att flertalet av pojkarna i årskurs fem var så kallade ”idrottspojkar”, det vill säga: de gillar att idrotta, gör det mycket på fritiden och tycker därför mycket om ämnet, det utspelar sig på deras arena. Skolverket (2003, s.14) har i en utvärdering gällande könsskillnader i måluppfyllelse fastslagit att undervisning är mer anpassad efter pojkarnas intressen än flickornas vilket skulle kunna vara en konsekvens som gör att ämnet tenderar att intressera pojkar mer än flickorna. Flickorna säger sig också tro att pojkarna är mer intresserade av ämnet än de själva, men de säger också att pojkarna är duktiga i ämnet.

(28)

No

Eleverna i årskurs tre har 140 minuter No per vecka som är uppdelat på två dagar, I årskurs fem har de 120 minuter No per vecka, den är lagd på ett långpass under en och samma dag. I årskurs fem väljer en stor andel av flickorna bort ämnet.

Tabell 6. Attityder runt ämnet i No Fördelning av svar (%)

Årskurs 3 Årskurs 5

Omtyckt 0 0 0 0

Viktigt 0 0 0 0

Många av flickorna i årskurs fem anser heller inte att de har någon nytta av ämnet.

”det är mycket som det helt enkelt inte förstår” (flicka åk fem)

Flickorna i årskurs tre är osäkra på ämnets innebörd, där en anledning till detta kan vara att ämnet är integrerat i undervisningen och det därför är svårt att urskilja. Där en möjlig anledning till detta kan vara att undervisningen inte görs på rätt sätt, med den konsekvensen att flickorna inte kan få en förståelse för ämnets innebörd.

jag vet inte vad no är […]kan de vara i skogen, det är ju förstås roligt (flicka åk tre)

Jaha kanske du menar när vi springer i skogen[…]ja men de är ju kul (pojke åk tre)

Några av flickorna i årskurs fem tycker inte att ämnet är speciellt lockande. Några flickor anser att pojkarna även där domderar och tar plats.

(29)

Slöjd

Båda årskurserna har slöjd en timme och tjugo minuter per vecka, grupperna är könsblandade och man skiftar terminsvis så att alla ska ha båda ämnena under ett år. De undervisande lärarna är i båda skolorna på textilslöjden kvinnor och på träslöjden män.

Tabell 7. Attityder runt ämnet i träslöjd. Fördelning av svar (%)

Omtyckt 0 17 0 25

Viktigt 0 0 0 0

Tabell 8. Attityder runt ämnet i syslöjd Fördelning av svar (%)

Syslöjd är ett av de ämnen som några av flickorna i årskurs fem väljer som ett av sina favoritämnen,

Jag syr en mössa den ska bli blå med mitt namn på, jag kommer att ha den som vintermössa[...] jag gillar att sy det är så slappt men det blir bra” (flicka åk 5)

Flickorna i årskurs tre uttalar sig däremot inte i lika hög grad kring ämnet men en pojke i årskurs tre säger att han inte har någon nytta av ämnet

Det är mycket jobb och det tar för lång tid[…]jag sydde och sydde de blev ju bara en knut[...]usch jag ledsnade (pojke åk tre)

Omtyckt 0 0 27 0

Viktigt 0 0 0 0

(30)

Killarna är ju bäst på att såga[…] Klas sa att hans pappa och han gör, klyver ved hemma[…] han måste göra det säger hans pappa för det får ju inte värme till tunnan annars (pojke åk fem)

Då frågan ställdes, Vilket ämne tror du att flickorna har som favoritämne, svarade många av pojkarna att syslöjd nog hörde till ett av flickornas favoritämne

Tjejerna är lite bättre på det för när de syr på maskinen bara gör de det och jag frågar fröken minst tio gånger hur man gör! det gör inte tjejerna. (pojke åk fem)

Två pojkar i årskurs tre berättar dock att de tycker att syslöjd är spännande och roligt. En av pojkarna säger

sy på den där maskinen äger ju, de känns som att gasa på en pedal i bilen [...] jag tränar på det

Jaha säger jag, hör det till ett favoritämne då? Nej svarar han snabbt. Den andra pojken tycker att det är roligt att få ge bort presenter till mamma, notera dock att han inte nämner pappan.

mamma fick en duk, hon blev super glà [...]den ligger på bordet i tv-rummet (pojke åk tre)

I träslöjd är det många av pojkarna i båda årskurserna som väljer ämnet i högre mån än flickorna.

(31)

7. Analys

Då analysen speglas av elevers attityder runt skolans ämnen kommer jag att i min analys lyfta elevernas tankar och attityder som framkommit i intervjuerna och iakttagelserna, samt koppla dessa till litteraturen och min egen erfarenhet som lärare. Ämnena matematik, svenska, slöjd och bild är de ämnen som visar tydligaste skillnader ur ett genusperspektiv i elevernas attityder kring ämnet. I de övriga ämnena går det inte att tydligt påvisa skillnader i elevernas attityder och ingår därför inte i analysen. Undersökningen som jag gjort speglar endast de klasser som jag analyserat och kan inte generaliseras i stort.

Matematik ett ämne som pojkarna ”äger”.

(32)

Konsekvenserna blir här att pojkarna får ett förfördelat läge i undervisningen och en koppling till Hirdmans genussystem kan märkas där en hierarki råder med innebörden att ett av könen så att säga äger klassrummet och blir till en könsrelaterad skillnad. Detta kan också kopplas till den regeringspolitik som eftersträvas där makt och inflytande skall delas lika, där det i denna undersökning förefaller som att ett av könen faktiskt tillåts en högre maktposition. Utifrån denna uppsats kan också konstateras att den inbördes tävlan som visade sig hos många av pojkarna i båda årskurserna också visade på en slags stress. De ges ett fritt spelrum, de får mest uppmärksamhet som gör att de kan arbeta snabbt och effektivt (vilket gillas av pojkarna) tack vare lärarens snabba uppmärksamhet. I ämnet tillåts inte flickorna den samarbetande metod som de eftersöker då pojkarna inte skulle klara av den, vilket blir på bekostnad av flickornas arbetssätt. Paradoxalt blir det då vi vet att flickorna når ett högre resultat enligt PISA undersökningen Skolverket (2003a) både i årskurs fem och i årskurs nio vilket tyder på att det någonstans ligger brister i pojkarnas inlärning som blir till deras nackdel. Einarsson (2003, s.93) menar att utgångspunkten skulle vara att det ligger en skillnad mellan pojkar och flickor, där pojkarna faktiskt överhuvudtaget får större uppmärksamhet i klassrummet men där flickorna skulle initiera till mer lärarkontakt vilket inte kan fastställas utifrån denna uppsats. En frågeställning som väcks är då om pojkarna överskattar sin förmåga? De hörs mest, tar plats, är i behov av snabb återkoppling, vilket de också får, trots det når pojkarna sämre resultat. Denna tävlingsinriktning som jag tycker mig se och som många av pojkarna verkar ha, anser jag utifrån denna uppsats vara ett problem. Ännu mer bekymmersamt blir det då läraren visar en acceptans inför detta, där detta till och med stärks då han/hon låter den pågå. Pojkarna behöver träna mer på att samarbeta. I läroplanen står det att undervisningens skall innehålla mer problematisering och argumentering, där ett av matematikens syfte är:

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang (Lgr s.62)

Hur ska vi uppnå detta om inte eleverna tillåts att prata och diskutera med varandra enligt arbetssättet som flickorna har infört?

Flickornas domän

(33)

de under fritiden väljer att läsa, skriva och måla, medan pojkarna å sin sida säger sig lägga mycket av sin fria tid och intressen på dataspel. I en artikel i tidningen Alfa skriver Carlborg om it och dataspelets inträdande där han ser ett speciellt mönster hos pojkarna där dataspelandet får konsekvenser: ”om man spelar 2-3 timmar per dag så tar det naturligtvis tid från annat som till exempel studier, där det då i läsningens skulle innebära att pojkarna inte hinner öva sig att läsa lika mycket som flickorna” (2011, s.22). Med tanke på att det är i den åldern man knäcker läskoden, går det inte att komma ifrån att detta måste få sina konsekvenser där en av dess konsekvenser kan vara anledningarna till att pojkarna ligger efter i svenskan menar Carlborg vidare på. Läsningen är viktig, den ska ”fostra samhällsmedborgare” (ibid. s.22) den ska ge oss kunskaper om andra människors liv men även ge oss ett språk. Carlborg menar vidare att det är viktigt att elever blir vana med texter, både ur ett genus– och klassperspektiv. Att pojkar inte gillar att läsa lika mycket som flickorna är inget nytt fenomen och man kan knappast helt skylla på dataspelen intågande. Här finns ett problem, som visserligen finns på individnivå men som behöver uppmärksammas. Eleverna får inte möjlighet att läsa texter som de själva är intresserade av, texter som väcker fantasin eller som de kan relatera till sig själva och sina egna erfarenheter vilket är betydelsefullt. Gulbrandsen (1994 s.28) har observerat detta ur ett jämställdhetsperspektiv, där hon ständigt i sin undervisning brottades med att inte få pojkarna med i läsningen, detta löste hon genom att ge dem seriemagasin och fick på så vis få med dem i läsningen. Carlborg (2011, s.26) resonerar runt en specifik teori som skulle visa på att det idag finnas en attityd i samhället som säger att pojkarna inte skulle förväntas att läsa böcker och att pojkarna redan i tidig ålder får lära sig vad det innebär att vara pojke, och vice versa för flickor, där läsa böcker inte skulle anses vara ”manligt” att göra. Här skulle jag också kunna tänka mig att vissa pojkars mindre visade engagemang och negativa attityd runt svenskan och läsning påverkar pojkgruppen i stort och det blir ett slags grupptryck som tenderar att visa på en antipluggkultur. Utifrån min erfarenhet som lärare anser jag det viktigt att som pedagog hitta texter som lockar till läsning, inte bara ur ett genusperspektiv utan ur ett individperspektiv, där varje elev får en läsupplevelse. För faktum är att det varken är kul eller av intresse att läsa något som inte intresserar en, det vet vi som vuxna och detta gäller även eleverna. Där har vi även som pedagoger ett ansvar gentemot skolans styrdokument gällande individanpassningen.

(34)

( Lpo 94s.4)

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper (Lgr 11 s.)

I årskurs tre var det dock två av pojkarna som skilde sig markant åt då det gällde läsningen. De läste gärna och mycket och det var svårt att få dem att sluta läsa och de var också duktiga läsare. Under intervjuerna framkom det att pojkarna redan som små hade introducerats i böckernas värld, man läste mycket hemma och pratade ofta om det man läst. Att dessa pojkar var duktiga i sin läsning är inte förvånansvärt då de genom sitt läsintresse automatiskt fick träning i detta (för att kunna bli en god läsare måste man ju också utöva det). Som pedagog vet vi att det är viktigt att vi ger eleverna en god läsförståelse, då läsförståelsen är mycket viktig även för ämnena matematik, svenska och samhällsorienterande ämnen och ju högre upp i årskurserna eleverna kommer desto mer krävs det att de har en god läsförståelse. Vi måste få med oss pojkarna på läståget och detta arbete måste börja redan i förskolan.

Slöjd

I resultaten kan man se en ansats till att pojkar väljer träslöjd och flickor väljer textilslöjd. Med en avvikelse där två av pojkarna i års tre under intervjun tog initiativ till att prata om textilslöjden och hur kul de tyckte att ämnet var. Detta var dock inget de vill stå till svars för i sina svarsalternativ. Det är möjligt att de inte var villiga att överskrida gamla könsmönster där en utmaning av genusmönstret skulle kunna skönjas. Genom att säga att de tycker om textilslöjden närmar de sig det flickaktiga vilket skulle kunna bli misstänksamt. Tallberg, Broman (2002, s.89) har uppmärksammat att flickor som väljer träslöjd generellt inte förlorar något av sin kvinnliga identitet i arbetet, medan pojkars genus verkar mer hotat av textilslöjd. Hon menar att konsekvenserna av överskridande av acceptabelt beteende för sitt kön där pojken med många feminint placerade subjektspositioner riskerar bli mer marginaliserad än flickan med flera maskulina egenskaper.

”Båda utmanar vid överträdelser, dock kanske så att pojken med många mer feminint placerade mönster blir mer töntförklarad och marginaliserad, än flickan med högt rangordnade maskulinitetsbeteenden och egenskaper. (2002 s89)

(35)

en överrepresentation av flickorna valde syslöjd, vilket tyder på att traditionen med gamla genusmönster slår igenom. Det finns också ett problem i slöjdämnet där syslöjden representeras av kvinnliga lärare och träslöjden av manliga lärare. Det förstärker en bild som visar på att även i den vuxna världen råder det fortfarande ett könsmönster som visar på traditionell könsfördelning, vilket inte är föredömligt då styrdokumenten har som mål att bryta gamla könsmönster. En frågeställning som väcks är då hur eleverna påverkas av detta och hur de lär och uppfattar jämställdhet. I en rapport från Skolverket (2005 s.9) visar undersökningen på att även i skolan generellt är det så att männen undervisar i trä- och metallslöjd och kvinnorna i textil.

Bild

(36)

8. Slutdiskussion

Syftet med denna uppsats var att undersöka elevers olika attityder till skolans ämnen utifrån ett genusperspektiv. För att nå detta mål har tre övergripande metoder använts. För det första gjordes en genomläsning av tidigare forskning, för det andra genomfördes intervjuer av eleverna för att på bästa sätt komma åt barnsperspektivet och för det tredje har iakttagelser gjorts. Huvudfrågan för att belysa syftet var:

• Finns det könsrelaterade skillnader i elevernas attityder till olika skolämnen och hur tar sig dessa attityder uttryck?

Utifrån min studie har jag kommit fram till att det i praktiken finns attityder som tyder på att vissa ämnen är mer könsrelaterade än andra, och att det i vissa ämnen råder en hierarkisk struktur. Den hierarkiska strukturen visades sig speciellt i ämnena matematik, och träslöjd. Ämnen som vidare visade på en könsrelaterad skillnad var bild och svenska.

Diskussion

(37)

När flickor vill ha mer av lärarens tid tar de tid som pojkarna är vana vid att få. När flickorna kräver andra aktiviteter i gymnastiksalen än de som pojkarna är vana vid att ha så tar de aktiviteter från pojkarna. När kvinnorna vill väljas in i styrelser där män är vana att sitta själva tar de styrelseplatser från män. Gullbrandsen (1993 s.123)

(38)

är och så visar även denna undersökning. I uppdraget vi åtagit oss finns det en viktig uppgift som innebär att vi måsta jobba för att bryta stereotypa könsmönster där pojkar ska vara duktiga i idrott och flickorna ska vara bra på hemkunskap. Att beakta är också det historiska perspektivet, där det till en början var mannen som stod för arbetskraften och kvinnan som tog hand om hemmet, det är en struktur i samhället som idag inte råder. Jag har också i min undersökning kunna märka att det bland pojkarna fanns en viss rädsla för att gå över gränsen, en rädsla att bli för kvinnlig vilket inte skulle te sig bra i den viktiga homogena pojkgruppen. Detta kunde speciellt märkas i pojkarnas ovilja att diskutera kring syslöjden Alla måste ges en ärlig chans i samhället, detta gäller kvinna som man. Regeringen agerar i sin jämställdhetspolitik (regeringen, 2011) genom att arbeta för att samhället inte ska styras av genusföreställningar. Den 11 november 2011 gav regeringen i ett beslut gällande jämställdheten ett uppdrag till landets universitet där ett ökat anslag skulle ges för mer forskning inom området.

Sverige ska vara en framstående kunskaps- och forskningsnation som präglas av hög kvalitet. Det övergripande målet i regeringens jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Målen sammanfaller på så sätt att då kvinnor och män har samma möjligheter och villkor i akademin kan båda könens kompetens tas till - vara fullt ut (regeringsbeslut 11:2)

(39)

Referenslista

Litteratur:

Bell Judith (2009). Introduktion till forskningsmetodik. Studentlitteratur AB: Lund.

Berge, Britt – Marie (1999). The maternal nurturance trap. Ansvar & protest. Kjönn, klasse og

utdanning i senmodernisteten. Sociologisk institutt: Universitetet i Bergen.

Bjereld Ulf, Demker Marie & Hinnfors Jonas (2002). Varför vetenskap? Lund:. Studentlitteratur Esaiasson, Peter, Gilijam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wägnerud Lena (2010). Metodpraktikan –

konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Nordstedts Juridik AB.

Einarsson Charlotta (2003). Lärares och elevers interaktion i klassrummet. Lund:studentlitteratur. Ekengren Ann – Marie, Hinnfors Jonas (2006). Uuppsatshandbok – hur du lyckas med din uppsats.

Holmbergs i Malmö AB.

Einarsson Jan, Hultman Tor G (1984). God morgon pojkar och flickor. Malmö: Gleerups förlag.

Fischbein Siv (2007). Specialpedagogik i ett historiskt perspektiv. I C. Reflektioner kring

specialpedagogik – sex professorer om forskningsområde och forskningsfronter. Vol. 5:2007. Stockholm:

Vetenskapsrådet.

Gannerud Eva, Rönnerman Karin (2007). Att fånga lärarens arbete – bilder av vardagsarbetet i förskola

och skola. Stockholm: Liber AB

Grahn Karin (2008). Flickor och pojkar i idrottens läromedel - konstruktion av genus i

ungdomstränarutbildningen.Göteborg : Universitatis Gothoburgensis,cop.

Gulbrandsen Jorun (1993). Är skolan till för Karin eller Erik? Lund: Studentlitteratur

Helkama Klaus, Myllyniemi Rauni, Liebikind Karmela (2000). Socialpsykologi - en introduktion. Karlshamns: Lagerblads tryckeri AB.

Hellerstedt Linus. (2011) Flygande start för flickorna - pojkarna hinner inte ikapp. Stockholm: Alfa 04. Lärarförbundet.

Hirdman, Ywonne (1988). Genussystemet – om det stabilas föränderliga former.. Kvinnovetenskaplig

tidskrift nr 3.

Ivarsson Pia - Maria (2003). Barns gemenskap i förskolan. Stockholm: Elanders Gotab

Odelfors Birgitta (1998). Förskolan i ett könsperspektiv- att göra sig hörd och sedd . Lund: Studentlitteratur

Olofsson Eva (1989). Har kvinnor en sportslig chans- den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna under 1900

talet. Kungälv: .Goterna,

Skolverket (1985). Svensk. Författningssamling. Skollagen Stockholm: Skolverket (1985:1100) Skolverket (1994). Flickors och pojkars olika förutsättningar och villkor. Stockholm: skolverket Skolverket (2003). Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningar. Stockholm: skolverket Skolverket (2003a). Pisa 2003 - Skolverket (2003).

(40)

Skolverket (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan – slöjd (NU-03). Stockholm: skolverket Skolverket (2009). Drygt åtta av tio lärare har lärarexamen . Stockholm: skolverket

Skolverket (2012). Sveriges officiella statistik om förskola, fritidshem, skola och vuxenutbildning. Del 1,

2012. Stockholm: skolverket

SOU 2009:64 Flickor och pojkar I skolan - hur jämställd är det? DEJA – delegationen för jämställdhet i skolan. Stockholm.

SOU 2010:51 Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker. DEJA – delegationen för jämställdhet i skolan. Stockholm.

SOU (2010:66) (2010). Barns perspektiv på jämställdhet I skolan- en kunskapsöversikt. Deja - delegationen för jämställdhet i skolan. Stockholm.

Svaleryd Kajsa (2002). Genuspedagogik En tanke- och handlingsbok för arbete med barn och unga. Stockholm: Liber

Tallberg Broman Ingeherd (2002). Pedagogiskt arbete och kön – med historiska och nutida exempel. Lund: Studentlitteratur

Utbildningsdepartementet (1994). Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94. Stockholm: Fritzes

Utbildningsdepartementet (2011) Läroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet 2011.

Lgr 11. Stockholm: Fritzes

Wernersson Inga. Könsskillnader i skolprestationer. Föreläsning, Stockholm den 25 november 2011.

http://www.Skolverket.se/polopoly_fs/1.53615!Menu/article/attachment/webb%2520inlagan (2012-04-04)

http//www.Skolverket.se/publikationer?id=1416, (2012-04-12)

(41)

Bilagor

Bilaga 1

Tema Frågor Teoretiska/Analytiska syften

Ställa frågor/prata för att eleverna skall känna sig väl till mods. Uppvärmingsfrågor (se

Esiasson s.298) Angående

eleven (privat)

1. Är du flicka eller kille/vad heter du?

Relevant data för studien. Stel fråga kanske kan vara mjukare att fråga efter respondentens namn istället!

2. Vilken klass går du i? 3. Vet du vad ett skolämne är/betyder?

Detta för att säkerställa vad begreppet ”skolämne” innebär.

4. Vilka skolämnen har ni i din skola? Lägg märke till ”din”, gör eleven stolt

5. Om du fritt fick välja ett ämne under en lektion, vilket ämne skulle du ta då?

6. Om du hade friheten att välja bort ett ämne vilket skulle de då vara?

Jag vill lägga in denna fråga innan jag går in på elevernas uppfattning om ämnena. Detta kan vara bra för att senare analysera mot de andra svaren för att få fram en så stor reell trobarhet som möjligt i dessa senare frågor/svar.

7. Vilket ämne tycker du är viktigast Tanke: att ställa denna fråga innan jag går in på vilket ämne som de anser sig tycka bäst om.

Vad innebär viktigt för eleverna? 8. Vilket ämne tycker du bäst om?

9. Vilket ämne tycker du sämst om? Skolan 10. Vilket ämne tror du att man har

mest nytta av?

11. Vilket ämne tror du att man har minst nytta av?

12. Vilket ämne har ni mest av under

Finns det flicka – och kill

ämnen?

(42)

13. Vilket ämne har ni minst av under en vecka?

Angående andra elever

14. Vilket ämne tror du att de andra eleverna tycker bäst om?

Hur ser eleverna på begreppet ”bäst”,

15. Vilket ämne tror du att flickorna är mest intresserade av?

16. Vilket ämne tror du att pojkarna är mest intresserad av?

Angående lärare

17. Vilket ämne tror du att läraren tycker är viktigast?

(här skall man kanske lägga en följdfråga som: varför tror du att läraren tycker att just det ämnet är viktigast??)

Kan elever i åk 3 verkligen svara på en sådan fråga? Skall man kanske fråga på ett annat sätt? jag menar, hur ser elever i åk 3 , vad är

innebörden av viktigast?

18. Vilket ämne tycker tror du att läraren tycker är minst viktigast?

19. Tror du att läraren tycker att det finns ämnen som intresserar flickor mer?

20. Tror du att läraren tycker att det finns ämnen som intresserar pojkar mer?

Tror du att det finns kill ämnen? Dessa frågor ställs som sista frågor då det annars kan styra eleven i vad jag så att säga ”är ute efter” och man riskerar att eleverna ger svaren utefter mina önskemål.

Tror du att det finns flicka ämnen? Dessa frågor ställs som sista frågor då det annars kan styra eleven i vad jag så att säga ”är ute efter” och man riskerar att eleverna ger svaren utefter mina önskemål

(43)

(44)

Bilaga 2

Tabell 1 Åk 3 Tabell 2 Åk 3 Tabell 3 Åk 3

Vilka ämnen tycker du bäst om? Vilket ämne har man mest nytta av! Fritt välja ämne:

Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar

Ma 20 42 Ma 60 59 Ma 0 42

Sv. 0 0 Sv 20 17 Sv 0 0

Eng 0 17 Eng 20 24 Eng 0 8

So 0 0 So 0 0 So 0 0

No 0 0 No 0 0 No 0 0

Bild 20 8 Bild 0 0 Bild 60 8

Idrott och hälsa 0 8 Idrott och hälsa 0 0 Idrott och hälsa 40 17

hemkunskap 60 8 hemkunskap 0 0 hemkunskap 0 8

Syslöjd 0 0 Syslöjd 0 0 Syslöjd 0 0

träslöjd 0 17 träslöjd 0 0 träslöjd 0 17

Musik 0 0 Musik 0 0 Musik 0 0

Vet ej 0 0 Vet ej 0 0 Vet ej 0 0

Totalt 100 100 Totalt 100 100 Totalt 100 100

Ämne som är viktigast i skolan. Fritt välja bort ämne. Ämne man tycker minst om.

Ma 60 50 Ma 0 17 Ma 20 17

Sv 20 0 Sv 0 33 Sv 40 50

Eng 0 18 Eng 60 25 Eng 0 25

So 0 8 So 0 8 So 40 0

No 0 0 No 20 0 No 0 0

Tabell 7 Åk 3 Flickor Pojkar Ma 0 0 Sv 0 42 Eng 0 8 So 0 0 No 0 0 Bild 40 25

Idrott och hälsa 40 0

hemkunskap 0 8 Syslöjd 0 8 träslöjd 0 0 Musik 0 8 Vet ej 0 0 Elevens val 20 0 Totalt 100 99

(45)

Vilka ämnen tycker du bäst om? Vilket ämne har man mest nytta av! Fritt välja ämne:

Ma 0 0 Ma 54 50 Ma 0 0

Sv. 0 0 Sv 8 17 Sv 0 0

Eng 15 0 Eng 15 25 Eng 8 0

So 0 0 So 15 8 So 0 0

No 0 0 No 0 0 No 0 0

Ämne som är viktigast i skolan. Fritt välja bort ämne. Ämne man tycker minst om.

Ma 61 58 Ma 39 8 Ma 23 0

Sv 0 8 Sv 15 8 Sv 0 0

Eng 39 26 Eng 8 50 Eng 0 33

So 0 0 So 0 34 So 15 50

No 0 0 No 31 0 No 54 0

Tabell 14 Åk 5

Ämne man har minst nytta av

Flickor Pojkar Ma 0 8 Sv 0 0 Eng 0 0 So 0 17 No 46 0 Bild 31 0

Idrott och hälsa 0 34

(46)

Bilaga 3

Morgongåva den 10 sep 2010

Hej

Mitt namn är Madlene Thörnvall och jag kommer att delta i all undervisning tillsammans med era barn och Maria under fem veckor.

Anledningen till detta är att jag går min examenstermin på lärarhögskolan och jag gör då min sista praktik på Morgongåva skola.

Efter mina fem veckor i skolan så kommer jag att skriva på en uppsats som kommer att handla om ”flicka och pojk ämnen” och jag kommer därför att behöva göra observationer och intervjuer av både elever och lärare för att just kunna se hur elever och lärare ser på saken i denna skola och sedan skriva om det i min uppsats( uppsatsen kommer att vara anonym så inga namn kommer att nämnas).

För att göra det så behöver jag ha er tillåtelse, då genom att jag får er underskrift om vad ni tycker om detta.

Det går bra att intervjua mitt barn _________

Jag vill inte att mitt barn skall intervjuas __________

(47)

Bilaga 4

Järlåsa den 19 augusti 2011 Hej

Som ni nu säkert vet så kommer jag att även i år att vara i klassen tillsammans med era barn då jag och Elisabeth kommer att dela på undervisningen, vilket känns jätte kul.

Jag kommer även att skriva på en uppsats som berör skolan och genus och ”flicka – och killämnen”, vilket innebär att jag behöva göra observationer och intervjuer av både elever och lärare för att just kunna se hur elever och lärare ser på saken i skolan ( uppsatsen kommer att vara anonym så inga namn kommer att nämnas).

För att göra det så behöver jag ha er tillåtelse, då genom att jag får er underskrift om vad ni tycker om detta.

Det går bra att intervjua mitt barn _________

Jag vill inte att mitt barn ska bli intervjuat __________

Datum målsman underskrift