• No results found

Historia Ib, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng History Ib, with Specialisation in Upper Secondary School, Basic Course, 30 Credits

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Historia Ib, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng History Ib, with Specialisation in Upper Secondary School, Basic Course, 30 Credits"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Denna kursplan har ersatts av en nyare version.

Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2016

Kursplan

Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Historia Ib, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng

History Ib, with Specialisation in Upper Secondary School, Basic Course, 30 Credits

Kurskod: HI1020 Utbildningsområde: Undervisningsområdet

Huvudområde: Historia Högskolepoäng: 30

Ämnesgrupp (SCB): Historia Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1F

Inrättad: 2012-09-05 Senast ändrad: 2014-09-30

Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2015 Beslutad av: Prefekt

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,

- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och

- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Kunskap och förståelse

Den studerande ska efter avslutad kurs

- visa grundläggande kunskaper om de viktigaste sociala, ekonomiska och politiska processerna i svensk, nordisk och europeisk historia från antiken fram till idag,

- visa grundläggande förståelse för betydelsen av olika perspektiv vid tolkningen av historiska förlopp,

- visa grundläggande förståelse för betydelsen av kategorier som klass, genus och etnicitet vid historiska förklaringar,

- visa grundläggande kunskaper om källkritik,

- visa grundläggande kunskaper om didaktiska frågor om innehåll, arbetssätt och bedömning när det gäller ungas och vuxnas lärande,

- visa grundläggande kunskaper om och kunna problematisera de ämnesdidaktiska studiernas innehåll i teori och praktik, och

- kunna diskutera ämnesdidaktiska problem i relation till historieämnet.

Färdighet och förmåga

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna visa färdighet och förmåga att - värdera historiska framställningar utifrån källkritiska aspekter,

(2)

- presentera ett problem och arbeta med problemstyrda uppgifter enskilt och i grupp, - förklarande beskrivningar av historiska sammanhang,

- tillämpa grunderna i vetenskapligt skrivande,

- muntligen och skriftligen redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper, - reflektera över didaktiska frågeställningar och val inom ämnesområdet,

- relatera ämnesinnehållet i kursen till yrkesutövningen, och

- på ett grundläggande sätt planera undervisning utifrån ämnesförståelsen i kursen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs visar den studerande förmågan att - kritiskt granska och värdera historiska framställningar,

- diskutera etiska aspekter, exempelvis med avseende på makt och vår förståelse av människors tankar och handlingar i förfluten tid,

- sätta in historievetenskapen i ett samhälleligt sammanhang,

- kunna urskilja och reflektera över kursens innehåll i relation till skolans och ämnesområdets uppdrag, och

- systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för utveckling inom yrkesområdet.

Kursens huvudsakliga innehåll

Delkurs 1

Att undervisa i historia I, 6 högskolepoäng (Teaching History I, 6 credits)

Delkursen syftar till att ge en ämnesdidaktisk grund där historia som vetenskap och skolämne problematiseras. Skolämnet historia behandlas med utgångspunkt i aktuella läroplaner för grundskolans högstadium och gymnasieskolan och kurs- och ämnesplaner. Historielärarens uppdrag och frågor om vad, hur, varför och var ungdomar lär om historia berörs. Delkursen introducerar ämnesdidaktisk forskning om att undervisa i historia.

Delkurs 2

Antiken och medeltiden, 6 högskolepoäng (Ancient and Medieval History, 6 credits)

I delkursen studeras historia från äldsta tid till Romerska rikets splittring ca 500 e.Kr. och därefter medeltidens historia ca 500-1350 e.Kr. Delkursen fokuserar statsbildningsprocessen och dess konsekvenser för utvecklingen av sociala, politiska och ekonomiska strukturer. De medeltida rikenas utveckling och karaktär diskuteras också utifrån olika historiesyner.

Delkurs 3

Tidigmodern tid ca 1350-1700, 6 högskolepoäng (Early Modern History to c. 1850, 6 credits) Delkursen behandlar historia under tiden från ca 1350 och vidare under den period som kan kallas den absoluta statens starkaste utvecklingsskede. Utvecklingen av centraliserade starka stater problematiseras, liksom de ekonomiska och sociala förändringar som motiverar att perioden betecknas som tidigmodern.

Delkurs 4

Modern historia ca 1700-1914, 6 högskolepoäng (Modern History ca 1700-1914, 6 credits) Delkursen behandlar europeisk historia under den tid som präglas av förändring mot ett modernt samhälle. Upplysningen, Franska revolutionen, urbanisering och industrialiseringen medför förändringar i samhället på alla plan. Under denna period växer de moderna ideologierna fram.

Samtidigt kännetecknades perioden av starka konflikter och kriser. Kolonialismen utvecklades till imperialism vilket skapade nya globala ekonomiska och politiska mönster.

Delkurs 5

Samtidshistoria från ca 1914 till vår tid, 6 högskolepoäng (Contemporary History 1914 -Present Day, 6 credits)

Delkursen behandlar den politiska, sociala och ekonomiska utvecklingen från 1914 fram till idag.

Under perioden skedde en övergång till industrialiserade och sedan post-industrialiserade samhällen. Andra processer som behandlas är utvecklingen mot medborgerliga rättigheter för kvinnor och män, parlamentarism och demokrati. I fokus står också de processer som ledde till att de unga europeiska demokratierna kom att utmanas av kommunismen, fascismen och nazismen.

De stora världskrigens betydelse såväl för Europa som för världen problematiseras. För perioden efter andra världskriget är det främst framväxten av välfärdsstaterna, avkolonialiseringen och dess konsekvenser samt kalla kriget som behandlas.

(3)

Studieformer

Delkurs 1: Undervisning sker genom föreläsningar, gruppövningar och seminarier. Seminarier, gruppövningar och ev gästföreläsningar kräver obligatorisk närvaro. Delkurs 1 löper över hela terminen parallellt med övriga delkurser.

Delkurs 2 och 3: Undervisning sker genom föreläsningar, exkursioner, gruppövningar och seminarier. Seminarier kräver obligatorisk närvaro.

Delkurs 4: Undervisning sker genom föreläsningar, seminarier och exkursion. Seminarier kräver obligatorisk närvaro.

Delkurs 5: Undervisning sker genom föreläsningar och seminarier samt handledning. Seminarier kräver obligatorisk närvaro.

Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska fullgöra momentet vid ett senare tillfälle.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer

Att undervisa i historia I(Provkod: 0105)

Deltagande i seminarier. (Delkurs 1)

Att undervisa i historia II, 3 högskolepoäng.(Provkod: 0106)

PM. (Delkurs 1)

Att undervisa i historia III, 3 högskolepoäng.(Provkod: 0107)

Individuella skriftliga uppgifter. (Delkurs 1) Antiken och medeltiden, I(Provkod: 0103)

Deltagande i gruppövningar och seminarier. (Delkurs 2) Antiken och medeltiden II, 3 högskolepoäng.(Provkod: 0108)

Salstentamen. (Delkurs 2)

Antiken och medeltiden III, 3 högskolepoäng.(Provkod: 0109)

Individuellt skriftligt PM. (Delkurs 2)

Tidigmodern tid ca 1350-1700 I(Provkod: 0110)

Deltagande i seminarier. (Delkurs 3)

Tidigmodern tid ca 1350-1700 II, 3 högskolepoäng.(Provkod: 0111)

Salstentamen. (Delkurs 3)

Tidigmodern tid ca 1350-1700 III, 3 högskolepoäng.(Provkod: 0112)

Individuellt skriftligt PM. (Delkurs 3)

Modern historia ca 1700-1914 I(Provkod: 0113)

Deltagande i seminarier. (Delkurs 4)

Modern historia ca 1700-1914 II, 6 högskolepoäng.(Provkod: 0114)

Individuella skriftliga arbeten. (Delkurs 4)

Samtidshistoria från ca 1914 till vår tid I(Provkod: 0115)

Deltagande i seminarier. (Delkurs 5)

Samtidshistoria från ca 1914 till vår tid II, 6 högskolepoäng.(Provkod: 0116)

Individuellt skriftligt PM. (Delkurs 5)

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

(4)

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd,

godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Att undervisa i historia I

När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT).

Att undervisa i historia II

Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Att undervisa i historia III

Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Antiken och medeltiden, I

När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT).

Antiken och medeltiden II

Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Antiken och medeltiden III

Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Tidigmodern tid ca 1350-1700 I

När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT).

Tidigmodern tid ca 1350-1700 II

Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Tidigmodern tid ca 1350-1700 III

Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Modern historia ca 1700-1914 I

När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT).

Modern historia ca 1700-1914 II

Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Samtidshistoria från ca 1914 till vår tid I

När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT).

Samtidshistoria från ca 1914 till vår tid II

Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Betyg på hel kurs

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 18 högskolepoäng.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Särskild behörighet och andra villkor

Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

(5)

Övriga föreskrifter

Tid för examination

Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den.

Komplettering för godkänt betyg

Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom av läraren bestämd tid efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande.

Övergångsbestämmelser

För information gällande regler om examination/fullgörande av obligatoriska moment när kurser upphört eller genomgått större förändringar se länk nedan.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Referenslitteratur

McKay, John P, Hill, Bennet D, Buckler, John, Buckler Ebrey, Patricia, Beck, Roger B, Crowston, Clare Haru & Wiesner-Hanks, Merry E.

A History of World Societies

Boston: Bedford/St Martins, (flera upplagor kan användas)

Delkurs 1: Obligatorisk litteratur

Hermansson Adler, Magnus (2014)

Historieundervisningens byggstenar. Grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik Stockholm: Liber

Liljegren, Bengt, Danielsson, Håkan, Larsson, Hans-Albin & Nilson, Bengt (senaste upplagan) Att undervisa i historia. Tusen och ett sätt att inspirera sina elever

Lund: Studentlitteratur

Delkurs 2: Obligatorisk litteratur

Gustafsson, Harald (2007)

Nordens historia. En Europeisk region under 1200 år Lund: Studentlitteratur, *

Lindkvist, Thomas & Sjöberg, Maria (2006)

Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid Lund: Studentlitteratur, *

Sjöberg, Maria (2012) Kritiska tankar om historia Lund: Studentlitteratur Sjöberg, Maria (red.) (2014) En samtidig världshistoria Lund: Studentlitteratur

Svenska språkrådet (senaste upplagan) Svenska skrivregler

Stockholm: Liber

Delkurs 3: Obligatorisk litteratur

Gustafsson, Harald (2007)

Nordens historia. En Europeisk region under 1200 år Lund: Studentlitteratur

Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars (2006)

Det svenska samhället 1720-2000. Böndernas och arbetarnas tid Lund: Studentlitteratur, (senaste upplagan), (valda delar läses) Lindkvist, Thomas & Sjöberg, Maria

Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid

(6)

Lund: Studentlitteratur, (senaste upplagan), * Sjöberg, Maria (red.) (2014)

En samtidig världshistoria Lund: Studentlitteratur

Delkurs 4: Obligatorisk litteratur

Gustafsson, Harald (2007)

Nordens historia. En Europeisk region under 1200 år Lund: Studentlitteratur

Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars (2006)

Det svenska samhället 1720-2000. Böndernas och arbetarnas tid Lund: Studentlitteratur, (senaste upplagan), (valda delar läses) Sjöberg, Maria (red.) (2014)

En samtidig världshistoria Lund: Studentlitteratur

Delkurs 5: Obligatorisk litteratur

Gustafsson, Harald (2007)

Nordens historia. En Europeisk region under 1200 år Lund: Studentlitteratur, *

Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars (2006)

Det svenska samhället 1720-2000. Böndernas och arbetarnas tid Lund: Studentlitteratur, *

Rydström, Jens & Tjeder, David (2006)

Kvinnor, män och alla andra: en svensk genushistoria Lund: Studentlitteratur, *

Sjöberg, Maria (red.) (2014) En samtidig världshistoria Lund: Studentlitteratur

Tillägg och kommentarer till litteraturlistan

Delkurs 1: Tillkommer litteratur om ca 250 sidor.

Delkurs 2: Tillkommer litteratur om ca 250 sidor.

Delkurs 3: Tillkommer litteratur om ca 250 sidor.

Delkurs 4: Tillkommer litteratur om ca 200 sidor.

Delkurs 5: Tillkommer litteratur om ca 200 sidor.

Litteratur markerad med * väljs i samråd med läraren.

Biblioteksguiden är en elektronisk vägledning för informationssökning och nås via bibliotekets hemsida

http://www.oru.se/bib/bib.html

References

Related documents

- kunskaper för att kunna redogöra för olika myndigheters ansvarsområden inom det specialpedagogiska fältet i relation till funktionsnedsättning hos barn och ungdomar, - tillägnat

Inom temat behandlas frågor om betydelsen av pedagogiskt ledarskap för ungas lärande och sociala utveckling samt etiska aspekter av pedagogers yrkesutövande.. Inom delkursen

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad

- kring principer och mål för explicit språkundervisning och deras betydelse för den pedagogiska praktiken, med hänvisning till ämnet engelska i Lgy11,.. - kring betydelsen

- det pedagogiska värdet av stilistisk praktik och analys för att stärka utvecklingen av skrivförmåga och språkmedvetenhet inom ramen för engelskundervisning i gymnasieskolan,

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad

- göra och reflektera över didaktiska val utifrån teorier om språkinlärning samt läroplanen, - skriva och läsa kreativt i skapande övningar för att belysa

- själv kunna kontrollera och justera resultatet av beräkningar inom algebra, geometri och statistik, - kunna utföra en didaktiskt fenomenologisk analys av matematiskt innehåll i