Denna kursplan har ersatts av en nyare version.
Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2014
Kursplan
Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap
Pedagogik A, Specialpedagogik, 30 högskolepoäng
Education, Special Education, Basic Course, 30 Credits
Kurskod: PE1201 Utbildningsområde: Samhällsvetenskapliga området
Huvudområde: Pedagogik Högskolepoäng: 30
Ämnesgrupp (SCB): Pedagogik Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1N
Inrättad: 2006-09-27 Senast ändrad: 2013-03-26
Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2013 Beslutad av: Prefekt
Mål
Mål för utbildning på grundnivå
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
(1 kap. 8 § högskolelagen)
Kursens mål
Kunskap och förståelse
Den studerande ska efter avslutad kurs ha
- tillägnat sig grundläggande kunskaper om specialpedagogik, dess relation till pedagogik och närliggande discipliner,
- kunskaper för att kunna redogöra för hur det specialpedagogiska verksamhetsområdet har vuxit fram och kommit att utvecklas,
- kunskaper för att kunna redogöra för olika myndigheters ansvarsområden inom det specialpedagogiska fältet i relation till funktionsnedsättning hos barn och ungdomar, - tillägnat sig grundläggande kunskaper om olika förklaringsmodeller till barn och unga i socioemotionella svårigheter, och
- kännedom om olika perspektiv inom specialpedagogisk forskning.
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna - identifiera olika perspektiv inom specialpedagogik,
- söka relevant information om och diskutera frågor om funktionsnedsättning i relation till skolan, - förstå vikten av reflekterat bemötande av barn och elever med funktionsnedsättning, och - identifiera, diskutera och förstå olika sätt att möta och arbeta med barn och unga i socioemotionella problem.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs har den studerande förmågan att
- kritiskt granska och värdera specialpedagogiska verksamhetsfält och centrala problemområden, - diskutera frågor kring normalitet, inkludering och särskiljande, och
- diskutera konsekvenser av samspel, förhållningssätt och insatser i relation till skolans uppdrag i mötet med barn/unga med funktionsnedsättning.
Kursens huvudsakliga innehåll
Kursen består av tre delkurser:
Delkurs 1
Specialpedagogikens verksamhets- och forskningsområde, 10 högskolepoäng (Special Needs Education - Practices and Research, 10 credits)
Delkursen utgör en introduktion till området med en historisk översikt, undersökning av styrdokument samt identifiering av politiska, ideologiska, teoretiska och andra perspektiv inom specialpedagogik. Inom kursens ram ska den studerande kritiskt granska och värdera
specialpedagogiska verksamhetsfält och centrala problemområden, som frågor kring normalitet, inkludering och särskiljande. Olika perspektiv inom specialpedagogisk forskning studeras och diskuteras liksom samverkan i specialpedagogisk verksamhet. Även specialpedagogik i andra länder uppmärksammas.
Delkurs 2
Barn och unga i socioemotionella svårigheter I, 10 högskolepoäng (Children and Youth in Socioemotional Difficulties I, 10 credits)
Med utgångspunkt i olika teoretiska perspektiv såsom kommunikationsteoretiskt,
objektrelationsteoretiskt, sociokulturellt och systemvetenskapligt perspektiv granskas och problematiseras skilda förklaringsmodeller i förståelsen av barn och unga i socioemotionella svårigheter. Frågor om hur vi kan möta och motverka en ogynnsam skolutveckling för dessa barn och unga kommer att belysas. Delkursen ger också utrymme för individuella fördjupningar utifrån den studerandes önskemål och i samråd med läraren.
Delkurs 3
Lärandesvårigheter och olika funktionsnedsättningar i skolan, 10 högskolepoäng (Education, Disability and Difficulties in Learning, 10 credits)
I delkursen studeras olika innebörder av funktionsnedsättningar. Även svårigheter i samband med läs-, skriv- och matematiklärande behandlas. Vidare studeras särskolan och specialskolan i aktuella styrdokument och deras organisationsformer, även med avseende på delaktighet. Frågor om identitet och kommunikation samt samverkan med andra uppmärksammas. Förskolans/skolans möjligheter att förebygga svårigheter respektive möta konsekvenser av
funktionsnedsättning/skolsvårigheter granskas. Inom delkursen kommer den studerande att närmare studera ett valt tema inom delkursens ram.
Studieformer
Undervisning sker genom föreläsningar och seminarier. Seminarier kräver obligatorisk närvaro. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om
ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare kurstillfälle.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.
Examinationsformer
Specialpedagogikens verksamhets- och forskningsområde I, 10 högskolepoäng.(Provkod: 0101)
Två individuella skriftliga uppgifter. (Delkurs 1)
Specialpedagogikens verksamhets- och forskningsområde II(Provkod: 0501)
Deltagande i seminarier. (Delkurs 1)
Barn och unga i socioemotionella svårigheter I, 10 högskolepoäng.(Provkod: 0600)
Två individuella skriftliga uppgifter. (Delkurs 2)
Barn och unga i socioemotionella svårigheter II(Provkod: 0601)
Deltagande i seminarier. (Delkurs 2)
Lärandesvårigheter och funktionsnedsättningar i skolan I, 10 högskolepoäng.(Provkod: 0710)
Två skriftliga uppgifter. (Delkurs 3)
Lärandesvårigheter och funktionsnedsättningar i skolan II(Provkod: 0711)
Deltagande i seminarier. (Delkurs 3)
För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Betyg
Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).
Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd,
godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.
Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Specialpedagogikens verksamhets- och forskningsområde I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Specialpedagogikens verksamhets- och forskningsområde II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT).
Barn och unga i socioemotionella svårigheter I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Barn och unga i socioemotionella svårigheter II
När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT).
Lärandesvårigheter och funktionsnedsättningar i skolan I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Lärandesvårigheter och funktionsnedsättningar i skolan II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT).
För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Särskild behörighet och andra villkor
Grundläggande behörighet.
För ytterligare information se universitetets antagningsordning.
Tillgodoräknande av tidigare utbildning
Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.
För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.
Övriga föreskrifter
Betyg på hel kurs
För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 20 högskolepoäng.
Tid för examination
Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den.
Komplettering för godkänt betyg
Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom en vecka efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande.
Övergångsbestämmelser
.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Obligatorisk litteratur
Hagström, Eva (senaste upplagan) Referenshantering i Pedagogik
Örebro: Örebro universitet, http://www.diva-portal.org, 35 sidor Lgr 11 (2011)
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet http://www.skolverket.se, 281 sidor (s. 1-19 läses)
Skolverket (2010)
Lpfö 98/2010: Läroplan för förskolan Lpfö 98 Stockholm: Skolverket
Delkurs 1: Obligatorisk litteratur
Asp-Onsjö, Lena (2008)Åtgärdsprogram i praktiken Lund: Studentlitteratur, 155 sidor Beckman, Vanna (red) (2007) ADHD/DAMP: en uppdatering
Lund:Studentlitteratur, 155 sidor (70 sidor läses)*
Gunnarsson, Bernt (1999)
Lärandets ekologi. Villkor för elevers utveckling Lund: Studentlitteratur, 100 sidor (valbar**) Haddon, Mark (2003)
Den besynnerliga händelsen med hunden om natten.
Stockholm: Bonnier pocket., skönlitteratur, 228 sidor, (valbar ***) Helldin, Rolf (2002)
Specialpedagogik och sociala problem i gymnasieskolan Lund: Studentlitteratur, 120 sidor, (valbar**)
Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2012) Att platsa i en skola för alla Stockholm: Norstedt, 182 sidor Hugo, Martin (2011)
Från motstånd till framgång - att motivera när ingen motivation finns Stockholm: Liber, 116 sidor, (valbar**)
Myndigheten för skolutveckling (2003)
Strutsens vingar: en ungdomsantologi från SISUS
Stockholm: Statens institut för särskilt utbildningsstöd, ISBN/ISSN: 91-973014-0-X, 80 sidor (s.
6-9 samt 20 sidor valbar artikel läses)
Nilholm, Claes (2007)
Perspektiv på specialpedagogik Lund: Studentlitteratur, 111 sidor Persson, Bengt (2008)
Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap Stockholm: Liber AB, 184 sidor
Runström Nilsson, Petra (2011)
Pedagogisk kartläggning: Att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd Malmö: Gleerups, 110 sidor (s. 9-68, 69-78 läses)
Skolverket (2008)
Allmänna råd för arbetet med åtgärdsprogram 28 sidor
Skolverket (2002)
Att arbeta med särskilt stöd några perspektiv
http://www.skolverket.se, 127 sidor, (s. 9-50, 85-102 läses) Wahl, Mats (2003)
Svenska för idioter
Brombergs, Skönlitteratur, 300 sidor (valbar***) Wahlström, Gunilla O (1999)
Andra boken om Kirre: om ensamhet, kamp och försoning Hässelby: Runa förlag, skönlitteratur, 271 sidor (valbar***) Wahlström, Gunilla O (1997)
Kirre
Hässelby: Runa förlag, skönlitteratur, 282 sidor (valbar***) Ytterhus, Borgunn (2003)
Barns sociala samvaro
Lund: Studentlitteratur, 227 sidor, (valbar***)
Delkurs 2: Obligatorisk litteratur
Abrahamsen, Gerd (1999) Det nödvändiga samspelet Lund: Studentlitteratur, 223 sidor Ajmal, Ysamin & Rhodes, John (1999) Lösningsfokuserat tänkande i skolan
Munka Ljungby: Humanistiska förlaget, 170 sidor Axeline, Virgine (1994)
Dibs söker sig själv
Stockholm: ePan, Norstedts, 211 sidor Johannesson, Eva (1997)
Barn med socioemotionella problem Lund: Studentlitteratur, 142 sidor Juul, Jesper & Jensen, Helle (2003) Relationskompetens i pedagogernas värld
Stockholm: Runa Förlag, 288 sidor (s. 13-175, 214-257 läses) Lundgren, Mikael & Lökholm, Kent (2006)
Motivationshöjande samtal i skolan - att motivera och arbeta med elevers förändring Lund: Studentlitteratur, 140 sidor
Svedin, Carl Göran & Banck, Lena (2002) Sexuella övergrepp mot flickor och pojkar
Lund: Studentlitteratur, 300 sidor (5 kapitel läses)*
Delkurs 3: Obligatorisk litteratur
Giancreco, M.F, m.fl. (1993)"I've counted Jon": Transformational experiences of teachers educatin students with disabilities.
Exeptional children vol 59:4, http://uvm.edu/~mgiangre/EC9359%284%29359-372.pdf, (s.
359-372 läses)
Gustafsson, Lars H (2009) Elevhälsa börjar i klassrummet Lund: Studentlitteratur, 160 sidor Gustavsson, Anders (red) (2004) Delaktighetens språk
Lund: Studentlitteratur, 237 sidor (s. 15-48, 83-156, 173-228 läses) Jakobsson, Inga-Lill & Nilsson, Inger (2011)
Specialpedagogik och funktionshinder
Stockholm: Natur och Kultur, 334 sidor (s. 51-84 och 136-307 läses) Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel (2006)
Räknesvårigheter och lässvårigheter under de första skolåren - hur hänger de ihop?
Stockholm:Natur och Kultur, 176 sidor (s. 9-93 läses) SKOLFS (2001:23) (2001)
Rutiner för utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan: med allmänna råd och kommentarer
Stockholm: Liber Distribution och Skolverket, 42 sidor Skolverket (2006)
På andras villkor - skolans möte med elever med funktionshinder Stockholm: Fritzes, http://www.skolverket.se, 70 sidor
Swärd, Ann-Katrin & Florin, Katarina (2011)
Särskolans verksamhet: uppdrag, pedagogik och bemötande Lund: Studentlitteratur, 160 sidor
Tillägg och kommentarer till litteraturlistan
Litteratur markerad med * väljes i samråd med läraren.
Delkurs 1
Tillkommer artiklar och rapporter i anslutning till undervisningen, varav engelskspråkiga från databas ingår, 150 sidor.
Litteratur markerad med ** . Den studerande väljer en text från litteraturlistan med specifik inriktning mot verksamhet i förskola, grundskola eller gymnasieskola eller motsvarande alternativ enligt överenskommelse med läraren.
Litteratur markerad ***. Den studerande väljer en av de skönlitterära texterna.
Delkurs 2
Tillkommer artiklar och rapporter i anslutning till undervisningen, 250 sidor.
Delkurs 3
Cirka 250 sidor tillkommer enligt lärares anvisningar, där breddnings- eller fördjupningslitteratur inom ett valt tema i anslutning till delkursen ingår.
