05.2. Verksamhetsplan bilaga 1 slutlig upplaga

(1)

Verksamhetsplan 2018

Barn- och ungdomsnämnden

(2)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 3

1.1 Nämndens uppdrag ... 3

1.2 Skolresan - börjar i förskolan ... 3

2 Omvärldsanalys ... 4

3 Nuläge ... 7

4 Ekonomi ... 10

4.1 Budget på nämndens verksamhetsnivåer ... 10

4.2 Nämndens resursfördelning per verksamhetsnivå ... 10

4.3 Hantering av förändringslista i Budget 2018 ... 11

4.4 Investeringsram ... 11

5 Styrdokument för särskild uppföljning ... 13

5.1 Trygghet och välfärd genom livet ... 13

5.2 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt ... 14

5.3 Attraktiv och effektiv organisation ... 14

6 Mål ... 15

6.1 Trygghet och välfärd genom livet ... 15

6.2 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt ... 18

6.3 Attraktiv och effektiv organisation ... 18

7 Risker och åtgärder - internkontroll ... 20

7.1 Statsbidrag orsakar verksamhet som inte är långsiktig ... 21

7.2 Att kränkningar inte rapporteras in till huvudmannen ... 21

7.3 Att fel lön utbetalas till medarbetare ... 21

7.4 Elever som är mantalsskrivna i kommunen går inte i skolan. ... 21

8 Systematiskt kvalitetsarbete ... 22

Bilagor

Bilaga 1: Check och pengbelopp 2018 utkast_171025

(3)

1 Inledning

1.1 Nämndens uppdrag

Beskrivning

Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola samt fritidsgårdsverksamhet för ungdomar 13-15 år i Sollentuna.

1.2 Skolresan - börjar i förskolan

Beskrivning

Sollentuna ska vara den självklara skolkommunen och varje skola ska vara den bästa skolan för varje barn och elev som går där.

Tack vare höga förväntningar i alla led, politiker – förvaltning – rektorer – lärare och

pedagogisk personal – barn och elever samt via Sollentuna kommuns mål att erbjuda Sveriges bästa skola med en verksamhet som präglas av kunskap, frihet, trygghet, utveckling och ökad tillgänglighet, ger vi alla barn förutsättningar att utvecklas och lyckas.

Det betyder att alla elever ska nå kunskapskraven i alla ämnen, Sollentuna ska ha landets högsta meritvärde och alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan och skolan. Goda exempel i kommunens förskolor och skolor ska delas genom att lyfta lärandet, förebildskapet samt

informationen och kommunikationen. Informationsteknologi blir en hävstång för att fortsätta utvecklingen i verksamheterna.

Delningskulturen ska vidareutvecklas och systematiseras för att få ett ökat kollegialt lärande där man delar med sig och lär av varandra och på så sätt gemensamt höjer kvaliteten och resultaten.

Ett ökat föräldraengagemang i barnens skolgång med relationsskapande aktiviteter,

mångkulturell kommunikation och stöd kring hur man som vårdnadshavare bidrar till goda skolresultat är en viktig faktor.

Arbetet med tillgänglighet är en ständigt pågående process i Sollentunas förskolor och skolor, mot en likvärdig utbildning som tar hänsyn till barns och elevers behov och förutsättningar samt till deras lika värde. I en tillgänglig lärmiljö, som identifierar och undanröjer hinder, kan varje barn och elev utvecklas så långt som möjligt. Det innebär att aktivt åtgärda, utveckla och förbättra lärmiljön så att alla kan ta del av lärande och gemenskap.

Inför varje nytt ställningstagande ska man alltid ställa sig frågan: På vilket sätt bidrar det här beslutet till att våra elever får en bättre skolgång?

(4)

2 Omvärldsanalys

Nyanlända elever

Enligt en lagändring om nyanlända elevers mottagande och skolgång den 1 januari 2016 utökades den centrala kartläggningen av nyanlända betydligt. Att kartlägga elevens kunskaper, sociala och psykiska hälsa är viktigt för att eleven ska få en så bra start som möjligt i den svenska skolan. Lagändringen innebär att nyanlända som går i förberedelseklass ska ha tillhörighet i en ordinarie klass. Centrum för integration och flerspråkighet (CIFS) ansvarar för mottagande och fördelning av nyanlända elever. Inflyttningen av nyanlända elever har mattats av vilket ger snabbare flöde när det gäller den centrala mottagningsprocessen och eleven kan börja skolan inom lagstadgad tid.

Elevantalsprognoser

En utmaning inom förskolan är behovet av fler förskollärare samt minskade barngrupper. I dagsläget är det många enheter som går med underskott utifrån utfördelade medel per barn.

Ett fördjupat arbete med elevantalsprognoser över tid pågår och utmaningen är att säkerställa elevplatser på ett sätt som inte innebär att lokalkostnader ökar på bekostnad av andra delar av verksamheten.

Kommunikation

Medborgarnas ökade förväntningar på tillgång och kvalitet i den kommunala servicen ökar. De höga förväntningarna på information ökar kraven på att verksamheten hela tiden kommunicerar och att viss service alltid är tillgänglig. Införandet av Sollentuna skolplattform har gett

förbättrade kommunikationsmöjligheter med barn, elever och vårdnadshavare för att synliggöra lärandet.

Skriva sig Till Lärande

Skolan fortsätter att utveckla undervisningen via digital teknik. Sollentuna har utvecklat metoden Skriva sig Till Lärande, STL, i enlighet med forskningsbelagda nyckelfaktorer för framgångsrikt lärande integrerat med IKT (informations- och kommunikationsteknik).

Forskning bedrivs kring hur arbetssättet påverkat elevernas kunskapsresultat och resultaten visar på mindre spridning mellan pojkars och flickors resultat, utan att flickornas resultat har

försämrats. Metoden sprids nu nationellt via SKL (Sveriges kommuner och landsting) samt intern utbildning.

Digitalisering

En nationell strategi för digitalisering i förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola införs under 2017-2018. Visionen är att alla barn och elever utvecklar en adekvat digital kompetens samt att skolväsendet präglas av att digitaliseringens möjligheter tas tillvara så att de digitala verktygen och resurserna bidrar till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras. I visionen används uttrycket ”adekvat digital kompetens” för att tydliggöra att den digitala kompetensen dels förändras över tid i takt med utvecklandet av såväl användande som verktyg, dels för att markera att det inte är möjligt att precisera en absolut nivå då den digitala kompetensen successivt behöver utvecklas relaterat till barn och elevers förutsättningar.

Det nationella utvecklingsprogrammet stadgar att personal som arbetar med elever i förskoleklass, skola och fritidshem ska ha tillgång till digitala verktyg motsvarande ett

personligt verktyg per anställd (1:1) inom två år. Det ska finnas tillräcklig infrastruktur, i vilken också ingår teknisk och pedagogisk IT-support, i förskoleenheter, skolenheter och på fritidshem inom tre år. Elever i grundskolans och motsvarande skolformers årskurser 1–9 (10) ska ha tillgång till ett personligt digitalt verktyg (1:1) inom tre år. Barn i förskolan och elever i förskoleklass ska ha tillgång till digitala verktyg motsvarande minst ett verktyg på fem barn/elever (1:5) inom fyra år. Personal som arbetar med barn på förskolor ska ha tillgång till digitala verktyg motsvarande ett personligt verktyg per anställd (1:1) inom fyra år.

I Sollentuna kommun uppfylls redan i dagsläget tillgång till digitala verktyg motsvarande ett

(5)

personligt verktyg per anställd inom grundskolan. Inom förskolan behövs investeringar göras.

Elever i grundskolan har redan i dag tillgång till ett personligt digitalt verktyg. Barn i förskolan har inte tillgång till digitala verktyg i den omfattning den nationella strategin föreslår.

Systematiskt kvalitetsarbete

Skolinspektionen konstaterar att en utmaning för kommunerna i allmänhet är att ha ett

välfungerande systematiskt kvalitetsarbete. Även om kunskapsuppdraget är skolans viktigaste uppdrag är det systematiska kvalitetsarbetet inte begränsat till ett särskilt område utan handlar om att analysera var verksamheten brister och var förbättringar behöver göras. Sollentuna kommun har tagit fram ett kvalitetsårshjul för det systematiska kvalitetsarbetet som ytterligare ska effektiviseras via nya rutiner i skolplattformen för båda förskola och grundskola.

Kompetensförsörjning

Lärarkåren står inför omfattande pensionsavgångar samtidigt som färre utbildar sig till lärare.

För att fortsätta vara en attraktiv skolkommun är det viktigt att kommunen lyckas rekrytera och behålla skolledare, lärare, förstelärare, förskollärare och fritidslärare med rätt behörighet.

Underlag för ny rekryteringsstrategi har utarbetats med budskapsformulering och genomförandeplan. Med hjälp av strategin samt aktiviteter för kommunikation ökas

möjligheterna för lyckade rekryteringar. Kompetensförsörjningens alla delar behöver också identifieras - attrahera, rekrytera, introducera, behålla och utveckla medarbetare. Aktiviteter som stödjer strategin ska kommuniceras till, i första hand presumtiva medarbetare, men även till nuvarande. Detta ska ske i samklang med Sollentuna kommuns övergripande strategi för kompetensförsörjning.

Effektiv resursanvändning

Ett trängre ekonomiskt läge ställer högre krav på verksamheterna att effektivisera. Genom planerade och påbörjade byggprojekt kommer flera enheter även att stå inför ökade

lokalkostnader. Ett funktionsprogram är beslutat i barn- och ungdomsnämnden och samarbete pågår inom varje specifikt byggprojekt med TFK (trafik och fastighetskontoret), som är byggherre, för att hålla byggkostnaderna på rimlig nivå. Det finns ett flertal

paviljongsuppställningar som blivit dyrare än ursprungligen beräknat. En viktig del i barn- och utbildningskontorets arbete i lokalfrågor är att bidra med väl avvägda kravunderlag på funktion och utformning av planerade byggprojekt.

En annan utmaning för samtliga verksamheter är vara konkurrenskraftiga och kunna erbjuda en löneutveckling i samklang med omvärlden för att rekrytera och behålla de bästa lärarna och pedagogerna.

Det styrsystem som staten infört med statsbidrag innebär inlåsningseffekter som kan skapa en tillfällig organisation som med tiden permanentas.

Elevhälsa

Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom elevhälsa behöver utvecklas. I och med skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de

specialpedagogiska insatserna i en samlad elevhälsa. Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsans insatser ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och varje profession har ett särskilt ansvar att bidra med sin specifika kompetens samt att samverka med övriga professioner inom elevhälsan, skolan och utanför skolan. Det innebär bland annat att elevhälsan ska användas som ett verktyg i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete och i skolans arbete med att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.

Obligatorisk förskoleklass och lovskola

Regeringen har föreslagit att förskoleklassen ska bli obligatorisk från och med höstterminen 2018. Det föreslås att skolplikten för barn bosatta i Sverige ska inträda ett år tidigare än i dag, det vill säga redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år. Skolplikten i Sverige förlängs därmed med ett år och blir i regel tioårig. Skolplikten ska normalt börja fullgöras i förskoleklassen som blir en obligatorisk skolform inom skolväsendet. Därefter ska skolplikten

(6)

fullgöras i grundskolan, om inte barnet ska tas emot i specialskolan eller grundsärskolan.

Riksdagen beslutade i juni 2017 om en skyldighet för kommuner att erbjuda lovskola för vissa elever. Skyldigheten regleras i skollagen och börjar gälla 1 augusti 2017. Lovskola ska erbjudas i juni samma år som elever avslutat årskurs 8 respektive årskurs 9. I praktiken träder den första obligatoriska lovskolan i kraft juni 2018.

(7)

3 Nuläge

Barn- och utbildningskontorets organisation

Barn och utbildningskontoret har under våren 2017 rekryterat fyra nya avdelningschefer, skolchef för de kommunala enheterna, ekonomichef, administrativ chef samt chef för stöd och utveckling. Skolchefen har också fått ytterligare ett uppdrag, att axla uppdraget som

tillförordnad gymnasiechef under hösten då rekrytering av ny gymnasiechef pågår.

Utökad tillgång för elever av elevhälsans kompetenser

Inom den samlade elevhälsan har skolläkare anställts centralt. Antalet skolpsykologer och skolläkare har utökats.

Resursskola

Högsta förvaltningsrätten har utfärdat en dom gällande kommunala resursskolor i Linköping, vilket blivit prejudicerande. Man fann inte att det står i strid med skollagens bestämmelser att Linköpings kommun inrättat och driver resursskolor för elever i behov av särskilt stöd samt att det saknas stöd för Skolinspektionens beslut om vitesföreläggande. Beslutet har för Sollentuna inneburit att verksamheten på Brageskolan, för barn och elever med grav språkstörning, bevaras.

Lovskola

En lagändring, som började gälla från den 1 augusti 2017, har beslutats av riksdagen som fastställer att elever i grundskolan ska ha rätt till undervisning under skollov. Det gäller de elever som slutat årskurs 8 och som är i riskzonen för att inte bli behöriga till gymnasiet under nästa årskurs. Även de elever som slutat årskurs 9 och inte fått tillräckligt bra betyg för att bli behöriga till gymnasiet ska erbjudas lovskola. En elev ska få tacka nej till undervisningen, men har hon eller han tackat ja så måste eleven också delta.

Lagändringen innebär en något förändrad organisation av den lovskola som erbjudits i Sollentuna kommun då fler årskurser och lov involverats.

Skolinspektionens regelbundna tillsyn

Under läsåret 2016 till 2017 har Skolinspektionen genomfört sin regelbundna tillsyn i

Sollentuna kommun. Syftet med tillsynen är att bidra till trygg miljö, goda kunskapsresultat och en likvärdig skola för alla elever. Tillsynen utgår från de lagar och regler som gäller för den granskade verksamheten. Efter genomförd inspektion tilldelas alltid huvudmannen och besökta skolor utvecklingsområden. I Sollentuna följdes alla verksamhetsformer upp på

huvudmannanivå, förskola, fritidshem, grundskola med förskoleklass samt grundsärskola och sju kommunala skolor besöktes.

Generellt kan sägas att inspektionens utfall var gott för den kommunala verksamheten.

Avseende utveckling av utbildningen fann man inga brister. Grundskolans tillgång till elevhälsans alla kompetenser behövde förbättras liksom huvudmannens systematik i uppföljningen av kränkningar inom alla verksamhetsformer samt analys och uppföljning av elevernas resultat i grundsärskolan. Samtliga åtgärdsplaner har godkänts av Skolinspektionen och ligger i årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet.

Kundundersökningen

Den årliga kundundersökningen genomförs i början av varje vårtermin. Utfallet är generellt gott för den kommunala verksamheten år 2017. I förskolan är vårdnadshavarna mycket nöjda. 92 procent uppger att man är nöjda med verksamheten.

I grundskolan uppger 87 procent av vårdnadshavarna att man är nöjda med sitt barns skola och I fritidshemmet svarar 83 procent av vårdnadshavarna att man är nöjda med verksamheten.

En ny svarsgrupp med elever i årskurs 3 har införts för att fånga upp elevernas synpunkter från skolans alla stadier. 81 procent av eleverna i årkurs 3, 6 och 8 uppger att man är nöjda med sin skola.

(8)

Våga Visa

Under läsåret 2016 till 2017 observerades 9 enheter i Sollentuna och deras ledning har fått besvara en kort enkät om observationen efter överlämningen. Svaren från uppföljningen ger en positiv bild av genomförandet av observationerna, och visar att observationen bedöms ha ett stort värde i enhetens utvecklingsarbete.

Olweus

4 078 elever har genomfört Olweusenkäten, vilket motsvarar 86,3 procent av eleverna i årskurs 4 till 9. 5,3 procent av eleverna uppger att de är mobbade i jämförelse med 2016 då siffran var 4,3 procent. Dessa 5,3 procent motsvarar 214 elever varav 89 flickor och 125 pojkar.

Långtidsmobbningen ökar med 0,1 procentenheter till 1,8 procent vilket innebär 75 elever varav 52 pojkar och 23 flickor. Den vanligaste mobbningen är verbal mobbning. Den näst vanligaste formen är lögner/sprida falska rykten.

96 procent av eleverna trivs i Sollentunas skolor.

Kunskapsutveckling läsåret 2016/2017

Inom det systematiska kvalitetsarbetet följs alla elevers utveckling upp i alla årskurser och samtliga ämnen från och med årskurs 1 till 9. Lärarna arbetar kontinuerligt med formativ bedömning i undervisningssituationen. Uppföljning av elevernas kunskapsresultat

dokumenteras i Skolplattformen. Dokumentation i Skolplattformen används som underlag för utvecklingssamtal, mitterminskonferenser och terminsutvärderingar. Nedan visas ett exempel från mitterminsbedömningen vårterminen 2017.

(9)

Mindre barngrupper i förskolan

Ett stort antal kommunala förskolor möter de krav som statsbidrag för mindre barngrupper ställer. Vissa förskolor organiserar för fler barngrupper med färre barn. Andra förskolor kan med hjälp av stratsbidraget motverka en utökning av barngruppernas storlek. Detta sker främst för barn i åldrarna 1-3 år.

(10)

4 Ekonomi

4.1 Budget på nämndens verksamhetsnivåer

Verksamhetsnivå Budget 2017

Rev.

detaljbud get

Detaljbud get 2017

Riktade tillägg/av drag 2018

Generell a tillägg/av

drag 2018

Budget 2018

Nämnd 2 500 0 2 500 0 53 2 553

Kontor 28 045 0 28 045 0 563 28 608

Förskola 458 200 -400 457 800 -4 400 16 476 469 876

Skola 1 053 183 -759 1 052 424 7 800 14 149 1 074 373

Grundsärskola 45 608 1 159 46 767 500 412 47 679

BUN summa 1 587 536 0 1 587 536 3 900 31 653 1 623 089

Beslutad ram 1 587 536 0 1 587 536 3 900 31 653 1 623 089

Kvar att fördela 0 0 0 0 0 0

Verksamhetsnivå Intäkter 2018

Kostnader 2018

Budget netto 2018

Nämnd 0 2 553 2 553

Kontor -876 29 484 28 608

Förskola -85 112 554 988 469 876

Skola -81 888 1 156 261 1 074 373

Grundsärskola -928 48 607 47 679

BUN summa -168 804 1 791 893 1 623 089

4.2 Nämndens resursfördelning per verksamhetsnivå

Siffror nedan är preliminära och kan förändras något utifrån kvalitetssäkring:

Nämndens budget förändras med totalt 53 tusen kronor. Fasta delar har räknats upp med 1,5 procentenheter samt därutöver uppräkning av lön.

Barn- och utbildningskontorets budget har räknats upp med totalt 563 tusen kronor. I dessa medel finns kommunfullmäktiges satsning på elevhälsa på 1,2 miljoner kronor, minskning av intäkter 1,1 miljon kronor samt uppräkning om 1,5 procent gjorts för fasta delar samt

löneökning.

Förskolan har fått en uppräkning på 12,1 miljoner kronor. Då ingår uppräkning av förskolechecken på 3 procentenheter varav 0,2 procentenheter avser ersättning för extra

öppettider, volymjustering, uppräkning av fasta anslag på 1,5 procentenheter, tilläggsbelopp för förskola med 2,0 procentenheter samt löneökning. Uppräkning för allmän förskola har gjorts med 3,5 procentenheter. Anpassning av intäkter för statsbidrag har gjorts. Det är troligt att nämndens intäkter för maxtaxa minskar med 1,0 miljoner kronor under 2018. Avgiftsintäkterna för förskola har ökats utifrån förväntad prognos.

Barn- och utbildningskontoret föreslår att barn och ungdomsnämnden föreslår att kommunfullmäktige antar en ny taxa för den kommunalt finansierade

barnomsorgsverksamheten. Den nuvarande taxan ska uppdateras årligen med hänvisning till skollagen (2010:800) samt förordningen (2001:160) om maxtaxa. Det finns en maximal

(11)

avgiftsgrundande inkomst per månad som kommunen tillämpar på maxtaxa och får basera sin barnomsorgsavgift på. Denna maximala avgiftsgrundande inkomst per månad ska revideras årligen och meddelas från statens skolverk senast den 1 oktober årligen. Taxan gäller även för de fristående verksamheterna som får kommunalt bidrag att bedriva sina verksamheter. Den nuvarande taxan fastställdes 2017-07-01. Taxeförändringen föreslås gälla från och med 1 januari 2018.

Grundskolan har räknats upp med totalt 21,9 miljoner kronor. 2,5 procentenheters uppräkning av skolpeng, volymuppräkning, uppräkning av fritidscheck på 2,0 procentenheter varv 0,2 procentenheter för ersättning för extra öppettider, uppräkning av fasta anslaget på 1,5 procentenheter, tilläggsbelopp för skola med 2,0 procentenheter, anslaget för

kommungemensamma verksamheter med 2,5 procentenheter samt löneökning. Av de 2,5 procentenheternas uppräkning avser 0,3 procentenheter extra ersättning för skolpsykolog.

Anpassning av intäkter för statsbidrag har gjorts. Det är troligt att nämndens intäkter för maxtaxa minskar med 2,0 miljoner kronor under 2018. Avgiftsintäkterna för fritidshem har ökats utifrån förväntad prognos.

Grundsärskolan räknas upp med totalt 0,9 miljoner kronor. 2,5 procentenheters uppräkning av skolpeng, uppräkning av fritidscheck på 2,0 procentenheter, volymuppräkning, uppräkning av fasta anslaget på 1,5 procentenheter, uppräkning av tilläggsbelopp med 2,0 procentenheter samt löneökning och personaljustering. Av de 2,5 procentenheternas uppräkning avser 0,3

procentenheter extra ersättning för skolpsykolog.

Ingen förändring av verksamhetsnivåer mot föregående års verksamhetsplan har gjorts. I bilaga redovisas check och peng för år 2018. Nytt för 2018 är att lovskola ska tillhandahållas för elever som slutat årskurs 8 och som riskerar att inte uppnå gymnasiebehörighet i årskurs 9 samt de elever som avslutat årskurs 9 utan gymnasiebehörighet. Nämnden föreslås besluta om att fastställa ett individinriktat tilläggsbelopp för lovskola på 4 000 kronor per elev och år.

4.3 Hantering av förändringslista i Budget 2018

0,1 miljoner kronor överflyttat till KFN. Denna förändring påverkar inte nämnden eftersom det avser en flytt av verksamhet varvid kostnaderna också minskar med motsvarande.

3,9 miljoner kronor volymer. Nämndens budget är uppräknad med volymer motsvarande detta.

15,8 miljoner kronor pris- och lönekompensation. Nämndens budget är uppräknad med pris och lönekompensation motsvarande detta.

2,5 miljoner kronor effektivisering av inköpshantering. För att effektivisera inköpshanteringen krävs aktivt upphandlingsarbete. Det nämnden gör är att främst verka för att införa elektronisk handel. Det ska vara lätt att avropa från rätt leverantörer. E-handel gör det möjligt att minska administration vilket sparar pengar. Nämnden arbetar också med att höja mängden avrop från befintliga avtal samt minska antalet leverantörer. Metoden som används är främst information samt att öka mängden avrop till gynnsamma priser.

18,4 miljoner kronor nivåpåverkade förändringar

 5,6 miljoner kronor höjning för lärarlöner

 1,7 miljoner kronor höjning motsvarande till friskolor

 9,9 miljoner kronor höjning förskolecheck

 1,2 miljoner kronor höjning elevhälsa

Totalt höjs skolpengen med 2,5 procentenheter och fritidshemschecken med 2,0 vilket

motsvarar totalt 19,3 miljoner kronor. Förskolechecken höjs med totalt 3 procentenheter viket motsvarar 12,6 miljoner kronor. Elevhälsans budget har räknats upp med 1,2 miljoner kronor.

4.4 Investeringsram

2018

Nämndens investeringsbudget 8 000

(12)

Nämndens investeringsbehov är cirka 7 miljoner kronor högre än tilldelad budget det vill säga cirka 15 miljoner kronor. Osäkerhet finns eftersom Tegelhagens skola kommer att behöva större investeringar på grund av att de flyttar till nya lokaler. Huvuddelen av investeringarna avser IT- utrustning samt möbler. Barn- och ungdomsnämnden kommer i samband med delårsrapporten 2018 begära utökning av investeringsbudgeten.

(13)

5 Styrdokument för särskild uppföljning

I Budget 2018 har kommunfullmäktige prioriterat fyra styrdokument som nämnderna ska lägga extra fokus på att följa upp under 2018. Dessa styrdokument, med tillhörande indikatorer, redovisas i detta avsnitt av verksamhetsplanen.

Övergripande mål:

5.1 Trygghet och välfärd genom livet

Styrdokument:

5.1.1 Trygghets- och säkerhetsstrategin Beskrivning

Trygghets- och säkerhetsstrategi för Sollentuna kommun för mandatperioden 2014-2018 fastställdes av fullmäktige 2015-09-17.

Följande områden prioriteras under mandatperioden 2014-2018:

1. Brottsförebyggande verksamhet 2. Social hållbarhet

3. Trygga utemiljöer

Planering för arbetet med de prioriterade områdena sker via aktiviteter på nämnd- eller verksamhetsnivå.

Nämnderna följer upp och sammanfattar sitt arbete med trygghet och säkerhet i tertialrapporter och verksamhetsberättelse.

Styrdokument:

5.1.2 Integrationspolicy/integrationsplan Beskrivning

Integrationsplan för Sollentuna kommun fastställdes av kommunstyrelsen 2017-05-08.

Prioriterade områden för 2018 är 1. Sysselsättning

2. Bostäder

3. Nyanlända barns och ungas skolgång

Planering för arbetet med de prioriterade områdena sker via aktiviteter på nämnd- eller verksamhetsnivå.

Nämnderna följer upp och sammanfattar sitt arbete med integration i tertialrapporter och verksamhetsberättelse.

Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall

Helår 2017

Målvärde 2018 Antal praktik- eller subventionerade

arbetsplatser för nyanlända

6

Motivering målvärde

Målvärdet är satt utifrån nuvarande förutsättningar.

Andel elever i förberedelseklass som når

kunskapskraven 0 %

I arbetet med verksamhetsplanen har det framkommit att urvalet av antal elever är extremt lågt. Endast 20 elever går i förberedelseklass i åk 9. Dessa elever kommer att följas upp i annat forum därav inget målvärde på indikatorn. Indikatorn motverkar att ge undervisning i så många ämnen eftersom mätvärdet endast utfaller om eleven får godkänt i samtliga ämnen.

(14)

Övergripande mål:

5.2 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt

Styrdokument:

5.2.1 Näringslivsstrategi Beskrivning

Den reviderade näringslivsstrategin fastställdes av kommunfullmäktige 2016-12-15.

För 2018 är det prioriterade utvecklingsområdet inom ramen för strategin kommunens information gentemot företagen. Arbetet samordnas av kommunledningskontoret.

Nämnderna följer upp och sammanfattar sitt arbete inom näringslivsstrategin i tertialrapporter och verksamhetsberättelse.

Övergripande mål:

5.3 Attraktiv och effektiv organisation

Styrdokument:

5.3.1 Personalpolicy Beskrivning

Personalpolicyn fastställdes av kommunfullmäktige den 16 juni 2014.

Prioriterade områden 2018 är följande:

* Medarbetarenkäten – åtgärder utifrån resultatet i senaste medarbetarenkäten

* Diskrimineringslagen:

- systematiskt arbete inom fem områden:

1. arbetsförhållanden,

2. bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor, 3. rekrytering och befordran,

4. utbildning och övrig kompetensutveckling samt 5. möjligheter att förena arbete och föräldraskap - jämn könsfördelning

* Strategisk kompetensförsörjning

* Personalomsättning

* Sjukfrånvaro

Planering för arbetet sker via aktiviteter på nämnd- eller verksamhetsnivå.

Nämnderna följer upp, analyserar och sammanfattar sitt arbete med de prioriterade områdena i tertialrapporter och verksamhetsberättelse.

Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall

Helår 2017

Målvärde 2018

Sjukfrånvaro i % 6,08 % 6,01 % 5 %

Personalomsättning, extern (%) 18,78 % 18 %

Motivering målvärde Utifrån tidigare utfall.

HME (hållbart medarbetarengagemang) 80,3 - -

(15)

6 Mål

Inför 2018 har Sollentuna kommun fastställt en ny målstyrningsmodell där nämndens mål syftar till att bidra till övergripande mål och till att uttrycka nämndens behov av utveckling i

verksamheterna. Nämndmålen ska vara få och möjliggöra nedbrytning i verksamheterna. I detta avsnitt av verksamhetsplanen redovisas nämndens mål för 2018 med tillhörande indikatorer, enligt den nya styrmodellen.

Övergripande mål:

6.1 Trygghet och välfärd genom livet

Nämndmål:

6.1.1 Alla elevers och skolors resultat ska förbättras Beskrivning

Sollentuna kommun har som mål att ha Sveriges bästa skolor och ha landets högsta meritvärde.

För att nå dit behöver alla elever ges förutsättningar att förbättra sina resultat så långt det är möjligt. Likvärdigheten inom och mellan Sollentunas skolor måste förbättras. Detta gäller både mellan skolor men även utifrån kön och socioekonomisk bakgrund. Det får dock inte innebära att ambitionsnivån för de skolor som har de bästa resultaten sänks. Glappet mellan nivån på meritvärdena och andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen ska minska.

Förväntat resultat

Det samlade resultatet i de kommunala skolorna baserat på 17 betyg ska öka. Andelen elever som uppnår kunskapskraven ska öka. Spridningen av resultat mellan pojkar och flickor ska minska. Behörighetsgraden till gymnasieskolan ska öka. Målet är långsiktigt.

Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Målvärde

2018 Åk 1 kunskapskrav svenska kommunala

grundskolor

80 %

Nytt kunskapskrav från och med läsåret 2017/2018 Åk 3 kunskapskrav matematik kommunala grundskolor

66 66 65 80

Utifrån tidigare utfall. Från och med 2018 endast kommunala enheter. Kunskapskrav beräknas utifrån resultat från nationella proven.

Åk 3 kunskapskrav svenska kommunala grundskolor

75 % 75 % 80 % 80 %

Utifrån tidigare utfall. Från och med 2018 endast kommunala enheter. Kunskapskrav beräknas utifrån resultat från nationella proven.

ÅK 6 kunskapskrav svenska kommunala grundskolor

97,8 % 98,1 % 100 %

Utifrån tidigare utfall. Från och med 2018 endast kommunala enheter.

Åk 6 kunskapskrav matematik i kommunala grundskolor

95 % 94,3 % 96 %

Åk 6 kunskapskrav i engelska kommunala grundskolor

96,2 % 97,3 % 99 %

(16)

Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Målvärde 2018 ÅK 9 andel behöriga elever till

gymnasieskolan från kommunala grundskolor

92,8 % 92,2 % 90,1 % 92 %

Utifrån tidigare utfall. Målvärde och historik är från och med 2018 endast kommunala enheter.

ÅK 9 andel elever som uppnått

kunskapskraven i alla ämnen i kommunala grundskolor

86,5 % 87,2 % 84,2 % 86 %

Utifrån tidigare utfall. Historiska värden och målvärde från och med 2018 endast kommunala enheter.

Åk 9 meritvärde i kommunala grundskolor 247,2 255,8 252,7 255 Motivering målvärde

Åk 9 spridning av resultat mellan grupper av elever, skillnad i meritvärde mellan flickor och pojkar i kommunala grundskolor

21,3 24,9 20,3 18

Nämndmål:

6.1.2 Barn och elever ska möta en verksamhet med hög pedagogisk kvalitet Beskrivning

Sollentunas förskolor ska stimulera och utmana varje barn i sin utveckling så att omtanke, hänsynstagande och socialt samspel bildar en helhet.

Förskolebarnen är en del av en undervisande förskola där lekarna och aktiviteternas syfte är ett kontinuerligt lärande och förberedande för grundskolans krav.

Förskoleklassen ska stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla

kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

Alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar och få stöd för att nå de nationella målen.

Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan. Uppdraget handlar om att stödja utvecklingen av såväl normer och värden som kunskaper, ansvarstagande och inflytande.

I samverkan ska förskollärare i förskolan och förskoleklassen, lärare i övriga berörda skolformer och fritidshemmet utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i

utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande.

Verksamhetens resultat behöver följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Varje skola ska ha tydliga kända rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet på lokal nivå. Dessa rutiner ska väl hänga samman med det kommunövergripande årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet.

(17)

Åtgärder och insatser för att höja verksamhetens kvalitet har identifierats utifrån analys i skolplattformen och genomförda skattningar. Dessa åtgärder kommer genomföras. Målet är långsiktigt.

2018 Nöjdhet med förskolans verksamhet

kommunala förskolor

94 % 92 % 91 % 93 %

Nöjdhet med skolans verksamhet kommunala grundskolor

84,6 % 88,2 % 85 % 87 %

Nöjdhet med fritidshemmens verksamhet kommunala grundskolor

87,6 % 87,6 % 84 % 87 %

SKL:s kvalitetsmätning SAMSA för kvalitet i kommunala förskolor, andel röd värdering

17 % 6 %

Nytt verktyg för skattning av förskolans kvalitet. Ju färre röda värderingar desto bättre.

SKL:s kvalitetsmätning SAMSA för

undervisning i kommunala förskolor, andel röd värdering

17 % 6 %

Nytt verktyg för värdering av förskolans kvalitet av undervisning. Ju färre röda värderingar desto bättre.

Markerade barn i skolplattformen som visar på förskolans arbete med socialt samspel, kommunala förskolor

100 %

Ny indikator utifrån tidigare målsättning för förskolan

Nämndmål:

6.1.3 Sollentunas barn och elever ska uppleva trygghet i verksamheten Beskrivning

Trygghet är ett nyckelbegrepp i förskolans läroplan. Alla barn ska känna sig trygga i förskolan.

För att Sollentunas elever ska kunna prestera så bra som möjligt i skolan är det viktigt att de känner sig trygga. Det är därför viktigt att arbetet mot mobbning och kränkningar fortsätter och det långsiktiga målet är att ingen elev ska känna sig utsatt. Det är viktigt att skolans arbete med trygghet och elevhälsa präglas av ett hälsofrämjande och förebyggande förhållningssätt.

Vårdnadshavaren i förskolan ska uppleva att deras barn är trygga i verksamheten. Andelen elever som uppger på Olweusenkäten att de blivit utsatta för mobbning ska minska. Målet är långsiktigt.

2018 Upplevelse av trygghet i kommunala

förskolor

96 % 95 % 95 % 96 %

Utifrån tidigare utfall. Från och med 2018 endast kommunala förskolor

(18)

Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Målvärde 2018 Andel elever som upplever sig mobbade i

kommunala grundskolor

4,5 4,3 5,3 4,7

Utifrån tidigare utfall. Från och med 2018 endast kommunala skolor.

Andel elever som uppger att dom trivs i skolan

96 % 97 %

Motivering målvärde Utifrån tidigare års resultat

Övergripande mål:

6.2 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt

Nämndmål:

6.2.1 Minskad miljöpåverkan i den kommunala verksamheten Beskrivning

I september 2016 antog kommunfullmäktige en ny miljöplan. Målet är att Sollentuna ska vara den första kommunen i landet som tillgodoser sina behov utan att tära på jordens resurser.

Senast 2020 ska vår klimatpåverkan från mat ha minskat, förskolornas kemikaliepåverkan ska ha minskat utifrån kemikalieplanen och förutsättningarna för källsortering på enheterna ska systematiskt förbättras.

Löpande ökar elevernas och förskolebarnens miljökompetens. Mängden slängd mat minskar, kemikalieplanens planerade åtgärder genomförs successivt inom given tidsram och enheternas källsortering ökar. Målet är långsiktigt.

2018 Antal genomförda åtgärder i

kemikalieplanen

80 %

Motivering målvärde Utifrån tidigare utfall

Andel kommunala verksamheter som källsorterar avfall

50 %

Ny indikator utifrån kommunens miljöplan

Mängden matsvinn per person 30 27

Motivering målvärde Kommunens miljöplan

Övergripande mål:

6.3 Attraktiv och effektiv organisation

Nämndmål:

6.3.1 Effektiv resursanvändning Beskrivning

Verksamheternas resurser ska användas så effektivt som möjligt.

Sollentuna kommuns arbetsgivarmärke ska stärkas så att medarbetare med rätt kompetens kan rekryteras och behållas.

(19)

Verksamheten bedrivs utan underskott samt gör säkra prognoser. Andelen personal med adekvat kompetens ökar. Målet är långsiktigt.

2018 Andel personal i den kommunala skolan

med adekvat pedagogisk högskoleexamen

83,4 % 81,6 % 83 %

Andel årsarbetare i den kommunala förskolan med pedagogisk

högskoleexamen

35 % 32,8 % 34 %

God prognossäkerhet 99 %

Motivering målvärde Utifrån centrala direktiv

Andel årsarbetare i de kommunala fritidshemmen med pedagogisk högskoleexamen

15,8 % 16,4 % 17 %

Utifrån tidigare utfall samt extra satsning.

Nämndmål:

6.3.2 Stärkt tillgänglighet genom digital kommunikation och service Beskrivning

Sollentunas kommunala enheter arbetar med kommunikation som ett viktigt strategiskt verktyg, både internt och externt. En ny gemensam skolplattform har implementerats för att underlätta och effektivisera lärarnas dokumentation samt elevers och vårdnadshavares delaktighet i barnets/elevens kunskapsutveckling. E-tjänster för anökningar har tillgängliggjorts.

Alla verksamheter har etablerad kommunikation med elever och vårdnadshavare i den gemensamma skolplattformen. Tillgängliga e-tjänster används som primära

kommunikationsvägar. Målet är på årsbasis.

2018 Andel kommunala enheter som använder

skolplattformen som primär kommunikationskanal

100 %

Målsättning som definierats i implementeringen av ny gemensam skolplattform

Andelen skolskjutsansökningar via e-tjänst 50 %

Ny indikator utifrån ett preliminärt nuläge för 2017.

Andel unika användarinloggningar i skolplattformen från vårdnadshavare

75 % 90 %

Ny implementerad skolplattform för delaktighet och kommunikation

(20)

7 Risker och åtgärder - internkontroll

Nämnden ska årligen fastställa risker och åtgärder inom ramen för internkontroll. Från och med 2018 redovisas riskhanteringen integrerat i nämndens verksamhetsplan.

Enligt kommunallagen 6 kapitlet 7§ så ska nämnderna var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt och de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nämnden ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.

För att göra detta har under hösten genomförts fyra workshops för att inventera risker.

Workshops har genomförts ihop med rektorer, administrativa avdelningen, ekonomiavdelningen samt avdelningen för stöd och utveckling. Workshops har även kompletterats med intervjuer.

Metoden har varit att ta hänsyn till mål och utmaningar under 2018, vilka förbättringsområden som finns, oönskade händelser som kan inträffa samt vilken utveckling som krävs framgent.

Utifrån detta har risker identifierats.

Totalt har 41 risker identifierats. För riskerna har även sannolikhet och konsekvens poängsats så ett riskvärde kunnat beräknats. Efter riskidentifieringen har ledningsgruppen också gått igenom samtliga riskerna och deras värderingar samt beslutat hur riskerna med höga riskvärden ska hanteras. De flesta hanteras inom ordinarie rutiner och uppdrag. Detta eftersom god

internkontroll kännetecknas av att identifiera och hantera brister och risker inom ordinarie rutin och uppdrag. Att nämnden har en god internkontroll granskas genom att kontrollera att ordinarie rutiner och uppdrag fungerar. Totalt har fyra processer identifierats där kontroll av hur

processerna fungerar kommer göras under 2018. Övriga identifierade risker med högre riskvärden hanteras inom ordinarie uppdrag.

(21)

7.1 Statsbidrag orsakar verksamhet som inte är långsiktig

Orsak

Statsbidrag beviljas kontinuerligt utifrån ändamål som staten vill satsa på. Effekten blir i vissa fall negativ. Till exempel statsbidrag för att införa små barngrupper har inneburit att vissa enheter genomfört förändringen första året och får statsbidrag. År två har man fortsatt minskade barngrupper men får inget extra stöd. Det leder till att ytterligare effektivisering måste göras i verksamheten för att nå ett utfall i nivå med budget.

Åtgärder Hur? Ansvar

(funktion)?

Utvärdera

statsbidragsprocessen

Under 2017 fastställdes en ny process för att hantera statsbidrag. Denna utvärderas samt utifrån utvärderingen justeras.

Ekonomiavdelning en

7.2 Att kränkningar inte rapporteras in till huvudmannen

Orsak

Skolinspektionen efterlyste under 2017 rutiner kring detta. Rutinerna har åtgärdats och nu ska uppföljning ske av de nya rutinerna.

(funktion)?

Granskning av hur rapportering skett

Uppföljning efter tertialrapport 2 om hur rutinen fungerat.

Administrativa avdelningen

7.3 Att fel lön utbetalas till medarbetare

Orsak

Saknas centrala rutiner för kontroll av löner i kommunen. Löneutbetalningar är den största utgiften nämnden har och det är viktigt att rätt lön går till rätt medarbetare.

(funktion)?

Kontroll av att korrekt lön utbetalas.

I samband med att ekonomisystemets prognosmodul införs kommer även kontroll av lönelistor inarbetas. Rutinen kommer

kontrolleras sista halvåret 2018.

Ekonomiavdelning en

7.4 Elever som är mantalsskrivna i kommunen går inte i skolan.

Orsak

Cirka 100 elever som är mantalsskrivna i kommunen men inte skolplacerade. Orsaken är att de troligen går i skola i annan kommun. Inventering samt kontroll måste göras av att dessa elever uppfyller sin skolplikt.

(funktion)?

Skärpa rutinerna kring kontroll av skolpliktsbevakning

Uppföljning av hur skärpta rutiner för skolpliktsbevakning genomförts samt vad resultatet visar.

Avdelningen för stöd och utveckling

(22)

8 Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete

Utifrån ett gemensamt årshjul för de kommunala enheterna följs resultat upp och utfallet analyseras för att säkerställa att rätt åtgärder vidtas för att säkerställa en hög kvalitet.

I augusti/september genomförs resultatdialoger individuellt på varje enhet där föregående läsårs utfall och målsättning för kommande läsår stäms av tillsammans med enheternas ledning, skolchef och tjänstemän. Uppföljning av enheternas systematiska arbetsmiljöarbete genomförs under hösten och utfallet av höstterminens kunskapsresultat följs upp vid resultatdialoger i grupp i januari

Regelbundna screeningar av elevernas kunskapsutveckling genomförs under våren via nationella ämnesprov och andra bedömningsstöd. Kundundersökning till elever och

vårdnadshavare och prioriterade personalområden som till exempel sjukfrånvaro sker under våren.

Större undersökningar och viktiga mätningar som ingår i förbättringsarbetet

 April - Kundundersökning elever och vårdnadshavare

 Maj/juni - Olweusenkät avseende mobbning

 Oktober - betyg åk 6 och 9, officiell statistik på Siris och Kolada

 November - nationella prov åk 3, 6 och 9, officiell statistik på Siris och Kolada