Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-579 210 44 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
1. Utveckling av skolresultat läsåret 2015/2016
1.1 Meritvärden och betyg
Resultaten från elevernas slutbetyg vårterminen 2016 beskrivs nedan utifrån elevernas genomsnittliga meritvärde, elevernas ämnesbetyg samt elevernas behörighet till gymnasieskolan. Det är enbart slutbetyg för de kommunala enheterna som redovisas.
De officiella resultat som redovisas på Skolverkets webbplats SIRIS och i kommun- och landstingsdatabasen Kolada (Rådet för främjande av kommunala analyser) visar att samtliga resultat för årskurs 9 har förbättrats i jämförelse med föregående läsår. Avseende meritvärde återfinns Sollentuna på 7:e plats i riket för samtliga huvudmän och på 6:e plats bland kommunala huvudmän.
Våren 2016 gick 876 elever i årskurs 9 i Sollentuna, varav 79 procent i kommunala skolor. Under läsåret 2015/2016 invandrade ovanligt många barn till Sverige. I statistiken syns dessa nyligen invandrade elever framför allt i antal elever med okänd bakgrund. Elever med okänd bakgrund avser elever som saknar personnummer. Att personnummer saknas kan bero på att eleven ännu inte blivit folkbokförd i Sverige, men det kan även finnas andra orsaker till detta. I Skolverkets statistik redovisas alltid siffror både inklusive och exklusive elever med okänd bakgrund, med anledning av den stora förändringen i elevsammansättning samt svårigheter i betygssättning av nyanlända elever. De elever som i statistiken benämns nyinvandrade är elever som blivit folkbokförda i Sverige under de senaste fyra åren.
Avseende meritvärde hade barn- och utbildningskontoret som ett delmål satt upp ett förväntat resultat för läsåret 2015/2016 att det samlade resultatet i årskurs 9 skulle öka till 250 poäng baserat på 17 betyg. Skolverkets officiella statistik visade att målet överträffades med ett genomsnittligt meritvärde för samtliga elever i de kommunala skolorna på 255,8. Om inte elever med okänd bakgrund inräknas blev meritvärdet 255,8 och om inte heller nyinvandrade elever inräknas blev det 260,1 för de kommunala skolorna. Avseende
meritvärden fortsätter alltså eleverna i Sollentunas kommunala skolor att nå den högt satta målsättningen.
Målet att alla elever ska nå målen i alla ämnen nådde inte riktigt den ambitiösa nivå som sattes för läsåret. Målet var att andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen i åk 9 skulle vara minst 90 procent. Samtliga elever inräknade nådde 83,4 procent godkänt betyg i alla ämnen. Om inte elever med okänd bakgrund inräknas blev värdet 87,2 procent och om inte heller nyinvandrade elever inräknas blev målet i princip uppnått med ett värde på 89,8 procent för de kommunala skolorna.
Elevernas ämnesbetyg
Betyg sätts enligt betygskalan A-F, där A-E är godkända betyg och F är ett underkänt betyg som visar att eleven inte nått upp till kunskapskraven i ämnet.
Har betyg inte kunnat sättas på grund av att eleven varit frånvarande så sätts ett streck (-). Majoriteten av ämnena i grundskolan är obligatoriska och läses av samtliga elever. Ett mindre antal ämnen, moderna språk som språkval
respektive elevens val, modersmål, teckenspråk och svenska som andraspråk läses endast av elever som valt eller är berättigade att läsa dessa ämnen.
Diagrammet nedan visar fördelningen av betyg i respektive ämne vårterminen 2016.
Som diagrammet visar finns det variationer i betygsfördelningen mellan olika ämnen. Idrott och hälsa, engelska samt hem- och konsumentkunskap är de ämnen som hade högst andel höga betyg. Högst andel låga betyg hade svenska som andraspråk, följt av matematik.
Tabellen nedan visar fördelningen av betyg genom en så kallad genomsnittlig betygspoäng som avspeglar det genomsnittliga betyget i respektive ämne. En hög genomsnittlig betygspoäng innebär att en stor andel elever har höga betyg.
Den genomsnittliga betygspoängen i respektive ämne beräknas för elever som fått betyg (A-F). Betygsteget F ger 0 poäng, E ger 10 poäng, D ger 12,5, C ger 15, B ger 17,5 och A ger 20 poäng.
Totalt Flickor Pojkar
Ämne Betygs- Andel (%) Betygs- Andel (%) Betygs- Andel (%)
poäng med A-E poäng med A-E poäng med A-E
Bild 15,5 98,5 16,8 98,7 14,4 98,3
Engelska 16,5 97,9 16,8 98,2 16,3 97,7
Hem och konsumentkunskap 16,4 98,5 17,6 99 15,4 98,1 Idrott och hälsa 16,2 96,4 16,1 96,2 16,3 96,6
Matematik 14,3 96,6 14,5 97 14,2 96,2
Moderna språk, språkval 15 98,2 15,9 98,2 14,2 98,1
Modersmål 18,4 95,9 18,4 97,1 18,4 94,4
Musik 15,3 98,2 16,1 98,7 14,7 97,7
Biologi 15,5 97,8 16,4 99 14,8 96,8
Fysik 15 97,3 15,5 98,7 14,6 96,2
Kemi 14,6 96,6 15,2 98,7 14 94,9
Geografi 15,3 97,7 16 99,2 14,7 96,4
Historia 15,5 98 16 99 15,1 97,3
Religionskunskap 15,1 97,3 16 99,5 14,4 95,6
Samhällskunskap 15,1 98 15,9 99,2 14,5 97,1
Slöjd 15,9 98,6 17,1 99 15 98,3
Svenska 15,6 98,2 16,7 99,4 14,7 97,2
Svenska som andraspråk 10,6 77,9 9,2 68,8 11,6 84,4
Teknik 15,5 97,7 16,1 99 15,1 96,6
Den genomsnittliga betygspoängen visar att eleverna fick högst betyg i ämnena modersmål, följt av engelska, hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa. Lägst genomsnittligt betyg finns i ämnet svenska som andraspråk, följt av matematik och kemi. Pojkar har i genomsnitt 2,4 högre betygspoäng i svenska som andraspråk än flickor, samt marginellt högre poäng i idrott och hälsa. I samtliga övriga ämnen har flickorna i genomsnitt högre betygspoäng, ibland betydligt högre. Störst skillnad är det i ämnet bild där flickorna i genomsnitt har 2,4 poäng högre än pojkarna, det vill säga ett betygssteg, följt av hem- och konsumentkunskap (2,2 poäng), slöjd (2,1) och svenska (2,0).
En mycket hög andel elever når kunskapskraven i Sollentuna. Högst andel har ämnena bild, biologi, historia, samhällskunskap, hem- och konsumentkunskap, moderna språk, slöjd och svenska på 98 procent. Inget ämne har en lägre andel än 96 procent (idrott och hälsa, kemi, matematik), utom svenska som
andraspråk som ligger avsevärt lägre på 72 procent. Kring just ämnet svenska som andraspråk är det dock svårt att dra några generella slutsatser. Elevantalet är förhållandevis litet och olika individers skiftande förkunskaper och skolvana kan ha stort genomslag på andelen som når kunskapskraven. Dessutom börjar vissa av eleverna läsa ämnet när en mycket kort tid av grundskolan återstår.
Ämnena svenska och matematik analyseras djupare under punkt 1.4 och 1.5.
Diagrammet nedan illustrerar det genomsnittliga meritvärdet åren 2011-2016, samt skillnaden mellan flickor och pojkar. Flickor har i genomsnitt ett högre meritvärde än pojkar. Vårterminen 2016 var flickornas meritvärde 269,1 vilket är en ökning från 2015 då värdet var 248,5. Värdet för pojkarna har också har också ökat. Båda grupperna har lyft det totala meritvärdets placering, dock har spridningen ökat då flickornas meritvärde ökat i högre grad än pojkarnas. En stor del av ökningen mellan 2013 och 2014 beror på ändringar i beräkningen av det genomsnittliga meritvärdet. Maximalt meritvärde ändrades då från 320 poäng till 340.
200 220 240 260 280
2011 2012 2013 2014 2015 2016
Genomsnittligt meritvärde slutbetyg åk 9 kommunala skolor i Sollentuna
Flickor Pojkar Totalt
1.2 Behörighet till gymnasieskolan
För att vara behörig till gymnasieskolan måste man ha klarat kunskapskraven i ämnena engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk. Den som väljer ett yrkesprogram måste från och med hösten 2011 också ha betyg i ytterligare fem ämnen, det vill säga totalt åtta ämnen. För de
högskoleförberedande programmen gäller att eleven även måste ha godkänt betyg i ytterligare nio ämnen, alltså sammanlagt tolv ämnen.
Eleverna söker till gymnasieskolan med ett meritvärde som räknas fram utifrån slutbetyget. Meritvärdet beräknas som summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Från och med ansökan till gymnasiet läsåret 2014/15 får de sökande som fått betyg i modernt språk som språkval räkna med det som ett 17:e betyg i meritvärdet, utöver de 16 bästa betygen i övrigt. Maxvärdet för meritvärdet blir då 340 poäng istället för som tidigare 320 poäng. Det innebär att statistiken över meritvärde kommer att förändras. Tidigare har meritvärdet beräknats av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Det är endast språket inom ramen för språkval som ger extra meritpoäng och som kan läggas till som ett 17:e ämne.
För gymnasiebehörigheten var barn- och utbildningskontorets mål satt till att 95 procent skulle bli behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram. Värdet för den totala elevgruppen slutade på 88,2 procent. Om elever med okänd bakgrund inte inräknas blev värdet 92,2 procent och om inte heller
nyinvandrade elever inräknas blev målvärdet uppnått med en slutsumma på 94,9 procent för de kommunala skolorna.
Målet att minska spridningen av resultat mellan pojkar och flickor i årskurs 9 till 17 uppnåddes inte, då flickorna hade hela 25 poäng (exklusive elever med okänd bakgrund) högre än pojkarna i genomsnitt.
1.3 Kunskapsutveckling åk 1-5
I åk 1-5 har ett gemensamt kalkylark med två nivåer (röd och grön) så kallad
”Trasmattan”, använts för sammanställning av antal och andel elever per klass/årskurs och ämne för avstämning av måluppfyllelsen och underlag för att följa progressionen. Från och med läsåret 2016/2017 kommer motsvarande uppföljning genomföras i skolplattformen på tre nivåer.
Det finns ett systematiskt arbete för att fånga upp de elever som inte klarar kunskapskraven i svenska och matematik i åk 1-5. Generellt är måluppfyllelsen god i åk 1-5 i alla ämnen. Matematik är det ämne som har flest röda
bedömningar generellt, följt av svenska. Många gör, förutom FAT (Förstå och använda tal) och NSL (Nya språket lyfter), andra screeningar i olika årskurser som stäms av vid klasskonferenserna.
Man ser inte stora generella skillnader på pojkar och flickors resultat i den röd/gröna trasmattan. Många som använder fler nivåer än två i bedömningarna framhåller dock att flickorna dominerar på de högre och pojkarna på de lägre nivåerna samt att pojkarna har fler extra anpassningar.
1.4 Matematik
Betyg årskurs 9
Betygsresultatet i matematik för flickor och pojkar sammanräknat i åk 9 har sedan läsåret 2012/2013 rört sig mellan 95,1-96,6 procent av eleverna som klarar godkänt, det vill säga får betyget A-E. Det högsta resultatet uppmättes det gångna läsåret och visade att 96,6 procent av Sollentunas elever som lämnade grundskolan 2016 har fått ett godkänt betyg i matematik. Detta är en ökning med 0,5 procentenheter från 2014/2015.
Spridningen mellan könen är mycket liten, 97 procent av flickorna och 96,2 procent av pojkarna har fått ett godkänt resultat i matematik och diskrepansen mellan betyg och resultat på de nationella ämnesproven i matematik har minskat. Den totala betygspoängen i matematik var 14,3. Flickorna fick 14,5 och pojkarna 14,2, vilket också visar på en mycket liten spridning mellan könen.
Läsår Andel elever med betyg A-E i kommunala + fristående skolor 2015/16 96,6 (flickor 97 pojkar 96,2) %
2014/15 95,1 %
2013/14 95,7 %
2012/13 96,5 %
Betyg årskurs 6
Betygsresultaten i matematik för flickor och pojkar sammanräknat i åk 6 ligger lägre än läsåret 2014/2015, vilket innebär en sänkning från 95,3 till 92,9 procent som nått lägst betyget E. Här kan noteras att den stora skillnaden från läsåret innan ligger mellan kommunala skolors resultat på 94,3 procent och fristående skolors resultat på 88,3 procent. De kommunala skolornas värde ligger ungefär likvärdigt de senaste åren medan de fristående har sänkt sitt resultat med närmare åtta procentenheter.
I årskurs 6 har en högre andel pojkar nått minst betyget E, 94,1 procent jämfört med flickornas 91,4 procent. Betygspoängen skiljer inte nämnvärt, pojkarna har 13,9 poäng och flickorna 13,8.
Läsår Andel elever med betyg A-E i kommunala + fristående skolor
2015/16 92,9 % (K 94,3 F 88,3)
2014/15 95,3 %
2013/14 94,8 %
2012/13 95,9 %
Nationella ämnesproven i matematik åk 9
Elevernas resultat i de nationella ämnesproven i åk 9 för matematik läsåret 2015/2016, har ökat med 6 procentenheter sedan föregående läsår. Detta innebär att 95,3 procent har klarat godkänd nivå på årets prov.
I förra årets UiM (åk 8) uppmärksammades det att kommunens resultat inte var likvärdigt mellan flickor och pojkar (flickor 67%, pojkar 73%).
Enligt årets nationella ämnesprov har pojkarna har klarat sig något bättre med 95,8 procent jämfört med flickornas resultat på 94,7 procent, men är betydligt mer likvärdigt mellan könen än vad samma elevgrupp uppvisade i förra årets UiM resultat. Resultaten överensstämmer med betygen och ligger även i linje med de resultat som framkommit i Pisa-undersökningen.
Läsår Andel elever med provbetyg A-E kommunala+fristående skolor
2015/16 95,3 %
2014/15 89,3 %
2013/14 92,9 %
2012/13 94,5 %
2011/12 90,4 %
Nationella ämnesproven i matematik åk 6
Sedan nationella ämnesprov i matematik för åk 6 introducerades, har
kommunen redovisat ett elevresultat på drygt 90 procent som uppnått betyget A-E i sammanvägt resultat. Årets resultat är en svag nedgång sedan förra året, från 96 till 93 procent. Detta kan förklaras med att proven ser olika ut från år till år och att det är olika elevgrupper som testas.
Fördelningen mellan de fristående och kommunala enheterna är avgörande.
Läsår Resultat kommunala skolor
Resultat kommunala + fristående skolor
2015/16 94,4 % 92,6 %
2014/15 95,4 % 95,7 %
2013/14 95,7 % 95,8 %
2012/13 95,3 % 95,6 %
Nationella ämnesproven i matematik åk 3
Då det inte finns något sammanvägt provbetyg för åk 3 i de nationella
ämnesproven för matematik visar nedanstående siffror andelen elever som nått kravgränsen per delprov totalt.
Resultatet för åk 3 visar på en ökning med knappt en procentenhet sedan 2014/2015. När det gäller årskurs 3 står de kommunala skolorna för ett lägre resultat än de fristående.
Skolresultaten har återkopplats till samtliga rektorer under resultatdialogerna under augusti/september 2016.
Läsår Resultat kommunala skolor
Resultat kommunala + fristående skolor
2015/16 90,2 % 91,4 %
2014/15 89,6 % 90,6 %
2013/14 86,6 % 88,0 %
2012/13 91,5 % 92,2 %
2011/12 89,9 % 90,7 %
Utvärdering i matematik, UiM (fd. PRIM-test), åk 8
UiM är ett 3-delat prov som avser att kartlägga elever i åk 8 gällande
taluppfattning, problemlösning samt ett specifikt område som varierar från år till år. Provet utformas av Stockolms universitet på uppdrag av Sollentuna kommun. Årets resultat (2016) visar att 80 procent av eleverna når kravgränsen gällande taluppfattning och 72 procent av eleverna når kravgränsen för
problemlösning. När det gäller geometri redovisas ett resultat på 82 procent, vilket är en ökning från 81 procent då området senast testades 2012/2013.
Det kan konstateras att årets resultat har höjts ytterligare ganska rejält på samtliga delområden.
Läsår Taluppfattning Problemlösning 3:e området
2015/16 80 72 82 (geometri)
2014/15 70 68 76 (statistik och sannolikhet)
2013/14 66 65 81 (algebra)
2012/13 76 63 81 (geometri)
2011/12 77 59 82 (statistik och sannolikhet)
Förstå och använda tal, FAT
De kommunala skolorna i Sollentuna följer elevernas kunskapsutveckling i matematik i årskurserna 1, 2, 4, 5 och 7. Diagnosmaterialet som används är Förstå och använda tal, FAT (Alistair McIntoshs, Nationellt Centrum för matematik, NCM, Göteborgs universitet), vilket är ett bedömningsstöd för lärare gällande elevers taluppfattning. Inför läsår 2015/2016 redovisas resultatet
utifrån andel rätta svar. Denna förändring uppkom efter ett behov att hitta ett mer användbart mått att jämföra år samt årskurser.
Det man kan se av 2016 års resultat är att de yngre åren fortfarande har starkast resultat och att det sedan sjunker för varje årskurs. Varje enhets resultat har analyserats och diskuteras på resultatdialoger med samtliga rektorer under september månad. Efter att ha uppmärksammat behovet att lyfta den allmänna kunskapen om FAT hos lärarna innehöll, under våren 2016, en av LUC matematikträffar en genomgång av FAT, samt att alla deltagande lärare analyserade resultat och utifrån didaktiska diskussioner arbetade med konkreta undervisningsförslag.
FAT 2016
Årskurs Andel rätta svar
1 96,6
2 85,9
4 77,3
5 72,5
7 70,9
Lokala utvecklingscentra i matematik, LUC matematik
Under 2016 har LUC matematik koncentrerat sig på, genom det kollegiala samtalet och samarbetet, uppföljning och utvärdering av resultat, planering av undervisningen och tillgänglighet samt utförande av undervisningen. Träffarna har dels varit uppbyggda av gemensamma föreläsningar samt diskussioner och workshops i mindre grupper. Innehåll har arbetats fram både av den lilla styrgruppen innehållande rektorer, biträdande rektorer och skolutvecklare samt av den stora styrgruppen innehållande alla förstelärare i matematik.
Särskilt begåvade elever
Sollentuna kommun var en av de 7 kommuner som tillsammans med SKL formulerade en handlingsplan gällande elever med särskild begåvning. Denna plan har under 2016 reviderats. Planen har sin utgångspunkt i matematik och Sollentuna har under 2016 fortsatt sin satsning Pizzaklubben för elever med särskild fallenhet för matematik, nu för årskurs 2-9. BUK har tillsammans med Edsbergsskolan organiserat både en våromgång samt en höstomgång av Pizzaklubben med ett par hundra sökande till varje omgång.
1.5 Svenska
Statistiken redovisar sammanvägt resultat för kommunala och fristående skolor och är hämtad från: Skolverket - SiRiS kvalitet och resultat i skolan
Betyg åk 9
Andel elever totalt som nått lägst betyget E i svenska har mellan åren 2013 och 2016 legat mellan 98,1 procent och 98,7 procent. Det sammanlagda
betygsresultatet i svenska under åren 2013 och 2016 rör sig mellan 15,1 och 15,6 betygspoäng. Flickornas genomsnittliga betygspoäng i svenska ligger mellan 16,0 och 16,7, för pojkarna ligger resultatet mellan 14,4 och 14,7.
Pojkarnas betygspoäng ligger ca 2 poäng under flickornas resultat. Ingen märkbar förändring har skett mellan åren 2013 och 2016 gällande skillnader i pojkarnas och flickornas betygspoäng som helhet i svenska.
Kommunen har förhållandevis få elever med slutbetyg i svenska som andraspråk i åk 9. Av dessa uppnår 78 procent betyget A-E. På grund av den låga andelen elever som läser svenska som andraspråk är det svårt att dra slutsatser utifrån resultaten. Det arbetet görs på skolnivå.
Betyg åk 9 svenska 2016
Antal elever Total Flickor Pojkar
Totalt Flickor Pojkar Betygs- poäng
Andel (%) med A- E
Betygs- poäng
Andel (%) med A- E
Betygs- poäng
Andel (%) med A- E
797 363 434 15,6 98,2 16,7 99,4 14,7 97,2
Betyg åk 9 svenska som andraspråk 2016
Antal elever Total Flickor Pojkar
Totalt Flickor Pojkar Betygs- poäng
Andel (%) med A-E
Betygs- poäng
Andel (%) med A-E
Betygs- poäng
Andel (%) med A-E
77 32 45 10,6 77,9 9,2 68,8 11,6 84,4
Betyg åk 6
Andel elever med betyg A-E i svenska samt resultat för genomsnittlig
betygspoäng i svenska ligger i stort sett oförändrad från läsåret 2014/2015. Från läsåret 2012/2013 har resultatet ökat något för varje år, från 96,6 procent år 2013 till 98,3 procent år 2016. Pojkarnas betyg ligger ca 2 betygspoäng under flickornas betygspoäng.
Även i åk 6 har kommunen förhållandevis få elever som läser svenska som andraspråk. Av dessa uppnår 70,1 procent betyget A-E. På grund av den låga andelen elever som läser svenska som andraspråk är det svårt att dra slutsatser utifrån resultaten. Det arbetet görs på skolnivå.
Betyg åk 6 svenska 2016
Antal elever Andel (%) med A-E Genomsnittlig betygspoäng Totalt Flickor Pojkar Total Flickor Pojkar Total Flickor Pojkar
924 422 502 98,3 98,8 97,8 14,5 15,5 13,7
Betyg åk 6 svenska som andraspråk 2016
Antal elever Andel (%) med A-E Genomsnittlig betygspoäng
Totalt Flickor Pojkar Total Flickor Pojkar Total Flickor Pojkar
77 35 42 70,1 74,3 66,7 8,6 9,1 8,2
De nationella ämnesproven i svenska åk 9
Resultatet för ämnesproven, åk 9 i svenska, ligger stabilt högt över tid sedan 2012/2013, med cirka 98-99 procent av eleverna med godkänt resultat i
ämnesproven i svenska. Fler flickor än pojkar når samlat betygsresultat A-E på proven och av flickorna når i stort sett 100 procent betyg A-E.
Andel i procent som når betyg A-E
Läsår Flickor Pojkar Total
2015/2016 100* 96,9 98,0
2014/2015 100* 98,0 98,5
2013/2014 100* 98,1 98,6
2012/2013 100* 97,8 98,8
*Observera att om antalet elever med provbetyg F är färre än 5, så visas andelen med A-E som 100.
De nationella ämnesproven i svenska åk 6
Den andel av eleverna som nått godkänt resultat, det vill säga betyg A-E, i ämnesproven i svenska har mellan läsåren 2012/2013 och 2015/2016 legat mellan 97,0 procent och 98,0 procent. Fler flickor än pojkar når samlat
betygsresultat A-E på proven och av flickorna når i stort sett 100 procent betyg A-E läsåret 2015/2016.
De delprov som genererar de lägre resultaten finner man inom de skriftliga förmågorna. Färre pojkar än flickor når godkänt resultat på det delprov som mäter skriftlig förmåga.
Nationellt ämnesprov åk 6 andel i procent som når betyg A-E
Läsår Flickor Pojkar Total
2015/2016 100* % 96,5 % 97,6 %
2014/2015 98,8 % 97,3 % 98,0 %
2013/2014 98,5 % 96,6 % 97,6 %
2012/2013 97,7 % 96,5 % 97,0 %
*Observera att om antalet elever med provbetyg F är färre än 5, så visas andelen med A-E som 100.
De nationella ämnesproven i svenska åk 3
Följande statistik är inrapporterad av de kommunala grundskolorna till barn- och utbildningskontoret via Dexter och finns inte presenterad i SiRiS.
Det finns inte något provbetyg för åk 3 i de nationella ämnesproven för svenska. De redovisade siffrorna visar hur många procent av eleverna i de kommunala grundskolorna som har nått godkänt resultat på samtliga delprov.
Fler flickor än pojkar når godkänt resultat på samtliga delar av nationella proven i svenska. I jämförelse med 2014/2015 har dock fler pojkar nått godkänt resultat år 2015/2016.
Nationellt ämnesprov åk 3
Elever åk 3 som nått godkänt resultat på samtliga delprov på nationella ämnesproven i svenska.
Läsår Flickor andel i % Pojkar andel i % Total andel i %
2015/2016 83,7 72,1 77,7
2014/2015 84 65 75
2013/2014 77 66 71
2012/2013 88 75 81
2011/2012 77 67 71
2010/2011 76 66 71
Kartläggningsmaterialet Nya språket lyfter (NSL), åk 1-2, åk 4-5
De kommunala skolorna i Sollentuna följer elevernas kunskapsutveckling i åk 1 och 2 genom Skolverkets diagnosmaterial Nya språket lyfter, vilket är ett bedömningsstöd för lärare gällande elevers läs- och skrivutveckling. Sedan 1 juli 2016 är det obligatoriskt för huvudmän i grundskolan att använda
bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1. För att bättre kunna följa kunskapsprogressionen i svenska under åk 1-6, beslutade rektorsgruppen under läsåret 2014/2015 att resultaten i NSL åk 4 och åk 5 ska redovisas på samma sätt som NSL åk 1 och åk 2 med start läsåret 2015/2016.
Samtliga kommunala grundskolor F-6 och F-9 har inrapporterat resultat för NSL åk 1 och åk 2. Inrapportering av resultat för NSL åk 4 och åk 5 har gjorts av drygt hälften av de kommunala grundskolorna med klasser i åk 4 och åk 5.
Av inrapporterat resultat från skolorna går att utläsa att det alltjämt behövs stöd till lärare i hur materialet bör användas och hur inrapporteringen skall göras.
Detta för att säkra att materialet blir ett stöd för lärare och elever i arbetet med skriv- och läsinlärningen. Det bör finnas en organisation på skolorna som möjliggör arbetet med NSL och särskilt med tanke på klasser med yngre elever.
Skriva sig till lärande (STL) Språkutvecklande arbetssätt
Sedan 2011 bedriver Barn- och utbildningskontoret en riktad
fortbildningsinsats för lärare gällande Läs- och skrivutveckling integrerat med digitala verktyg (STL). Under åren har modellen (STL) utvecklats till att rikta sig till alla ämnen; Skriva sig till lärande. STL ger verktyg för att arbeta språkutvecklande i alla ämnen.
Syftet med fortbildningsinsatsen är att skapa högre måluppfyllelse och likvärdighet mellan könen gällande läs- och skrivutveckling, att få stöd för att jobba språkutvecklande i alla ämnen åk 1-6 samt ett medvetet användande av digitala verktyg i undervisningen.
Sedan 2014 beforskas resultatet av fortbildningen genom Barn- och
utbildningskontorets Skolutvecklare doktorand Annika Agélii Genlott, Örebro universitet.
Elevresultaten från både den första pilotstudien samt den senaste
forskningsstudien gällande STL visar på ett högt resultat för de elever som arbetat enligt modellen. Forskningsstudien visar även på en signifikant hög likvärdighet mellan könen.
Läsåret 2016/17 innefattar fortbildningen årskurserna 1-6. Alla deltagande lärare har redovisat deras ingångsvärde utifrån NSL-resultat (Nya språket lyfter) vilket ger en utgångspunkt för att jämföra resultaten i slutet av fortbildningen.
STL har det här läsåret också spridits på nationell nivå i ett projekt på SKL som Sollentuna deltar i.
1.6 Kundundersökningar
Kundundersökningen genomförs varje år och svarsgruppen har tidigare varit vårdnadshavare till barn i förskola, förskoleklass, årskurs 2, 5 och 8 samt elever i årskurs 5 och 8. En nyhet 2016 är att ytterligare en elevgrupp tillkommit i årskurs 3 för att stärka kartläggningen av elevernas upplevelse av verksamheten samt att eleverna i årskurs 6 svarat i stället för årskurs 5.
Motsvarande förändring av svarsgrupper till åk 3 och 6 i stället för 2 och 5 har genomförts för vårdnadshavarnas del för att motverka enkättrötthet, då även Skolinspektionens enkät annars skulle besvaras av samma svarsgrupper.
I alla verksamhetsformer är vårdnadshavarna övervägande nöjda med
verksamheten. 88 till 98 procent uppger att barnet trivs respektive tycker att det är roligt i skolan samt att verksamheten/skolarbetet är stimulerande. 90 till 96 procent uppger att man upplever att barnet är tryggt och att personalen bryr sig om barnet. Generellt anser man i alla föräldragrupper att personalen/lärarna är kompetenta och engagerade i barnets utveckling.
Målvärdet för att man som vårdnadshavare kan rekommendera sitt barns förskola är överträffat med två procent och ligger på 92 procent i årets undersökning. 89 procent sammantaget av skolans vårdnadshavare uppger att man rekommenderar sitt barns skola.
91 procent av eleverna i åk 3 uppger att man är nöjda med verksamheten på fritidshemmen och 93 procent att de trivs på fritidshemmen.
Vid verksamhetsplaneringen fastställdes ett förväntat resultat på att andelen elever i årskurs 5 och 8 som svarar Våga visa enkäten att lärarna tar hänsyn till deras åsikter skulle öka till 87 procent. Under verksamhetsåret har en
förändring av svarsgrupperna genomförts inom Våga visa för att undvika att samma grupper av vårdnadshavare och elever utsätts för alltför stor mängd enkäter då Skolinspektionens "skolenkät" tillkommit. På mellanstadiet svarar man nu i åk 6 istället för åk 5. Elever i åk 3 har tillkommit som en ny
svarsgrupp på Våga visa enkäten, för att få in ett barnperspektiv på åsikterna om verksamheten. Bedömningen av åtagandet baseras därför på nedanstående fakta.
I åk 6 på mellanstadiet uppger 77 procent att lärarna tar hänsyn till deras åsikter, vilket är 3 procent högre än föregående års mellanstadienivå. Andelen elever i åk 8 är 63 procent vilket är 3 procent lägre än året innan för högstadiets elever. Sammantaget en nivå på ca 70 procent som är en minskning mot
föregående år, vilket innebär att målvärdet på 78 procent inte uppnåtts. En ny svarsgrupp har dock tillkommit med elever i åk 3. Här svarar 91 procent att lärarna bryr sig om vad eleverna tycker. Ett genomsnitt på samtliga elevgrupper landar på 77 procent som i princip är i nivå med målvärdet.
Om man analyserar hela målområdet ansvar och inflytande för samtliga elever syns dock en svagt positiv trend när man slår ihop samtliga elevgruppers svar.
Elevrådsutbildning har genomförts under hösten 2015 för högstadiets elever i samarbete med elevorganisationen SVEA. En översyn av formerna för den formella demokratin för eleverna i grundskolan har inletts.
Ytterligare en enkätundersökning har genomförts under våren,
Skoinspektionens "skolenkät". Här svarar 77 procent elever i åk 5 och 54 procent elever i åk 9 att de är delaktiga i beslut som berör dem, ett genomsnitt på 66 procent.
Medborgardialoger har genomförts med föräldragrupper inför framtagandet av trycksakerna "Du är viktig" samt "Skolresan".
1.7 Elevers trygghet
Olweusprogrammet är en av mycket få vetenskapligt utvärderade metoder mot mobbning och har visat sig leda till minskad mobbning och bättre skolklimat.
Metoden präglas av en tydlig struktur för hur en skola förebygger mobbning och annan kränkande behandling samt hur man hanterar situationen när mobbning verkligen inträffar.
Sollentuna kommun arbetar systematiskt för att motverka mobbning och annan kränkande behandling i skolan. Som en av de första kommunerna i landet började ett antal skolor 2005 arbeta utifrån det så kallade Olweusprogrammet.
Idag arbetar samtliga kommunala skolor i Sollentuna enligt denna metod och målsättningen är att alla kommunala skolor ska vara certifierade Olweusskolor enligt Olweus standard. I nuläget är 15 skolenheter certifierade, resterande två skolor kommer att ansöka om certifiering under 2016/17.
En viktig del av arbetet är den enkätundersökning som varje skola årligen genomför i årskurs 3 – 9. Den visar på resultatet av genomfört arbete och ger underlag för det kommande. Enkäten har genomförts sedan 2005 i samtliga kommunala skolor. Andelen elever som upplevt sig mobbade i Sollentuna har över tid legat på en förhållandevis låg nivå jämfört med andra kommuner. Från ett värde på cirka 6 procent 2005 har andelen sjunkit stadigt till ca 4,3 procent 2016. Olweusarbetet har av allt att döma gett önskat resultat. I flera skolor låg siffran på runt 2 procent: Runbacka skolor, Vaxmoraskolan, Gillboskolan och Helenelundsskolan.
Sammanfattningsvis visar resultaten av enkätundersökningen 2016:
4,3 procent eller 174 elever upplever sig utsatta för mobbning i Sollentuna.
Den vanligaste formen av mobbning är verbal mobbning.
Andra vanliga former är: att sprida lögner/falska rykten, utestängning samt knuffar/slag.
Mobbning på sociala medier har minskat något sedan förra året. Ett av målen för Olweusarbetet förra året var att minska mobbning och kränkningar på nätet.
70 elever (1,7 procent) uppger att de varit utsatta för mobbning ett år eller längre.
Den mesta mobbningen förekommer på skolgården och i korridorerna. I årskurs 4-6 är skolgården vanligast och i årskurs 7-9 är korridorer den vanligaste platsen.
Drygt 96 procent av våra elever uppger att de trivs i skolan.
