Revisionsrapport
Anders Törnqvist Sophie Karlsson
Mars 2018
Elevers rätt till särskilt
stöd - granskning av barn-
och ungdomsnämndens
styrning och uppföljning
Sollentuna kommun
Innehållsförteckning
1. Sammanfattning ... 3
2. Inledning ... 3
2.1. Bakgrund ... 3
2.2. Syfte och revisionsfråga ... 4
2.3. Revisionsmetod ... 4
2.4. Avgränsning ... 5
3. Allmänt om särskilt stöd ... 6
4. Granskningsresultat ... 6
4.1. Inledande iakttagelser ... 6
4.2. Riktlinjer, rutiner och ansvarsfördelning ... 9
9 4.3. Resurser säkerställda av nämnden... 13
4.4. Kontinuerlig uppföljning av verksamheterna ... 14
5. Revisionell bedömning... 15
5.1. Sammanfattande bedömning ... 15
5.2. Rekommendationer ... 16
1. Sammanfattning
På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sollentuna kommun har PwC genomfört en granskning av barn- och ungdomsnämndens styrning och uppföljning av elevers rätt still särskilt stöd. Granskningens syfte har varit att besvara revisionsfrågan om barn- och ung- domsnämnden genom styrning och uppföljning säkerställer att skolorna arbetar på ett ändamålsenligt sätt avseende barn/elever i behov av särskilt stöd.
Den sammanfattande bedömningen efter genomför granskning är att nämnden genom styrning och ledning i allt väsentligt säkerställer att skolorna arbetar på ett ändamålsen- ligt sätt avseende barn/elever i behov av särskilt stöd. Vi konstaterar att det finns tydliga riktlinjer och rutinbeskrivningar för att utreda och uppmärksamma barn i behov av sär- skilt stöd samt att det finns mallar där roller och ansvar i detta arbete framgår. Vi noterar dock att det till viss del upplevs svårt att navigera bland de dokumentmaller som finns på intranätet. Vi konstaterar att det i dagsläget inte finns några gemensamma riktlinjer för vad som ska dokumenteras kring berörda elever och ser det därför som positivt att detta håller på att tas fram. Vi noterar även att samarbetet med socialtjänst och BUP rörande hemmasittare inte uppfattas fungera tillfredsställande.
Vi ser att nämnden i huvudsak säkerställer att rektor har resurser för barn i behov av sär- skilt stöd samt att detta stöd till stor del ges inom ramen för skolpengen.
Slutligen konstaterar vi att uppföljning och rapportering av aktiviteter och resultat sker re- gelbundet från nämndens sida. Detta genom såväl rapportering från barn- och utbildnings- kontoret som genom att nämnden besöker varsamheterna.
Utifrån granskningens resultat rekommenderas barn- och ungdomsnämnden att:
Se över struktur och tillgänglighet till styrande och stödjande dokument på intra- nätet
Säkerställ en tydlig organisation och ansvarsfördelning för att regelbundet se över och vid behov revidera de styrande och stödjande dokumenten.
Utforma riktlinjer för vad som ska dokumenteras och hur dokumentation ska ske när det gäller elevhälsoärenden och åtgärder för särskilt stöd.
Överväg att avsätta särskilda resurser och kompetenser för att arbeta med hemma- sittarna. Ta initiativ till dialog och samverkan med socialtjänst och BUP angående detta med målet att skapa en gemensam handlingsplan.
2. Inledning
2.1. Bakgrund
Enligt skollagen (SFS 2010:800) ska alla elever ges den ledning och stimulans som de be-
utbildningens mål. Om det befaras att en elev inte kommer att kunna nå de kunskapsmål som minst ska uppnås, ska eleven få stöd. I första hand genom extra anpassning inom ra- men för den ordinarie undervisningen. Om inte stödet bedöms som tillräckligt ska detta anmäls till rektor. Rektor ansvarar för att elevens behov skyndsamt utreds. Om utred- ningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd, ska eleven ges sådant stöd. Ett åtgärds- program ska upprättas.
Särskilt stöd och åtgärdsprogram är bland de vanligaste kritikområdena inom Skolin- spektionens regelbundna tillsyn samt vid anmälningsärenden. Ofta kritiseras standardlös- ningar som inte utgår från den enskilde elevens behov. Huvudmannen för utbildningen ansvarar för att kommunens alla elever erbjuds likvärdiga förutsättningar. I skollagen anges att en strävan för huvudmannen ska vara att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Revisorerna har utifrån sin bedömning av väsentlighet och risk beslutat att genomföra en granskning av styrningen och uppföljningen avseende barn/elever med behov av särskilt stöd.
2.2. Syfte och revisionsfråga
Granskningen syftar till att besvara följande revisionsfråga:
Säkerställer barn- och ungdomsnämnden genom styrning och uppföljning att skolorna arbetar på ett ändamålsenligt sätt avseende barn/elever i behov av särskilt stöd?
2.2.1. Kontrollmål
Revisionsfrågan operationaliseras i följande kontrollmål:
Nämnden säkerställer att det finns ändamålsenliga riktlinjer/rutiner/ansvarsför- delning för att tidigt uppmärksamma, utreda, dokumentera och tillgodose samt följa upp behov av särskilt stöd för elever som har svårigheter i skolarbetet. Gäller både extra anpassning och särskilt stöd.
Nämnden säkerställer att rektorerna har tillräckliga resurser för att leva upp till skollagens bestämmelser.
Nämnden kan på ett tillförlitligt sätt följa arbetet per enhet och över tid.
2.2.2. Revisionskriterier
Skollagen, Skolverkets Allmänna råd för arbetet med extra anpassning, särskilt stöd och åtgärdsprogram, lokala riktlinjer och rutiner för stöd till eleverna.
2.3. Revisionsmetod
Granskningen har genomförts genom dokumentstudier och intervjuer.
Dokumentstudierna har omfattat studier av för granskningen relevanta dokument, såsom riktlinjer och rutiner gällande särskilt stöd och anpassningar, dokumentation av resurs- fördelningsmodell och systematiskt kvalitetsarbete.
Inom ramen för granskningen skedde intervjuer med:
Förvaltningschef
Skolchef
Chef för stöd och utveckling
Förvaltningsekonom
Rektor och biträdande rektor (sju personer)
Representanter för elevhälsan (sju personer)
De intervjuade har haft möjlighet att lämna synpunkter på ett utkast till rapporten.
2.4. Avgränsning
Granskningen avgränsas till att omfatta barn- och ungdomsnämndens verksamhet.
3. Allmänt om särskilt stöd
Utbildningen ska vara likvärdig för alla elever inom skolväsendet. Med likvärdighet me- nas, enligt Skolinspektionen, ”lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildningen och att utbildningen ska vara kompenserande”. I skollagens 3 kap. regleras om barns och elevers utveckling mot målen. ”Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.” Om det framkommer att en elev riskerar att inte nå målen, trots stöd genom extra anpass- ningar, ska detta anmälas till rektor som skyndsamt ska utreda elevens eventuella behov av särskilt stöd. I detta sammanhang ska också samråd ske med elevhälsan, ”om det inte är uppenbart obehövligt”. Om eleven behöver särskilt stöd ska den få det och ett åtgärds- program ska utarbetas i enlighet med 3 kap. 9 § skollagen.
Huvudmannen måste ge rektorerna förutsättningar att kunna leva upp till lagens krav.
Det är sedan rektor som i sin tur tillser att personalen både har kompetens och resurser för arbete med särskilt stöd. Skolverket påtalar i sina allmänna råd beträffande ”Stödin- satser i utbildningen” (SKOLFS 2014:40) att det är rektorn som ansvarar för att det finns fungerande rutiner på skolenheten för att utarbeta och dokumentera åtgärdsprogram. I utarbetandet av åtgärdsprogram ska eleven och elevens vårdnadshavare ges möjlighet att delta. (3 kap. 9 § SkolL) Det är angeläget att skolans personal är lyhörd inför vad eleven och vårdnadshavarna framför. Det är emellertid rektor, eller i förekommande fall den per- son som rektor delegerat till, som är ansvarig för att elevens situation utreds, även om vårdnadshavaren skulle motsätta sig det.
Enligt skollagen ska elever ha tillgång till elevhälsa. Elevhälsans uppgift är att arbeta häl- sofrämjande och förebyggande och bidra till att skapa miljöer som främjar elevens lä- rande, utveckling och hälsa.
4. Granskningsresultat
4.1. Inledande iakttagelser
4.1.1. Allmänt om ansvarsfördelning, organisation och styrning
Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för följande verksamheter:
Förskoleverksamhet - förskola
- familjedaghem för förskolebarn - öppen förskola
Skolbarnsomsorg
- integrerad verksamhet - eftermiddagsverksamhet
Förskoleklass Skola
- grundskola - särskola
- extra stöd till barn som ställer särskilda krav på barnomsorg och skola, hemspråk och svenska 2
Förskola och skola för flyktingbarn Naturskolan
Skolmåltidsverksamhet
Fritidsgårdsverksamhet för ungdomar upp till 15 år
Verksamheten finansieras genom en barnomsorgscheck och skolpeng som följer varje barn. Det gör att de ekonomiska villkoren är samma för den kommunalt drivna verksam- heten som den som drivs i alternativ regi.
Sollentuna kommun arbetar med mål för verksamheterna enligt en beslutad styrmodell.
Kommunfullmäktige beslutar om en politisk plattform med fokusområden och om kom- munövergripande mål inom varje fokusområde.
Nämnderna beslutar om åtaganden för att bidra till kommunfullmäktiges mål.
Verksamheterna genomför handlingsplaner och aktiviteter för att uppfylla till nämndens åtaganden och de kommunövergripande målen.
Under 2016 och 2017 pågick ett arbete med att förändra styrmodellen och de övergri- pande målen, med inriktningen att förenkla begreppen och minska antalet mål. Den nya styrmodellen och de nya målen påverkar planering och uppföljning från och med 2018.
Under fokusområdet utbildning uttrycks att ”De utbildningsinsatser som erbjuds i Sollen- tuna håller hög kvalitet och vi är en av Sveriges bästa skolkommuner.” Det kommunö- vergripande målet är att ”Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet.”
4.1.2. Elevhälsans organisation och verksamhet
Grundskolan har en samlad elevhälsa där eleven möter skolläkare, skolsköterska, psyko- log och kurator. Elevhälsoteamen ska bland annat arbeta för att undanröja hinder för ele- vens lust och möjlighet att lära och utvecklas. Individuellt riktat arbete förekommer också och kan innebära att elevhälsan är delaktiga i uppgiften att identifiera och åtgärda pro- blem i elevens lärande, utveckling och hälsa samt aktivt bistår elever som behöver särskilt stöd. Elevhälsoteamet träffas varje vecka och diskuterar bland annat elever som är an- mälda till elevhälsoteamet. Genom elevhälsan har eleverna tillgång till medicinska, psyko- logiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser.
Den medicinska insatsen utförs av skolsköterska och skolläkare som erbjuder t ex all- männa hälsokontroller. Hit kan eleverna också vända sig för enklare sjukvårdsinsatser.
Elev och vårdnadshavare kontaktas vid behov, till exempel vid olycksfall, hög frånvaro el- ler för ett samtal om något som eleven sökt skolsköterskan för. Såväl skolsköterska som skolläkare har tystnadsplikt.
Den psykologiska insatsen utförs av skolpsykolog. I Sollentuna arbetar skolpsykologerna som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsan.
På rektors uppdrag kan skolpsykologen genomföra observationer, utredningar och ge handledning till skolans personal. Skolpsykologerna är anställda vid barn- och utbild- ningskontoret och tillhör ett skolområde med ett antal skolor.
Psykosociala insatser utförs vanligen av skolkuratorer. Skolkuratorerna är anställda på respektive skola. Även skolkurator är ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergri- pande planeringen av elevhälsans arbete. Skolkurator kan genomföra samtal med en- skilda elever och deras familjer relaterade till skolsituationen.
Elevhälsan erbjuder även specialpedagogiska insatser, t ex via speciallärare och special- pedagoger. Personal med specialpedagogisk kompetens kan, tillsammans med övriga elev- hälsan, på ett tidigt stadium möta eleven i skolsvårigheter och underlätta för eleven i sko- lan. Speciallärare och specialpedagoger är anställda på respektive skola. De utgör ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete och kan kartlägga hinder och möjligheter i skolmiljön samt elevers behov av särskilt stöd.
4.1.3. Avdelningen Stöd och utveckling
Stöd och utveckling är en avdelning inom Barn- och utbildningskontoret. Hit kan försko- lor, pedagogisk omsorg och skolor vända sig för att få stöd kring barn och elever i behov av särskilda insatser. Stödet kan dels handla om ekonomiska resurser (så kallat tilläggsbe- lopp), dels om konsultation och uppföljningar kring enskilda barn och elever. På Stöd och utveckling finns bl a:
Handläggare – som hanterar ansökningar om skolskjuts, förturer och dispenser.
Sakkunniga – som hanterar frågor om särskilt stöd och ansökningar om tilläggsbelopp till förskola, pedagogisk omsorg och grundskola och som ger information om, och handlägger ansökningar till särskola och vissa specialplaceringar (flerfunktionsnedsättning och hör- selnedsättning).
Specialpedagoger – som handleder och ger konsultation till förskola och pedagogisk om- sorg kring barn som på olika sätt utmanar, och som handleder och ger konsultation till förskola, pedagogisk omsorg och skola med inriktning mot tal, språk och kommunikation samt läs och skrivutveckling, läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
Speciallärare och psykolog – som ger skolstöd för familjehemsplacerade barn, samt kan bistå skolor arbetet med elever som har ogiltig frånvaro.
Verksamhetsansvarig skolsköterska – som planerar och utvecklar elevhälsans medi- cinska insatser, samt leder arbetet för skolsköterskorna som ingår i skolornas elevhälso- team (enbart på kommunala skolor).
Skolläkare – som ingår i skolornas elevhälsoteam och tillsammans med skolsköterskorna svarar för medicinska insatser på olika sätt.
Skolpsykologer – som fördelas på samtliga skolor i kommunen och ingår i skolornas elev- hälsoteam, där de kan ge konsultation och handledning till pedagoger kring arbetet i ele- ver i behov av stöd, samt göra observationer av elever i skolmiljön förutsatt att vårdnads- havarna gett sitt tillstånd.
Skolornas elevhälsoteam leds av rektor och där ingår även skolans specialpedagog/-er och kurator, samt vid behov studie- och yrkesvägledare, som är anställda av skolorna.
4.2. Riktlinjer, rutiner och ansvarsfördelning
Kontrollmål: Nämnden säkerställer att det finns ändamålsenliga riktlinjer/rutiner/an- svarsfördelning för att tidigt uppmärksamma, utreda, dokumentera och tillgodose samt följa upp behov av särskilt stöd för elever som har svårigheter i skolarbetet.
4.2.1. Stödinsatser
Ibland behöver en elev stöd i skolan utöver det vanliga. Det kan ske i form av extra an- passningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller i form av särskilt stöd.
4.2.1.1. Extra anpassningar
Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervis- ningen.
Några exempel på extra anpassningar:
extra tydliga instruktioner
stöd att sätta igång arbetet
hjälp att förstå texter
digital teknik med anpassade programvaror
enstaka specialpedagogiska insatser.
4.2.1.2. Särskilt stöd
Särskilt stöd handlar, till skillnad från stöd i form av extra anpassningar om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Särskilt stöd beslutas av rek- tor och dokumenteras i ett åtgärdsprogram.
Några exempel på särskilt stöd:
regelbundna specialpedagogiska insatser i ett visst ämne, till exempel undervis- ning av en speciallärare under en längre tid
placering i en särskild undervisningsgrupp
enskild undervisning
anpassad studiegång, vilket innebär avvikelser från timplanen och de ämnen och mål som gäller för utbildningen
4.2.1.3. Åtgärdsprogram
Efter att utredning är gjord fattar rektorn, eller den i personalen som rektorn har delege- rat ansvaret till, ett beslut om huruvida eleven behöver särskilt stöd. I de fall som utred- ningen visar att behovet av stöd kan tillgodoses genom extra anpassningar utarbetas inget åtgärdsprogram. Ett beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram ska dokumenteras skriftligt.
4.2.2. Systematiskt kvalitetsarbete
Sollentuna kommun arbetar med kvalitet i skolan efter konceptet ”Skolresan”, vilket för läsåret 2017/2018 redovisas i dokumentet ”SKA Sollentuna kommuns rutiner för det sys- tematiska kvalitetsarbetet läsåret 2017/2018”. I dokumentet uttrycks att en utbildnings- strategi för grundskolan och grundsärskolan enligt nedan:
”Kunskap: Sollentunas skolor ska fokusera på uppdraget att förmedla kunskap. Alla ele- ver ska mötas av höga förväntningar och få det stöd och den uppmuntran de behöver, samt erbjudas utmaningar som leder till utveckling och lärande utan gränser.
Trygghet: Alla elever har rätt till en trygg miljö, arbetet mot kränkande behandling ska fortsätta och utvecklas.
Utveckling: Kommunens verksamheter ska präglas av utvecklingsarbete med öppenhet för ny metodik, pedagogik och teknik som förbättrar och utvecklar verksamheten. Dessa ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet.”
Kopplat till strategin finns indikatorer för att följa nämndmålens måluppfyllelse.
Av dokumentet framgår vidare ansvar och tidpunkter för de aktiviteter som ska genomfö- ras under året. Kunskapsuppföljning av elever sker fyra gånger per år, där det noteras vilka elever som klarar målen samt vilka som ligger över och under målen. Under inter- vjuerna framkommer att oro kring en elevs kunskapsnivå även kan lyftas löpande av lä- rare, arbetslag, vårdnadshavare samt även eleven själv.
4.2.3. Riktlinjer och rutiner på skolnivå
Arbetslagen på skolorna har ansvar för elevernas måluppfyllelse och ska diskutera extra anpassningar om det behovet finns. Vid situationer då extra anpassningar inte ger resultat ska anmälan ske till rektor och elevhälsoteamet.
Det finns krav på att samtliga skolor ska ha en elevhälsoplan. För de skolor som inte har upprättat en egen plan finns en central elevhälsoplan som skolorna kan använda sig av. I denna beskrivs rutiner för att identifiera elever i behov av särskilt stöd. Roller och ansvar i arbetet går även att utläsa. Av intervjuerna framgår att skolorna utgår från den centrala planen och lägger vid behov till skolspecifika punkter.
Rutinen åskådliggörs med nedanstående bild.
Bild 1: Central elevhälsoplan
Arbetslagen och de ansvariga pedagogerna har det grundläggande ansvaret för elevhälso- frågor. Vid behov kan de samverka med skolans elevhälsoteam. Det är arbetslagets uppgift att ta ansvar för elevernas måluppfyllelse och samtala och diskutera anpassningar för att möta varje elev inom ramen för ordinarie undervisning.
I situationer där extra anpassningar inte ger resultat ska en anmälan göras till rektor och elevhälsoteam. Anmälan kan göras av klasslärare/mentor, någon annan personalkategori på skolan eller vårdnadshavare. När anmälan kommer till elevhälsoteamet tas beslut om eventuell utredning av elevens skolsituation på särskild blankett ”pedagogisk utredning”.
Som underlag till utredningen finns en pedagogisk kartläggning som görs enligt en sär- skilt mall/blankett, ”pedagogisk kartläggning”. Kartläggningen görs av klasslärare/mentor i samråd med specialpedagog/speciallärare och eventuell berörd fritidspersonal. Vid be- hov kan en skolsocial utredning/kartläggning göras av kurator.
När utredningen är genomförd fattar rektor i samråd med elevhälsoteamet beslut om åt- gärdsprogram ska upprättas eller inte, enligt en särskild blankett ”åtgärdsprogram”. Vård- nadshavare och elev ska ta del av beslutet. När åtgärdsprogram upprättas ska det göras i dialog med elev, vårdnadshavare klasslärare/mentor och speciallärare/specialpedagog.
Ett åtgärdsprogram ska fungera som ett stöd vid planeringen av den pedagogiska verk- samheten och är samtidigt en skriftlig bekräftelse på elevens behov och vilka åtgärder som ska vidtas.
Åtgärdsprogrammet utvärderas efter den tid och på det sätt som anges i åtgärdsprogram- met. När åtgärderna gett önskat resultat och målen är uppfyllda avslutas programmet. I annat fall skrivs ett nytt åtgärdsprogram med utgångspunkt från utvärderingen.
De blanketter som används finns tillgängliga via kommunens intranät men upplevs enligt intervjuade vara svåra att hitta.
Sedan januari 2018 ska elevhälsoteamen dokumentera alla ärenden digitalt i journalsyste- met Prorenata. Riktlinjer för vad som ska dokumenteras och hur, saknas i nuläget men håller på att tas fram, dokumentation sker i dagsläget både digitalt och på papper. Enligt intervjuerna varierar kartläggningarna i utformning, detsamma gäller uppföljning kring pedagogisk kartläggning. Mentorer saknar i dagsläget tillgång till Prorenata vilket innebär att deras anteckningar initialt inte finns i journalsystemet. Det pågår dock en diskussion angående möjligheterna att lägga in deras anteckningar i Prorenata.
När det gäller hantering av frånvaro görs detta med stöd av ett verktyg ”Frånvarotrap- pan”, som består av fem steg för vägledning när elev är frånvarande. Med hjälp av ”Från- varotrappan” ska verksamheten arbeta aktivt för att främja närvaro och upptäcka, utreda och åtgärda frånvaro. Ansvar, aktiviteter och insatser som ska vidtas vid olika omfattning frånvaro framgår av verktyget. Frånvarotrappan används enligt intervjuerna men det kan ske snabba förflyttningar mellan de olika stegen, från att en elev har begränsad frånvaro men som ändå kan ge anledning till oro till fortsatt och omfattande frånvaro. Omfattande frånvaro kan leda till att eleven blir så kallad ”hemmasittare” och inte deltar i undervis- ningen på skolan. Enligt uppgift finns för tillfället ca 80 hemmasittare i kommunen. För att motivera dessa till att återgå till skolans undervisning krävs ofta omfattande insatser av flera aktörer; skola, socialtjänst och även barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Samar- betet med socialtjänsten fungerar dock inte bra enligt intervjuade. Upplevelsen är att soci- altjänsten inte är en aktiv aktör när det gäller hemmasittare. Inte heller samarbetet med BUP upplevs fungera bra. Köerna till BUP är långa och förmåga och vilja att ta emot flera barn/elever uppfattas vara mycket begränsad.
Samarbete och samverkan med socialtjänsten när det gäller orosanmälningar uppfattas dock fungera bra.
4.2.4. Bedömning
Granskningen visar att det i Sollentuna kommun i allt väsentligt finns tydliga riktlinjer och rutinbeskrivningar för att utreda och uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd.
Det finns tydliga mallar och ansvar och roller i arbetet framgår. Vår bedömning utifrån in- tervjuerna är att även tillämpningen av riktlinjer och rutiner fungerar tillfredsställande. Vi noterar dock att det till viss del upplevs vara svårt att navigera bland de dokumentmallar som finns på intranätet.
Vi noterar att gemensamma riktlinjer för vad som ska dokumenteras i dagsläget saknas och ser det därför som positivt att det håller på att tas fram. Detta för att på ett rättssäkert sätt säkerställa att alla elevers behov bedöms lika, oavsett vilken skola de går på. Den på- gående diskussionen angående hur all dokumentation kring en elev kan läggas in i Pro- renata bedömer vi även den är viktig för att säkerställa lika bedömning oavsett skola.
Vi noterar även att antalet hemmasittare enligt uppgift uppgår till ca 80 barn/elever och att samarbetet med socialtjänst och BUP för dessa barn/elever inte uppfattas fungera till- fredsställande. Vår bedömning är att situationen inte kan anses vara tillfredsställande då samarbete/samverkan mellan flera aktörer erfarenhetsmässigt är av stor vikt för att moti- vera eleverna/barnen till undervisning i skolmiljön.
4.3. Resurser säkerställda av nämnden
Kontrollmål: Nämnden säkerställer att rektorerna har tillräckliga resurser för att leva upp till skollagens bestämmelser.
4.3.1. Finansiering
Insatserna för barn i behov av särskilt stöd finansieras av skolpengen. Utöver skolpeng finns även en socioekonomisk tilldelning (37 mnkr) som ska bidra till att jämna ut förut- sättningarna mellan skolorna utifrån socio-ekonomisk struktur. För elever med omfat- tande behov av särskilt stöd kan ett tilläggsbelopp sökas.
För ansökan om tilläggsbelopp gäller följande kriterier:
Betydande fysiska funktionsnedsättningar exempelvis omfattande rörelsehinder, syn- eller hörselskada eller grav språkstörning
Neuropsykiatrisk och/eller psykosocial problematik som leder till betydande kon- sekvenser i skolmiljön med riskinslag för eleven eller för personer i dennes omgiv- ning
Utvecklingsstörning (inom särskolans personkrets) där vårdnadshavare inte med- givit skolgång i den skolformen
I intervjuerna framkommer att flertalet skolor inte erhåller något tilläggsbelopp och att summan uppfattas vara liten när ansökan bifalls. Rutinerna vid ansökan och beslut upp- fattas fungera bra och beloppet betalas i förekommande fall ut snabbt.
Rektor anställer de flesta av elevhälsans funktioner, skolpsykologer är dock sen en tid till- baka en central funktion. Rektor är skyldig att ha ett elevhälsoteam på sin skola men be- dömer utifrån behov omfattningen av resurser till elevhälsans funktioner. Hur funktion- erna ser ut varierar därför från skola till skola. Uppföljning av hur elevhälsoarbetet funge- rar görs av Barn och utbildningskontoret bl a genom redovisning i kvalitetsrapporter av elevhälsans arbete.
I kommunen finns ett antal särskilda undervisningsgrupper för elever med stort stödbe- hov. Det kan handla om grava tal- och språkstörningar, neuropsykiatriska funktionshin- der, beteendeproblematik eller rörelsenedsättning. För dessa verksamheter finns ett sär- skilt ansökningsförfarande. Antagningen av elever sker i samråd med bland annat
skolpsykolog. Av intervjuerna framgår att de platser som finns fylls men att söktrycket va- rierar från år till år.
4.3.2. Bedömning
Vår bedömning är att nämnden genom resurstilldelning i huvudsak säkerställer att rektor har resurser för barn i behov av särskilt stöd. Merparten av stödet ska ges inom ramen för skolpengen och intrycket från intervjuerna är att de resurser som ställs till förfogande inom ramen för skolpengen ger rektor möjlighet att dimensionera resurser till insatser så att förutsättningar skapas för elever med behov av särskilt stöd att nå målen.
Av intervjuerna framgår även avdelningen för stöd och utveckling ger ett bra stöd till rek-
Vi uppfattar att rutinerna för ansökan och beslut om tilläggsbelopp är välfungerande men att resurstilldelningen inte uppfattas vara i nivå med det upplevda behovet.
Beträffande resurser och kompetenser för elevhälsan är det rektors beslut att utifrån be- dömning av behovet dimensionera dessa. Skolpsykologerna tillhör dock organisatoriskt och ansvarsmässigt avdelningen för stöd och utveckling. Vi uppfattar från intervjuerna att antalet skolpsykologer inte är tillräckligt vilket innebär att dessa har ett för stort antal ele- ver per tjänst för att kunna utföra ett tillfredsställande jobb.
4.4. Kontinuerlig uppföljning av verksamheterna
Kontrollmål: Nämnden kan på ett tillförlitligt sätt följa arbetet per enhet och över tid.
4.4.1. Uppföljning under det senaste året
I skolplanen/utbildningsstrategin för Sollentuna kommun, antagen 2008-05-21, anges att barn och utbildningsnämnden ansvarar för kontinuerlig uppföljning av verksamheterna.
Alla skolor och förskolor, såväl kommunala som enskilda, deltar i nämndens uppföljning.
Observationer, självvärdering, kundundersökning samt tester och prov är enligt beslut av nämnden del av uppföljningen. Kvalitet följs även upp och riktande undersökningar i frå- gor som nämnden anser viktiga kan förekomma.
Vi har gått igenom barn och utbildningsnämndens sammanträdesprotokoll från år 2017 samt januari och februari 2018. Av protokollen framgår att olika aspekter av arbetet med elevers rätt till särskilt stöd redovisas och diskuteras under flertalet tillfällen under den aktuella perioden. Av protokollen framgår följande rapporteringar:
Tidpunkt Ärende
Januari 2017 § 11 Kvalitetsredovisning för fristående skolor läsåret 2015/16 Februari § 18 Verksamhetsberättelse 2016
§ 22 Redovisning av andelen ej godkända, per ämne ht 2016
§ 23 Redovisning av meritvärden och behörigheter ht 2016 årskurs 6-9
September § 75 Meritvärden och behörighet vt 2017
§ 76 Redovisning av resultaten på nationella prov vt 2017
§ 77 Bedömning av elevers kunskapsutveckling i svenska och matematik
November § 101 Verksamhetsplan 2018 för barn- och ungdomsnämnden December § 113 Information om elevhälsan
§ 114 Information om verksamhetsbesök Februari 2018 § 14 Rapport verksamhetsbesök
§ 16 Verksamhetsberättelse 2017
§ 19 Redovisning av meritvärden och behörigheter ht 2017
Tidpunkt Ärende
§ 20 Redovisning av andel ej godkända per ämne, ht 2017
Vid nämndens sammanträde i februari 2018 redovisas som en del i nämndens verksam- hetsberättelse en kvalitetsredovisning för nämndens verksamheter. I kvalitetsredovis- ningen görs en samlad bedömning av hur väl nämnden lyckats uppnå krav och förvänt- ningar på verksamheten utifrån lagstiftning och regelverk. Kvalitetsredovisningen redovi- sar även de utvecklingsområden som identifierats. I bilagor till kvalitetsrapporten redovi- sas betygsstatistik och uppgifter om andel elever som når målen i olika ämnen.
Det framgår av sammanträdesprotokollen att nämnden under höstterminen 2017 gjort verksamhetsbesök på totalt tio förskolor och skolor.
I intervju uppges att barn och utbildningsnämndens ordförande ofta besöker skolor samt träffar elever, personal och föräldrar löpande. Barn och utbildningsnämnden har även ha lagt sina nämndmöten ute på skolorna i kommunen.
4.4.2. Bedömning
Vår bedömning är att nämnden har goda möjligheter att följa arbetet avseende barn med behov av särskilt stöd och resultatet av detta arbete. Uppföljning och rapportering av akti- viteter och resultat sker regelbundet genom såväl rapportering från barn- och utbildnings- kontoret som att nämnden besöker verksamheten.
Vi noterar även att nämndens sammanträden ibland är förlagda till skolorRevisionell be- dömning
5. Revisionell bedömning
5.1. Sammanfattande bedömning
Granskningen syfte är att besvara frågan om barn- och ungdomsnämnden genom styrning och uppföljning säkerställer att skolorna arbetar på ett ändamålsenligt sätt avseende barn/elever i behov av särskilt stöd.
Som underlag för att besvara revisionsfrågan har följande kontrollmål formulerats:
Nämnden säkerställer att det finns ändamålsenliga riktlinjer/rutiner/ansvarsför- delning för att tidigt uppmärksamma, utreda, dokumentera och tillgodose samt följa upp behov av särskilt stöd för elever som har svårigheter i skolarbetet. Gäller både extra anpassning och särskilt stöd.
Nämnden säkerställer att rektorerna har tillräckliga resurser för att leva upp till skollagens bestämmelser.
Nämnden kan på ett tillförlitligt sätt följa arbetet per enhet och över tid.
Utifrån de kontrollmål som formulerats är vår samlade bedömning och svar på revisions- frågan att nämnden genom styrning och ledning i allt väsentligt säkerställer att skolorna arbetar på ett ändamålsenligt sätt avseende barn/elever med behov av särskilt stöd.
5.2. Rekommendationer
Utifrån granskningens resultat rekommenderar vi barn- och ungdomsnämnden följande:
Se över struktur och tillgänglighet till styrande och stödjande dokument på intra- nätet
Säkerställ en tydlig organisation och ansvarsfördelning för att regelbundet se över och vid behov revidera de styrande och stödjande dokumenten.
Utforma riktlinjer för vad som ska dokumenteras och hur dokumentation ska ske när det gäller elevhälsoärenden och åtgärder för särskilt stöd.
Överväg att avsätta särskilda resurser och kompetenser för att arbeta med hemma- sittarna. Ta initiativ till dialog och samverkan med socialtjänst och BUP angående detta med målet att skapa en gemensam handlingsplan.
Mars 2018
Anders Törnqvist Anders Hägg
Projektledare Uppdragsledare
