Yttrande Kultur- och fritidsnämnden
2017-09-25
Click here to enter text. Sidan 1 av 3
Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2017/0088 KFN-3
Diariekod: Diariekod: 533
Svar på remiss av motion om att avsätta en procent av kostnaderna vid ny-, om- och tillbyggnad för
konstnärlig gestaltning
Kultur- och fritidsnämndens yttrande
Kultur- och fritidsnämnden ställer sig positiva till att medel avsätts för konstutsmyckningar i det offentliga rummet men förordar att en egen modell för finansiering utformas för Sollentuna kommun förutsättningar.
Den offentliga konsten bör vara ett prioriterat område och integrerat i den övergripande strategin för stadsutvecklingen i kommunen. Beroende på modell för att finansiera en sådan satsning, kan detta bli kostnadsdrivande för kultur- och fritidsnämnden.
Kultur- och fritidsnämnden delar kultur- och fritidskontorets uppfattning i frågan, vilken redovisas nedan.
Kultur- och fritidskontorets beredning
Kultur- och fritidsnämnden ställer sig positiva till att medel avsätts för offentlig konst och konstnärlig utsmyckning vid ny-, om- och tillbyggnad i Sollentuna kommun. Kultur- och fritidskontoret anser dock att framtagandet och förankringen av utformandet av en modell för finansiering är av stor betydelse för att säkra en effektiv användning av medlen och kvaliteten för konsten. Det är viktigt att i den processen använda sig av erfarenheter från de kommuner som tillämpar modeller för detta idag och utveckla dessa utifrån de förutsättningar som finns i Sollentuna kommun. Kultur- och fritidskontoret tillsammans med statsbyggnadskontoret bör därför få ansvar för framtagande av underlag för riktlinjer och arbetsform för en sådan modell.
Sollentuna är en kommun med många privata aktörer inom bygg och förvaltning. Det är därför viktigt med en princip som stärker samverkan även med privata aktörer vad gäller konstnärlig gestaltning i kommunen.
Det har även visat sig från andra kommuner att det finns en stor vinst i att inte binda budgeten till de berörda byggnaderna. Istället bör medlen samlas i en central budget som kan användas till bredare gestaltning i kommunen i till exempel parker och gatumiljö. Fokus för gestaltningen bör vara i områden där invånarna rör sig mest och där det finns behov av mer utsmyckning ur trygghets- och/eller attraktivitetshänseende.
För att upprätthålla den konstnärliga nivån bör satsningen kompletteras med ett anslag från kommunbudgeten för underhåll och vård av konst.
Brev
2017-09-25
Dnr. 2017/0088 KFN-3 Sidan 2 av 3
Enprocentsregeln
Att själv skapa och kunna ta del av kvalitativ konst är en grundlagsfäst rättighet. Under §2 i regeringsformens säkerställs att den enskildes kulturella välfärd ska vara ett av tre grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Konst kan ha en stor betydelse för människors
välbefinnande. Den kan väcka känslor och frågeställningar som inspirerar till samtal, ifrågasätta normer, roa eller locka till eftertanke. Genom
offentlig konst har kommunen inte bara möjlighet att skapa intressanta och inspirerande ytor för invånarna utan har även potential att skapa sig en egen karaktär och varumärke. Det kan ge kommunen en möjlighet att sticka ut hakan, locka besökare och konkurrera med andra växande kommuner i regionen. Inköp av offentlig konst innebär även uppdrag för konstnärer som gör det möjligt för dem att verka i kommunen vilket kan gynna en
konstnärsstark kommun som Sollentuna.
Då enprocentsregeln inte bygger på en given arbetsmodell utan istället kan betraktas som en ekonomisk princip ser tillämpningen av den olika ut kommuner emellan. Regeln i sin grundmodell innebär att vid all ny-, om- och tillbyggnation i kommunen avsätts en procent av den totala
byggbudgeten alternativ exploateringsbudgeten till konstnärlig gestaltning.
Vanligast är att man i kommuner använder sig av extern kompetens för att leda enprocentsprojektet i form av en konstkonsulent i samråd med en projektgrupp bestående av politik- och tjänstmannarepresentanter.
Enprocentregeln har haft stor betydelse för att offentliga byggnader och miljöer berikas med konst. Den har fått bred spridning och legitimitet genom att det är en tydlig och lättförståelig mekanism.
Omvärldsbevakning
Idag tillämpas enprocentsregeln av två tredjedelar av landets kommuner och tre fjärdedelar av landets regioner och landsting i någon mån. Bland
kommuner i tätbefolkade regioner så tillämpar 25% av kommunerna regeln, 6% har den som rekommendation och 31% som målsättning. I Stockholms län är det Haninge, Järfälla, Nacka, Stockholm, Sundbyberg, Södertälje och Värmdö som tillämpar regeln fullt ut. Flertalet av de resterande
kommunerna i länet tillämpar regeln delvis eller använder den som en målsättning.
Tillämpningen av och formen för regeln ser olika ut kommunerna emellan. I till exempel Sundbyberg har man erfarenhet av att jobba med en ”konstpott”
vid planering av nya områden. Privata exploatörer/byggherrar lägger då in pengar i en pott som sedan kan användas för utsmyckning av området. I Järfälla ska istället en procent av kostnaden gå till konstnärlig gestaltning först när en kommunal byggnad har byggts om eller renoverats för 5 miljoner kronor eller mer.
Brev
2017-09-25
Dnr. 2017/0088 KFN-3 Sidan 3 av 3
I Haninge kommun har man sedan 1999 avsatt en procent av kommunens totala investeringsbudget till konst, både utomhus och inomhus. Detta betyder att den konstnärliga gestaltningen i kommunen inte är bunden till specifika byggnader utan att den kan anpassas efter var behovet för
gestaltning är som störst i kommunen. Det innebär dessutom att arbetet med den konstnärliga gestaltningen är med redan i planeringen för kommunens utveckling.
I Stockholm har enprocentsregeln utvecklats ytterligare och gäller inte enbart vid byggnation i egen regi utan den ska dessutom tillämpas i alla lokaler där staden bedriver sin verksamhet, det vill säga även i hyrda lokaler. Enprocentsmedlen ska avsättas för den offentliga konsten och konstnärens arvode, övriga kostnader ska bäras av bygganslag.
