Assberg 4:17 Olsagården, Skene Kulturhistorisk utredning

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Byggenheten

Assberg 4:17 Olsagården, Skene

Kulturhistorisk utredning

Kulturhistoriskt underlag för detaljplan i Skene Marks kommun

Dnr PBN 2017 - 566 214

Linda Lövkvist

Kommunantikvarie

2019-10-11

Kulturhistoriskt underlag för detaljplan

Linda Lövkvist Assberg 4:17 Olsagården

Kulturhistorisk utredning

Innehållsförteckning I

5

Bakgrund • 5 Läge • 6

Om hållbarhet, god livsmiljö och Agenda 2030 • 6 Tidigare kulturhistorisk värdering • 8

A

4:17 O

9

Historik • 9 Skydd • 25

s

28 k

34

Illustrationer • 34

Muntliga källor • 34

Lagar samt statliga föreskrifter, förordningar och beslut • 34 Tryckta källor och litteratur • 35

Framsidans foto: Ola Eriksson 2017 Text och layout av Linda Lövkvist 2019

I

Bakgrund

Våra kulturmiljöer bär på spår och berättelser från gångna tider, platser och människor. De utgör vårt gemensamma kulturarv och är en länk till våra egna historier, men förklarar också hur och varför vårt nutida samhälle ser ut som det gör. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader, bebyggelsemiljöer och kulturmiljöer bidrar till att placera oss i ett större sammanhang i tid och rum och bidrar till mening i våra liv och större förståelse för samhällsutveckling och andra människor.

För att skydda och bevara sådana platser finns olika lagar, föreskrifter och andra riktlinjer. I kommunala beslut i ärenden som rör den fysiska

samhällsplaneringen ska dessa lagrum beaktas. Kommunens planavdelning på Bygg- och miljökontoret har fått i uppdrag att arbeta fram en ny detaljplan för Assberg 4:17 Olsagården i Skene (figur 1). Denna utredningen kommer att utgöra kunskapsunderlag i den fortsatta detaljplaneprocessen, då fastig heten är utpekad som kulturhistoriskt värdefull. Fastigheten ingår i en utpekad kulturmiljö och ingår i kommunens kulturmiljöprogram.

Fastigheten omfattar idag en gård med privatbostad, ekonomibyggnader och ett äldre soldattorp. Fastighetsägaren önskar bebygga området på berget mellan den gamla Olsagården och flerbostadsområdet på andra sidan berget samt på platsen för ladugården och mellan Olsagården och nuvarande väg (figur 2). Det finns ingen detaljplan över området idag.

Figur 1 Assberg 4:17 ligger inom röd markering på en WMS-karta med höjdmodell. I jämförelse med figur 2 framträder tydligare hur upplevelsen av Olsagården kommer att försvinna med den tänkta bebyggelsen. Bebyggelse på berget bakom och på marken framför Olsagården skulle dominera intrycket av hela området och dra uppmärksamheten från byggnadsminnet Olsagården som än så länge syns som en vacker pärla längs vägen mot Kinna. Jämför även figur 5.

Läge

Mellan Skene och Kinna ligger området Assberg norr om Viskan. Området börjar med Assbergs kulle på vänster sida av vägen, där dalgången höjer sig mot mer höglänt terräng. På andra sidan vägen breder ett industriområde ut sig ner mot naturreservatet Ass-bergs raviner som sluttar brant ner mot Viskan.

Fastigheten Assberg 4:17 Olsa- gården ligger inbäddad som en pärla i grönskan vid vägen mellan Skene och Kinna mellan Assbergs kulle och gymnasieskolan Kunskapens hus. Vid infarten till Skene från Göteborgshållet, inte långt därifrån, ligger Skene tingshus som utgör en annan del av det tidiga Skene samhälle, där det äldre och nyare tingshuset samt gästgivargård med äldre jordkällare är belägna.

Om hållbarhet, god livsmiljö och Agenda 2030

Plan- och bygglagen är den lag som reglerar planäggning av mark och vatten samt om byggande. Lagen syftar enligt förarbetena till att i sin helhet sträva mot en långsiktigt hållbar utveckling. Tanken utgår från den såväl globala som nationella ut- gångspunkten för hållbarhet. Hållbar utveckling uppnås genom en ekologisk, social respektive ekonomisk dimension, som alla är nödvändiga komponenter.

Miljön och den ekologiska aspekten kan ses som förutsättning för de andra dimensionerna, medan den sociala dimensionen är målet och ekonomin är medlet att uppnå de andra två (figur 3).

Att värna om kulturhistoriska byggnader och miljöer är ett sätt att uppnå ett hållbart samhälle. Dels sker detta genom att bevara befintliga byggnader och miljöer, genom att de

Figur 2 Sökandes önskemål för nybyggnation. Området i nordväst avser villor/parhus, lek/

allmännytta samt radhus/kedjehus enligt ansökningshandlingarna.

kulturhistoriska värdena och mång- falden bevaras för nuvarande och framtida generationer. Dels sker det genom att kulturmiljöer har betydelse för den sociala sammanhållningen och skapar förutsättningar för en diskussion om meningsskapande och tillhörighet. Riksantikvarieämbetet har både tidigare och i Agenda 2030 slagit fast att det är nödvändigt att ta hänsyn till bebyggelsens kulturvärden för att säkerställa en långsiktigt hållbar livsmiljö.

Förvaltningen av kulturhistoriska miljöer anses också av regeringen ha stor betydelse för att uppnå hållbara och attraktiva livsmiljöer. Bland annat framförs att historiska årsringar som växt fram utifrån sina unika förutsättningar i städer och stadsdelar skapar allsidighet och stora sociala värden, vilket ingår i

en hållbar samhällsutveckling. I detta sammanhang utgör Olsagården och kulturmiljön runt omkring ett tydligt landmärke och en viktig markör av ortens historia. Kulturmiljön är en lokal identitetsskapande plats.

Åtgärder i och direkt utanför en kulturmiljö kan skada områdets karaktär och kulturhistoriska värden.

Därför behöver förändringar göras med hänsyn till platsens egenskaper och värden i dessa avseenden. Dessa aspekter finns också reglerade i lag.

I propositionen 2017/18:110 slår regeringen fast att dess ambition är att "Sverige ska vara ledande och ta ett tydligt ansvar när det gäller globala utmaningar" (s 74). En hållbar utveckling för kulturmiljön

Figur 3 Hållbar utveckling. Modellen som förklarar Agenda 2030 redovisar en ekologisk, social och ekonomisk dimension. Modellen visar hur bevarande av kulturhistoriska byggnader och miljöer både omfattar och bidrar till hållbar utveckling, samtidigt som den tillför bland annat skapande, innovation och attraktionskraft. Den ursprungliga figuren är skapad av Giraud-Labalte m fl i rapporten Cultural Heritage Counts for Europe 2015 för Europa Nostra. Här är en översatt version kompletterad med ytterligare kvaliteter i hållbar utveckling som forskning har påvisat att kulturarv och kulturarvsarbete bidrar med. Av Linda Lövkvist.

Hållbar utveckling Kulturarvs-

domän Social domän

Ekonomisk domän Ekologisk

domän

Identitetsskapande Skapande

Innovation

Attraktivitet Kultur-

landskap

Bevarar redan investerade resurser

Social sammanhållning

Arbetstillfällen kring kulturarv

Större skattebas genom investeringar i kulturarv

och ökad attraktivitet Högre huspriser Place

branding

Avkastning på investeringar

Regional konkurrens

Regional attraktivitet

Förlängd livscykel

Platsens själ,

"sense of place"

Kulturarvs- förvaltning

Social kontinuitet Social delaktighet och engagemang

Trygghet Självkänsla

Skicklig- het

Samhällsut- veckling Biologiskt

kulturarv och mång-

fald

Livskvalitet

Ökad social förståelse

Katalysator för hållbar förnyelse

Utbildning Livslångt lärande

Figur 4 Fastigheten Assberg 4:17 ingår i en kulturmiljö (71) som pekades ut vid inventeringen 1976.

är att historisk mångfald tas tillvara och att kulturmiljön inte skadas. I ovan nämnda proposition framhåller regeringen också att (s 22):

Estetiska och kulturhistoriska värden har stor betydelse för utvecklingen av hållbara och attraktiva livsmiljöer.

Tidigare kulturhistorisk värdering

Assberg 4:17 Olsagården och den omgivande miljön är utpekade som kulturhistoriskt värdefulla i kultur- historisk utred ning nr 12 över Hägg- åns dalgång, som Älvsborgs läns museiförening utförde 1976 (figur 4). Assberg 4:17 (då Assberg 4:4) Olsagården beskrivs med sin centrala placering i Skene som ett högt värderat miljömässigt inslag för orten.

Den omgivande miljön lyfts fram som miljömässigt värdeskapande för Olsagården. Motiveringen är att Olsagården är en välbevarad gårdsanläggning med bland annat mangårdsbyggnad från 1710, och som speglar en högreståndsmiljö som är typisk för området. Olsagården tillmättes därför bevarandevärde av riksintresse, med rådet att förklara det som byggnadsminne.

Länsstyrelsen förklarade Olsagården som byggnadsminne 1978-02-20 med motiveringen: "Mangårdsbyggnaden

Figur 5 Området runt Olsagården och Assbergs gamla by utgör en värdefull kulturmiljö. Såväl ängen framför Olsagården som det bakomliggande berget är bärare av historisk information om äldre bebyggelses placering och gårdsutkomster. På andra sidan vägen ligger Assbergs industriområde. Foto av Hugo Franzén 2018.

A

4:17 O

med OmgIvAnde kulturmIljö

Historik

Gamla Assbergs by

En by är en samling gårdar som leddes av en byäldste och hade en egen byordning med lagar och regler. Historiska källor antyder att Assbergs by har medeltida anor, byn finns omnämnd i historiska källor redan 1412 och hade redan i ett tidigt skede minst nio gårdar. Antaganden har därför gjorts att byn därmed kan ha varit Skenes moderby. En sägen förtäljer att socknens första kyrka ska ha legat i Assberg. En plats med tradition, benämd Kyrkgärdet, är beläget en bit ifrån Olsagården ner mot Viskan och syntes som en mindre platå vid tiden för Riksantikvarieämbetets inventering. Sju skattehemman fanns på 1540-talet, av vilka Baskagården, Gyltegården, Olsagården finns kvar idag. Olsagården är den äldst bevarade huvudbyggnaden i Assbergs gamla by och har genom åren fungerat som såväl prästboställe, förläggargård som byns mejeri. Även Gyltegården och och källarvinden på förläggargården

Olsagården synes bevara egenarten hos gången tids byggnadsskick och är med hänsyn därtill att anse såsom synnerligen märkliga."

Olsagården lyfts också fram särskilt i kulturmiljöprogrammet från 1991. Två decennier efter detta kartlade Västarvet Sjuhäradsbygdens förläggargårdar i en förstudie år 2011, där Olsagården var en av många förläggargårdar som inventerades. År 2016 inventerades Olsagården återigen, då också kopp- lingen till Assbergs gamla by lyftes fram som ett tydligt värde.

Värt att nämnas i detta sammanhang är också åtgärdsprogrammet för kulturmiljöprogrammet "Bevara oss väl" antaget av Kommunfullmäktige 1995-02-26. För Olsagården bedömdes risken för hot som liten. Hotbilden beskrevs dock som "Kringmiljöns hantering i plan- och bygglovsfrågor."

För ett säkerställande av kulturmiljön efterlystes upprättande av detaljplan eller områdesbestämmelser med inriktning för ett bevarande av den totala kulturmiljön.

Figur 6 På en karta med höjdmodell blir det särskilt tydligt hur Assbergs kulle och berget bakom Olsagården på Assberg 4:17 står ut som öar av kullar mitt i dalgången.

Baskagården har varit förläggargårdar.

På gamla kartor framkommer att det fanns en mindre väg som gick tämligen rakt från Olsagården ner mot en överfart vid Viskan. Därefter fortsatte stigen på andra sidan till Kungslid och en annan stig till Örby, Bosgården och vägen mot Varberg (figur 7). Detta påvisar rörelsemönster i landskapet mellan platser som var viktiga i olika avseenden. Längs denna väg fanns en kvarn där man kunde få sin säd mald, men vägen ledde också vidare till andra gårdar och samhällen och inte minst Örby kyrka och kan ha fungerat som kyrkstig. En del av denna vägsträckning finns kvar idag mellan en grannfastighet och ängen framför Olsagården. Denna väg utgör en del av kulturmiljön och indikerar den gamla byns och dess invånares relationer med omvärlden.

Från 1680-talet när det militära indelningsverket infördes, utgjorde Assbergs by en egen rote. Rote betyder

indelning, distrikt, och avsåg framför allt knekthållet, där bönderna i varje rote ansvarade för bostäder för ett antal indelta soldater. För detta utgick viss ekonomisk kompensation i form av så kallad ”knektlega”. I Assbergs by fanns utöver själva gårdarna också ett 40-tal torp och backstugor. Bland annat fanns ett soldattorp som än idag ligger på Olsagårdens ägor.

Utöver bystämmorna som upprätthöll byordningen hölls också ting i många byar. Det var under den tid, från 1380-talets slut fram till 1640, då tingen var ambulerande som de hölls på olika platser. Det är historiskt belagt att det i Assbergs hölls sådana kringresande ting under 1600-talet innan man uppförde ett tingshus i Skene.

Förläggarnas historia

En kraftigt växande befolkning och försämrade försörjningsmöjligheter i en bygd där marken inte hade de bästa förutsättningarna för jordbruk kom bi- näringar av framför allt hantverk att

Figur 7 På gamla häradskartan från slutet av 1800-talet ser man vägarna från Örby respektive Kungslid korsa Viskan för att stråla samman och fortsätta bort till Assberg. Infarten till Olsagården ter sig som en direkt fortsättning på den vägen. Den korsande vägen var den gamla vägen mellan Skene och Kinna innan den nuvarande vägen anlades på 1960-70-talet.

växa fram i det gamla Marks härad.

Framför allt var det textilhantverket som kom att bli dominerande, och Markbornas skicklighet med väveri blev känt redan av Gustav Vasa. Förläggarna växte fram ur en välbeställd bondeklass, där överskottet från jordbruket, kun- de satsas på inköp av garn som distri- buerades till hemväverskor. Garnet lämnades till torpens och backstugornas väverskor på kredit för förädling av produkten till textilier.

Många förläggare blev väldigt framgångsrika under slutet av 1800-talet och blev efterhand fabrikörer. Trots detta valde de att ha kvar sina lantbruk, sina enkla namn och hemmansägartitlar.

Största skillnaden var förändringen i livsstil och bostäder, som uppfördes som herrgårdsliknande mangårdsbyggnader, medan ekonomibyggnaderna uppfördes enligt lokala traditioner. I en del fall förekom också en typ av protoindustriell verksamhet, där väverskorna kom till förläggaren. I dessa fall fanns en separat byggnad på gården för textilproduktion, i vilken flertalet vävstolar var uppställda för väverskorna att arbeta vid. Så var fallet på Olsagården.

Förläggarverksamheten var ett viktigt led i utvecklingen av den framväxande textilindustrin, som också blev ursprunget till industrialiseringen som helhet. Ur ett nationellt perspektiv fanns den största koncentrationen av textilproduktion i Mark, och då främst i området längs Häggådalen mellan Kinna och Fritsla.

Förläggarverksamheten var också en grund för det välstånd, som bland annat kommer till utryck i förläggargårdarnas högreståndsmiljöer. Högreståndsmil- jön på Olsagården manifesteras genom mangårdsbyggnadens dimen- sioner och arkitektoniska formspråk, källarbyggnaden bakom bostadshuset, den stora ladugården och de stora ytorna runt huvudbyggnaden. Detta skapade rymd genom gårdsplanen den stora trädgården framsidan, där också allén från vägen och upp mot huvudbyggnaden utstrålade välstånd och hög status.

Olsagården

Olsagården är beläget där Assbergs gamla by låg och vid grävningar 1965 upptäckte man att den gamla bybrunnen låg på fastigheten. Gården kan ha fått sitt namn från Ions Olsson som ägde gården 1572 eller Olaff som bodde här 1540. Gården hör till de äldsta i byn, som som fanns redan 1412. Då Storskiftets geometriska avmätning från 1778 genomfördes utgjorde Olsa- gården ett helt frälsehemman och var då prästboställe för kyrkoherde herr Johan Gustav Bennick. Åkerarealen uppgick då till 8 tunnland och 19 kappland.

År 1826, strax innan Laga skifte, begärde ägarna till Olsagården förmedling, vilket avsåg nedsättning i hemmanets skattesats. Lantmätare Jacob Joh Norrbohm nedsatte rymdmåttet för skatten av hö, då det framkom att en del av strandbrinken hade rasat ner sedan Storskiftet gjordes

Figur 8 Anders Johansson var den sista förläggaren på Olsagården. Han var son till Olsa-Marja som var förläggare på gården ihop med männen från sina tre äktenskap.

och dragit med sig en del strandängar. Mycket annan information om Olsagården kom fram om gården i detta sammanhang. Gården utgjorde stamrote om 1 Mantal Frälse som tidigare aldrig hade förmedlats.

Den omfattade också knekthållning med ett soldattorp på ägorna, med en grundränta om 15 dalers kopparmynt samt en backstuga på tåmarken (utmarken), som dock var

"Hemmansägaren till Föga Förmon". Det

fanns ingen trädgård, däremot fanns bland annat humlegård, kålgård och i ladugården fanns tolv nötkreatur, fyra hästar och åtta får. Olsagården hade skyldighet till reservskjutshållning för Skene Gästgifweri. Detta upplevdes som betungande av Olsagårdens ägare, då det innebar att det alltid skulle finnas minst fyra hästar och åkdon i beredskap. Denna pålaga ansågs som en av de svåraste, då den var sträng och ofta förekommmande.

Det innebar också för Olsagårdens del att hästarna skulle ha både stallplats och foder, vilket medförde att antalet kreatur man mäktade med att hålla blev mindre och därmed också gårdens utkomster. Detta var särskilt kännbart, orsaken till djurens betydelse var att jorden var mager och inte gav mycket tillbaka, och dessutom behövde mycket gödsel som korna också bidstod med.

Under denna tid, mellan mitten av 1820-talet och 1890-talet, fungerade Olsagården som förläggargård.

Förläggargårdar är ett signum för det område som utgjorde Marks härad, som idag främst motsvarar Marks kommun. Av 58 förläggargårdar som lokaliserats i en inventering gjord 2010 i hela Sjuhäradsbygden är drygt 80% belägna i Marks kommun, framför allt koncentrerade längs

Häggådalen mellan Skene och Fritsla.

Stilmässigt skiljer sig Olsagården från dessa förläggargårdar, som är byggda i empire- eller nyklassicistisk stil.

Då Olsagårdens mangårdsbyggnad uppfördes redan 1710 har den tydliga drag av karolinsk och barock arkitektur, särskilt accentuerat av det höga takfallet som ger byggnaden ett pampigt uttryck. Tidigare fanns fler äldre förläggargårdar från slutet av 1700-talet i den södra delen av kommunen. När Olsagården upphörde som förläggargård på 1890-talet inrymdes istället traktens första mejeri i källaren till den ladugårdens västra länga (figur 10 och 11).

Figur 10 Den vitkalkade grunden i ladugården är en bevarad del av en tidigare byggnad. I källaren här fanns bygdens första mejeri 1890, där Björsell var mejerist. Foto Linda Lövkvist Figur 9 Ca 1 km fågelvägen från Olsagården ligger kyrkgärdet, klassat av Riksantikvarieämbetet som en plats med tradition.

Beskrivning

Miljön

Området karaktäriseras av bevarade gårdar från Assbergs gamla by, egna- hemsvillor med stora fruktträdgårdar från 1940-talet och små bevarade ängar och grönområden. Assbergs kulle och berget bakom Olsagården utgör markanta topografiska inslag som ger hela området karaktär (figur 1, 5 och 6). Miljön utgör idag ett grönt bälte mitt emot Assbergs industriområde och fungerar som en syregivande lunga för hela området, med Assberget och Olsagåden som landmärken (figur 11 och 12).

Gårdsbeskrivning

Olsagården är en av de äldsta byggnader som använts till förläggarverksamhet i Marks kommun.

Miljön innefattar även en källarvind som är samtida med huvudbyggnaden och användes som matkällare och fähus, samt en liten ombyggd före detta bykstuga (figur 14-15). På berget bakom dessa byggnader ligger ett gammalt soldattorp (figur 16). Till gården hör också ett före detta mejeri, sammanbyggt med ladugården.

Figur 11 Olsagårdens gårdsbild före detaljplanen. En allé leder genom den stora trädgården fram till mangårdsbyggnaden, bakom vilken källarvinden skymtar fram. Längst bort den så kallade Lillstugan, ursprungligen ett soldattorp. Precis till höger, en ombyggd liten före detta bykstuga.

Ladugårdens vinkelbyggnad med vitputsad stengrund var det gamla mejeriet, som senare byggdes till med den långa ladugårdslängan. Bortanför ladugården ligger en typ av vagnslider. Den gula byggnaden till vänster i bild ingick också den i Assbergs gamla by, på andra sidan Olsagården löper en gång- och cykelväg innan skolområdet tar vid. Olsagården karaktäriseras av den stora tomten, allén den speciella mangårdsbyggnaden med den sammanbyggda källarvinden och den stora ladugården som signalerade välstånd. Foto: Hugo Franzén 2018.

Figur 12 Kulturmiljöns grönska och öppenhet runt Olsagårdenutgör en syregivande lunga som kontrast mot industriområdet i på andra sidan vägen. Här syns en liten del av den gamla Assbergs by, den sträcker sig bort till höger i bild, som övergår i 1940-talets villaområde.

Foto: Hugo Franzén 2018.

Mangårdsbyggnaden

Mangårdsbyggnaden från 1710 är är uppförd som en salsbyggnad i två plan, med sex rum. Det karaktäristiska, kraftigt valmade höga taket med två skorstenar är typiskt för högreståndshus under den karolinska barocken. Taktäckningen utgörs idag av enkupigt taktegel och en tandsnittslist löper runt takfoten. Entrén markeras av ärggröna pilastrar med en tung, profilerad överliggare. Den har ändrats över tid och befintlig dörr är nyinsatt.

Fönstersättningen på gavlarna är assymetrisk, men symmetrisk på fasadens framsida. Bottenvåningens fönster är tvåluftade med två spröjs i vardera luften. Övervåningens fönster har korspost med en spröjs i de nedre lufterna. Fönstrens foder och överstycken är försedda med med konsoler i en ärggrön kulör. Interiören har bland annat bevarade kakelugnar och en Napoleontapet (figur 19-21).

Figur 16 Soldattorpet på höjden bakom mangårdsbyggnaden. Vid tiden för uppförandet fanns inte samma vegetation med höga träd och buskar och var utsatt för vädrets makter - inget läge som var attraktivt att bo på då.

Soldattorpen förlades oftast på mark och i lägen som ingen annan ville ha, men ändå med lite mark att kunna odla på. Foto: Linda Figur 14 Olsagårdens mangårdsbyggnad i karolinsk barock lyser som en pärla för förbipasserande mellan Skene och Kinna.

Passande nog kommer ordet av portugisiskans barroco, som betyder oregelbundet formad pärla. Foto: Linda Lövkvist 2017.

Figur 15 Mangårdsbyggnad med källarvind som inkluderar tidigare matkällare och fähus direkt bakom, förbunden med en loftgång. Den lilla byggnaden hitom källarvinden är troligen ett gammalt bykhus. Figur Foton: Linda Lövkvist 2017.

Figur 13 Framsidans fasad med entré, fönster och tandsnittslist. Foto: Linda Lövkvist 2017.

Soldattorpet

Soldattorpet, eller Lillstugan, är ett traditionellt falurött parhus med vita knutar och nyckelhålsskonk, spröjsade fönster och en mindre snedluta på ena gaveln. Den har under längre tid fått stå och förfalla. Fönstren är idag igensatta med plywood-skivor och färgen på skorstenen flagar, annars är förfallet tydligast interiört. Fuktskador ger sig till känna runt fönster, i tak och konstruktionsträ. Likaså har den gamla spisen fallit till föga av fukt och bristande underhåll och användning.

Figur 17-21 Interiörbilder från övervåningen.

Överst till vänster syns rummen ligga i fil.

Foto Afshin Ghafoori 2019. Övriga foton visar Napoleontapeten i original samt kakelugnar.

Foto Linda Lövkvist 2017.

Figur 22 Soldattorpets spis med bakugn i

sönderfall. Foto Linda Lövkvist 2017. Figur 23-24 Ovan och nedan Fuktskador soldattorpet. Foto Linda Lövkvist 2017.

Källarvinden

Källarvindens bottenvåning utgörs av tjocka, skalmurade, vitputsade väggar.

Övervåningens timrade väggar täcks av faluröd lockpanel. På ovanvåningen finns några kittade fönster som är spröjsade i fyra respektive sex indelningar.

Sadeltaket är, liksom huvudbyggnadens tak, kraftigt valmat med terrakottafärgat, enkupigt tegel. Källarvinden och mangårdsbyggnaden har byggts ihop genom en smal loftgång.

Ladugården

Den äldsta delen av ladugården har murad vit putsad stengrund och uppfördes 1890 på grunden till en tidigare byggnad. Övervåningens

Figur 22-24 Interiörbilder från källarvindens matkällare. Foto Linda Lövkvist 2017.

Figur 25 Närmast i bild ligger det tidigare mejeriet. Foto: Afshin Ghafoori 2019.

locklistpanel är målad i faluröd slamfärg.

Tre svartmålade träportar med bandgångjärn leder in till ladugården, två av portarna är segmentbågade.

Byggnaden saknar fönster. Den yngre delen byggdes 1918 ihop vinkelställt mot mejeriet (figur 10 , 11 och 25).

Ladugården rymde då enligt uppgift 30 nötkreatur och tre hästar. Den nyare delens bottenvåning i rött tegel vilar på grund av huggen sten. Den andra längan är byggd på huggen sten med bottenvåning i rött tegel och är något högre. Fönstren i denna länga är segmentbågade och har i ett tidigare skede varit större. Sadeltaket har ca 45 graders lutning och är i dagsläget täckt med korrugerad plåt.

Figur 27 Interiörbild från ladugården med bland annat sättningsskador i muren. Foto Afshin Ghafoori 2019.

Figur 26 Interiörbild från det gamla mejeriets övervånung vusar en frisk takkonstruktion. Foto Afshin Ghafoori 2019.

Figur 28 Ytterligare sättningsskador i muren.

Bristande skötsel och underhåll i samband med avföring från djurhållningen har sannolikt också bidragit till fuktskador i den yngre delen av ladugården. Foto Afshin Ghafoori 2019.

Figur 29 visar stämpel i tegel från teglets tillverkning. Den sitter i en av fyllnadsmurningen under ett av de nyare fönstren, vilket indikerar att de nya fönstren sattes in efter december 1956, då tegelstenen är tillverkad. Se figur 31 och 32.

Figur 30 och 31 Fönstren i tegelfasaden ovan var ursprunigen segmentbågade och större, se den svarta streckade linjen i fotot till höger och den murade segmentbågen upptill.

Åtgärder

Gårdsbildningen har sett olika ut under olika tider. Ekonomibyggnader har funnits i olika antal på olika platser i det som idag är trädgård. Det ska också ha funnits en vävstuga dit väverskorna från trakten kom för för att arbeta. En flygelbyggnad av yngre datum än mangårdsbyggnaden syns på foto från ett guldbröllop 1897. Det har på gården funnits en vävstuga, dit traktens väverskor kom för att arbete, en slags protoindustri, ett förstadium till industriell verksamhet.

Enligt en brandförsäkringshandling från 1869 ska det också ha funnits ett trähus innehållande ”magazin i trenne våningar i godt stånd” byggt 1838 på Olsagården.

Olsagården kan ha renoverats redan 1840.

Denna renovering kan ha inneburit att ovanvåningen inreddes och att fönstren byttes. Fönsterbeslag och gångjärn är från tiden mellan 1850-1900 för övervåningens fönster och mellan 1850 - 1950 för fönstren på undervåningen.

På 1940-talet moderniserades man- gårdsbyggnaden, då en toalett installerades på nedervåningen, husets mittparti byggdes om och en öppen veranda togs bort. Den kan eventuellt ha genomgått moderniseringsprocesser tidigare eller i anslutning till detta, då en arrendator som bodde i bottenvåningen fram till 1942 tros ha bytt ut vissa delar av den fasta inredningen.

Någon gång i slutet av 1950-talet eller tidigt 1960-tal har några fönster

på den nyare delen av ladugården bytts ut och ersatt tidigare, segmentbågade fönster med större mått. Årtalet är satt utifrån en stämpel daterad 1956 i teglet under ett av fönstren(figur 29-31). Under mitten av 1900-talet byggdes också mangårdsbyggnaden ihop med källarvinden genom en smal tillbyggnad med loftgång i trä, klädd i vit locklistpanel (figur 32).

År 2017 byttes ytterdörr och invändiga renoveringar vidtogs.

Översiktlig status

Färgen på mangårdsbyggnadens fasad och fönsterfoder flagar i delvis stora sjok. De tjocka lagren behöver skrapas bort och därefter strykas med tunna lager linoljefärg. En del beslag rostar och där behöver rosten avlägsnas och beslagen oljas och målas. Om något beslag är sönderrostat ersätts de med likadana.

Figur 33 ÅR 1897 firades det bröllop i Olsagården, förmodligen mellan Anders Johansson och Lotta, född Håkansson. Bland många gäster, fanns August Larsson och hans fru Anna som byggt mangårdsbyggnad med flyglar på Ytterås samt förläggaren Claes Håkansson med fru Carolina från Sanden i Kinna. Fotot berättar också att det fanns en yngre flygelliknande byggnad till Olsagården och att det bortom denna låg en ekonomibyggnad.

Entrén är försedd med en farstutrappa som har likadan tandsnittsfris som taklisten samt snidade konsoler som på fönsterfodren. Fotot

Figur 32 Senare tillbyggnad binder ihop de båda byggnaderna. Foto Linda Lövkvist 2017.

Putsen på källarvinden och det gamla mejeriet är för tjockt applicerad och har därförbitvis trillat av. All puts behöver därför knackas ner och ny traditionell kalkputs läggas på tunt, ca 1 cm tjockt och målas med icke filmbildande kalkfärg.

Murbruket vittrar delvis i den nyare ladugårdens bottenvåning i tegel.

Muren uppvisar sättningsskador och invändigt har djurhållningen i kombination med bristande underhåll resulterat i fuktskador. Denna del är så nedgången att en renovering inte är rimlig. Putsen på den murade stenväggen i äldre delen av ladugården har skador i såväl puts som färg till följd av för tjockt putslager och felblandad färg. Den behöver därför putsas om och målas i en icke filmbildande kalkfärg.

Karaktäristik och kulturhistoriska värden

Läget för Assbergs gamla by speglar hur äldre bebyggelse traditionellt placerades i anslutning till berg och vägar för att inte ta den odlingsbara marken i anspråk (figur 1). Att bygga uppe på berg var inte aktuellt, då både byggande och gårdsbildning försvårades och läget blev mer utsatt för väder och vind. Berg kunde istället ge skydd och i Assberg gav bergen skydd mot nordvästliga vindar. Endast lillstugan, det gamla soldattorpet bakom Olsagården, byggdes på berget. Värt att notera i sammanhanget är att landskapet redan i början av 1900-talet var tämligen fritt från träd och annan skyddande växtlighet.

Figur 34 Murbruket har vittrat på sina ställen.

Figur 35-37 Exempel på skador i färgskikt och puts som behöver åtgärdas.

Foton: Afshin Ghafoori 2019.

Figur 40-42 till höger Gamla dörrar och detaljer som gamla beslag och dörrlås utgör viktiga komponenter i helheten. De bidrar till känslan av autenticitet och upplevelsevärden, men också av byggnadstekniska värden, om hur man valde material och hantverk. Ofta kan olika stilar i hantverket dateras och fungerar som kunskapskällor. Det syns att det funnits ett tidigare lås på dörren, men det befintligat är ändå av en typ som fanns på 1700-talet.

Foton: Linda Lövkvist 2017.

Figur 38 och 39 Den tunga, nitade järndörren, en tjock stenmur och ytterligare en dörr och kraftiga lås signalerar både att det som fanns visthusbodens var värdefullt, men också att det fanns behov av att skydda det från ovälkomna gäster. Foton: Linda Lövkvist 2017.

Karaktäristik och motiv

• BK-område; såväl värdefull bebyggelse som kulturlandskap

• Bevarade delar i landskapet av tidigare lantbruk och förläggargårdar Bevarade strukturer av historiskt vägnät, gamla träd och alléer

• Skiftande historia av agrar och textilhistorisk betydelse respektive 1940-talets

egnahemsvillor som fortfarande är utläsbar

• Bebyggelse av öppen västsvensk gårdstyp samt 1940-tals egna- hemsvillor med stora trädgårdar samt omgivande ängar och öppna grönytor

• Miljön utgör ett grönområde och bidrar genom sin grönska, öppenhet och sina historiska rötter med rytm, syre och platsunik själ till den växande orten

Här presenteras en sammanfattning av några viktiga karaktärsdrag i bebyggelsen och motivering som ligger till grund för de kulturhistoriska värdena.

Figur 43 De gamla uppväxta träden bortanför ladugården bör sparas till den nya bostadsmiljön.

De bidrar till känsla av kontinuitet på platsen. Foto: Linda Lövkvist 2017.

Karaktäristik och motiv

• Olsagårdens karolinska barockstil med sitt tunga och kompakta uttryck är den enda i sitt slag i Mark idag

• Mangårdsbyggnaden med den sammanbyggda källarvinden har välbevarade exteriörer

• Mangårdsbyggnadens interiör med salar i fil, bevarade

kakelugnar och Napoleontapet är välbevarad

• Källarvindens interiör är välbevarad i både källardel och övervåningen, även om fähusdelen inte har kvar sin karaktär

• Det gamla mejeriet har en välbevarad exteriör som utgör ett viktigt miljövärde för Olsagården

• Trädgårdens stora ytor och allén utgör en omistlig del av Olsagårdens kulturhistoriska värde

Här presenteras en sammanfattning av några viktiga karaktärsdrag i Olsagårdens gårdsbebyggelse och motivering som ligger till grund för de kulturhistoriska värdena.

De öppna fria ytorna runt Olsagården har miljöskapande värden, då de berättar om byns utkomst i äldre tider och hur marken hävdades förr. De bidrar också till upplevelsen av kulturlandskapet som helhet och att Olsagården kan fortsätta vara det landmärke det har varit.

Olsagården ligger kvar på sin ursprungliga plats i Assbergs gamla by. Den är ett viktigt exempel på hur högreståndsarkitektur kunde gestalta sig på landsbygden under 1700-talet.

Byggnaden tillhör en av de äldsta i kommunen och är förmodligen den enda som lokalt ger uttryck den karolinska barocken. Mangårdsbyggnadens och källarvindens exteriörer och interiörer är välbevarade, likaså ladugårdens exteriör. Trädgården, med fruktträd och allé med grusad gång är en omistlig del av Olsagårdens kulturhistoriska värde.

För förståelsen av Olsagården som både före detta förläggargård och senare mejeri är det viktigt att bevara den äldsta delen av ladugården samt att bevara berget bakom oexplaterat, liksom de öppna fälten runt om Olsagården. Assbergs gamla by har också miljömässigt värde och kontinuitetsvärde som tillför förståelse för byns historiska framväxt och förändringar.

Nedan presenteras en samman- fattning av de kulturhistoriska värdena i gårdsbebyggelsen på Olsagården

• Samhällshistoriskt värde

• Upplevelsevärden

• Landskapsvärden

• Miljöskapande värden

• Kontinuitetsvärde

• Identitetsvärde

• Representativt

Nedan presenteras en samman- fattning av de kulturhistoriska värdena i miljön.

Kulturhistoriska värden

Mangårdsbyggnaden och visthuset

• Samhällshistoriskt värde

• Byggnadshistoriskt

• Kontinuitetsvärde

• Identitetsvärde

• Symbolvärde

• Representativt

• Upplevelsevärde

Ladugården med gamla mejeriet

• Samhällshistoriskt värde

• Byggnadshistoriskt

• Miljöskapande värden

Figur 44 Olsagården och källarvinden sedd från berget bakom gården. Den röda övervåningen av källarvinden var fähus med utgång på berget. Foto: Afshin Ghafoori 2019.

Figur 45 Den äldre delen av ladugården som varit mejeri har gamla fina välvda dörrar med beslag. Foto: Linda Lövkvist 2018.

Figur 46 och 47 Bevarade detaljer från källarvindens övervåning.

Skydd

Kulturmiljön omfattas av Plan- och bygglagen kap 2 § 6 punkt 1 och 8 § 13 punkt 4; samt Miljöbalken kap 3 § 6 punkt 1 och sista stycket, vilket också medför andra lagskydd och regleringar.

Nedan följer följer förklaringar till varför byggnaderna och kulturmiljön är skyddade, vad skydden innebär och hur det kan påverka på detaljplanen.

Övergripande skydd

Övergripande lagskydd för kultur - miljöer ges i Kulturmiljölagen och Miljöbalken.

• Det är enligt kultur miljölagens portalparagraf, KML 1:1, en nationell angelägenhet att skydda och vårda kultur miljön för framtida generationers möjlighet att ta del av en mångfald av kulturmiljöer,

där framgår också att ansvaret för detta åligger såväl enskilda som myndigheter. Olsagården är dessutom också byggnadsminne enligt kap 3 KML och de bestämmelser som utfärdats vid byggnadsminnesförklaringen ska följas.

• Miljöbalken ger skydd för kultur - miljöer mot påtaglig skada i MB 3:6.

• I en detaljplan ska kommunen enligt PBL 2:6 tredje stycket skydda byggnader och bebyggelseområdens särskilda kulturhistoriska m fl värden.

Utpekade kulturhistoriska värden Såväl byggnaderna på fastigheten Assberg 4:17 som omgivningnarna runt omkring utgör en del av en utpekad kulturmiljö. I Boverkets föreskrifter

2016:6 BBR 23 ges förklaring och exem- pel på vad en särskild kulturhistorisk byggnad eller bebyggelsemiljö kan ut- göra, däribland om en byggnad utgör en väsentlig de av en särskilt värdefull bebyggelsemiljö eller representerar för lokalsamhället viktiga funktioner eller verksamheter. Detta stämmer in på Olsagårdens ladugård genom dess historiska och miljöskapande värde för Olsagården samt sin tidigare funktion som mejeri, vilket gör den kulturhistoriskt värdefull och viktig att bevara.

Byggnadsminne enligt Kultur- miljölagen

Olsagården med källarbyggnad och omgivande trädgård är av länsstyrelsen förklarat byggnadsminne enligt 3 kap KML sedan 1978-02-20.

Här gäller utöver angivna lagrum även länsstyrelsens föreskrifter enligt, som också omfattar interiören.

Förbud mot förvanskning

Assberg 4:17 Olsagårdens kulturmiljö och dess samtliga byggnader omfattas av förvanskningsförbudet i PBL 8:13, som innebär att en historiskt, kulturhistoriskt, miljömässigt eller konstnärligt värdefull byggnad eller miljö inte får förvanskas. Denna paragraf gäller generellt och kan hävdas utan planstöd. Ett utpekande i plan effektiviserar dock eventuell framtida bygglovprövning och fungerar som information till bland andra hand- läggare och fastighetsägaren.

Med förvanskning avses enligt Boverket och Mark- och miljööverdomstolen åtgärd som

• ger ett dominerande och avvikande uttryck

• orsakar att en väsentlig egenskap går helt förlorad

• inte är anpassad till byggnadens eller områdets karaktär

• väsentligt förändrar byggnadens utformning ochu uttryck

Vad är förvanskning?

Kulturmiljölagen (KML)

• kap 1 §1 om allas gemensamma ansvar om kulturmiljön

• kap 3 Byggnadsminnen

• Länsstyrelsens skyddsföreskrifter för byggnadsminnet Olsagården Miljöbalken (MB)

• kap 3 §6

Plan- och bygglagen (PBL)

• kap 2 § 6 punkt 1 samt sista stycket

• kap 4 § 16 första stycket, punkt 1-4 samt tredje stycket - Placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter

• kap 8 § 13 punkt 2-4 Förvanskningsförbudet

• kap 8 § 14 gällande underhåll

• kap 8 § 17 varsamhetskravet Boverkets Författningssamling BFS 2016:6 BBR 23

• 1:2212 - Förbud mot förvanskning Kommunens översiktsplan

Skydd i lagar och författ-

ningar som Assberg 4:17

Olsagården omfattas av

Underhåll och varsamhet

En byggnads underhåll ska enligt PBL 8:14 anpassas till omgivningens karaktär och byggnadens kulturhis- toriska m fl värden så att dessa särskilda värden bevaras. Krav på att eventuella ändringar ska ske varsamt finns i PBL 8:17. I PBL 4:16 punkt 3 anges också att kommunen får bestämma vilka krav som behövs för att uppfylla varsamhetskravet enligt PBL 2:6 oc 8:17.

I detaljplan får kommunen förtydliga skydd genom krav på reglering enligt PBL 4:2. Kommunen anmodas här reglera bebyggelsemiljöns utformning i bebyggelse som ska förändras eller bevaras, där hänsyn måste tas till den fysiska miljön, åtgärdens karaktär eller omfattning. Enligt PBL 4:16 punkt 3 får kommunerna utforma bestämmelser i plan om skydd samt enligt punkt 4 om förbud mot rivning. Reglering sker genom planbestämmelser om kulturskydd med kulturvärden som ska bevaras eller bibehållas till sin utformning med avseende på byggnader, bebyggelseområdets eller tomtens karaktär.

Ny bebyggelse i kulturmiljö

Enligt PBL 2:6 punkt 1 ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt till bland annat de kulturhistoriska värdena samt en god helhetsverkan. Ändringar och tillägg ska göras varsamt, så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. I en detaljplan får därför kommunen enligt 4:16 punkt 1 bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter.

Genom varsamhetskravet i PBL 8:17 ska eventuell ändring eller flytt av byggnad ta hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och bland annat ta tillvara de historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga vär- dena. Boverket konkretiserar detta i BFS 2016:6 punkt 1:2211 (se grön ruta "Vad är varsamt?").

Kommunens översiktsplan

I Marks kommuns ÖP, antaget 2017- 05-25, står det att Marks kulturmiljöer utgör en del av kommunens attraktions- kraft och tillväxtresurs. Kommunen vill därför bevara, vårda och utveckla kulturmiljöerna genom varsamhet och hänsyn. Det står också att:

För förändringar inom och i anslutning till identifierade kulturmiljöområden, ska områdenas särskilda värden beaktas vid planering, bygglovgivning och andra kommunala beslut. Inom dessa kan planbestämmelser införas /.../. (del två, s 5)

Placering och utformning

I plan- och bygglagen, kap 4 § 16 punkt 1-4, anges att kommunen i detaljplan får bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter. Likaså får kommunen ställa preciserade krav för att bland annat kunna följa kraven i PBL 8:13 och 8:17 beträffande förvanskning och varsamhet. Kommunen får också införa skyddsbestämmelser för bevarande av material och utformning samt rivnings- förbud för kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

Vad är varsamt?

Med varsamhet avses enligt Boverket följande:

För att en åtgärd ska anses vara varsam respekteras byggnadens karaktär avseende

– proportioner, form och volym, – materialval och utförande, – färgsättning, och

– detaljomsorg och detaljerings- nivå samt

- detaljer av betydelse för

byggnadens karaktär tillvaratas Det finns också mer ingående förtydligande av ändringens omfattning i punkt 1:2232.

Figur 48 Övervåningens baksida på det gamla mejeriet vetter mot berget bakom.

Den befintliga dörren möjliggör lättillgänglig förvaring för de boende i den nya byggnaden.

s

rekOmmendAtIOner

Kulturmiljön som helhet

Kulturmiljön med de stora ytorna och de gamla hagarna och ängarna runt Olsagården förmedlar ett traditionellt nyttjande av markhävd och cyklisk tid som följde naturens gång. Området förmedlar därför lugn i en i övrigt stressad tid. I en framtida förtätning av Skene-Assberg-Kinna kan området bli ett värdefullt inslag som skapar rytm i stadslandskapet och utrymme för rekreation i den växande tätorten.

Förtätning av området med fler bostäder i själva kulturmiljön renderar ökad trafik, buller och rörelse som bidrar till ökad stress och inverkar negativt på upplevelsevärdet av kulturmiljön.

Ny bebyggelse framför Olsagården skulle utgöra påtaglig skada och förvanska kulturmiljön och bryta mot MB 3:6 och PBL 8:13 genom att både inkräkta på kulturmiljön och avskärma Olsagården från insyn från vägen.

Olsagårdens kulturmiljö som landmärke i landskapet sedan gårdens tillkomst på 1500-talet avskärmas därmed på ett sådant sätt att upplevelsen av dess kulturhistoriska kvaliteter försvåras för allmänheten. Olsagården och dess kulturmiljö utgör en pärla för både orten och kommunens attraktionskraft.

Förtätning med ny bebyggelse i området, oavsett utformning, blir ett ahistoriskt inslag i en utskiftad by och skulle förvanska de bärande aspekterna av kulturmiljön som förmedlare av ortens historia. Kulturmiljön runt Olsagården skulle förvanskas, vilket skulle bryta mot förvanskningsförbudet i PBL 8:13. För att följa de lagrum som omfattar skydd för kulturmiljöer och kulturhistoriskt värdefulla byggnader och bebyggelse tillåts ingen bebyggelse på berget bakom Olsagården eller på ängen framför densamma. En närmare dokumentation av alla byggnader med skadestatus och åtgärdsförslag rekommenderas.

Kulturmiljöns olika byggnader

Mangårdsbyggnaden

Mangårdsbyggnaden och den sammanbyggda källarvinden berörs inte av några ändringar, utan avses skyddas i detaljplanen. Såväl färg som puts behöver ses över.

Ladugården

Ladugården utgör en viktig komponent i Olsagårdens kulturhistoriska miljö.

Även om den befintliga ladugården uppfördes efter Olsagårdens period som förläggargård har det alltid funnits en tillhörande ladugård till Olsagården under alla dess faser, som varit viktig för gårdens utkomst. Den äldre delen av ladugården har dessutom inrymt traktens första mejeri. Den har varit viktig för alla som inte själva hade gård med egna kor under en epok när samhället förändrades från förindustriellt och mer lantligt till industriellt med ökad specialisering och samhällsservice.

En rivning av en del av ladugården medför en förlust av kulturhistoriska värden. Den nyare delen av ladugården är dock i så pass dåligt skick är den inte lämplig att bygga om till bostäder. Den kan därför rivas under förutsättning att den dokumenteras och står som modell för en ny bostadsbyggnad som ska passa in i kulturmiljön.

Det är ladugårdens volym, höjd och proportionalitet samt takfall, färg och

formspråk som avses som mall för den nya byggnaden. Bland annat kan en röd tegelmur och återanvändning av de gamla portarna, samt återinförande av segmentbågade fönster ge den nya byggnaden goda förutsättningar att smälta in i kulturmiljön. Om det är möjligt kan teglet med fördel tillvaratas för den nya byggnaden, liksom de traditionella dörrarna och beslagen. Det kan bidra till både tillvaratagande av redan investerade resurser i enlighet med miljömålen i Agenda 2030 och att föra in en känsla av historisk kontinuitet och koppling till platsen i den nya byggnaden.

Den äldre delen av ladugården som tidigare varit mejeri bevaras och skyddas i detaljplan. Genom detta uppfyller man inte bara lagrummen och andra riktlinjer i planarbetet, utan bidrar också att uppfylla miljömålen på flera olika plan (se figur 3). Det tidigare mejeriet bör inte byggas ihop med det nya bostadshuset på platsen, utan vara en fristående byggnad.

Dokumentation rekommenderas, se nedan. En certifierad antikvarisk kontrollant (KUL) bör övervaka upprustningen av mejeriet.

Soldattorpet

Soldattorpet kan vara i såpass dåligt skick att den kan behöva rivas.

Dokumentation rekommenderas, se nedan.

Krav på dokumentation

Startbesked rekommenderas att villkoras med krav på att den miljö samt de byggnader som ska bevaras på Assberg 4:17 Olsagården dokumenteras kulturhistoriskt. Dokumentationen ska utföras av antikvariskt sakkunnig.

Rekommendationen på dokumentation omfattar hela gården och dess gårdsbebyggelse med en genomgående beskrivning av byggnaderna, dess status inklusive åtgärdsförslag för säkerställande av följande byggnader i framtiden.

Dokumentation omfattar byggnader som bevaras för framtiden...:

• Mangårdsbyggnaden inklusive källar-

• vindDet gamla mejeriet

...men omfattar också av byggnader som ska rivas:

• Soldattorpet - dokumentationen får avgöra om statusen på byggnaden kräver rivning

• Den yngre delen av ladugården

• Övriga byggnader tillhörande gården dokumenteras översiktligt

Förslag till planbestämmelser

För att bevara de kulturhistoriska värdena i ladugården och dess miljöskapande värden för Olsagården behöver stor hänsyn tas till den befintliga kulturmiljön och bebyggelse, varför den nya byggnadens exteriör utformning beläggs med restriktioner och krav på utformning.

Mangårdsbyggnadenmed källarvind samt tomten från dessa byggnader och fram till den gamla vägen skyddas enligt Kulturmilöjlagen kap 3 som byggnadsminne. I samband med att detaljplan upprättas kommer byggnadsminnets bestämmelser tydliggöras i detaljplanen, samtidigt som skyddet förstärks genom att omfatta kulturvärden som inte omfattas av byggnadsminnets bestämmelser.

(Enligt PBL 8:7 och PBF 2:23 får avsteg i kraven för tillgänglighet göras för byggnader som skyddas enligt PBL 8:13 och 8:17. )

Följande byggnader och karaktärsdrag bevaras med skydd i detaljplan:

• Mangårdsbyggnaden inklusive källar-

• vindDet gamla mejeriet

• Allén

• Området på berget bakom mangårds- byggnaden lämnas obebyggt

• De gamla träden i den avknoppade delen av fastigheten bevaras

Följande föreslås ligga till grund för planbestämmelser med stöd i PBL 4:14-16.

Mangårdsbyggnaden

a₂ Utökad bygglovplikt r₁ Byggnad får inte rivas q₁ Byggnad får inte flyttas

q₂ Byggnad får inte byggas om, till eller förändras exteriört på annat sätt

q₃ Takfallet får inte ändras q₄ Fönstren bevaras

q₅ Fasadens träpanel bevaras

q₆ Befintliga detaljer bevaras såsom exempelvis snickerier (till exempel takfotens dropplist samt fönster- och dörromfattningar), listverk och andra detaljer (exempelvis fönster- och dörrbeslag)

q₇ Befintlig, äldre fast inredning, såsom dörrar, fönster- och dörrfoder, trösklar, listverk, kakelugnar samt Napeoleontapeterna bevaras

q₈ Underhåll skall ske med ursprungliga material, kulörer och arbetstekniker

k₁ Fasader av trä målas med vit linoljefärg

Källarvinden

a₂ Utökad bygglovplikt gäller

r₁ Byggnad (mangårdsbyggnad) får inte rivas q₁ Byggnad får inte flyttas

q₂ Byggnad får inte byggas om, till eller förändras exteriört på annat sätt

q₃ Takfallet får inte ändras q₄ Fönstren bevaras

q₅ Fasadens träpanel bevaras

q₇ Befintlig, äldre fast inredning, såsom dörrar, fönster- och dörrfoder, trösklar, listverk, väggkrokar bevaras

q₈ Underhåll skall ske med ursprungliga material, kulörer och arbetstekniker

k₂ Fasader av trä målas med falu rödfärg

Det tidigare bykhuset

r₁ Byggnad (mangårdsbyggnad) får inte rivas q₁ Byggnad får inte flyttas

q₂ Byggnad får inte byggas om, till eller förändras exteriört på annat sätt. Nuvarande mindre tillbyggnad får avlägsnas

Det tidigare mejeriet

a₂ Utökad bygglovplikt gäller

r₁ Byggnad (mangårdsbyggnad) får inte rivas q₁ Byggnad får inte flyttas

q₂ Byggnad får inte byggas om, till eller förändras exteriört på annat sätt

q₃ Takfallet får inte ändras q₅ Fasadens träpanel bevaras

q₆ Befintliga detaljer bevaras såsom dörrar och järnbeslag

q₈ Underhåll skall ske med ursprungliga material, kulörer och arbetstekniker

k₂ Fasader av trä målas med falu rödfärg

Nybyggnad i ladugårdens ställe För nybyggnad i ladugårdens ställe gäller varsamhetsbestämmelser i förhållande till kulturmiljöns karaktär och kulturhistoriska värden.

a₁ Bygglov får inte ges förrän kulturhistorisk dokumentation har utförtso och rapporterats II (1/2) Våningshöjd likt befintlig ladugård

respekteras

d Fasader ska utformas enkla utan dekor, likt traditionella ladugårdar

f/k Balkonger får inte anordnas

k₃ Fasader på bottenvåning ska vara av murat rött tegel

k₄ Fasader ovan bottenvåning ska vara locklistpanel målad med faluröd slamfärg utan utsmyckningar

k₅ Största tillåtna byggnadsarea är (motsvarande dagens ladugård)

k₆ Nya entréer förläggs till byggnadens fasader som vetter bort från gården

k₇ Takvinkeln på sadeltaket skall vara (motsvarande befintlig ladugård)

k₈ Taket skall vara av rött lertegel k₉

Eventuella takkupor placeras i takfall som vätter bort från Olsagårderns gårdsrum

k₉ Bottenvåningens fönster skall vara segmentbågade. sidhängda och 2-luftade samt i i form, proportioner, storlek och indelning vara lika ursprunglig byggnads ursprungliga med bågar och foder målade i vit linoljefärg

k₁₀ Övervåningens fönster skall vara sidhängda och 2-luftade i form, proportioner, storlek och indelning lika bottenvåningens, med bågar och foder i trä målade i vit linoljefärg

Eventuell lekyta placeras förslagsvis på den plats där hörndelen av nuvarnade ladugård står på.

Parkeringsplatser placeras direkt öster om den nya byggnaden, längs infarten.

För övrigt rekommenderas att dörrar med beslag och andra detaljer bevaras från befintlig ladugård och återanvänds.

Tomt tillhörande Assberg 4:17 För tomt som inte avstyckas gäller:

q₉ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelsemiljö q₁₀ Tomtens karaktär vad gäller öppenhet med

allé och fristående träd och buskar ska bevaras

q₁₁ Träd skall bibehållas och vid behov ersättas genom nyplantering av samma art med stamdiameter minst 15 cm

- prickmark

NATUR Naturområde, allmän plats, enskilt huvudmannaskap (berget bakom byggnaderna)

Underhållsbestämmelser

q₈ underhåll sker med traditionella material och arbetstekniker

Bevarandet av uppväxta träd bidrar till att bevara områdets karaktär och känsla av kontinuitet.

Tomt som avstyckas från Assberg 4:17

För tomt som avstyckas gäller:

q₁₀ Tomtens karaktär vad gäller öppenhet med allé och fristående träd och buskar ska bevaras

q₁₁ Träd skall bibehållas och vid behov ersättas genom nyplantering av samma art med stamdiameter om minst 15 cm

Bebyggelsen anpassas och underordnar sig bebyggelsen i den intilliggande kulturmiljön Assberg 4:17 Olsagården beträffande volym, höjd, proportioner färg och formspråk.

Bevarandet av uppväxta träd bidrar till att bevara områdets karaktär och känsla av kontinuitet.

II (1/2) Våningshöjd likt befintlig ladugård respekteras

a₁ Bygglov får inte ges förrän kulturhistorisk dokumentation har utförts och rapporterats a₂ Utökad bygglovplikt

d Fasader ska utformas enkla utan dekor, likt traditionella ladugårdar

f/k Balkonger får inte anordnas

k₁ Fasader av trä målas med vit linoljefärg k₂ Fasader av trä målas med falu rödfärg k₃ Fasader på bottenvåning ska vara av

murat rött tegel

k₄ Fasader ovan bottenvåning ska vara locklistpanel målad med faluröd slamfärg utan utsmyckningar

k₅ Största tillåtna byggnadsarea är (motsvarande dagens ladugård)

k₆ Nya entréer förläggs till byggnadens fasader som vetter bort från gården k₇ Takvinkeln på sadeltaket skall vara

(motsvarande befintlig ladugård) k₈ Taket skall vara av rött lertegel k₉

Eventuella takkupor placeras i takfall som vätter bort från Olsagårderns gårdsrum k₉ Bottenvåningens fönster skall vara

segmentbågade. sidhängda och 2-luftade i i form, proportioner, storlek och indelning lika ursprunglig byggnads ursprungliga med bågar och foder målade i vit linoljefärg

k₁₀Övervåningens fönster skall vara sidhängda och 2-luftade i form, proportioner, storlek och indelning lika bottenvåningens, med bågar och foder i trä målade i vit linoljefärg

k₁₁ Stengrund ska vara kalkputsad med icke filmbildande vit kalkfärg

q₁ Byggnad får inte flyttas

q₂ Byggnad får inte byggas om, till eller förändras exteriört på annat sätt q₃ Takfallet får inte ändras

q₄ Fönstren bevaras

q₅ Fasadens träpanel bevaras

q₆ Befintliga detaljer bevaras såsom snickerier (till exempel takfotens dropplist samt fönster- och dörromfattningar), listverk och andra detaljer (exempelvis fönster- och dörrbeslag)

q₇ Befintlig, äldre fast inredning, såsom exempelvis dörrar, fönster- och dörrfoder, trösklar, listverk, kakelugnar samt Napeoleon-tapeterna bevaras q₈ Underhåll skall ske med ursprungliga

material, kulörer och arbetstekniker q₉ kulturhistoriskt värdefull bebyggelsemiljö q₁₀ Tomtens karaktär vad gäller öppenhet

med allé och fristående träd och buskar ska bevaras

q₁₁ Träd skall bibehållas och vid behov ersättas genom nyplantering av samma art med stamdiameter minst 15 cm - prickmark

r₁ Byggnad får inte rivas NATUR

P Parkeringsplats

Förslag till planbestämmelser

a_1-2

r₁ II

f/k k_3-10 d

a₂ q1-3, 5-6, 8

k_{2, 11}

r₁ q₁k₂

a₂

a₂

r₁ r₁ q_{1-5, 7-8}

qk_1-81

k_{2, n11} q_9-11

NATUR Lekyta

NATUR

NATUR

q₁₀ q₁₁

q_9-11

q_9-11

q_9-11 q_9-11

NATUR Lekyta

P

k

Illustrationer

Flygbildsfoton: Hugo Franzén, kartbild.com Foton: Linda Lövkvist och Afshin Gafoori

Historiskt kartmaterial: lansstyrelsen.se rasterkartor, hämtade 2018-11-15 Nutida kartmaterial: kommunens GIS-karta hämtade 2018-11-15

Muntliga källor

Ryding, Otto. Boverket. Telefonsamtal 2018-11-15

Lagar samt statliga föreskrifter, förordningar och beslut

Kulturmiljölag (1988:950) Miljöbalk (1998:808)

Plan- och bygglag (2010:900)

Boverkets föreskrifter BFS 2016:6 BBR 23

Mark- och miljööverdomstolen, domslut. http://www.markochmiljooverdomstolen.

se/Avgoranden-fran-Mark--och-miljooverdomstolen/2017/P-10511-16/

Proposition 2017/18:110

Regeringsbeslut Ku2018/01351/KL

Otryckta källor

Boverket: PBL Kunskapsbanken, www.boverket.se

PRO Kinna: https://www.pro.se/Distrikt/Sodra-Alvsborg/Samorganisationer/

Marks-Samorganisation/Foreningar/Kinna/Aktiviteter/Historiska-platser- under-150-ar/

Ansökningshandlingar tillhörande ärende PBN 2017-566 214, Marks kommun.

Översiktsplan för Marks kommun, laga kraft 2017-05-25