Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsplan 2018 Slutgiltig version rev. 2017-11-15

(1)

Verksamhetsplan 2018

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

(2)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 3

1.1 Nämndens uppdrag ... 3

1.2 Vem är vi till för? ... 3

2 Omvärldsanalys ... 4

3 Nuläge ... 5

4 Ekonomi ... 6

4.1 Budget på nämndens verksamhetsnivåer ... 6

4.2 Nämndens resursfördelning per verksamhetsnivå ... 6

4.3 Hantering av förändringslista i Budget 2018 ... 7

4.4 Investeringsram ... 8

5 Styrdokument för särskild uppföljning ... 9

5.1 Trygghet och välfärd genom livet ... 9

5.2 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt ... 10

5.3 Attraktiv och effektiv organisation ... 10

6 Mål ... 11

6.1 Trygghet och välfärd genom livet ... 11

6.2 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt ... 14

6.3 Attraktiv och effektiv organisation ... 14

7 Risker och åtgärder - internkontroll ... 15

7.1 Inköp görs utanför befintliga ramavtal ... 15

7.2 Felaktig hantering av allmänna handlingar. ... 15

7.3 Förebyggande arbete mot mutor och bestickning ... 15

7.4 De upphandlade coachföretagen skapar inte förväntat resultat. ... 16

7.5 Hot och våldssituation på skolan. ... 16

8 Systematiskt kvalitetsarbete ... 17

(3)

1 Inledning

1.1 Nämndens uppdrag

Beskrivning

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för utbildningen av Sollentunas ungdomar och vuxna i form av gymnasieutbildning, kommunal vuxenutbildning, utbildning i svenska för invandrare, särskola för gymnasie- och vuxenelever, samt för arbetsmarknadsfrågor och det kommunala aktivitetsansvaret. Dessutom har nämnden ett ansvar för vissa operativa näringslivsfrågor.

1.2 Vem är vi till för?

Beskrivning

Sollentunabor vill arbeta och försörja sig själva utifrån sina förutsättningar. Ungdomar vill utbilda sig för arbetslivets möjligheter och krav. Vuxna vill lära nytt. Nyanlända vill lära sig svenska och kunna ta del av det samhälle de lever i.

Gymnasiekolan skapar förutsättningar för lyckade studieresultat. Det finns ytterligare chanser för dem som ändå inte lyckats med sina studier. För dem som hamnat utanför arbetsmarknaden finns stöd för att hitta vägen tillbaka. För dem som behöver lära sig svenska finns en flexibel lösning med tydlig koppling till arbetsmarknaden.

Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret har ovanstående utgångspunkter som ledstjärnor. Den kultur och de värderingar som lägger grunden för vår verksamhet ska utgå från dem som vi finns till för. I mötet med elever och deltagare, med näringsliv och den ideella sektorn, med andra förvaltningar, med kommuner inom Sverige och internationellt och andra som kommer i kontakt med oss, är varje medarbetares bemötande avgörande.

Utveckling och ständiga förbättringar är förutsättningar för att lyckas i en föränderlig omvärld.

Vi behöver känna till vår omvärld och bevaka de områden som påverkar oss mest. Vi behöver modiga ledare som visar vägen mot Sveriges mest attraktiva kommun 2019 där vår verksamhet bidrar utifrån våra mål. Och framför allt behövs engagerade medarbetare.

(4)

2 Omvärldsanalys

Sollentuna kommun är en växande kommun i en växande region. För att vara en attraktiv kommun att bo och verka inom, en kommun som drar till sig kompetens och näringsliv, behövs tillgång till konkurrenskraftig utbildning för både ungdomar och vuxna.

Ungdomsgruppen 16-20 år förväntas öka totalt för hela länet med 30 000 individer mellan 2010 och 2020, vilket ger en risk för brist på gymnasieplatser. Sollentunas ungdomar kan välja fritt bland gymnasieskolorna i Stockholms län och Håbo. Genom Storsthlm (tidigare KSL) ingår Sollentuna kommun i en gemensam gymnasieregion med gemensam antagning för alla medverkande kommuners ungdomar. Vår egen gymnasieskola, Rudbeck, är en populär skola med ett högt söktryck. Av Sollentunas egna ungdomar är det fler som vill studera på Rudbeck än de som blir antagna dit.

När det gäller den ekonomiska konjunkturen förväntas den vara fortsatt god under 2018 och aktiviteten i den svenska ekonomin fortsätter att stiga i god takt, om än inte i samma tempo som under 2017.

Den generella efterfrågan på arbetskraft är fortsatt god i Stockholms län och Sollentuna. Då efterfrågan på utbildad arbetskraft är hög är det synnerligen viktigt att tillgång och efterfrågan på arbetskraft matchas på ett bra och effektivt sätt. Det finns i dag tydliga tecken på

arbetskraftsbrist som innebär att fler och fler arbetsgivare har svårt att hitta utbildad personal med rätt kompetens och erfarenhet. De utmaningar som finns framåt handlar bland annat om att nyanlända personer ges det stöd som behövs för att integreras och etableras på arbetsmarknaden.

Personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden är också en grupp som måste prioriteras och ges relevanta utbildningsinsatser/stöd som matchar den kompetens som efterfrågas.

Aktuell forskning från IFAU (rapport 20167:5 "Den svenska arbetsmarknaden och dess utmaningar") inom området arbetsmarknad/utbildning visar att vissa särskilt utsatta grupper riskerar långa tider i arbetslöshet. Det handlar till exempel om ungdomar som inte har en fullföljd gymnasieutbildning, unga med någon form av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt nyanlända. Även om vi befinner oss i en högkonjunktur med en generellt god arbetsmarknad är det en krävande arbetsmarknad, där grupper riskerar att hamna utanför. Vi behöver utveckla och fortsätta samarbeta inom kommunen, med andra kommuner samt med andra myndigheter för att fler personer ska komma i sysselsättning.

Utifrån detta perspektiv är det prioriterat att ungdomar i Sollentuna fullföljer sin gymnasieutbildning och att de som befinner sig långt från arbetsmarknaden får stöd av verksamheterna som finns inom ramen för Kunskapsparken och arbetsmarknadsenheten.

Att tillvarata kompetensen hos nyanlända blir avgörande då antalet nyanlända har ökat samtidigt som det på sikt kommer att uppstå brist inom vissa yrkesgrupper. Ett centralt arbete framåt är att stärka integrationen och få fler i arbete. I detta arbete har utbildnings- och

arbetsmarknadskontorets verksamheter en central roll i att rusta elever och deltagare med efterfrågade kunskaper och kompetenser för framtiden. Aktuell statistik från

Arbetsförmedlingen visar att andelen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd fortfarande är markant högre för utrikes födda i åldern 18-24 jämfört med inrikes födda samt hela gruppen 18-24 år (utrikes- och inrikes födda inkluderade), även om andelen har minskat under årets första sju månader.

Betydelsen av kontakter och nätverk har blivit allt mer viktigt för ungas väg till arbete och en fast etablering på arbetsmarknaden. Kunskap om informella rekryteringskanaler har alltså en stor betydelse för att förstå och kunna effektivisera den lokala arbetsmarknadens funktionssätt.

För att påskynda etablering på arbetsmarknaden kan erfarenhet och kontakt med näringsliv/arbetsgivare genom ferie- och sommarjobb underlätta.

(5)

3 Nuläge

Mesta möjliga nytta för de vi finns till för ligger till grund för förvaltningens planering av verksamheten. Att våra invånare kan arbeta och försörja sig själva är basen för skatteintäkter och en god offentlig service.

Den gemensamma gymnasieregionen ger Sollentunas ungdomar stora valmöjligheter men med en växande ungdomsgrupp, vilket aktuella prognoser fortsatt visar, finns risk för att söktrycket till Rudbeck leder till att en mindre andel av Sollentunas egna ungdomar får möjlighet att studera i sin hemkommun. Förvaltningen behöver på olika sätt verka för att skapa möjligheter att möta ungdomarnas val.

I takt med att ungdomsgruppen ökar finns också risk att fler hamnar utanför. Vi behöver fortsätta utveckla verksamheten för att möta de individuella behov som finns med målet att minska avhoppen från gymnasiet och öka genomströmningen. Samtidigt behöver det utformas individuella insatser för att få fler att återgå till och slutföra sina studier.

För vuxna Sollentunabor som behöver en första eller andra chans till utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå, ska förvaltningen erbjuda ett brett utbud utifrån de individuella valen. Samtidigt vill vi verka för fler platser inom yrkesvux och lärlingsutbildning då dessa utbildningar bedöms effektivt leda vidare till arbete.

Verksamheterna som samlats inom arbetsmarknadsenheten kommer fortsatt att möta en delvis förändrad målgrupp framöver, förändringar vilket kräver utveckling av de insatser som kommunen utformar för att möta de individuella behov som Sollentunas invånare har. Fler nyanlända kommer också att behöva stöd för att komma in i arbetslivet och kommunen behöver vara en aktiv samarbetspart för Arbetsförmedlingen.

Förvaltningen kommer att lägga särskilt fokus på nedanstående tre områden under 2018:

 Fler i arbete i gruppen utrikes födda 18-24 år

 Mottagande av nyanlända

 Sollentuna -elever/Sollentunas elever fullföljer sina studier och tar gymnasieexamen

(6)

4 Ekonomi

4.1 Budget på nämndens verksamhetsnivåer

Verksamhetsnivå Budget 2017

Rev.

detaljbudg et

Detaljbu dget 2017

Riktad e tillägg/

avdrag 2018

Generell a tillägg/a

vdrag 2018

Budget 2018

Nämnd 810 0 810 0 30 840

Kansliet 13 347 0 13 347 0 -102 13 245

Gymnasieutbildning 257 401 0 257 401 16 700 274 101

Gymnasiesärskola 21 000 0 21 000 900 21 900

Vuxenutbildning och SFI 30 700 0 30 700 0 1 300 32 000

Arbetsmarknadsenhet 17 391 0 17 391 0 1 024 18 415

Rudbeckskolan 0 0 0 0 0

UAN summa 340 649 0 340 649 17 600 2 252 360 501

Beslutad ram 340 649 0 340 649 17 600 2 252 360 501

Kvar att fördela 0 0 0 0 0 0

Verksamhetsnivå Intäkter 2018

Kostnader 2018

Budget netto 2018

Nämnd 0 840 840

Kontor -80 13 325 13 245

Gymnasieutbildning -5 000 279 101 274 101

Gymnasiesärskola -700 22 600 21 900

Vuxenutbildning och SFI -5 630 37 545 31 915 Arbetsmarknadsenhet -12 422 30 922 18 500

Rudbecksskolan -205 000 205 000 0

UAN summa -228 832 589 333 360 501

4.2 Nämndens resursfördelning per verksamhetsnivå

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens beslutade nettoram för 2018 är 360 501 tkr. För gymnasieutbildningen finns en bindningsnivå på 274 101 tkr. En liknande bindningsnivå finns även för gymnasiesärskolan, på 21 900 tkr. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ram 2018 har räknats upp med totalt 28,4 mnkr.

Fördelningen av budgetramen följer kommunfullmäktiges budgetbeslut från den 14 juni 2017 Kommentarer till nämndens utfördelning:

Verksamhetsnivån nämnd har räknats upp motsvarande cirka 1 procent i enlighet med den generella pris- och lönekompensationen. Medel har även omfördelats då budget för 2017 var i underkant.

Verksamhetsnivån kansli har räknats upp motsvarande cirka 1 procent i enlighet med den generella pris- och lönekompensationen. Centralisering av kommunikationsfunktion motsvarande en halvtidstjänst finns med i budget. En mindre del av budgetmedlen har

omfördelats från kansliet till bland annat arbetsmarknadsenheten för förstärkning av pedagog.

(7)

Bindningsnivån för gymnasieutbildning uppgår till 274 101 tkr och är beräknad utifrån volymmåttet 2 822 elever, vilket ger en volymkompensation på 12 mnkr. Dessutom ingår en volymberoende programpriskostnad där ersättning på 4,7 mnkr ges motsvarande länsprislistans uppräkning med 1,8 procent för 2018.

Bindningsnivån för gymnasiesärskola uppgår till 21 900 tkr och är beräknad utifrån samma volymmått som 2017, 46 elever. Ersättning för volymförändringar motsvarande 900 tkr har tillförts.

Verksamhetsnivån vuxenutbildning och SFI har tillförts ett generellt tillägg motsvarande 1 mnkr. Detta avser medel för yrkesvux som tidigare låg i kommunstyrelsens anslag för oförutsedda bundna medel. Utöver det sker en mindre ökning i nettoramen motsvarande den generella kompensationen.

Verksamhetsnivån arbetsmarknadsenheten har tillförts ett generellt tillägg på totalt 1 024 tkr.

Här ingår uppräkning motsvarande ca 1 procent i enlighet med den generella pris- och lönekompensationen samt förstärkning av handläggare och pedagog i arbetet med språkstödjande insatser.

4.3 Hantering av förändringslista i Budget 2018

Volym

Förändringar i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens budgetram avser främst

kompensation för volymer, totalt avsätts 12,9 mnkr. För verksamhetsnivån gymnasieutbildning innebär det en utökning av bindningsnivån med 12 mnkr för 2018. Det budgeterade

volymmåttet är 2 822 elever, vilket innebär en volymökning med 132 elever från 2017 års volymmått (2 690 elever). Snittvolymen för både 2016 samt 2017 har varit lägre än budgeterade volymmått, vilket föranleder att nämnden bedömer den budgeterade volymkompensationen som för stor sett till volymtrender. Att nå en budget i balans i detta fall är inte rimligt då det faktiska antalet folkbokförda elever i den ålderskategorin är statiskt och ingenting som är

påverkningsbart.

För verksamhetsnivån gymnasiesärskola har bindningsnivån utökats med 0,9 mnkr. Det budgeterade volymmåttet är dock samma som för 2017, dvs. 46 elever. Utifrån att ingen volymförändring har skett mellan budgetåren tolkar nämnden utökningen som en kostnadskompensation för generella prisökningar och inte som en volymkompensation.

Nämnden bedömer utifrån det budgeterat volymmått att det är för högt satt då snittvolymen för 2017 beräknas bli 40 elever.

Pris- och lönekompensation

Utifrån den generella kompensationen har nämndens verksamheter räknats upp motsvarande avsatt belopp på 0,6 mnkr.

Effektivisering

Effektiviseringen av kommunens inköpshantering har fördelats på nämndens verksamheter motsvarande uppgivet belopp på 0,3 mnkr.

Nivåpåverkande förändringar (+/-)

De totala nivåpåverkande förändringarna för nämnden utgör kompensation på totalt 6,7 mnkr.

För programprisökningar har avsatts 4,7 mnkr. Prisökningen följer Storsthlms (tidigare KSL) rekommendationer kring uppräkningen av den gemensamma länsprislistan med 1,8 procent och hanteras inom bindningsnivån för gymnasieutbildningen.

För yrkesvux och LPL 2017 har avsatts totalt 2 mnkr. Av dessa avser 1 mnkr yrkesvux. Dessa har tidigare legat i kommunstyrelsens oförutsedda bundna medel men har för 2018 lagts som nivåpåverkande förändringar. Medlen har påförts vuxenutbildningens budget och kommer hanteras inom deras ram för att nå budget i balans. Inom vuxenutbildningens verksamheter sker ingen volymkompensation så medlen används för ökade volymer och kostnadsökningar.

För LPL 2017 har avsatts 1 mnkr. Dessa har tidigare ingått i ett större belopp i

(8)

kommunstyrelsens oförutsedda bundna medel men har för 2018 lagts som nivåpåverkande förändringar. Då nämnden redan har fått kompensation fullt ut (4,7 mnkr) för

programprisökningen motsvarande länsprislistans uppräkning på 1,8 procent fördelas medlen mellan nämndens övriga verksamheter. Bland annat används en del till arbetsmarknadsenhetens arbete med språkstödjande insatser.

Övrigt

Nämnden ser utöver detta en del utmaningar inför budgetåret 2018. Utöver programpriskostnader har nämnden ett anslag på 11,8 mnkr för särskilda tillägg,

modersmålsundervisning, SL-kort, inackorderingstillägg m.m. Många av de kostnader som ska hanteras inom detta anslag är volymkorrelerade, men anslagsdelen har varit fast under de senaste åren utan uppräkning för generella kostnadsökningar eller volymförändringar. Numera ingår t.ex. ersättningsnivån för modersmål i den gemensamma länsprislistan, vilket innebär en uppräkning med 1,8 procent. Med nuvarande fasta anslagsdel ges då ingen kompensation för detta utan hanteringen ska ske inom befintlig ram. Tidigare år har medel för ökade kostnader inom modersmålsundervisningen motsvarande 1,2 mnkr funnits avsatta i kommunstyrelsens oförutsedda bundna medel men för 2018 har dessa plockats bort. Likaså gäller medel för särskilt stöd och övrigt motsvarande 0,5 mnkr som även det har plockats bort.

4.4 Investeringsram

2018

Nämndens investeringsbudget 1 400

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bedömer att investeringsbehovet för 2018 är något högre än det årliga anslaget på 1 400 tkr. Huvuddelen av investeringarna avser servicehöjande lokalanpassningar samt möbelinköp på Rudbecks gymnasium. Översyn av investeringsbehovet pågår och nämnden kommer hemställa om en utökning till första delårsrapporteringen.

(9)

5 Styrdokument för särskild uppföljning

I Budget 2018 har kommunfullmäktige prioriterat fyra styrdokument som nämnderna ska lägga extra fokus på att följa upp under 2018. Dessa styrdokument, med tillhörande indikatorer, redovisas i detta avsnitt av verksamhetsplanen.

Övergripande mål:

5.1 Trygghet och välfärd genom livet

Styrdokument:

5.1.1 Trygghets- och säkerhetsstrategin Beskrivning

Trygghets- och säkerhetsstrategi för Sollentuna kommun för mandatperioden 2014-2018 fastställdes av fullmäktige 2015-09-17.

Följande områden prioriteras under mandatperioden 2014-2018:

1. Brottsförebyggande verksamhet 2. Social hållbarhet

3. Trygga utemiljöer

Planering för arbetet med de prioriterade områdena sker via aktiviteter på nämnd- eller verksamhetsnivå.

Nämnderna följer upp och sammanfattar sitt arbete med trygghet och säkerhet i tertialrapporter och verksamhetsberättelse.

Styrdokument:

5.1.2 Integrationspolicy/integrationsplan Beskrivning

Integrationsplan för Sollentuna kommun fastställdes av kommunstyrelsen 2017-05-08.

Prioriterade områden för 2018 är 1. Sysselsättning

2. Bostäder

3. Nyanlända barns och ungas skolgång

Planering för arbetet med de prioriterade områdena sker via aktiviteter på nämnd- eller verksamhetsnivå.

Nämnderna följer upp och sammanfattar sitt arbete med integration i tertialrapporter och verksamhetsberättelse.

Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall

Helår 2017

Målvärde 2018 Antal praktik- eller subventionerade

arbetsplatser för nyanlända

4

Motivering målvärde

Kommunens ledningsgrupp har beslutat om en målsättning på 25 instegsjobb i kommunens verksamhet under 2018.

Andel nyanlända som lämnat

etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera efter 90 dagar

51 % 40 %

42 %

Andel elever i språkintroduktionsklass som når målen

50 %

(10)

Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall Helår 2017

Målvärde 2018 Motivering målvärde

Målvärdet har satts utifrån en generell bedömning av målgruppens förutsättningar och vad som är ett rimligt resultat utifrån detta. Förutsättningar och förkunskaper kan variera stort i gruppen.

Övergripande mål:

5.2 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt

Styrdokument:

5.2.1 Näringslivsstrategi Beskrivning

Den reviderade näringslivsstrategin fastställdes av kommunfullmäktige 2016-12-15.

För 2018 är det prioriterade utvecklingsområdet inom ramen för strategin kommunens information gentemot företagen. Arbetet samordnas av kommunledningskontoret.

Nämnderna följer upp och sammanfattar sitt arbete inom näringslivsstrategin i tertialrapporter och verksamhetsberättelse.

Övergripande mål:

5.3 Attraktiv och effektiv organisation

Styrdokument:

5.3.1 Personalpolicy Beskrivning

Personalpolicyn fastställdes av kommunfullmäktige den 16 juni 2014.

Prioriterade områden 2018 är följande:

* Medarbetarenkäten – åtgärder utifrån resultatet i senaste medarbetarenkäten

* Diskrimineringslagen:

- systematiskt arbete inom fem områden:

1. arbetsförhållanden,

2. bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor, 3. rekrytering och befordran,

4. utbildning och övrig kompetensutveckling samt 5. möjligheter att förena arbete och föräldraskap - jämn könsfördelning

* Strategisk kompetensförsörjning

* Personalomsättning

* Sjukfrånvaro

Planering för arbetet sker via aktiviteter på nämnd- eller verksamhetsnivå.

Nämnderna följer upp, analyserar och sammanfattar sitt arbete med de prioriterade områdena i tertialrapporter och verksamhetsberättelse.

Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall

Helår 2017

Målvärde 2018

Sjukfrånvaro i % 4,69 % 5,75 % 3,5 %

Personalomsättning, extern (%) 14 % 10 %

HME (hållbart medarbetarengagemang) 76,7 - -

(11)

6 Mål

Inför 2018 har Sollentuna kommun fastställt en ny målstyrningsmodell där nämndens mål syftar till att bidra till övergripande mål och till att uttrycka nämndens behov av utveckling i

verksamheterna. Nämndmålen ska vara få och möjliggöra nedbrytning i verksamheterna. I detta avsnitt av verksamhetsplanen redovisas nämndens mål för 2018 med tillhörande indikatorer, enligt den nya styrmodellen.

Övergripande mål:

6.1 Trygghet och välfärd genom livet

Nämndmål:

6.1.1 Sollentuna kommuns invånare försörjer sig själva utifrån sina egna förutsättningar

Beskrivning

Sollentunabor ska ges möjlighet att utifrån egna förutsättningar få hjälp till egen försörjning.

Det ska ske antingen via arbete eller studier. Särskilt fokus läggs på de grupper som har svårast att komma ut på arbetsmarknaden tex personer utan fullföljd gymnasieutbildning och

nyanlända. Nämndens verksamheter inriktar därför arbetet mot unga som ej fullföljt gymnasiet eller unga utanför, människor med utländsk bakgrund som står långt från arbetsmarknaden, personer med funktionsnedsättning och personer i behov av ekonomiskt bistånd.

Alla som vill ska ha möjlighet att komplettera för behörighet till vidare studier och för de som står utanför arbetsmarknaden ska ges möjlighet till kompetensutveckling.

Målet är flerårigt.

Förväntat resultat

Fler med omfattande problematik som står långt från arbetsmarknaden ska komma vidare till arbete eller studier.

Fler nyanlända går vidare till arbete eller studier. Andelen öppet arbetslösa bland utrikes födda i åldersgruppen 18-24 år ska succesivt minska.

Vidare är Sollentuna en av de tre bästa kommunerna i Stockholms län vad gäller sysselsättning (förväntat resultat år 2019).

Sollentuna är en av de tre bästa kommunerna i Stockholms län vad gäller andelen arbetslösa (förväntat resultat år 2019).

Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Målvärde

2018 Andel (%) öppet arbetslösa och sökande i

program med aktivitetsstöd i Sollentuna kommun, utrikes födda18-24 år

16,4 % 18,6 % 17,5 %

Målvärdet är satt utifrån tidigare utfall samt en rimlighetsbedömning.

Andel (%) öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i Sollentuna kommun, utrikes födda 16-64 år.

10,7 % 11,5 % 10 %

Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%) av bef

2 % 2 %

(12)

Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Målvärde 2018 Motivering målvärde

Genomsnittlig biståndsperiod, månader per år

7 6

Andel (%) av totalt antal deltagare som efter avslut inom arbetsmarknadsverksamhetens insatser börjat studera eller arbeta

39 % 42 % 45 %

Nämndmål:

6.1.2 Studerande folkbokförda i Sollentuna och elever studerande på Rudbeck fullföljer sina studier och deras resultat förbättras

Beskrivning

Avser gymnasieskolan, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt Sfi.

Måluppfyllelse och genomströmning från gymnasiet ska succesivt öka. En fullföljd gymnasieutbildning är grunden för att ta sig vidare till högre studier och etablering på arbetsmarknaden. För gymnasiet gäller målet två olika perspektiv på nämndnivå:

*Lägeskommun - Kommunal skola i kommunen dvs Rudbeck och de elever som går där.

*Hemkommun - Elever folkbokförda i Sollentuna oavsett var de går i skola.

Andelen med gymnasieexamen inom fyra år ska öka, genomsnittlig betygspoäng för gymnasieelever med examen eller studiebevis ska öka samt andelen elever inom kommunal vuxenutbildning som når målen ska öka.

2018 Andelen (%) elever på Rudbeck med

gymnasieexamen inom fyra år, högskoleförberedande program

87,9% 81,6% 85%

Målvärdet sätts utifrån tidigare års utfall och en rimlighetsbedömning. Andelen elever som fullföljer sin gymnasieutbildning ska öka.

Andelen (%) elever på Rudbeck med gymnasieexamen inom fyra år, yrkesförberedande program

96,2 % 88 % 90 %

Andel (%) gymnasieelever folkbokförda i Sollentuna kommun med examen inom fyra år, högskoleförberedande program

81,5% 81,4% 85

Andel (%) gymnasieelever folkbokförda i Sollentuna kommun med examen inom fyra år, yrkesförberedande program

65,3 % 63,2 % 65 %

(13)

Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Målvärde 2018 Motivering målvärde

Genomsnittlig betygspoäng för gymnasieelever med examen eller studiebevis

14,7 14,9 15,1

Målvärdet sätts utifrån tidigare års utfall och en rimlighetsbedömning. Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen eller studiebevis ska öka.

Andelen (%) studerande som når godkänt inom kommunal vuxenutbildning

85 %

Målvärdet sätts utifrån tidigare års utfall och en rimlighetsbedömning. Andelen elever som når godkänt ska öka.

Andel (%) elever på Rudbeck med gymnasieexamen inom tre år, nationella program totalt

75 % 81,4 % 83 %

Målvärde sätts utifrån tidigare utfall samt en rimlighetsbedömning utifrån nationell statistik.

Andel (%) elever på

introduktionsprogrammet som under året blir behöriga till nationellt program eller får gymnasiebehörighet till kommunal

vuxenutbildning.

30 %

Målvärdet är satt utifrån en rimlighetsbedömning för målgruppen.

Nämndmål:

6.1.3 Elever på Rudbeck upplever trygghet och studiero Beskrivning

Andelen elever som uppger att de känner sig trygga och att det är arbetsro på lektionerna. Data fås genom KSL enkät som genomförs årligen.

Andelen (%) elever som upplever att de är trygga och att det är arbetsro på lektionerna ska öka.

2018 Jag känner mig trygg på min skola (%) 96 % 94 % 94 % 95 % Motivering målvärde

Målvärdet sätts utifrån tidigare års utfall och en rimlighetsbedömning. Resultatet ligger på en jämnt hög nivå, men andelen elever som känner sig trygga ska öka.

Det är arbetsro på mina lektioner (%) 63 % 64 % 72 % 75 % Motivering målvärde

Målvärdet sätts utifrån tidigare års utfall och en rimlighetsbedömning. Andelen elever som upplever arbetsro på lektionerna ska succesivt öka.

(14)

Övergripande mål:

6.2 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt

Nämndmål:

6.2.1 En aktiv och attraktiv part till det lokala näringslivet Beskrivning

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ska genom sina olika verksamhetsområden vara en attraktiv part till det lokala näringslivet. Våra verksamheter etablerar och utvecklar kontakter med lokala företag och arbetsintegrerande sociala företag. Vi bidrar till matchning och förmedling av arbetskraft utifrån vad som efterfrågas av det lokala näringslivet.

Fler personer erbjuds praktikplats på lokala företag i kommunen.

2018

Antal påbörjade praktikplatser 30

Indikatorn är ny för 2018. Målvärdet är satt utifrån en rimlighetsbedömning.

Övergripande mål:

6.3 Attraktiv och effektiv organisation

Nämndmål:

6.3.1 Medarbetare och chefer utvecklas, känner delaktighet och engagemang.

Beskrivning

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ska vara en arbetsplats som präglas av trivsel och stolthet. Som anställd ska man bli sedd, ges möjlighet till utveckling och dialog samt känna sig delaktig. Arbetssituationen ska vara god och präglas av kompetensutveckling samt öppenhet för att tänka i nya banor. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har en verksamhet av god kvalitet, både avseende brukare och ur ett internt perspektiv.

Minskad extern personalomsättning och ökad HME index.

2018 Andelen som svarat positivt på frågan Mitt

arbete känns meningsfullt (HME-delen) (%)

92 % 93 %

Målvärdet sätts utifrån tidigare utfall och rimlighetsbedömning. Andelen som svarar positivt ska öka.

(15)

7 Risker och åtgärder - internkontroll

Nämnden ska årligen fastställa risker och åtgärder inom ramen för internkontroll. Från och med 2018 redovisas riskhanteringen integrerat i nämndens verksamhetsplan.

Förvaltningslednngen har genomfört riskanalys utifrån de olika verksamheterna och deras basuppdrag. Utgångspunkten har varit en analys av föregående års riskanalys och

kontrollpunkter i intern kontrollen för 2017. Ledningsgruppen har arbetat fram en lista med olika risker som sedan bedömts utifrån sannolikhet och konsekvens. Detta har gett ett riskvärde som har varit vägledande för om risken ska tas med i intern kontrollen och kopplas till en specifik åtgärd.

Förvaltningschef, controllerfunktioner samt verksamhetschef har varit involverade i arbetet med att ta fram risker och åtgärder. I verksamhetsplanen för 2018 finns några nya risker med

tillhörande åtgärder.

7.1 Inköp görs utanför befintliga ramavtal

Orsak

Det förekommer fortfarande att inköp görs inom organisationen som inte följer ramavtalen.

Utbildnings- och informationsinsatser har genomförts

Åtgärder Hur? Ansvar

(funktion)?

Sprida information och kunskap om regler gällande rådande ramavtal.

Information om gällande rutiner till enhetschefer i organisationen.

Stickprovskontroller genomförs avseende verksamheternas inköp och att dessa sker inom ramen för fastställda avtal. Kontroll genomförs 2 ggr per år.

Ekonomicontroller Verksamhetscontr oller

7.2 Felaktig hantering av allmänna handlingar.

Orsak

Medarbetare behöver få uppdaterad information om gällande regler/lagstiftning inom området.

Korrekt hantering av allmänna handlingar är en viktig del av offentlighetsprincipen. Felaktig hantering kan äventyra tillförlitligheten till förvaltningen samt kommunen som helhet.

(funktion)?

Sprida kunskap och information Löpande informera centrala funktioner samt enhetschefer om regelverk samt ta fram en övergripande rutinbeskrivning.

Nämndsekreterar e

7.3 Förebyggande arbete mot mutor och bestickning

Orsak

I tjänsteutövningen kan medarbetare utsättas för hot, mutor, jäv och förvaltningen kan utsättas för bedrägeri.

(funktion)?

Öka kunskap och kännedom bland medarbetare om vad som gäller inom området.

Informera och implementera kommungemensam policy avseende korruption och oegentligheter.

Förvaltningschef

(16)

7.4 De upphandlade coachföretagen skapar inte förväntat resultat.

Orsak

För att uppnå effekt avseende

(funktion)?

Resultatuppföljning Sammanställning av samtliga coachföretags resultat 1 ggr per år.

Nyckeltal utifrån andel som går vidare till arbete eller studier

Förvaltningschef Verksamhetschef

7.5 Hot och våldssituation på skolan.

Orsak

Risken för hot och våld på skolan kan uppstå i en miljö med många elever. Det är viktigt att skolan som organisation har en god krisberedskap och att det finns ett väl fungerande förebyggande trygghetsarbete.

(funktion)?

Plan för krisberedskap Årlig kontroll samt insynsbesök avseende skolans krisplan. Krisplan revideras årligen.

(17)

8 Systematiskt kvalitetsarbete

Ett fungerande kvalitetsarbete är avgörande för att verksamheterna ska kunna utvecklas och bli ännu bättre. Det övergripande syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att synliggöra kvalitet och likvärdighet, vad vi gör, varför och vad det leder till. Genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla verksamheterna kan vi skapa och dela kunskap om vad som leder till framgång.

Det ständiga arbetet med att utveckla utbildnings- och arbetsmarknadskontorets verksamheter och dess kvalitet bedrivs i en cyklisk process som innehåller olika faser. Faserna kan lite grovt delas in i ”Var är vi?”, ”Vart ska vi?”, ”Hur gör vi?”och Hur blev det?”.

Verksamheterna sammanställer årligen en kvalitetsrapport som presenteras på en verksamhetsdialog tillsammans med utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.

Kvalitetsrapporterna beskriver verksamheternas organisation och förutsättningar.

Verksamheternas kvalitetsrapporter är en del av underlaget inför arbetet med att ta fram verksamhetsplan för 2018. Under 2018 kommer varje verksamhet arbete med egna verksamhetsplaner och verksamhetsmål med aktiviteter. Dessa utgår från nämndens verksamhetsplan och nämndmål.

Underlag för analys och förslag till utvecklingsområden hämtas från data som samlas in under året. Det kan bland annat handla om resultat från gemensamma brukarenkäter inom gymnasiet samt den kommunala vuxenutbildningen. Vidare sammanställs och analyseras olika indikatorer t.ex. genomsnittlig betygspoäng och genomströmning från gymnasiet. Vid årets slut

sammanställer utbildnings- och arbetsmarknadskontoret verksamheternas resultat som lyfts fram i kvalitetsrapporterna och utifrån officiell statistik.