www.bjerking.se
PM Miljöteknisk markundersökning
Kopparvägen, Kallhäll
Järfälla kommun
Uppdragsnamn
Kopparvägen, Kallhäll
Järfälla kommun
Miljöteknisk markundersökning
Uppdragsgivare TENGBOM Katarinavägen 15 Box 1230
111 82 Stockholm
TENGBOM Katarinavägen 15 Box 1230
111 82 Stockholm
Vår handläggare Louise Jemander
Datum 2013-06-25
1 Uppdrag
Bjerking AB har på uppdrag av Tengbom genomfört en översiktlig miljöteknisk markundersökning inom fastigheten Kallhäll 6:175, på Kopparvägen 55A i Järfälla
Kommun. Undersökningen omfattar provtagning av mark samt en översiktlig klassning av markradon. Resultaten från undersökningen redovisas i två separata delar:
Rapport Genomförande, fält- och laboratorieprotokoll, resultat, samt provtagningspunkter i plan.
PM Utvärdering av resultat och rekommendationer.
Denna handling är inte avsedd att ingå i eventuellt förfrågningsunderlag.
2 Bakgrund och syfte
På den undersökta fastigheten, Kallhäll 6:175, erhölls bygglov 1974. Fastigheten har sedan dess använts som förskola tills den brann ner den 14:e juni 2012. En ny förskola, med nytt läge, ska nu uppföras på samma fastighet
Syftet med den miljötekniska markundersökningen är att undersöka eventuell förekomst av föroreningar samt ge rekommendationer om massahantering inför den kommande exploateringen. I undersökningen ingår även en översiktlig klassning av markradon.
Parallellt med denna undersökning utför Bjerking även en geoteknisk undersökning, se separat handling.
3 Områdesbeskrivning
Den undersökta fastigheten ligger i Kallhäll, ca 700 meter öster om järnvägsstationen i Kallhäll. Fastigheten omges direkt i söder och öster av flerbostadshus, i väster av en
Bjerking AB
parkeringsplats samt i norr av ett villaområde. Fastighetens ungefärliga läge är markerat med rött i Figur 1.
Figur 1. Översiktlig satellitbild av den undersökta fastigheten, Kallhäll 6:175, som är ungefärligt markerad med rött. (Eniro.se 2013-06-14).
3.1 Geologi och hydrogeologi
Enligt SGU jordartskarta består jorden inom undersökningsområdet av sandig morän, samt berg i dagen1. De naturliga jordarterna som påträffats vid fältarbetet utgjordes av sandig morän, siltig torrskorpelera eller sandig silt. De naturliga jordarterna överlagrades av ett fyllnadsmaterial med varierande mäktighet (upp till 2,2 meter) bestående av grusig sand med inslag av sten, silt, torrskorpelera eller mull. En utförligare beskrivning av geologi och hydrologi återfinns i den geotekniska undersökningen.
Ingen undersökning av grundvatten har gjorts i denna miljötekniska markundersökning.
4 Genomförande
Den genomförda miljötekniska markundersökningen omfattar provtagning av jord 11 punkter, provtagning av asfalt i två punkter, samt fält- och laboratorieanalyser av uttagna prover. I sex punkter uttogs jordprov med hjälp av en skruvborr monterad på en
borrbandvagn, och i fem provpunkter uttogs jordprov med handgrävning (0-0,2 meter).
Undersökningen omfattar även en översiktlig klassning av markradon på fastigheten. För en mer utförlig beskrivning av genomförandet, se separat rapport ”Rapport Miljöteknisk markundersökning”.
1www.sgu.se
5 Resultat
5.1 Riktvärden och markanvändning
Uppmätta halter i jord jämförs med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark2. Det finns två riktvärden för två olika typer av markanvändning.
Känslig Markanvändning (KM): Markkvaliteten begränsar inte val av
markanvändning och grundvattnet skyddas. Marken skall t.ex. kunna användas till bostäder, daghem, odling etc. Grundvatten inom området används till dricksvatten. De exponerade grupperna antas vara barn, vuxna och äldre som lever inom området under en livstid. De flesta typer av markekosystem skyddas.
Ekosystem i närbeläget ytvatten skyddas.
Mindre Känslig Markanvändning (MKM): Markkvaliteten begränsar val av markanvändning och grundvattnet skyddas. Marken kan t.ex. användas för kontor, industrier eller vägar. Grundvattnet skyddas som en naturresurs. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas inom området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som tillfälligt vistas inom området. Vissa typer av markekosystem skyddas. Ekosystemet i närbeläget ytvatten skyddas.
Den aktuella fastigheten skall bebyggas med en förskola och markanvändningen bedöms därför som känslig (KM).
5.2 Fältobservationer
Vid jordprovtagningen påträffades rester av tegel och kol i borrpunkt M4 och M5. I provpunkt M2A påträffades rester av något som bedömdes som lilafärgad lättbetong. I övrigt noterades ingen avvikande lukt eller färg vid fältprovtagningen.
Uttagna asfaltprov hade ingen avvikande lukt och båda proven hade en torr yta.
En sammanställning av fältobservationer, fältanalyser och utförda laboratorieanalyser för jord och asfalt redovisas i Bilaga 1 respektive Bilaga 2 till Rapport Miljöteknisk
markundersökning. Provtagningspunkternas placering redovisas i planskiss N0-01-001 i tillhörande rapportdel.
5.3 Uppmätta halter - jord
Utförda laboratorieanalyser av jord visar generellt på låga halter av metaller, oljekolväten och PAH inom den undersökta fastigheten. I en borrpunkt (M4) uppmättes halter av PAH över riktvärdet för KM på 1-1,5 meters djup. I övriga undersökningspunkter understiger uppmätta halter riktvärdet för KM.
Prov M7, som uttogs ytligt genom handgrävning, innehåller halter av PCB över riktvärdet för KM. Ytterligare fyra ytliga jordprov uttogs därför för att vidare undersöka förekomsten av PCB på fastigheten. Totalt fyra av fem ytliga jordprov visade sig innehålla halter av PCB över riktvärdet för KM. Endast i ett samlingsprov (M8), uttaget från den ytliga jorden under den nerbrunna förskolan, låg samtliga analyserade PCB kongener under
laboratoriets rapporteringsgräns.
En sammanställning av samtliga laboratorieanalyser redovisas i Bilaga 1.
5.4 Uppmätta halter - asfalt
Utförd laboratorieanalys av asfalt visar på låga halter av PAH i asfalten, mindre än 70 mg/kg TS.
2 Naturvårdsverket rapport 5976, 2009
Bjerking AB
6 Radon
Utförda mätningar av radon jämförs med de bedömningsgrunder som finns redovisade i Byggforskningsrådets skrift ”Markradon. Riktlinjer för markradonundersökningar”.
Radonrisken klassas allmänt som låg, normal eller hög och bedömningsgrunder finns både för radonhalt i mark samt för gammastrålning från berg och sprängsten.
Markradonklasserna kopplas vid nyproduktion samman med krav på husets, främst grundkonstruktionens utförande, enligt följande
Högradonmark - Radonsäkert utförande
Normalradonmark - Radonskyddat utförande
Lågradonmark - Normalt utförande
6.1 Radonhalt i mark
Uppmätta radonhalter i jordluft redovisas nedan i tabell 1. För sonderingspunkternas placering, se planritning N0-01-001 i tillhörande rapportdel.
Tabell 1. Sammanställning av uppmätta radonhalter i jordluft inom Kallhäll 6:175.
Sonderingspunkt Radonhalt Enhet
R1 54 kBq/m3
R2 9 kBq/m3
R3 6 kBq/m3
R4 11 kBq/m3
R5 13 kBq/m3
6.1.1 Gammastrålning
Gammastrålningen från fria bergytor inom undersökt fastigheten uppmättes mellan 0,11–
0,22 µSv/h.
7 Slutsats och rekommendationer
7.1 Jord
Den utförda miljötekniska undersökningen omfattar provtagning av jord i 11 provpunkter. I ett jordprov uppmättes halter av PAH över riktvärdet för KM i fyllnadsmassor på 1-1,5 meters djup och i fyra ytliga jordprov (0-0,2 meter) uppmättes halter av PCB över riktvärdet för KM. I resterande provpunkter uppmättes låga halter av metaller och organiska föreningar under Naturvårdsverkets riktvärde för KM. Resultaten från
laboratorieanalyserna styrks av resultaten från de utförda fältanalyser, som generellt visar på låga metallhalter och låga halter av flyktiga organiska kolväten.
Förekomsten av PCB i de ytliga jordproven kan härstamma från intilliggande punkthus som enligt uppgifter från bygglovsarkivet byggdes omkring 1960-talet. Detta var en tid då användandet av PCB-fog var vanligt och lagligt.
Baserat på genomförd undersökning, bedöms de ytliga massorna på fastigheten innehålla en diffus förorening av PCB. Det generella riktvärdet för PCB styrs av
exponeringsrisken via intag av växter, dvs grönsaker bär mm, som odlats på den aktuella platsen. Enligt Naturvårdsverkets riktvärdesmodell (NV rapport 5976) äter en vuxen person årligen 15 kg växter från den aktuella platsen (barn 9 kg). Skulle man bortse från eventuellt intag av växter från marken runt förskolan skulle det generella riktvärdet för KM vara 0,03 mg/kg TS, och riktvärdet styrs då av intag av jord, dvs små barn som äter jord
(120 mg/dag). De PCB halter som har uppmätts innebär att barn kan äta jorden på fastigheten, men inte äta 9 kg odlade växter från fastigheten/år. Baserat på detta bedömer Bjerking därför att massorna på undersökt fastighet, med avseende på PCB, kan kvarstå på fastigheten. Men vid plantering av bärbuskar, träd eller vid anläggning av ett trädgårdsland ska den ytliga jorden (0-20 cm) bytas ut för att eliminera risken för intag av PCB via växter.
I en utav sex borrade provpunkter (M4) påträffades halter av PAH över riktvärdet för KM. I resterande provpunkter låg uppmätta halter av PAH med god marginal under riktvärdet för KM. Troligen är den påträffade föroreningen avgränsad i plan, dels med övriga fem provpunkter, samt delvis i djupled då det överliggande jordprovet på 0,5-1,0 meters djup inte påvisade några föroreningshalter av PAH över riktvärdet för KM. Vid läget för den aktuella provpunkten ska skolgården rustas upp, dvs ingen byggnad ska uppföras där.
Bjerking bedömer därför sammanfattningsvis att den påträffade PAH föroreningen i provpunkt M4 inte utgör någon risk om massorna ligger kvar på samma djup. Skall massorna dock schaktas upp föreslår Bjerking att de omhändertas och körs på deponi alternativt återanvänds i t.ex. vägar eller bullervallar där lägre krav ställs på
fyllnadsmassorna. Detta förfarande måste dock först godkännas av Bygg- och miljöförvaltningen i Järfälla kommun.
7.2 Asfalt
Kvarstående asfalt på undersökt fastighet bedöms som fri från stenkolstjära och kan återanvändas fritt, d.v.s både som bär- och slitlager, enligt gemensamma riktlinjer för hantering av asfalt innehållande PAH3.
7.3 Markradon
Enligt de bedömningsgrunder som finns för markradon är gränsen mellan normal- och högradonmark 100 kBq/m3 för jordarten silt, och 50 kBq/m3 för jordarten sandig morän Den högsta uppmätta radonhalten i jordluft vid denna undersökning är 54 kBq/m3, vilket innebär att området för den planerade byggnaden bedöms som normal- till
högradonmark.
De bedömningsgrunder som finns för gammastrålning från berg anger att
normalradonmark ligger i intervallet 0,08-0,30 µSv/h. De uppmätta halterna från berg i dagen ligger vid denna undersökning inom intervallet för normalradonmark.
Det sammanvägda resultatet av utförda mätningar visar att området för den planerade byggnaden består av mark med normal till hög radonhalt i jorden, samt normala värden av total gammastrålning. Sammantaget innebär det att marken vid den planerade byggnaden bedöms som normalradonmark vilket innebär att planerad byggnation bör utföras radonskyddat för att undvika framtida radonproblem.
Ett radonskyddat utförande beror på grundkonstruktionens utförande och
ventilationssystem, m.m. och utformas av konstruktören. Generellt innebär detta att genomföringar görs lufttäta med t.ex. alkalibeständig elastisk fogmassa, tätningslist eller liknande. Detta för att förhindra att krympsprickor runt genomföringar och liknande släpper igenom radonhaltig jordluft.
Vid byggnation är det även viktigt att beakta om exempelvis kantisolering med hög luftgenomsläpplighet används (typ lättklinkerblock, sockelelement med genomgående mineralull eller element med öppna vertikala fogar). Dessa kan fungera som
läckagevägar för radonhaltig jordluft in i byggnaden.
3 Tjära i asfaltsbeläggningar – gemensamma rutiner för Stockholm, Göteborg och Malmö, 2003-09-01.
Bjerking AB
Efter byggnadernas färdigställande rekommenderas en kontroll av radongas i
inomhusluften. För nybyggda byggnader får radonhalten i inomhusluft inte överstiga 200 Bq/m3 (Regelsamling för byggande, BBR 2008, och avsnitt BBR 6:23, Boverket 2008).
8 Anmälan om förorening
Påvisade föroreningar ska anmälas till i Järfälla kommun i enlighet med Miljöbalken kap 10 § 11.
Likaså ska Bygg- och miljöförvaltningen informeras senast sex veckor innan eventuella markarbeten påbörjas inom förorenade område. Om nya föroreningar upptäcks vid schaktning ska Bygg- och miljöförvaltningen informeras omgående.
Bjerking AB
Louise Jemander Telefon 010-211 84 47 louise.jemander@bjerking.se
Örjan Nilsson Granskning
Bilagor
Bilaga 1. Sammanställning av utförda laboratorieanalyser - jord
Halter jämförs med Naturvårdsverkets riktvärden för KM och MKM.
Punkt / Parameter KM MKM M1 M1 M2A M3 M4 M4 M5 M6 M7 M8 M9 M10 M11
Djup (m u my) 0-0,5 0,5-1,1 0-0,4 0,5-1,0 0,5-1,0 1,0-1,5 0-0,4 0-0,7 0-0,2 0-0,2 0-0,2 0-0,2 0-0,2
Jordart F/St, F/stgrSa F/Sa F/St, F/grSa,
Betongrester
F/grsasiLet, saSi
F/St, F/grSa F/grsiletSa F/Sa, F/siSa F/grmuSa, F/grSa
F/muSa F/mugrSa F/mugrSa F/stgrSa musaLet
Metaller
Arsenik As (mg/kg TS) 10 25 3,7 - 9,7 - - - 3,7 4,6 - - - - -
Barium Ba (mg/kg TS) 200 300 19 - 56 - - - 44 72 - - - - -
Bly Pb (mg/kg TS) 50 400 6,2 - 8,7 - - - 31 31 - - - - -
Kadmium Cd (mg/kg TS) 0,5 15 <0,11 - <0,12 - - - <0,12 <0,12 - - - - -
Kobolt Co (mg/kg TS) 15 35 3,7 - 6,8 - - - 4 7,5 - - - - -
Koppar Cu (mg/kg TS) 80 200 10 - 23 - - - 35 33 - - - - -
Krom Cr (mg/kg TS) 120 250 14 - 18 - - - 15 29 - - - - -
Kvicksilver Hg (mg/kg TS) 0,25 2,5 <0,0095 - <0,011 - - - 0,11 0,076 - - - - -
Nickel Ni (mg/kg TS) 40 120 6,3 - 17 - - - 7,3 17 - - - - -
Vanadin V (mg/kg TS) 100 200 20 - 76 - - - 22 39 - - - - -
Zink Zn (mg/kg TS) 250 500 34 - 45 - - - 110 110 - - - - -
Alifater och aromater och BTEX
Alifater C5-C8 (mg/kg TS) 12 80 - - - <5 - <5 <5 - - - - - -
Alifater >C8-C10 (mg/kg TS) 20 120 - - - <3 - <3 <3 - - - - - -
Alifater >C10-C12 (mg/kg TS) 100 500 - - - <5 - <5 <5 - - - - - -
Alifater >C12-C16 (mg/kg TS) 100 500 - - - <5 - <5 <5 - - - - - -
Alifater >C5-C16 (mg/kg TS) 100 500 - - - <20 - <20 <20 - - - - - -
Alifater >C16-C35 (mg/kg TS) 100 1000 - - - <10 - 11 <10 - - - - - -
Aromater >C8-C10 (mg/kg TS) 10 50 - - - <4 - <4 <4 - - - - - -
Aromater >C10-C16 (mg/kg TS) 3 15 - - - <3 - <3 <3 - - - - - -
Aromater >C16-C35 (mg/kg TS) 10 30 - - - <1 - 4,3 <1 - - - - - -
Bensen (mg/kg TS) 0,012 0,04 - - - <0,0035 - <0,0035 <0,0035 - - - - - -
Toluen (mg/kg TS) 10 40 - - - <0,1 - <0,1 <0,1 - - - - - -
Etylbensen (mg/kg TS) 10 50 - - - <0,1 - <0,1 <0,1 - - - - - -
M/P/O-Xylen (mg/kg TS) 10 50 - - - <0,1 - <0,1 <0,1 - - - - - -
PAH
PAH-L (mg/kg TS) 3 15 - <0,30 - <0,30 <0,52 0,37 <0,30 - - - - - -
PAH-M (mg/kg TS) 3 20 - <0,30 - <0,30 <0,52 13 <0,30 - - - - - -
PAH-H (mg/kg TS) 1 10 - <0,30 - <0,30 0,58 8,9 <0,30 - - - - - -
PCB
PCB-7 (mg/kg TS) 0,008 0,2 - - - - - - - - 0,018 0,012 0,0087 <0,008 0,012
Motsvarar halter över riktvärden för KM Motsvarar halter över riktvärden för MKM
Halter över riktvärdet för KM markeras med fet stil och halter över MKM med understruken fet stil.
Riktvärden
