Redovisning av införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2016 Region Östergötland

(1)

Dnr RS 2015-913

Redovisning av införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2016

Region Östergötland

Redovisningarna ska vara Socialdepartementet

tillhanda senast den 1 november 2016

(2)

Heedman/Lagerfelt 2016-10-25

2

Kortare väntetider i cancervården

Dnr SKL 15/06016

Redovisning sker i enlighet med överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om kortare väntetider i cancervården 2016. En mall för landstingens handlingsplaner för införandet av 2016 års standardiserade vårdförlopp (SVF) har tidigare tagits fram av RCC i enlighet med överenskommelsen.

Målet med regeringens cancersatsning och överenskommelsen med SKL är att förbättra tillgängligheten inom cancervården genom att korta väntetiderna och minska de regionala

skillnaderna. På så sätt skapas en mer jämlik cancervård med ökad kvalitet. Den viktigaste åtgärden för att åstadkomma detta är att fortsatt införa ett gemensamt nationellt system med standardiserade vårdförlopp (SVF).

Enligt överenskommelsen får de landsting som senast den 1 november 2016 lämnar in en redovisning enligt denna mall, med beskrivning av hur de arbetat enligt inlämnad handlingsplan under 2016, ta del av återstående stimulansmedel – 203 mkr. Av redovisningen ska det framgå att de 13 nya SVF har införts senast den 1 november 2016. Ett SVF räknas som infört när en patient med välgrundad misstanke har genomgått utredning enligt SVF och startat behandling eller avslutats på annat sätt.

Vidare ska det framgå av redovisningen hur landstingen arbetat med SVF som går över

landstingsgränser. Det ska också framgå i redovisningen hur landstingen har arbetat med framtagen nationell PREM-enkät.

Respektive regionalt cancercentrum (RCC) samordnar arbetet med redovisningarna vilka ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 1 november 2016.

(3)

3

1. Uppföljning av tidigare införda vårdförlopp

1.1 Nuläge

För närvarande har 18 SVF fastställts och fem av dessa infördes 2015.

Beskriv nuläget för de fem SVF som landstinget implementerade under 2015 och beskriv också om utredningsgången fungerar som planerat?

Vi har fortsatt vår ambition att göra ingången till cancervården mer tydlig och transparent för alla aktörer inom regionen. Det ska vara enkelt för patient och remittent att hamna rätt. Genom att en standardiserad vårdbegäran skickas till EN remissingång minskas antalet relationer i gränssnittet remittent/remissmottagare markant vilket säkrar en standardisering i början av patientens utredningsresa.

I oktober 2015 startade Enheten för samordnad cancerutredning (Enheten), med uppgift att utgöra remissingång för flertalet av de standardiserade vårdförloppen. Enheten bemannas av ett

multiprofessionellt/disciplinärt team (med kirurgiskt- onkologisk och palliativ kompetens) och kommer under 2017 att förstärkas med paramedicinsk kompetens.

Förutsättningar för enheternas uppdrag och grundläggande arbetssätt:

 Kriterier för remittering välkända, transparenta och giltiga för ALLA patienter

 Standardiserad vårdbegäran med nödvändig information för säker leverans i nästa steg

 En remissingång för ”alla” SVF i Region Östergötland

 Validering av kriterier

 Access till systemets förbokade tider för första åtgärd, t.ex. radiologi eller specialistbesök, i vårdförloppen

 Direkt personlig telefonkontakt för möjlighet till individanpassning, trygghet, ökad delaktighet och valfrihet

 Möjlighet att använda hela systemet parallellt med utredning till exempel rökavvänjning via primärvård, symtomlindring via smärtenhet, etablera kontakt med kommunala stödstrukturer

 Data genereras i ingången nödvändig för planering längre in i vårdförloppet till exempel operationsplanering

 Enheten utgör, tillsammans med utredningsenheterna på Vrinnevisjukhuset, Norrköping och Lasarettet i Motala, ansvariga enheter för SVF allvarliga, ospecifika symtom och SVF för patienter med okänd primärtumör.

(4)

4

Har det förändrade arbetssättet för dessa stabiliserats? Om inte, vilka utmaningar kvarstår?

För de första fem SVF har arbetssättet stabiliserats och utvecklats sedan införandet. Nedan redovisas några iakttagelser och utmaningar för de första fem vårdförloppen:

SVF Urinblåsa: Kriterierna gör att ett stort antal patienter med låg sannolikhet för cancer går in i SVF. Elva personer behöver utredas för att påvisa en person med urinblåsecancer. Personlig kontakt tas med alla patienter som inkluderas. Förloppet är stabilt och förbokade tider finns till inledande radiologisk undersökning och första läkarbesök. Bedömningen är att ledtiderna är snävt satta och svåra att uppnå, inte minst längre in i vårdförloppet. Rutiner för avkodning finns.

SVF Prostata: Relevanta kriterier och ett stabilt förlopp. Personlig kontakt tas med alla patienter som inkluderas och även förbokade tider finns till första läkarbesök. En gemensam mottagning,

”urologisk/onkologisk”, testas sedan några månader tillbaka. Ledtiderna bedömer vi kan nås i den inledande fasen men är svårare att uppnå i dagsläget till främst strålbehandling. Rutiner för avkodning finns.

SVF Huvud/hals: Kriterierna för misstanke/välgrundad misstanke har inneburit vissa svårigheter kommunikativt. Personlig kontakt tas med patienter som inkluderas i SVF och förbokade tider till första läkarbesök har kunnat erbjudas i viss utsträckning. Rutin för kodning kan förbättras.

SVF Matstrupe/magsäck: Vårdförloppet startar sent i patientens resa, vi har därför använt SVF a allvarliga symtom som en möjlig väg att fånga dessa patienter tidigare. Personlig kontakt tas med alla patienter som inkluderas och förbokade tider finns till första läkarbesök, inledande radiologi och om behov föreligger till ytterligare gastroskopering. Enheten ansvarar för utredning fram till MDK och även nytt arbetsätt med gemensam mottagning med kirurg, onkolog, palliativmedicinerare och kontaktsjuksköterskor startar i november. Rutiner för avkodning finns.

SVF AML: Ett SVF där vi inte gjort några förändringar jämfört med hur vi tidigare tog hand om dessa patienter. Hematologiska kliniken tar snabbt kontakt och ansvarar för patienten under vårdförloppet.

Vår bedömning är att vi uppnår ledtidskraven. Rutin för kodning kan förbättras.

Hur har landstinget arbetat med resultatet utifrån de nationella mätpunkterna för de SVF som infördes 2015?

Våra utdata bygger på KVÅ- kodning som görs i journal. Genom vår utdataportal, REBUS, kan vi kontinuerligt avläsa antalet startade vårdförlopp/avslutade vårdförlopp inom respektive SVF. Vi kan även söka ut data avseende patienternas hemkommun, kön och ålder för respektive vårdförlopp samt verksamhetsrelaterad information som remitterande enhet mm. Databasen har möjliggjort ett eget valideringsarbete och ger förutsättningar för en helt ny typ av uppföljning.

I november kommer vi inom sydöstra sjukvårdsregionen att jämföra våra utdata för att identifiera eventuella skillnader i registrering och tolkning. Det pågår även ett utvecklingsarbete kring hur vi säkrar korrekt registrering för de patienter som kommer till oss från andra regioner/landsting.

Under 2016 har vi inte haft fokus på övriga mätpunkter inom SVF utan sett det som nästa steg. Vi har valt att arbeta med att få en så hög andel patienter som möjligt inkluderas i SVF och att få de nya arbetssätten att fungera, detta i syfte att erbjuda patienterna förbättrade möjligheter att bli delaktig i planeringen av sin cancerutredning.

(5)

5

2. Införande av de 13 nya vårdförloppen under 2016

2.1 Införande

Har landstinget infört samtliga 13 SVF?

a) När började landstinget inkludera patienter i vårdförloppen?

SVF Allvarliga, ospecifika symtom 9 maj SVF Cancer utan känd primärtumör 9 maj

SVF Bukspottskörtel 19 september

SVF Lever 19 september

SVF Gallgång 19 september

SVF Lungcancer 19 september

SVF Myelom 19 september

SVF Lymfom 19 september

SVF Tjock- och ändtarmscancer 3 oktober

SVF Bröstcancer 3 oktober

SVF Hudmelanom 10 oktober

SVF Primära maligna hjärntumörer 10 oktober

SVF Äggstockscancer 10 oktober

Genom införandet av SVF allvarliga, ospecifika symtom och SVF cancer utan känd primärtumör så har patienter inom andra SVF kunnat inkluderas under sommaren/hösten 2016.

b) När infördes koordinatorfunktionen för respektive vårdförlopp?

Vi har koordinatorsfunktionalitet på tre olika nivåer:

 Koordination av den generiska cancerutredningsprocessen genom Enheten i samverkan med regionens utredningsenheter:

o Samtliga koordinatorer har sjuksköterskekompetens då vi tidigt vill screena för livsstilsfrågor, fånga olika typer av medicinska- och omvårdnadsmässiga behov som exempelvis symtomlindring, utsättning av antikoagulerande läkemedel och tolkbehov men även identifiera personer med barn som anhöriga och personer i behov av kommunalt stödstrukturer.

o Patienter som behöver erbjudas stöd under vårdförloppet identifieras därmed tidigt, vilket vi ser som ett led i att förhindra undanträngning av dessa patienter.

 Koordination av respektive diagnosspecifik process, i de flesta fall från den tidpunkt då patienten har cancer. För de större diagnoserna behöver vi fortsätta att stödja teamen för att säkra t.ex. validitet i process, förbättringsarbete och processutveckling.

 För koordination av enskild patients resa har vi våra kontaktsjuksköterskor som nyckelpersoner. Enligt senaste kartläggningen från RCC, 128 stycken inom vår region.

(6)

6

c) När infördes obokade tider för respektive SVF?

Obokade tider för inledande radiologi är infört för merparten av de 18 vårdförloppen och detta har gjorts i samband med införandet av respektive SVF, så även tider till första läkarbesök. Ett fortsatt arbete behöver göras för att kunna erbjuda förbokade tider längre in i vårdförloppen till exempel avseende palliativ hemsjukvård, palliativ kemoterapi och strålbehandling.

d) Har införandet följt handlingsplanen eller har det skett justeringar? I så fall varför och på vilket sätt?

Nej, vi fortsätter enligt plan genom att främst utveckla de arbetssätt som vi uppfattar ger patienten bättre möjligheter att påverka sin egen vårdprocess. Vi fortsätter med arbetet med att skapa en generisk process med standardiserad vårdbegäran, en remissingång, generisk

dokumentation och produktionsplanering.

2.2 Stöd till utvecklingsarbete

Hur har landstinget gett stöd till verksamheternas utvecklingsarbete med a) Införandet av välgrundad misstanke i primärvården?

b) Införandet av välgrundad misstanke i den specialiserade vården?

Avseende välgrundad misstanke så har vi utifrån de nationella dokumenten tagit fram kunskaps- och beslutsstöd för att underlätta för varje medarbetare oavsett arbetsplats vad som menas med välgrundad misstanke och vad som förväntas av varje medarbetare i mötet med den person som uppfyller dessa kriterier. Ytterligare informationsinsatser kommer att behöva göras och främst till den sjukhusspecialiserade vården då vi inledningsvis haft vårt fokus på primärvården.

En uppföljningsbar och självinstruerande remiss med nödvändig information för hela utredningsprocessen har tagits fram för 15 av de 18 vårdförloppen. För de resterande tre

vårdförloppen kommer en uppföljningsbar remiss att vara framtagen under första kvartalet 2017.

Informationsinsatserna görs samlat i enlighet med regionens framtagna och uppdaterade kommunikationsplan. Enheten har också etablerat sig som en helpdesk för cancerutredning dit remittenter kan vända sig för att få hjälp med handläggandet av patienter.

c) Införande av koordinatorfunktion?

Syftet med enheten och koordinatorerna är att snabbt och likvärdigt kunna erbjuda patienterna tidig kontakt i den inledande fasen av SVF. Här har det för flertalet SVF erbjudits stöd av den centrala koordinatorsfunktion medan några SVF/verksamheter valt att tillsätta koordinatorer i den egna verksamheten, exempelvis för SVF bröst- och tjocktarmscancer. I samband med införandet av SVF görs en överenskommelse med involverade verksamheter på vilket sätt och i vilken omfattning enheten ska inneha ett patientansvar. Hur långt detta ansvar sträcker sig varierar mellan vårdförloppen och har ofta att göra med förloppets komplexitet och verksamhetens tidigare

arbetssätt. Koordinatorsfunktion är även tillsatt på onkologiska kliniken. Se även punkt 1.1.

(7)

7

d) Införande av obokade tider?

Genom ett samarbete med den radiologiska verksamheten har våra koordinatorer succesivt fått tillgång till obokade tider till diagnostik. Det har också skapat möjligheten att erbjuda patienterna tider till diagnostik på alla tre radiologiska enheter inom regionen, vilket ger en ökad flexibilitet.

2.3 Utmaningar

Beskriv utmaningarna med införandet av årets SVF:

a) Hur har landstinget omhändertagit de utmaningar som beskrevs i handlingsplanen?

Utmaningar Utförda åtgärder

Överlappning av symtom mellan de olika vårdförloppen

Genom att vi tidigt introducerat SVF för allvarlig misstanke och cancer med okänd primärtumör har vi kunnat sänka tröskeln in till cancervården genom att kommunicera

larmsymtom.

KVÅ kodning – slutkodning Riktade informationsinsatser har genomförts och kommer att fortgå under våren 2017.

Genom att utveckla sammanhållen

dokumentation i process kommer kodningen att underlättas.

KVÅ kodning – över länsgränser Riktade informationsinsatser har genomförts och kommer att fortgå under våren 2017. Genom att utveckla gemensam dokumentation i samband med MDK. Genom att testa E-remiss.

Produktionsplanering i realtid Utvecklat utdataportal med ingångsdata från Enheten och från de enheter som startkodar.

Identifierat behov av produktionsplanering i hela systemet och inte bara i respektive vårdförlopp, inom exempelvis patologin.

Konceptet med en ingång längre in i patientens resa vid senare övergångar som till exempel en gemensam operationsplanering för alla

cancervård har diskuterats.

(8)

8

b) Har det uppstått oförutsedda utmaningar? Om ja, vilka? Hur har landstinget löst detta?

Nej, inte helt oförutsedda. De vårdförlopp som införts under 2016 har inneburit en större variationer utifrån enskild individ inom respektive diagnosgrupp t.ex. avseende ålder,

samsjuklighet, tumörstadium och eventuell spridning vid diagnos vilket påverkar prognos och därmed möjlighet till standardisering. Vi gjorde tidigt en förstudie avseende dessa variationer och såg behov av att vid sidan av implementering av SVF även implementera möjligheten till

anpassade vårdförlopp.

Det vi lärt är att:

 tidig personlig kontakt med varje patient gör att vi kan erbjuda patienten olika typer av stöd tidigt i patientens utredning och på så sätt anpassa vårdförloppet utifrån individens förutsättningar

 genom att samordnad utredningarna för SVF allvarliga, ospecifika symtom och SVF för patienter med okänd primärtumör så fångar vi upp patienter som annars riskerar att få en fragmenterad utredning.

 de nya arbetssätten ger förutsättning för en mer samlad och starkt aktör kring cancerutredning

Genom Enhetens verksamhet, övriga koordinatorer och grupperingar kring utvecklingsfrågor har vi möjlighet att koordinera regionens kontinuerliga utvecklingsarbete i cancervården, skapa förutsättningar för produktionsplanering i realtid, minimera undanträngningseffekter men också möjliggöra en horisontell prioritering mellan de olika vårdförloppen. Genom att skapa en ingång för de standardiserade vårdförloppen ges förutsättningar att över tid utveckla system för ledning, samordning, prioritering, validering, transperens och förbättring av cancerprocesserna. För att bedriva det fortsatta utvecklingsarbetet har en gruppering tillsatts med medverkan från Enheten, övriga koordinatorer (verksamhet), Patientjournal (termer, konfigurering, kodning) och Utdata CI/BI (datafångst, bearbetning, rapporter).

c) Hur har landstinget arbetat med att följa och åtgärda eventuella s.k.

undanträngningseffekter?

Vi bedömde tidigt att det finns risk för undanträngningseffekter som en följd av SVF.

Undanträngning kan ske på flera nivåer:

 Inom samma diagnosgrupp (äldre vs yngre, män vs kvinnor, glesbygd vs storstad, svenska medborgare vs nyanlända, kuration vs palliation)

 Mellan olika diagnosgrupper inom cancerområdet

 Mellan cancer och non-cancer

Genom den ovan beskrivna arbetssättet tror vi att det går att både motverka och synliggöra undanträngningseffekter. Några iakttagelser:

 Svarstider till patologi varierar ännu mellan diagnosgrupper och behöver balanseras på ett bättre sätt.

 Ledtider tenderar att bli längre för de äldre patienterna.

 Patienter som utreds med allvarliga symtom och som inte visar sig ha en cancer behöver kunna garanteras en fortsatt sammanhållen utredning om symtom kvarstår

(9)

9 2.4. Antal avslutade patienter

Hur många patienter har genomgått och avslutat (påbörjat behandling eller avslutat av annan anledning) SVF fram till och med senast den 31 oktober 2016? Ange redovisningsdatum här.

Patienter anses ha genomgått och avslutat ett SVF när de är registrerade för både välgrundad misstanke och avslut av SVF.

Standardiserat vårdförlopp Män Kvinnor

AML 1 2

Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna 251 326

Huvud- och halscancer 29 31

Matstrups- och magsäckscancer 18 6

Prostatacancer 355 0

Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer 25 17

Bröstcancer 2 2

Cancer i bukspottkörteln och periampullärt 2 0

Cancer i gallblåsa och perihilär gallgång 1 1

Cancer utan känd primärtumör, CUP 26 7

Lungcancer 0 2

Maligna lymfom 5 5

Malignt melanom 1 1

Myelom 1 1

Primär levercancer 1 1

Primära maligna hjärntumörer 1 0

Tjock- och ändtarms cancer 0 1

Äggstockscancer 0 3

(10)

10 2.5 Överföring av information

Hur har landstinget löst frågor gällande överföring av information/data när flera landsting har ansvar för olika delar i ett enskilt SVF?

I sydöstra sjukvårdsregionen har vi regelbundna gemensamma möten kring IT-frågor kopplade till SVF. Vi är överens om att datum för välgrundad misstanke om cancer (VGM) skall framgå på remissen till mottagande landsting/region, och att det är behandlande landsting/regions uppgift att rapportera till SKL. Denna rutin är ännu inte säkerställd och i detta samverkansforum har också diskuterats huruvida man istället skulle rapportera in patienterna till SKL när de kommit åter till eget landsting/region, utifrån de uppgifter som framgår i remissvaret. Frågan har lyfts till nationell nivå genom processamordnare/RCC Sydöst, rutinen är dock oförändrad.

Hur har landstinget arbetat med resultatet utifrån de nationella mätpunkterna för de SVF som infördes 2015?

I dagsläget uppfattar vi att data som presenteras nationellt ännu inte är fullt ut valdiderad. De interna resultat som finns för sydöstra sjukvårdsregionen fångar antal startade vårdförlopp och antal avslutade alternativt behandlingsstartade vårdförlopp. Det pågår ett kontinuerligt arbete för att säkra korrekt registrering, validera egen data och utveckla våra möjligheter att använda resultaten på mer övergripande nivå.

Vilka rutiner finns? Bifoga gärna rutiner/regelverk som implementerats.

Sydöstra sjukvårdsregionen har tagit stöd av den nationellt framtagna rutinen men har ännu inte tagit fram några gemensamma sådana, vilket behöver göras under året.

Vilka ytterligare åtgärder kommer att vidtas för att informationsöverföringen ska förbättras under 2017?

I samverkan med Cambio är ett e-remissprojekt uppstartat i sydöstra sjukvårdsregionen och de första testerna är gjorda under januari 2016, tekniktest är slutförd 1 oktober 2016. Det återstår arbete med att få detta att fungera över landsting-och regiongränser och vi går in i pilotfas mellan december 2016 och juni 2017. Inom Hematologiverksamheterna i sydöstraregionen.

(11)

11

3. Information och förankring

3.1 Patienter

Genom våra koordinatorers direkta personliga kontakter med varje person som går in i SVF kan vi kontinuerligt fånga synpunkter och förbättringsförslag på vår egen process.

RCC:s patientråd fungerar som referensgrupp i arbetet. Hur införandet av SVF fortgår inom sydöstra sjukvårdregionen återförs och diskuteras regelbundet vid deras sammankomster, senast vid mötet den 29 september 2016. Flera av dess medlemmar har gjort besök på Enheten och vi har även bjudits in till enskilda möten av patientföreningar som Bröstcancerföreningen, Prostatacancerföreningen och Blodsjukas förening.

Ett vetenskapligt projekt med fokus på patientupplevelser och verksamhetens erfarenhet av införandet är igång tillsammans med Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, avdelningen för logistik och kvalitetsutveckling. En magisteruppsats har nyligen presenterats inom ramen av detta samarbete, författad av Magdalena Smeds, ”Implementering av standardiserade vårdförlopp – en genväg in i cancervården”.

Ett projekt med extern part har genomfört djupintervjuer med patienter som genomgått SVF med framtagande av empatiskapande berättelser. Detta för att få fram ett starkt kommunikativt verktyg i den fortsatta cancerprocessutvecklingen.

3.2 Privata vårdgivare

Hur har landstinget involverat representanter från de privata vårdgivarna i arbetet med SVF under året?

Såväl lagetablerade läkare, privata vårdcentraler och övriga privata vårdgivare har involverats i processen inte minst för att säkra tillgänglighet till samma information utanför som innanför vår brandvägg. Längst har vår samverkan kommit inom de urologiska flödena där Enheten har tillgång till tidbok hos en stor privat aktör i Östergötland.

3.3 Primärvård

Hur har landstinget säkerställt att primärvårdens medarbetare har kännedom om SVF?

Se punkt 2.2.

(12)

12

4. Arbete med PREM-enkäten

För att ta del av stimulansmedlen ska den nationella PREM-enkät som har tagits fram av SKL och RCC och följer strukturen för nationell patientenkät (NPE), användas under 2016. Kravet gäller för de fem SVF som har implementerats under 2015 men önskvärt är att även de patienter som ingår i de SVF som införs under 2016 utvärderas med enkäten. Resultaten ska kunna användas såväl nationellt som regionalt och för respektive landsting.

4.1 Utskick av PREM-enkät

Hur har landstinget arbetat inför utskick av PREM-enkäten för de fem första vårdförloppen?

Har landstinget startat utskick av PREM-enkäten även till patienter ingående i 2016 års SVF? I så fall vilka?

Regionen har aktiverat utskick till samtliga 18 vårdförlopp, men då antalet individer inom flera av vårdförloppen ännu är få så kommer vi först under 2017 att ha ett tillräckligt omfattande material att börja arbeta med. 178 enkäter skickats ut i vår region och svarsfrekvens har legat på 58 %.

4.2 Användning av resultat

Hur har/kommer resultaten från PREM-enkäten att användas?

Ser landstinget redan nu om utveckling av enkäten behövs för att ge ytterligare vägledning till landstingets förbättringsarbete för patienternas upplevelse av SVF?

PREM-enkäten ser vi kommer att kunna utvecklas till ett bra verktyg för analys av hur vi lyckas uppnå patientupplevd kvalitet inom SVF. Dessa data kommer att vara ett värdefullt komplement för att balansera ledtidsmätningen. Vi vill ju inte bara att det ska gå fortare utan att helheten ska bli bättre för patienten. Enkäten kan även utgöra ett underlag för förbättringsarbeten inom respektive SVF. Vår utvecklingsgrupp kommer att ha ett samordnade ansvar för återföringen av resultaten av PREM- enkäten.

5. Erfarenheter av 2016 års arbete

Har landstingets erfarenheter av implementeringen 2016 lett till förändringar i upplägget inför arbetet 2017?

Om ja, på vilket sätt?

Nej, vi ser inte att vi kommer att förändra upplägget inför 2017. Vi har från starten haft en utblick mot att våra nya arbetssätt ska kunna möta samtliga patienter som behöver utredas för en misstänkt cancer.

Vi kommer att samordna införandet av kommande SVF inom sydöstra sjukvårdsregionen och en gemensam införandeplan finns.

(13)

13

6. Ekonomi

Ge en översiktlig bild av hur årets medel samt föregående års eventuellt överförda medel har använts.

Vad kommer årets återstående medel att användas till och hur mycket av årets medel kommer att föras över från år 2016 till 2017?

Hur stimulansmedlen har använts kommer inte att påverka utbetalning av medel men informationen är av värde inför diskussion av en ny överenskommelse för 2017 mellan regeringen och SKL.

Utbetalda stimulansmedel april 2016: 9 184 000 kr

Stimulansmedlen har främst använts för uppbyggnaden av Enheten för samordnad cancerutredning och för tillsättning av ytterligare koordinatorer och processledning.

En mindre del av medlen har gått åt till produktionsplanering inom främst diagnostik, projektledning, IT-utveckling, (remisser, mallar, utdataportal, teledermatoskopi) och utvärdering.

7. Inför överenskommelse 2017

Delge oss gärna synpunkter och erfarenheter som kan vara viktiga att ta med inför arbetet med 2017- års överenskommelse mellan regeringen och SKL

.

 Vikten av att lyfta goda exempel på nya arbetssätt som innebär högre grad av patientinvolvering och/eller effektivare arbetssätt

Varje dag räknas – men vi måste kunna beskriva hur vi fyllt fler dagar med trygghet och minskad oro för våra patienter!

 PREM-enkäten kommer att kunna bli ett bra verktyg för förbättringar, viktigt att utvärdera enkätens omfattning och när i patientens förlopp den skickas ut, hur vi sedan arbetat med att förbättra utifrån våra resultat är viktigt att efterfråga

 Ledtidsmätningarna uppfattar vi som delvis mycket osäkra, vi vill gärna kunna beskriva de problem vi haft/har (viktigt att validiteten kan säkras innan resultaten kommuniceras öppet)

 Täckningsgraden i SVF relaterat till cancerregistret/kvalitetsregistret kommer att bli en viktig mätpunkt och inom vår region har kontakt redan tagits med RCC Sydöst för ett gemensamt utvecklingsarbete avseende detta.