Du är på väg.
En dag blir natten vit.
En dag och stjärnor växer ur hans famn.
Var inte rädd. Det finns en mörklagd hamn, du ser den inte nu, men färdas dit.
ÅLEMS
församlingsblad
Ur innehållet:
Kyrkoherden har ordet sid 2 Gudslängtan och
gemenskap sid 3 Konfirmandtid och konfirmandliv sid 5
• •
•
ÅLEMS
församlingsblad
Nummer 2 2012 Årgång 24
Det vi människor inte har kontroll över - det är farligt.
Ofta är det just så våra rädslor väcks och detta kan man tyd- ligt se genom historien, inte minst när det gäller statsmak- ters förhållanden till kyrkan.
De första kristna levde farligt eftersom de uppfattades som ett hot mot den romerska statsmakten. De underord- nade sig inte kejsarkulten utan spred evangeliet om Kristus. Det betyder inte att de var olydiga samhällsmed- borgare utan bara att de utövade en annan religion än den som kejsaren hade påbjudit. När också människor med maktpositioner i samhället blev kristna och kyrkan blev accepterad i det romerska riket försvann hot- bilden.
Under de senaste århundradena har kyrkan upplevts som ett hot främst i totalitära stater eftersom den kristna tron har en kraft som inte går att stänga in vare sig med lagar eller poli- tiska ideologier. I Kristus är vi fria och därför har kyrkan spelat och spelar en stor roll i människors kamp för frihet i länder där totalitära regimer styr.
Exemplen från modern tid är många och här kan nämnas länder som Polen, DDR, Sydafrika och stater i Latinamerika.
I Sverige har staten sedan Gustav Vasas tid utövat kontroll över kyrkan vilket har inneburit att det varit enskilda personer eller samfund som staten inte haft kontroll över som upp- levts som hotfulla, snarare än den kristna tron. Men något har hänt efter kyrkans skiljande från staten år 2000 och återigen målas hotbilden upp. Jag tänker särskilt på de senaste två årens diskussioner i media om skolavslut- ningar i kyrkor. Den nya skollagen och Skolverkets tolkning av denna har drivits fram av röster som inte värnar religionsfriheten i dess ursprungliga form utan verkar för ett samhälle fritt från religion. Självklart skall ingen
tvingas till religionsutövning man själv inte önskar delta i, men att där- ifrån dra slutsatsen att kristna symbo- ler, psalmer eller att höra en präst be en bön eller välsigna kan vara skadligt är långsökt. Vi lever ju trots allt i en kristen kontext. Faktum är att det en gång var kyrkan som byggde upp skolväsendet i vårt land. Innan folk- skolereformen var det sockenspräs- tens ansvar att se till att församling- borna lärde sig läsa. Undervisningen riktade sig till alla utan hänsyn till klasstillhörighet och därmed blev Sverige ett av de länder i Europa där läskunnigheten var mest utbredd bland befolkningen. Även efter folk- skolereformens införande hade kyr- kan en central roll och det var inte länge sedan som företrädare för de lokala församlingarna var de som bedrev undervisning.
Religionsfriheten och yttrandefri- heten är några av de viktigaste grund- principerna i en demokrati. Dessa vär- den kan bara uppnås om vi värnar ett samhällsklimat där det är naturligt att uttrycka sig och tala också om tros- frågor. Inte bara som ett historiskt objekt som skall studeras utan som det faktiskt är; en verklig erfarenhet i många människors liv. En förutsätt- ning för det är att sådana röster släpps fram, även i skolans undervisning.
Tyvärr upplever jag istället en sanktio- nering av en sekulär (ickereligiös) materialistisk livsåskådning som istäl- let lyfts fram och riskeras att uppfattas som en norm i vårt samhälle och fram- för allt i skolan. Det som förbises är att detta också är en livsåskådning, vis- serligen inte knuten till ett samfund eftersom individualismen är den för- härskande trossatsen i denna ”reli- gion”. Detta främjar definitivt inte religionsfriheten.
Barnen är vår framtid. Det sätt vi formar våra barn på innebär ett for- mande av framtidens samhälle. Om vi menar allvar med religionsfriheten och vill ha ett samhälle med ett gene- röst och öppet samtalsklimat om tros-
frågor måste vi skapa tillåtande miljö- er där vuxna människor vågar berätta och tala om det som bär deras liv.
En sådan tillåtande miljö borde även skolan få vara. Att skala bort en så vik- tig verklighet som tron är för många av oss människor är att undanhålla våra barn en viktig dimension av livet och forma ett samhälle som riskerar att bli skrämmande tomt och inskränkt.
Gustav Lundborg, kyrkoherde i Ålems församling
Den kristna tron har blivit farlig – igen…
Kyrkoherden har ordet
Foto: Kristina Göranzon
Information från kyrko- gårdsförvaltningen:
-Sommarplanteringen är i år planerad till vecka 22
Konfirmations- läsning 2012-2013
Tag chansen att lära dig mer genom samtal, läger och gudstjänster om vad du, Gud och kyrkan har
gemensamt!
På www.minkyrka.se/alem finns mer information om val- möjligheter. Där kan du också anmäla dig direkt genom ett
webbformulär.
Välkommen med din anmälan!
Omslagsfoto: Peter Wärnlund
Gudslängtan och gemenskap
- om att söka sig inåt för att kunna leva utåt -
Människan har i alla tider varit en gudslängtande varelse. Hon har format liv och riter för att uttrycka sin gemenskap med Gud.
I kristen förståelse så är det Gud som söker människan först. Människan som är skapad och menad av Gud, är först älskad av Gud och kallas att älska tillbaka. Gudslängtan i dag tar sig naturligtvis olika uttryck. Många
upptäcker (åter/på nytt) den gemen- skap som kyrkan över tid och rum står för. Gamla och nya pilgrimsleder i Sverige och utomlands trampas också av 100000-tals människor varje år. Den kristna gudstjänsten med både sin tradition och förnyelse sam- lar människor i olika åldrar. I Ålems kyrka finns gudstjänstgrupper där människor erbjuds inflytande och delande inför den kommande guds- tjänsten. I den medverkar de också
med olika uppgifter vilket är mycket glädjande och inspirerande. Kyrkis (söndagsskola) för de minsta erbjuds alltid. Pilgrimsvandringar arrangeras också (se kommande annons). För- samlingsbladet frågade några kyrko- besökare om deras gudslängtan och kyrkans liv. Frågan de fick var: Vad i kyrkans liv möter din Gudslängtan?
De svarade följande:
Monica Norrby För mig är gudslängtan en känsla som finns där. Men ibland är den starkare och ibland svagare.
Jag tror på att när känslan är starkare så vill Gud säga något, beröra. Jag kan då längta efter Guds villkorslösa kärlek som jag vet att man får oavsett vem man är eller var man är. Då känns det gott att få komma till en kyrka där man kan få vara sig själv, dela det med andra och lyssna på vad Gud vill säga och känna Guds närvaro. Guds- längtan är också känslan att få dela med sig till andra runt omkring mig.
Ibland räcker det att bara vara den man är. Jag tror på att Gud alltid finns där med sin närvaro. Jag är inte ensam.
Sven- Ingemar Svensson Att längta efter Gud kan varie- ra med olika faser i livet.
När man som jag har varit distanserad ett tag från kristen gemenskap känns det extra starkt att få fira gudstjänst till- sammans med andra människor. Att få lyssna till gudsordet, sjunga lov-
sång , fira mässa och bara känna att Gud är påtagligt nära. Något annat som jag även upplever som en läng- tan till Gud är att få vara i samman- hang där Jesus kanske inte alltid är det första man samtalar om. Genom att få vara den man är i vardagen ger man någon annan möjligheten att upptäcka Jesus och den kristna tron.
”Jesus Kom var mitt centrum. Var mitt ljus, var min kraft - Jesus.
Jesus, kom var mitt centrum. Var mitt hopp, var min sång – Jesus”.
Peter Roswall För min egen, personliga del, så handlar det om att konti- nuerligt ut- vecklas, att söka, leta, utforska och vara nyfiken.
Tro skall betyda att inte veta och för egen del innebär det att jag är en ytterst liten del i ett oändligt Uni- versum och ur det perspektivet så är det omöjligt att veta men man kan tro. För mig så är kyrkan, och kan- ske då särskilt Åby kyrka och Ålems kyrka, en fantastiskt trygg plats. Jag blir alltid lugn och harmonisk i en kyrka och många gånger önskar jag att det jag tar mig tid att ta till mig i en kyrka, också skulle vara möjligt och självklart i hemmet. Vidare så står kyrkan för starka traditioner.
Ända sedan jag var liten grabb i
Läckeby så är kyrkobesöket väldigt starkt förknippat med julen.
Hanna Roswall Kyrkan för mig står för möten mellan människor, paus i varda- gen, landa lite innan man rusar vidare.
Socialt och trivsamt, kontrasten mellan att vara i ett hektiskt liv och att känna lugnet, släppa kontrollen och låta någon annan styra. Det finns en fantastiskt fin dikt om hur en människa undrar var Gud är när han behöver honom, ”Fotspår i san- den”. Det känns skönt att emellanåt, när den egna kraften och energin inte riktigt räcker till, bli buren av en till synes osynlig kraft
Text, intervju och foton: Peter Wärn- lund.
Resultatet av årets faste- insamling i Ålems försam-
ling ”Allt för att utrota hungern” blev 16 400 kr.
Tack till alla er som bidragit genom insamlingsarbete
och givande!
I samhällena Timmernabben och Pataholm i vår försam- ling, fanns det förr många skeppsvarv och sjömän. Sjö- farten hade under många år en stor betydelse för befolk- ningen här omkring. Det känns då naturligt att i detta nummer av församlingsbla- det nämna lite om skeppet som hänger i bakre delen av kyrkan.
I nästan varje kyrka utmed Sveriges kuster hänger det en modell av ett skepp, ett sk votivskepp. Ordet votiv kommer från det latinska ordet votum och betyder löfte eller gåva, ofta till kyrkan. Votivskeppet är avsett som votivgåva, som en tacksägelse till Gud för beskydd av sjömän, som en tacksägelse till Gud för att sjömän räddats ur sjönöd och som en utsmyckning av kyrkorum- met.
Skeppet är också en symbol för kyrkan som för människan genom
livets stormar till himmelrikets strand. Liksom ett segelfartyg är beroende av att alla hjälps åt och har olika uppgif- ter så är det också med en försam- ling. Noaks ark är en biblisk förebild till symboliken att beskriva kyrkan som ett skepp.
Även kyrkorum- mets huvuddel kallas sedan gam-
malt för skeppet. I de större kyr- korna där rummen avskiljs med pelare finns mittskepp och sido- skepp. Tvärskeppet förekommer i korsformade kyrkor. Om kyrko- byggnaden, liksom Ålems kyrka, däremot saknar pelare kallas det stora rummet för långhus.
I Ålems kyrka har vi ett vackert votivskepp. Skeppet S:ta Maria hän- ger under läktaren och är ett två-
mastat skepp med segel och ankare samt julle i bakstammen. Enligt tra- ditionen är det tillverkat av sjökap- ten August Jonsson från Pataholm.
Tyvärr har vi inga uppgifter om när det tillverkades och skänktes till kyrkan. S:ta Maria renoverades 1974 av sjökapten Martin Olsson, Pataholm.
Anne Martin-Åkesson
Symboler i kyrkan
Skeppet
Pilgrimsvandring
lördagen den 9 juni
Prova på att pilgrimsvandra från Ålems kyrka över Skuteholm till Gäddenäs lördagen den
9 juni mellan 15.00 – 18.00
Att pilgrimsvandra är att som människa gestalta vår livsvandring tillsammans med Gud. Vi går under bön
och samtal med andra medvandrare och söker oss inåt för att kunna leva utåt.
Pilgrimsvandring har ett mål men upplevelserna på vägen är lika viktiga.
Vid Gäddenäs (Timmernabben) passerade man på 1370- talet med Heliga Birgittas kvarlevor på väg till Vadstena och därför restes senare ett Birgittakors där. I lugn takt
vandrar vi från Ålems kyrka kl 15.00, via Skuteholm, tar små etappstopp och när vi kommer fram har vi en
enkel pilgrimsandakt. Därefter bjuds vi på korv och bröd. Vid osäkert väder ring
Peter Wärnlund, 070-6349190.
Välkommen med, mot förhoppningsvis nya upptäckter, i vandring, vila och växt tillsammans.
SKUT
Funderar du på att semestra utomlands eller resa utomlands i tjänsten? Då kan det vara bra att veta att Svenska kyrkan
finns över hela världen – i stora städer, i många hamnar och på turistorterna.
På inte mindre än 45 orter finns Svenska kyrkan representerad.
Är man ute och reser så kan det kännas skönt att veta att det finns någon att vända sig till för att få tala med någon på sitt eget språk, vare sig det handlar om Gud, livet, relationer eller det som händer i världen. Det är tryggt att ha någon att vända sig till om det blir kris, eller om man bara
vill fika och läsa en tidning hemifrån.
Information om Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) samt på vilka platser Svenska kyrkan är
verksam kan du få genom Ålems församlings SKUT-ombud, Rose-Marie Knutsson. Kontakt- uppgifter till Rose-Marie och länk till vidare infor- mation om SKUT finns på församlingens hemsida.
Församlingsbladet ställde tre frågor till några av årets kon- firmander om deras tankar om konfirmationstiden.
Frågorna är följande:
1. Varför valde du att konfirmera dig?
2. Vad är det bästa med Jesus?
3. Vad har känts roligt och viktigt under konfirmandåret?
Hilda Petersson 1. Kul att veta mer om var- för man döps och vad allt handlar om.
Min släkt har gjort det också, vilket motiverade mig.
2. Han var god mot folket om man lyssnar på det som ledarna pratar om.
3. Alla läger och lektioner, hela gemenskapen gör allt. Allt har varit så kul och mysigt, sådant kommer jag sakna.
Lovisa Lundgren 1. För att lära mig varför jag är döpt och för att lära mig mer om den kristna tron.
2. Utan honom skulle vi inte firat jul eller påsk.
3. Lägren har lätt varit roligast!
Alexander Karlsson 1. Jag valde att konfirmera mig för att många i min släkt har gjort det.
2. Man kan prata om allt.
Han är alltid med mig.
3. Alla läger och lektioner har varit roliga och gudstjänsterna viktiga.
William Rosvall 1. Mina föräl- drar och vän- ner tyckte att jag skulle det.
2. Man kan prata om allt.
3. Alla läger Text, intervju och foton: Peter Wärn- lund
Fira Nationaldagen 6 juni med oss!
…börja i Kalmar på Jesusmanifestationen! (mer info på www.jesusmanifestationen.se)
…och avsluta dagen med församlingskväll på kyrkans Nyttorp!
(Åk Pataholmsvägen, sväng in vid gul vägskylt mot ”Nyttorp”. Passera byn.
Efter ca 700 meter kommer en 90 gradig kurva åt vänster vid en stor grön soptunna – åk rakt in mellan stenportarna på Nyttorps gård istället.)
Tag med vad du vill grilla och dricka – potatissallad och eld fixar vi! Start kl. 17 avslutning med aftonbön i kapellet kl. 20. Lekar, tipspromenad och allsång Välkomna till en trevlig gemenskap!
Varje år konfirmeras många ungdomar. Konfirmation (jfr eng.
confirm=bekräfta) innebär att konfirmanderna på många olika sätt får dela gemenskap, tankar och upplevelser om den tro som man döpts till.
Vid konfirmationsgudstjänsten ett år senare får de sedan bekräfta och bejaka sin vilja till gemenskap med Gud, som tog sin början i och med dopet. I för- samlingen erbjuds varje år olika typer av konfirmandträffar. Undervisning, samtal, diskussionsgrupper, läger, gudstjänster och andakter, sång och musik, dramaspel (påskspel) och film är andra exempel på saker som konfirman- derna får vara med om upplevelsen och deltagandet i. Konfirmationstiden är en speciell tid då det ges möjlighet att bearbeta sina tankar om livet och de exi- stentiella frågorna i relation till kyrkans tro och liv och på så sätt få en för- djupning om det liv vi lever tillsammans.
Konfirmandtid och konfirmandliv
Livsvandringen är en balansakt. Slutet av april 2012 innebar ett ganska blött Alvar och vissa avsnitt fick därför balanseras på sten- mur för att ta sig vidare.
Första stoppet och rastplatsen på Alvaret för konfirmanderna. Gunilla Pettersson leder några funderingstankar utifrån Martin Lönnebos ”Frälsarkrans”.
Vänförsamlingen i Magu
Arbetet med att fördjupa relationen med vänförsam- lingen i Magu, Tanzania, fortsätter. I juni månad kommer en liten grupp från EFS och Ålems församling att besöka Tanzania för att möta människorna där och få insyn i deras församlings- arbete.
Eftersom kyrkan i denna del av Tanzania är på kraftig tillväxt och församlingarna växer finns det stora behov av nya kyrkobyggna- der. Därför kommer Ålems försam- ling att vara med och stödja kyrko- bygge i Magu genom kollekter och insamlingar. Ett sådant insam- lingstillfälle ägde rum söndagen den 13 maj då det bl a bjöds på mat i församlingshemmet och drag- ningen av ett stort lotteri skedde.
I en vänskapsrelation väcks natur- ligt en vilja att stötta varandra, men detta är inte enda anledning-
en till att ha en vänförsamling. Syf- tet är att odla en vänskap så att vi kan lära och hjälpa varandra i vårt uppdrag att vara kyrka i Sverige och i Tanzania. Söndagen den 19 augusti kommer högmässan i Ålem att vara förlagd till Strand- gläntan i Timmernabben. Då finns möjlighet för alla att höra om resan till Magu.
Ett stort tack till alla er som skänkte de fina vinsterna till Magu-lotteriet:
Ålems Optik, Ålems Möbler, Hår &
Solstället, Formhälsan, Nabbens Rökeri & Fisk, Råsnäs konfektyr, Ålemsblomman, Einar Knutsson, Ingegärd Burmeister, Birgitta och Erling Petersson, Päivii och Peter Karlsson samt Ica nära i Ålem som bidrog med mat till insamlings- dagen!
Gustav Lundborg
Musik i Ålems
kyrka
Lördag 26 maj kl 15.00 Musikalen Båt på torra land med dramagruppen och
barnkörerna Lördag 2 juni kl 17.00
Musik i försommarkväll Nina Hammarberg, sång Amanda Hofman-Bang,
sång och piano Konstantin Shakov, violin
Musik av bl a Vivaldi, Händel och Ellington Musik i sommarkväll,
torsdagar kl 19 28 juniHelene Olsson, sopran,
Ingrid Wirenstrand, violin och Ivar Karlsson, piano
12 juliBirger Marmvik, orgel 26 juli Pernilla Ingvarsdotter,
sopran och Gloria Joyce Burt, harpa 9 augustiKonstantin Shakov,
violin och Natalia Shakova, piano 23 augustiSång av Annelie och
Göran Wallgren och Karin och Robert Öhman
Söndagsskolan vid en predikoplats i Magu. Tillsvidare använder man sig av en skola som kyr- kolokal men man har köpt en tomt och skall börja bygga en egen kyrka. Foto: Peter Karlsson.
Ekumeniska sommarcaféer
på
Strandgläntan lördagar i juli
kl 19:00
Följande ansvarar för programmet:
7/7 Missionskyrkan 14/7 Ålems församling
21/7 EFS 28/7 Filadelfia Välkomna/ Ålems ekumeniska råd
Det händer i kyrkan . . .
MAJ 26 Lördag
15:00 Musikalen "Båt på torra land"
med barnkörerna och dramagrup- pen
27 Pingstdagen 10:00 HÖGMÄSSA 28 Annandag pingst
19.00 Mässa 29 Tisdag
12:00 Andakt och sopplunch i Ålems förs.hem
18:00 Lovsångsmässa 31 Torsdag
08:15 Morgonmässa
JUNI 2 Lördag
17:00 Konsert med Nina Hammar- berg, Amanda Hofman Bang och Konstantin Shakov
3 Heliga trefaldighets dag 10:00 HÖGMÄSSA 5 Tisdag
12:00 Andakt och sopplunch i Blomstermåla förs.gård 13:30 Mässa på Torshaga 18:00 Lovsångsmässa 7 Torsdag
08:15 Morgonmässa
10 1 söndagen efter trefaldighet 10:00 HÖGMÄSSA
12 Tisdag
12:00 Andakt och sopplunch i Ålems förs.hem
18:00 Lovsångsmässa 14 Torsdag
08:15 Morgonmässa 16 Lördag
17:00 Helgmålsbön i Blomstermåla förs.gård
17 2 söndagen efter trefaldighet 10:00 HÖGMÄSSA
19 Tisdag
13:30 Andakt på Torshaga 21 Torsdag
08:15 Morgonmässa 23 Midsommardagen
10:00 Ekumenisk friluftsgudstjänst vid Strandgläntan i Timmernabben 15:00 Midsommardagsgudstjänst tillsammans med frälsningsarmén i Hullgrensgården, Pataholm
24 Den helige Johannes Döparens dag 10:00 HÖGMÄSSA
14:00 Pilgrimsmässa i Fanketorp tillsammans med Ryssby-Åby pastorat. Medtag gärna stol och kaffekorg
27 Onsdag
18:00 Gnistans årliga missions- auktion. Andakt.
28 Torsdag
08:15 Morgonmässa
19:00 Musik i sommarkväll: Helene Olsson, sång, Ingrid Wirenstrand, violin, Ivar Karlsson, piano.
30 Lördag
17:00 Helgmålsbön i Blomstermåla förs.gård
JULI
1 4 söndagen efter trefaldighet 10:00 HÖGMÄSSA
3 Tisdag
13:30 Mässa på Torshaga 5 Torsdag
08:15 Morgonmässa 8 Apostladagen
10:00 HÖGMÄSSA 12 Torsdag
08:15 Morgonmässa
19:00 Musik i sommarkväll: Birger Marmvik, orgel
14 Lördag
17:00 Helgmålsbön i Pata kapell.
Medtag gärna stol och kaffekorg.
Lämningarna efter Pata kapell ligger på norra sidan av vägen mellan Ålem och Pataholm. Vid regn i kyr- kan.
15 6 söndagen efter trefaldighet 10:00 HÖGMÄSSA
17 Tisdag
13:30 Andakt på Torshaga 19 Torsdag
08:15 Morgonmässa 22 Kristi förklarings dag
10:00 HÖGMÄSSA 26 Torsdag
08:15 Morgonmässa
19:00 Musik i sommarkväll: Pernilla Ingvarsdotter, sopran, och Gloria Joyce Burt, harpa
28 Lördag
17:00 Helgmålsbön i Blomstermåla förs.gård
29 8 söndagen efter trefaldighet 10:00 HÖGMÄSSA
31 Tisdag
13:30 Mässa på Torshaga
AUGUSTI 2 Torsdag
08:15 Morgonmässa
5 9 söndagen efter trefaldighet 10:00 HÖGMÄSSA
9 Torsdag
08:15 Morgonmässa 19:00 Musik i sommarkväll:
Natalia och Konstantin Shakov
11 Lördag
17:00 Helgmålsbön i Blomstermåla förs.gård
12 10 söndagen efter trefaldighet 10:00 HÖGMÄSSA
14 Tisdag 13:30 Andakt på Torshaga 16 Torsdag
08:15 Morgonmässa
19:00 Sommarandakt på Lövö i bystugan. Tag med kaffekorg!
19 11 söndagen efter trefaldighet 10:00 HÖGMÄSSA på Strand- gläntan i Timmernabben OBS!
Bildvisning och redogörelse från resan till vänförsamlingen i Magu 21 Tisdagen
12:00 Andakt och sopplunch i Ålems förs.hem
23 Torsdag
08:15 Morgonmässa 19:00 Musik i sommarkväll:
Annelie och Göran Wallgren, Karin och Robert Öhman, kvartettsång 25 Lördag
17:00 Helgmålsbön i Blomstermåla förs.gård
26 12 söndagen efter trefaldighet 10:00 HÖGMÄSSA
28 Tisdagen
Andakt och sopplunch i Blomster- måla förs.gård
Tid för själavård och bikt
Församlingens präster finns tillgängliga för enskilda samtal och
bikt. Dra dig inte för att ta kontakt om du behöver samtala om något.
Se sista sidan för tel.nr.
Varje vecka i kyrkan under sommaren:
Söndagar 10:00 - Högmässa Torsdagar 08:15 - Morgonmässa
Reservation för att vissa ändringar kan förekomma.
OBS! Ålems kyrka där inget annat anges.
Du som har svårt att komma till kyrkan, ring kyrktaxi tel. 224 00. Församlingen
står för kostnaden. Samåk gärna.
Ålems Församling
Pastorsexpeditionen
Häradsvägen 27, 384 92 Ålem Expeditionen är öppen:
månd, onsd, fred 09.00-12.00 Tel 0499-79 90 00, fax 0499-228 74 E-post
alem.forsamling@svenskakyrkan.se Ålems församlingshem, tel 79 90 02 Blomstermåla förs.gård, tel 202 56 Präster
Kyrkoherde Gustav Lundborg tel. 79 90 01, 070-271 42 72, e-post gustav.lundborg@svenskakyrkan.se Komminister Peter Wärnlund, tel. 79 90 14, 070-634 91 90, e-post peter.warnlund@svenskakyrkan.se Kyrkomusiker
Jane Klasson, tel 79 90 05, e-post jane.klasson@svenskakyrkan.se Karin Öhman, tel 79 90 07, e-post karin.ohman@svenskakyrkan.se Församlingspedagog
Kristina Göranzon, tel 076-77 08 001, e-post
kristina.goranzon@svenskakyrkan.se Församlingsassistent
Gunilla Petersson, tel 79 90 04, e-post gunilla.petersson@svenskakyrkan.se Förvaltningsassistent
Kitty Petersson, tel 79 90 00 Kyrkan - vaktmästare
Margareta Samuelsson, tel 79 90 03 Kyrkogården - vaktmästare Jens Bergh, Hans Petersson, Peter Cornelius, tel 79 90 10 Kyrkorådets ordförande
Veine Backenius, tel. 226 76 (bost.), e-post veinebackenius@hot mail.com Kyrkofullmäktiges ordförande Lena Olofsson, tel 225 05 (bost.), e-post lenaum.olofsson@gmail.com Ålems Församlingsblad
Ansvarig utgivare:
Gustav Lundborg Redaktionsråd:
Anne Martin-Åkesson, tel 223 23 Christer Foghagen tel 227 47 Peter Wärnlund
Kristina Göranzon
Hemsida: www.minkyrka.se/alem Produktion
AB 0491-822 12
Nytt från församlingen
Omfattar tiden från den 1.2 – 30.4.2012 Döpta
Karl Rasmus Lars Niesel Ragnarsson, Storgatan, Blomstermåla
Elvira Linnéa Tyra Ålund, Slånvägen, Ålem
Maximiliam Henric Kris- tofer Nordell Burmeister, Varvsvägen, Timmernab- ben
Stina Iris Carolina Boq- vist, Brotorp
Lowa Viktoria Gabriella Fonrin, Stranda- vägen, Timmernabben
Lilly Mathilda Kristina Olsson, Dräng- vägen, Blomstermåla
Sally Ingrid Gustafsson, Krikonvägen, Ålem
Nathalie Monica Frida Fransson, Norra Korpemåla
Inge Elias Kristian Jonsson, Högsby- vägen, Blomstermåla
Lianna Stina Majken Löfström, Bäck- vägen, Timmernabben
Bertil Birger Rasmus Persson, Karlsfors- vägen, Blomstermåla
Carl Oskar Olle Norman, Långnäs Emilia Anna Berith Elmqvist, Flundre- vägen, Timmernabben
Alva Lykke Elsa Marie Boklund, Briggen Sifs väg, Timmernabben
Vigda
Emmelie Sundqvist och Jimmy Persson, Bohmans väg, Blomstermåla
Avlidna
Urban Nyström, Storgatan, Blomster- måla, 88 år
Maj-Britt Gärtner, Johan Skyttes väg, Ålem, 91 år
Stig Carlsson, Skolgatan, Blomstermåla, 91 år
Weine Nilsson, Genvägen, Timmernab- ben 69 år
Veine Gustavsson, Ringvägen, Blomster- måla, 65 år
Boje Boström, Dunhammarsvägen, Blomstermåla, 64 år
Elisabeth Ehn, Storgatan, Blomstermåla, 72 år
Olle Lind, Hedersrumsvägen, Ålem, 87 år
Annagreta Karlsson, Ödebo, 73 år Ulla Skoglund, Torshaga, 78 år Wivi Johansson, Johan Skyttes väg, Ålem, 94 år
Rudolph Loventvos, Duveströmsvägen, Blomstermåla, 75 år
Maj Larsson, Johan Skyttes väg, Ålem, 73 år
Bibi Olsson, Tålebo, 56 år
Söker du ett sammanhang där du som vuxen kan samtala och reflektera över livsfrågor?
Är du nyfiken på eller söker en tro och vill samtala om och utforska vilka andliga upptäckter som kan göras inom kyrkan? Då kan kateku- menatet var någonting för dig!
Det är en slags dopundervisning för vuxna och om du inte är döpt eller konfirmerad kan katekumenats- tiden leda till detta.
Samtalen utgår från deltagarnas egna frågor och livserfarenheter till- sammans med de s k medvandrarna som är personer som är aktiva i för- samlingen. En präst är knuten till gruppen bland annat för att leda de fyra särskilda gudstjänster som kny- ter ihop våra samtal under året.
Gudstjänsternas tema är; välkom- nandet, lärandet, fördjupningen och vägen vidare.
Håll ögonen öppna för startdatum och mer information i nästa församlingsblad!
