• No results found

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Plan mot diskriminering och kränkande behandling"

Copied!
13
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ormkärrskolan

Inger Burström rektor

(2)

Stödmaterial för planer mot diskriminering och kränkande behandling Grundskola, grundsärskola och gymnasieskola

Grunduppgifter

Namn på skolan/fritidshemmet som planen omfattar Ormkärrskolan

Verksamhet

Planen gäller för grundskolan, grundsärskolan och fritidshemmet.

Vår vision

Det är vår ära att skapa lust att lära.

Ormkärrskolan - en skola för alla.

Ormkärrskolan ska upptäcka diskriminering och kränkande behandling och inte lämna någon utsatt utan hjälp.

Planen gäller från 160620

Planen gäller till 170615

Ansvariga för planen

Rektor ansvarar för att Plan mot diskriminering och kränkande behandling årligen utvärderas, förankras och följs upp.

Elevernas delaktighet

Elevrådet arbetar med planen för att sedan föra det vidare till klasserna via klassråd.

Föräldrarnas delaktighet

Varje läsår förankras och diskuteras Plan mot diskriminering och kränkande behandling på föräldrarådet.

Medarbetarnas delaktighet

Värdegrundsgruppen utvärderar och upprättar planen årligen med hjälp av lärlagen.

Förankring av planen

All personal ska vara väl förtrogen med planen. Förankring sker via lärlagen samt på konferenstid.

(3)

Utvärdering

Utvärdering av förra årets plan

Värdegrundsgruppen har fört ut frågeställningar kring förra årets plan till lärlagen.

Delaktighet i utvärderingen av förra årets plan All personal har via lärlagen fått utvärdera planen.

Resultat av utvärderingen av förra årets plan

Mål för förra årets plan

Ser över, diskuterar och fördjupar våra kunskaper kring hur skolans regler, rutiner, aktiviteter och organisation kan ge upphov till diskriminering och kränkningar. Fokus detta läsår kommer ligga på diskrimineringsgrunden

Funktionsnedsättning.

Arbetar med att hitta lösningar för att åtgärda trånga passager, skrymmande föremål samt att det ska finnas tillgång till lugna rum för barn i behov, avskilda arbetsplatser att använda vid behov.

Får eleverna mer delaktiga i planen.

Åtgärder

Varje lärlag skriver ett eget mål i sin lärlagsplan som berör ovanstående mål.

Värdegrundsgruppen tar fram lämpligt fördjupningsmaterial i frågan, som varje lärlag ska sätta sig in och diskutera.

En lokalgrupp ser över möjligheten att förbättra och göra åtgärder för att t ex öka framkomligheten.

Motivera åtgärd

Vid kartläggningen fann vi att det i många fall finns risker för diskriminering och kränkande behandling, utifrån funktionsnedsättning, som beror på skolans organisation, regler, rutiner och arbetsformer. Det är viktigt att vidare se över detta och fördjupa personalens kunskaper i detta ämne.

För att få eleverna att känna till planen och att den är till för dem, ska vi aktivt jobba med att konkretisera den.

Elevrådet har som uppgift att delegera detta till klasserna.

Utvärdering av förra årets plan

Värdegrundsgruppen förde ut frågeställningar kring förra årets plan till lärlagen.

(4)

Stödmaterial för planer mot diskriminering och kränkande behandling Grundskola, grundsärskola och gymnasieskola

Resultat och analys

All personal har i sina lärlag läst och diskuterat ”Lika rättigheter i skolan” från Diskrimineringsombudsmannen 1-5 ggr under läsåret. De flesta har delat upp materialet och diskuterat vid fler tillfällen utifrån sin egen verksamhet. Fler lärlag har diskuterat och fördjupat sina kunskaper om skillnaderna mellan trakasserier, diskriminering och kränkande

behandling. Personalen är i större utsträckning medveten om detta och hur det påverkas av skolans regler, rutiner, aktiviteter och organisation.

Vi har diskuterat hur vi ska skapa framkomligare passager och utrymmen i skolan. Vissa förbättringar har gjorts t ex papperstunnor som tidigare stått i korridorer har flyttats ut på avdelningarna, bord och stolar i en trång passage har flyttats. Det här är något som vi regelbundet måste se över så att alla elever kan ta sig fram på ett säkert sätt i skolan.

Vi har inte aktivt arbetat med att få eleverna mer delaktiga i planen.

Årets plan ska utvärderas senast 170615

Ansvarig för att årets plan utvärderas är Inger Burström

Arbetet med att främja lika rättigheter

Vi arbetar aktivt med värdegrundsarbetet. Det bygger på sex olika teman: ansvar, empati/solidaritet, att vara schyst, uthållighet, samarbete och respekt för mig själv och andra. Varje tema sträcker sig över en termin. Personalen träffas inför varje tema för att tillsammans diskutera och reflektera över hur vi alla visar och lär våra elever på bästa sätt. Vi involverar föräldrar genom en värdegrundsläxa som är kopplad till temat.

Vi arbetar för att öppet klimat för oliktänkande och berikande mångfald, och vi samtalar om etik och värdegrund regelbundet samt har klassråd varje vecka för att skapa ett positivt klimat.

Skolan har ordningsregler som vi diskuterar tillsammans med elever och föräldrar varje läsårsstart.

Vi vuxna är tydliga mot eleverna då det gäller frågor som handlar om vänskap, solidaritet och tolerans. Vi påpekar för eleverna när kränkande ord och ovårdat språk används.

(5)

Alla vuxna som är rastvärdar har på sig reflexvästar för att synas bra. Då vet barnen vilka de kan vända sig till om något händer.

Skolan har en Here4U-juniorgrupp som består av elever från år 4-5. Gruppen träffas ungefär varannan vecka. De ska tillsammans arbeta förebyggande och främja trivsel och trygghet på skolan.

Skolan deltar i Trivselledarprogrammet och elever ur år 3-5, tillsammans med vuxenansvariga arrangerar och leder rastaktiviteter/lekar varje förmiddagsrast. Elever som är trivselledare deltar kontinuerligt i utbildning, för att leda aktiviteter.

Vi arbetar aktivt för att samverka mellan grundskolan och grundsärskolan. Syftet är att alla ska få större förståelse för varandra. Samarbetet kan vara i form av rastfaddrar, gemensamma storsamlingar, lovverksamheter, traditioner, klassrumsaktiviteter och friluftsdagar.

Kartläggning av risker

Kartläggningsmetoder

Vi använde oss av Diskrimineringsombudsmannens material ”Husmodellen” för att kartlägga var det finns risk att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kan ske i verksamheten. Vi fokuserade kartläggningen på diskrimineringsgrunderna: funktionsnedsättning och kön.

All personal deltog vid kartläggningen. Man arbetade i grupper där varje grupp hade fokus på antingen

funktionsnedsättning eller kön. Gruppen fick frågeställningar att diskutera och komma fram till vilka risker man kan se på olika platser i skolan, vid olika aktiviteter samt i skolans organisation. Dessa riskområden sammanställdes och vi enades om några punkter och i år fokuserar vi på Funktionsnedsättning.

Områden som berörs i kartläggningen

Kränkande behandling

Kön

Könsidentitet eller könsuttryck

Etnisk tillhörighet

Religion eller annan trosuppfattning

Funktionsnedsättning

degradingtreatme

gender

genderidentity

ethnicity

religion

disabilities

(6)

Stödmaterial för planer mot diskriminering och kränkande behandling Grundskola, grundsärskola och gymnasieskola

Sexuell läggning

Ålder

Funktionsnedsättning

Skolans miljöer

• Lokalerna är till viss del trånga, framför allt i korridorer och passager. Detta tillsammans med köbildande rutiner kan vara orsak till konflikter och kränkningar. Delar av skolans lokaler är dåligt anpassade för elever med olika funktionsnedsättningar. Ibland behövs avskilda arbets-/viloplatser för elever med

funktionsnedsättning.

• Skolgården planeras göra mer tillgänglig för elever med funktionsnedsättningar.

Synliga/osynliga funktionsnedsättningar

• Det är större risk för kränkningar vid en dold funktionsnedsättning.

Vi har identifierat en del platser på skolan som kan vara svårframkomliga för vissa elever med funktionsnedsättning.

Det kan t ex röra sig om trånga passager där många möts, pappersinsamlingstunnor som står i korridoren. Trånga utrymmen i kombination med rutiner som ger upphov till köer, skapar grogrund för konflikter och kränkningar. Vi måste samtala mer om hur vi ska lösa dessa problem både lokalmässigt men också se över våra rutiner.

Hur möter vi elever med olika funktionsnedsättningar? Att ha en god kännedom om hur skolans regler, rutiner, aktiviteter och organisation kan ge upphov till diskriminering och kränkningar för elever med dolda

funktionsnedsättningar. Det är viktigt att pedagoger får information om dolda funktionsnedsättningar hos elever så att det blir bästa möjliga möte. Klasslärare bör informera all berörd personal om funktionsnedsättningen och ge tips på bemötande som passar den eleven. All personal har inte kunskap på detta område och det är viktigt att vi får

kontinuerlig utbildning/för diskussioner. Sådan fortbildning är planerad läsåret 16/17.

Förebyggande arbete

Att motverka diskriminering och kränkande behandling

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling

Kön

Könsidentitet eller könsuttryck

Etnisk tillhörighet

sexualorientation

age

degradingtreatme

gender

genderidentity

ethnicity

(7)

Religion eller annan trosuppfattning

Funktionsnedsättning

Sexuell läggning

Ålder

Mål och uppföljning

Vi ska se över, diskutera och fördjupa våra kunskaper kring hur skolans regler, rutiner, aktiviteter och organisation kan ge upphov till diskriminering och kränkningar. Fokus detta läsår kommer ligga på diskrimineringsgrunden

Funktionsnedsättning.

Vi ska se över, diskutera och fördjupa våra kunskaper kring skolans tillgänglighet för alla elever.

Vi ska hitta former för att få eleverna mer delaktiga i planen.

Åtgärd.

Värdegrundsgruppen tar fram lämpligt fördjupningsmaterial gällande funktionsnedsättningar, som varje lärlag sedan ska sätta sig in och diskutera.

Vi har skapat en skolgårdsgrupp som arbetar för en mer tillgänglig skolgård.

ORT leder pedagogiska samtal kring elever med olika funktionsvariationer.

Involvera eleverna mer i planen.

Motivera åtgärd

Vid kartläggningen fann vi att i många fall finns risker för diskriminering och kränkande behandling, utifrån

funktionsnedsättning, som beror på skolans organisation, regler, rutiner och arbetsformer. Det är viktigt att vidare se över detta och fördjupa personalens kunskaper i detta ämne.

För att få eleverna att känna till planen och att den är till för dem, ska vi aktivt jobba med att konkretisera den.

Elevrådet har som uppgift att delegera detta till klasserna.

Ansvarig

Rektor och VG(Värdegrundsgruppen)

Datum när det ska vara klart

religion

disabilities

sexualorientation

age

(8)

Stödmaterial för planer mot diskriminering och kränkande behandling Grundskola, grundsärskola och gymnasieskola 170615

Rutiner för akuta situationer

Policy

Det ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på vår skola.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

Skolan arbetar för att alla, såväl vuxna som elever ska vara uppmärksamma på situationer där elever kan utsättas för kränkande behandling t ex i kapprum, i omklädningsrum, på raster och på internet. Here 4U-junior är en resurs för att upptäcka kränkande behandling och deras uppgift är att föra detta vidare till någon vuxen.

Utanför klassrummet verkar rastvärdar för att främja en lugnare och tryggare skolmiljö. Rastvärdarna har färgade västar på sig för att barnen lätt skall kunna se vem de kan vända sig till. Trivselledarprogrammet bidrar också till en lugnare och tryggare skolmiljö ute på rasterna.

I samtliga klasser genomförs trivselenkäter två gånger per läsår.

Värdegrundsarbetet är en viktig del i att göra eleverna medvetna.

Kontaktpersoner som elever kan vända sig till utöver klasslärare:

Elisabet Lithammer: 021 39 34 43 Here4U junior

Christer Larsson: 021 39 36 65 (exp. och be att få tala med Christer) Here4U Junior Katarina Hansson 021-393446 (Boans fritidshem) Here4U Junior

Inger Burström: 021 39 36 64 Rektor

Annica Torseng 021- 393457 Bitr. Rektor

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever

Diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska upphöra så snabbt som möjligt. Ansvaret för de akuta åtgärderna ligger i första hand hos lärlagen. All personal har dock skyldighet att ingripa vid konflikter.

När vi får reda på att en viss elev troligen är utsatt:

(9)

1. Samtal med den som är utsatt. Vad har hänt? Hur ofta? Vilka är inblandade? Samtalet ska alltid dokumenteras.

2. Inom arbetslaget pratar man med varandra och bestämmer hur man ska arbeta med situationen. Är det diskriminering/kränkande behandling? Vilka har utfört kränkningen?

3. När de/den som utfört kränkningen finns i skolan, kallas de en i taget till samtal. De upplyses om att vi vet att de utsätter någon för kränkande behandling, att vi ser mycket allvarligt på situationen och att den kränkande behandlingen omedelbart måste upphöra. Det är viktigt att den/de får tid att berätta själv och att

den vuxne inte ger för mycket information. Samtalet ska alltid dokumenteras.

4. Kontakt med de inblandades föräldrar för att berätta om vad som hänt. Samtalet dokumenteras.

5. Inom en vecka sker enskilda uppföljningssamtal med de/den som utfört kränkningen och den utsatte. Samtalet dokumenteras.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal

1. Händelsen anmäls till klasslärare, elevvårdsteam, vuxna i Here4U eller annan vuxen på skolan som eleven har förtroende för.

2. Den som tar emot anmälan, anmäler händelsen till rektor via blankett Anmälan om upplevd diskriminering och/eller kränkande behandling, som finns i pärmen i kopieringsrummet.

3. Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor.

4. Rektor informerar till huvudman.

5. Rektor ansvarar för att utredning görs enligt följande:

• Samtal med samtliga berörda parter. Samtalen dokumenteras på blankett Utredning av diskrim inering och kränkande behandling, som finns på Insidan

• Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. Åtgärderna dokumenteras.

• Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare.

• Rektor följer upp med den personal som kränkt eleven.

• Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras.

Rutiner för uppföljning

Vi följer Västerås stads skolverksamheters blankett Utredning av diskriminering och kränkande behandling. Där står det tydligt hur och när åtgärderna ska följas upp och utvärderas.

Ansvariga för hanteringen av utredningen: Elisabet Lithammer, Inger Burström eller Annica Torseng. 2 av dessa 3 ansvara för att detta följs.

Rutiner för dokumentation

Särskild blankett för dokumentation finns och ska användas enligt rutinerna ovan. Dokumentationen förvaras i en speciell pärm som finns hos elevhälsoteamet.

Ansvarsförhållande

Personal som får kännedom om kränkning/ trakassering/ diskriminering meddelar rektor. Elev som upplever sig kränkt/ trakasserad/ diskriminerad av personal meddelar själv eller tillsammans med förälder rektor.

(10)

Stödmaterial för planer mot diskriminering och kränkande behandling Grundskola, grundsärskola och gymnasieskola Rektor uppdrar åt klassläraren eller annan pedagog i lärlaget, att utreda ärendet enligt särskild blankett. Om

utredningen visar att detta är en diskriminering/kränkning skickas blanketten per post till registrator för

sekretessmärkning och diarieföring. Om utredningen visar att detta inte är någon diskriminering/kränkning sparas dokumentationen på ett säkert sätt i skolan.

Bilaga 1

Diskrimineringsgrunderna

1. Kön

Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med kön.

Skolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för elever som deltar eller söker till verksamheten oavsett kön.

2. Etnisk tillhörighet

Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

3. Funktionshinder

Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

4. Religion eller annan trosuppfattning

Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med religion eller annan trosuppfattning. Skolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever som deltar eller söker till verksamheten oavsett religion eller annan trosuppfattning.

5. Sexuell läggning

Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med sexuell

läggning. Skolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn och elever som

deltar eller söker till verksamheten oavsett sexuell läggning.

(11)

• Könsöverskridande identitet (behöver inte ingå i planen, men får gärna göra det)

Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

• Ålder (behöver inte ingå i planen, men får gärna göra det)

Barn och elever får i skolan inte utsättas för diskriminering och trakasserier som har samband med ålder.

Viktiga länkar

Skollag 2010:800 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag- 2010800_sfs-2010-800/

Diskrimineringslag 2008:567 http://www.do.se/sv/Om-DO/Lagtexter/Diskrimineringslagen/

Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2006:1083

Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling http://www.skolverket.se/om- skolverket/publicerat/publikationer?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fw pubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fupp%3D0%26m%3D7%26w%3DNATIVE%2528%2527multi%2Bph%2Bwords%2B%

2527%2527Allm%25E4nna%2Br%25E5d%2527%2527%2527%2529%26order%3Dnative%2528%2527dateweb%252F Descend%2527%2529

Hjulet för likabehandlingsarbetet

http://www.diskrimineringsombudsmannen.se/Documents/Material/Handledningar%20och%20verktyg%20-

%20utbildning/hjulet.pdf

Lika rättigheter i skolan – en handledning http://www.diskrimineringsombudsmannen.se/sv/Material/Forebygga- diskriminering-och-krankande-behandling-i-skolan/

(12)

Stödmaterial för planer mot diskriminering och kränkande behandling Grundskola, grundsärskola och gymnasieskola

(13)

Stödmaterial för planer mot diskriminering och kränkande behandling Grundskola, grundsärskola och gymnasieskola 2013-01-08

References

Related documents

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig

Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon