HYRESGÄSTEN
TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR AKTIV INOM HYRESGÄSTFÖRENINGEN NR 3/2016 WWW.HYRESGASTFORENINGEN.SEEXPERTERNA Kurser för dig
OMVÄRLD
Utställning om boendet under 99 år
SÅ GJORDE VI
Fotboll för ett tryggare Biskopsgården
SKOLAN
Flyttstädning – ett ont måste
tema :
l Få gehör för era synpunkter
Hyresgästinflytande
vid ombyggnad
MARIE LINDER, FÖRBUNDSORDFÖRANDE
HYRESGÄSTEN utkommer i 12 000 exemplar till Hyresgästföreningens förtroendevalda och anställda.
Grundad 1923. POSTADRESS: Hyresgästföreningen riksförbundet, Box 7514, 103 92 Stockholm. ANSVARIG UTGIVARE
OCH REDAKTÖR: Kristina Sjöberg, 010-459 21 52. E-post: hyresgasten@hyresgastforeningen.se GRAFISK FORM: Magnus Ekberg, Tidningsmakarna. OMSLAGSFOTO:
Erik Yngvesson. Redaktionen ansvarar bara för beställt material. Medlem i Sveriges Tidskrifter. TRYCK: Printfabriken AB 2016. ISSN: 0018-8360
Njut av den svenska sommaren!
H
eminredning är en trend somvuxit sig stark under många år.
Och i tidningshyllorna står ma- gasinen på rad, fyllda med läckra reportage och flashiga bilder som beskriver hur man bäst renoverar sitt hem.
I dag har de som bor i bo- stadsrätt och villor möjlighet att få skatteavdrag för sin renovering genom rotavdrag. Aldrig har det väl bytts så många spisar som under de senaste åren, oftast inte för att de är trasiga utan för att man vill ha det senaste. Men vi som bor i hyresrätt har inte rätt till den skattesub- ventionen.
Våra spisar i hyresrätterna byts inte i takt med trenderna.
Nej, ofta repareras de gång på gång. Det är naturligtvis ingen som tror att man blir lyckligare av att byta spis. Men jag tycker vi bör diskutera mer vad vi ska använda våra gemensamma skattepengar till.
Borde inte renoveringsstöd som bekostas av oss skatte- betalare gemensamt handla om hur vi långsiktigt ska ta hand om vår miljö? En bättre investering borde vara att fokusera på energieffektiviseringar i vårt boende och hur vi bygger – och bygger om – hållbart för nästa generation.
DE NÄRMASTE ÅREN kommer en stor del av våra bostads- områden att behöva rustas upp och byggas om. När det renoveras i landets hyreshus i dag får vi hyresgäster kämpa hårt för att få inflytande över processen. Det blir alltid hårda förhandlingar för att hyran ska hamna på en nivå så att människor har möjlighet att bo kvar.
Men vad är nödvändigt att göra? Behöver alla kök bytas ut? Kan badrummen bli fräscha och säkra utan att allt kastas ut? Det är dags att vi på allvar tar diskussionen om vad samhället ska bekosta framöver.
NU STÅR SOMMAREN FÖR DÖRREN. Jag hoppas att du som förtro- endevald får en skön ledighet och kommer laddad tillbaka till ditt viktiga uppdrag i höst.
Sommar och ledighet väcker också förväntningar. För- väntningar om att göra något roligt på semestern och göra något bra av sin ledighet. När vi träffar vänner och bekanta under försommaren är nog den vanligaste frågan vad man ska göra på semestern.
Den som har bra ekonomi behöver inte oroa sig över om pengarna räcker för en utflykt till någon nöjespark eller till en semesterresa. Men väldigt många har i dag inte råd att åka på semester, utan blir kvar hemma i sitt bostadsområde.
Här kan Hyresgästföreningen ha en mer aktiv roll. Jag skulle gärna se att vi arrangerade fler aktiviteter för just barn och deras familjer. Gärna tillsammans med bostadsbolagen.
Det kan vara en resa till någon nöjespark i närheten eller till en särskilt populär badstrand. Eller varför inte göra en utflykt i närområdet så att barnen
och deras familjer kan tälta och kanske grilla korv en kväll?
Jag skulle också gärna se fler dagkollon för barn, gärna i samarbete med bostads- bolagen och andra organisa- tioner i närområdet. Det är en fantastisk möjlighet att ge barn och unga en möjlighet att få ett annorlunda sommarlov och sam- tidigt skapa bra gemenskap i sitt bostadsområde. Så ta vara på vår underbara allemans- rätt och njut av den svenska sommaren.
Jag önskar dig en riktigt fin sommar! n
2 HYRESGÄSTEN
LEDAREN
Det är en fantastisk möjlighet att ge barn och unga en möjlighet att få ett annorlunda sommarlov och samtidigt skapa bra gemenskap i sitt bostadsområde.
FÖLJ OSS!
FÖLJ HYRESGÄST- FÖRENINGEN på twitter och
facebook:
twitter.com/
hyresgasterna och facebook.
com/hyres- gastforeningen
FOTO: CHRISTIAN GUSTAVSSON
Den 31 maj 2016 hade Hyresgästföreningen
medlemmar.
537 118
ANTAL MEDLEMMAR HYRESGÄSTENS UTGIVNING 2016
• Nr 4 v 36 • Nr 5 v 43
• Nr 6 v 50
BOSTADSKONGRESSEN SOM anordnades den 24 maj lockade politiker, fors- kare, byggherrar, journalister, arki- tekter, representanter från banker, handelskamrar, organisationer som Stadsmissionen, Rädda Barnen och IFK Göteborg och en lång rad andra. Jan Eliasson, FN:s vice generalsekreterare, inledde med en videohälsning där han bland annat pratade om Agenda 2030 som slår fast att bostaden är en mänsklig rättighet. Därefter talade en rad intressanta personer och en av dem var finansminister Magdalena Andersson.
– Boverket har slagit fast att det behövs 700 000 nya bostäder till 2025. Vi behöver fler hyresrätter till rimliga hyror och regeringen satsar därför 5,5 miljarder kronor på olika åtgärder för att stimulera byggandet, sa Magdalena Anders- son.De partiövergripande bostads- politiska samtalen går mot sitt slut
och även om finansministern inte kunde svara på vad de kommer att ge ställde hon sig ändå positiv.
– Det vi inte är överens om i juni kommer vi inte heller att vara överens om i augusti. Det finns områden där det råder samstäm-
mighet och alla kommer att komma ut som vinnare. Framför- allt de som vill ha någonstans att bo, sa Magdalena Andersson.
Segregation och dess problem var också något som diskuterades och det fanns olika uppfatt- ningar om hur man kommer tillrätta med det. I Göteborg ska frihamnen bebyggas och där vill det allmännyttiga bolaget För- valtnings AB Framtiden blanda hyresgästerna så att alla oavsett inkomst kan bo där.
– Vi vill testa att bygga likadana bostadshus men att hyressätta dem olika. Till exempel kan lägenheten högst upp med utsikt över inloppet ha en dyrare hyra än lägenheten längst ner som ser sop- rummet, sa Mariette Hilmersson, vd Förvaltnings AB Framtiden.
– Hyresgästföreningen tycker inte som vi så vi arbetar vidare med en lösning som både vi och de kan vara nöjda med. n
RÖRLIGHETEN MÅSTE ÖKA hörs det ibland i bostadsdebatten. Men hur ser rörligheten egentligen ut? Andreas Pistol, Ramböll management consulting, och Maria Brandén, forskare och verksam vid Linköpings och Stockholms universitet, har analy- serarat rörligheten på den svenska bostadsmarknaden under åren 1999–2012. De presenterade sin rapport på ett seminarium i april.
– Det är dubbelt så stor rörlig- het i det hyrda men det finns inte någon tydlig trend. Störst rörlig- het är det i åldergruppen 20–25 år, sa Andreas Pistol.
Statistiken består över tid och varken it-bubbla eller fi- nanskrasch sätter några avtryck.
– Det är lite förvånande. Inte heller politikerbeslut eller andra åtgårder har haft någon synlig inverkan på rörligheten, sa Maria Brandén.
Mariell Juhlin, chefsekonom Hyresgästföreningen, kommente- rade rapporten tillsammans med Olle Wästberg (L).
– Ska rörligheten öka måste fler hyresrätter med rimliga hyror byggas. Att öka hyrorna och införa marknadshyror hjälper inte rörligheten då det är de med
lägst inkomst som flyttar oftast, sa Mariell Juhlin.
Olle Wästberg tror inte heller att det går att avreglera hyressys- temet i dagens läge.
– Att avreglera hyressättningen i en krissituation leder till helt irrationella effekter. Putta ut folk från sina hem är inte socialt ac- ceptabelt, sa Olle Wästberg. n
Rörlighet i en bostadskris
INSIDAN
Presentationen finns att se på vår YouTube-kanal.
Finansminister Magdalena Anders- son var en av talarna på Bostads- kongressen. Inledningstalet av Jan Eliasson finns på vår YouTubeka- nal, youtube.com/user/Hyres- gastforeningen FOTO: KRISTINA SJÖBERG
Hyr en bil i sommar
HOS MABI KAN DU HYRA BIL med 10 procent rabatt på lägsta webb- pris. Uppge kampanjkod ”hgf”
och visa upp ditt medlemskap när du hämtar bilen. För att få lägsta webbpriset måste bilen hämtas senast kl 12 på fredag och lämnas tillbaka innan kl 9 på måndag. Kör försiktigt!
Läs mer på hyresgastforeningen.
se/formaner/mabi/
Ladda ner appen
TA DEL AV HYRESGÄSTEN på mobil- telefon och läsplatta med hjälp av tidningens app. Finns för Android, Iphone och Ipad.
Finansministern om bostadskrisen
FOTO: KRISTINA SJÖBERG
4 HYRESGÄSTEN
PÅ GÅNG I HYRESGÄSTFÖRENINGEN
Anslag till unga
FÖLJANDE HAR fått anslag ur stipendiefonden för barn och ungdom. LH Klockar- ängen i region Aros-Gävle får 10 000 kronor, AG Poesi - gatan i region Mitt får 18 000 kronor, LH Baseboda i region Sydost får 15 000 kronor, LH Marsta och Sorunda i region Stockholm får 15 000 kronor, LH Marsta i region Stockholm får 7 000 kronor, HGF Järfälla LH SWAT ungdomsprojekt i re- gion Stockholm får 20 000 kronor, LH Bårstaberget i region Stockholm får 10 000 kronor, LH Sätra i region Stockholm får 20 000 kro- nor, tre LH i Hammarkullen i region västra Sverige får 45 000 kronor och två LH i Örnsköldsvik i region Norr- land får 40 000 kronor.
PÄR SVANBERG OCH PETER FORSMAN har båda jobbat länge inom Hyresgäst- föreningen. Du kanske känner igen Peter Forsman som tidigare chef- redaktör för den här tidningen?
Båda började i Hyresgästfören- ingen för nästan 40 år sedan. Nu har de summerat de förändringar de sett under denna tid.
– När jag började 1977 var det guldår. Miljonprogrammet var genomfört och vi hade många medlemmar som engagerade sig.
Över tid minskade politikens an- svar för bostadsfrågorna till att bli
ett ansvar för marknad och individ.
Nu ser vi en försiktig tillbakagång till ett större politiskt
ansvarstagande, säger Pär Svanberg.
Bokens inledning är en längre historiebe- skrivning som sträcker sig 100 år tillbaka. Peter Forsman har jobbat med föreningens 100-årsju- bileum och bland annat varit med och tagit fram en film om föreningens historia.
Det finns också andra som har
gjort böcker och rapporter om föreningens historia vilket gett Peter och Pär mycket material att utgå ifrån.
– Vi har många bilder och boken följer inte en kronologisk linje.
Den är uppdelad i kapitel som;
historien, bostadspolitik, hyran och Hyresgästföreningen. För den som vill lära sig mer om hur allt hänger ihop går den att använda som stu- diematerial, säger Peter Forsman men tillägger att de inte utger sig för att ge en heltäckande bild.
– Vi måste lyfta bostadsfrågan inför valet 2018 och i det arbetet kan boken ge en bra boost, säger Pär Svanberg. n
BOK
Vad är det egentligen som har format den bo- stadspolitik vi har idag? Den frågan ställde sig två av Hyresgästföreningens veteraner. Resultatet av deras arbete blev boken Rätten till ett hem som beskriver bostadspolitiken och Hyresgästföreningen under 40 år.
Boksläpp – Rätten till ett hem
Pär Svanberg och Peter Forsman har skrivit boken Rätten till ett hem. En bok för den som vill veta mer om Hyresgästföreningen och bostadspolitiken under de senaste 40 åren. Ta kontakt med ditt regionkontor om du vill ha ett exemplar.
Hur ser lokal verksamhet ut?
I SLUTET AV MAJ skickades en enkät ut till alla LH-ordförande med frågor om den lokala verk- samheten. Enkäten är en del av den boinflytandeforskning som leds av bostadsforskaren Jan- Erik Lind. Resultatet av projektet kommer i slutet av året i form av en rapport. Därefter kommer det att processas på olika sätt i organisationen.
Ny förbundschef
FRÅN DEN 1 OKTOBER
heter vår nye förbunds- chef Jonas Nygren. Han börjar den 22 augusti
för att få en bra överlämning av nuvarande förbundschef Jan Johnsson. Jonas har lång erfarenhet av bostadsfrågor och att arbeta i en folkrörelse.
Välkommen, Jonas!
FOTO: KRISTINA SJÖBERG
Scanna QR-koden för att se historie- filmen i din mobil.
PÄR SVANBERG, född 1953, började som utredare på Hyresgäster- nas riksförbund 1977 under dåv
arande förbundsordförande Erik Svensson. Han har sedan dess arbetat som förhandlingschef
, bostads- politisk expert och utredare vid riksförbundet. I dag är han senior bostadspolitisk expert vid Hyresgästföreningen riksförbundet.
RÄTTEN TILL ETT HEM är en inifrån-beskrivning av den svenska bostadspolitiken från 1970-talet och framåt, sedd ur Hyresgästföreningens nationella perspektiv.
En jag-var-där-historia berättad av två personer som sett förbundsordföranden,
bostadsministrar och organisationstrender komma och gå.
PETER FORSMAN, född 1953, blev medlem i Hyresgästföreningen i slutet av 1970-talet och aktiv 1980. U
nder 1980-talet och även senare har han haft han olika uppdrag som för
troendevald. 1989 anställdes han som redaktör för medlemstidningen Vi hyresgäster i Stockholm.
2001–2015 var han redaktör för riksförbundets tidning för för endevalda – Hyresgästen. tro-
Om författarna
Peter Forsman och Pär Svanberg
Rätt
en hem
Peter Forsman Pär Svanbergtill ett
Rätten
40 årmed Hyresgästföreningen och bostadspolitiken
hem
till ettNationalitet ska inte spela roll
I VÅRAS VISADE SVT Nyheter Väst att en hyresvärd i Bergsjön utanför Göteborg ställde frågan om etniskt ursprung i sin intresseanmälan för de bostadssökande. SVT kunde visa upp att man som bostads- sökande hos Byggnadsbolaget Curt Lundahl och co skulle kryssa i en ruta för ”svensk”
eller ”utländsk”. Efter SVT:s granskning krävde Diskrimi- neringsombudsmannen, DO, företaget på ett yttrande där frågan om sökandes nationa- litet spelar roll ställdes. För detta skulle kunna röra sig om etnisk diskriminering. Hyres- gästföreningen i västra Sverige har anmält samma företag till diskrimineringsombudsman- nen.
– I min värld är det här helt oaccepta- belt och man kan på goda grun- der anta att det här är olagligt,
säger Roger Höög, jurist Hyres- gästföreningen västra Sverige
Hyresgästföreningens an- mälan lades ner då DO redan själva hade startat en tillsyn.
Efter SVT:s granskning har nu hyresvärden ändrat sin intres- seanmälan och man ställer inte längre frågor om nationalitet.
Frågor om man är änka och om hur många barn man har att försörja har också strukits.
– Finns det medlemmar som misstänker att de har utsatts för diskriminering så uppmana dem att höra av sig till Hyres- gästföreningen. Då kan vi titta på vad vi kan göra, säger Roger Höög.
NOTERAT LANDET RUNT
FOTO: KRISTINA SJÖBERG
Välkommen till
Stockholm Pride!
HYRESGÄSTFÖRENINGEN STÅR FÖR allas lika rättigheter och ett sätt att visa det är att vara med på Stock- holm Pride. I år deltar vi för tionde året i rad och region Stockholm kommer att finnas i Pride park samt i den stora Prideparaden, som avgår lördag den 30 juli.
Paraden drar runt 45 000 deltagare och beskådas av närmare 450 000 människor på Stockholms gator och torg. Kom med du också och tåga med oss: datumet är 30 juli och paraden avgår i år från Kungs- holmen klockan 13.00 (på grund av ombyggnaden av Slussen). Exakt plats är inte klar.
För mer info besök dittlivsbo- ende.se/pride2016 eller kontakta Klara Eriksson, klara.eriksson@
hyresgastforeningen.se
Föreningsstyrelser på kick-off
REGION NORRA SKÅNE anordnade en kick-off för alla föreningsstyrelser.
Det blev en mycket uppskattad dag med diskussion och frågor.
Bland annat tittade man närmare på Hyresgästföreningens vision ”Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas”. Norra Skånes regionchef Richard Mortenlind ställde frågan ”Hur nära står sam- hället vår vision?”. Ingen enkel fråga att besvara men den visar på de
utmaningar som både vår organisa- tion och hela samhället har tyckte föreningsstyrelserna. Man slog också fast att Hyresgästföreningen vill vara en aktiv och viktig sam- hällsaktör. Och där har förtroende- valda en central roll i den framtid vi vill bygga. Kick-offen blev en dag som gav många nya tankar.
För mer information kontakta Merete Sundholm, merete@
sundholm.se
Uppskattad länsträff
REPRESENTANTER FRÅN ALLA fören- ingar var med på en länsträff som anordnades för förtro- endevalda i Västmanland och Enköping. Träffen var mycket uppskattad. Temat som be- handlades var boinflytande och vikten av att hyresgästerna kan påverka sitt boende.
För mer information kontak- ta Malin Sturk på malin.sturk@
hyresgastforeningen.se
Rågsvedsdagen
I MAJ ANORDNADE Rågsveds samhällsförening den välbesökta Rågsveds- dagen. Lokala politiker minglade med besökarna och olika scenfram- trädanden kunde avnjutas. För de små fanns ponnyridning. På plats med ett nytt fint informationstält fanns LH Rågstintan. Den 27 augusti anordnar LH Rågstintan familjedag på Perssons betong i Rågsved. En dag med tågkarusell, hoppborg, ponnyridning, brandkåren, öppna förskolan, försäljning av kaffe och bullar, korv och läsk. Medarrangörer är Familje- bostäder, Mötesplats Rågsved och Vänsterpartiet. För mer information kontakta Sven Löfberg på sven.lofberg@stockholm.se
FOTO: SVEN LÖFBERG
FOTO: ERMINA ILICFOTO: KATJA RUNESTAM PRINZELL FOTO: LINUS FAST
Roger Höög.
6 HYRESGÄSTEN
N
är en hyresvärdvill bygga om eller göra större renoveringar i en fastighet krävs ett godkän- nande från de hyresgäster som berörs av ombyggnaden. Syftet med be stämmelsen är att hindra hyres värdar från att göra stora renoveringar som leder till orimliga
hyreshöjningar få av hyresgästerna kan klara av att betala. Men skydds- lagstiftningen fungerar dåligt.
– Hyresgästerna har en lag- stadgad rätt till inflytande men i praktiken fungerar det inte, säger Susanna Skogsberg, förbundsju- rist riksförbundet. Lämnar inte hyresgästerna sitt godkännande kan hyresvärden ansöka i Hyres- nämnden som i de flesta fall ger
sitt godkännande. När det gäller hyran är det samma sak.
Antalet ärenden i Hyresnämnd- en har under de senaste åren ökat.
Det har gjort att Hyresgästfören- ingen för två år sedan tog fram en modell som ska ge hyresgästerna möjlighet att kunna påverka om- byggnader där de bor.
– Det finns bra ombyggnads- projekt som gjorts, exempelvis
Järvalyftet där hyresgästerna var tidigt med i processen, säger Erik Elmgren, förhandlingschef riks förbundet. Det är utifrån den typen av projekt den nya modellen för hyresgästinflytande vid ombyggnad vuxit fram.
Modellen innehåller riktlinjer för hur arbetet steg för steg ska växa fram. Bland annat att det tidigt skrivs tydliga avtal som reg-
FÖRHANDLING Nu ska det bli lättare för hyresgäster att göra sin röst hörd när det planeras upprustningar i deras bostadsområde. Den nya modellen
”Nationell strategi för hyresgäst -
in flytande vid ombyggnad” är nyckeln.
– Det här är ett långsiktigt arbete som bygger på olika modeller vi tidigare använt i samband med ombyggnader, säger Erik Elmgren, förhandlingschef på Hyresgästföreningens riksförbund.
TEXT: KARIN RUTSTRÖM
Annika Hansson och några av de andra hyresgästerna på Prästgårdsängen i Göteborg förbereder nästa fas i arbetet.
När det slut- giltiga förslaget
presenterades såg vi att vi fått
gehör för våra synpunkter.
ANNIKA HANSSON, GÖTEBORG
lerar hur samrådsmöten ska gå till, det ska också finnas olika alternativ för hyresgästerna att välja mellan.
Modellen har redan testats i flera regioner. Marcus Kjellin, förhand- lingsstrateg på Hyresgästfören- ingen i region Mitt är en av de som arbetat med att utveckla hyresgäst- inflytande vid ombyggnader.
– Det finns två viktiga delar att ta hänsyn till när det ska ske en
ombyggnad. Det är hyresgästernas oro och deras förväntningar. Det ska ske förändringar i deras hem och det finns en oro för om man har råd att bo kvar efter renove- ringen. Det är inte heller alltid säkert att hyresgästernas förvänt- ningar stämmer överens med det som fastighetsägaren anser är nödvändigt att göra, säger han.
Samråden och dialogerna gör att
man komma förbi de här proble- men och skapa en samsyn.
Ett annat steg i riktning för att ge hyresgäster större inflytande vid ombyggnader är också de krav som ställts på lagändringar som nu re- geringen behandlar i en utredning som ska vara klar nästa år.
– Här arbetar vi nu med att få till stånd en förändring, säger Susanna Skogsberg. Men de
förtroendevalda har oavsett det här en viktig roll i de renoveringar som planeras eller pågår.
Redan nu pågår över 100 om- byggnader och fler kommer att starta i allt större utsträckning runt om i landet. n
DE TOG CHANSEN OCH GJORDE SINA RÖSTER HÖRDA – VÄND!
FOTO: ERIK YNGVESSON
8 HYRESGÄSTEN
Samråd för att påverka
ÄVEN OM EN RENOVERING kan vara efterlängtad av hyresgästerna i ett område finns det alltid en stor oro när väl bostadsföretaget annonserar att
de planerar att skrida till verket. Så var det även på Glimmervägen i Uppsala när hyresgästerna fick besked om att det skulle göras stambyte och omfattan- de renove- ringar i deras fastigheter.
För att hyresgästerna tidigt skulle kunna påverka ombyggnads- planerna bildades snabbt en samråds- grupp med tio personer.
– Målet var att få två från varje trappupp- gång och en så blandad grupp som möjligt, säger Tomas Eklund som är ordförande i
den lokala hyresgästföreningen.
Vi har också sett till att alla haft en reserv som kunnat hoppa in och även uppdaterat den som är ordinarie med information.
I början hade vi möte varannan vecka. Det är enormt mycket som ska gås igenom när man startar.
Det första samrådsmötet gick av stapeln i början av hösten förra året. Sedan dess har det varit ett intensivt arbete.
Fastigheterna som är byggda på femtio- och sextiotalet består av 370 lägenheter. En del är byggda för dåtidens student boende och andra för vanliga hushåll.
Student lägenheterna som kallas för dubbletter kommer att genomgå de största ombyggna- tionerna efter som planlösningen ska ändras i dessa lägenheter.
– Vi har haft möten nästan en
gång per vecka, säger Tomas. De har presenterat sina ritningar, vi har lämnat synpunkter och så har de kommit tillbaka med nya
förslag.
Under samråden har man kommit fram till att hyresgästerna ska kunna välja mellan en lägre och en högre nivå.
Hyresgäster som bor i dubblet- terna kommer däremot att hamna på den högre nivån på grund av att ombygg naden där blir ganska omfattande.
Det skapade i början en del frågetecken.
– När det skulle byggas en provmon- tagelägenhet bad vi att de istället skulle bygga om en av dubblett- erna så vi kunde se hur de skulle se ut, säger Tomas. Vi var där innan visningen och gick igenom allt och då tog vi upp sådant som borde ändras. Den blev slutligen riktigt bra. Nu hamnar exempelvis kyl och frys inne i köket istället för i ett an- nat rum, som det var tidigare.
Det är inte bara dubblett- erna som samrådsgruppen haft många synpunkter på och fått gehör för, även många andra delar har ändrats under arbetets gång.
– Vi har fått igenom mycket och det beror nog på att deras projektledare är öppen och lätt att arbeta med. Utan honom hade det nog inte fungerat så bra. Vi har även haft en förhandlare med oss från Hyresgästföreningen ända från starten. Det har också varit ett viktigt stöd, säger Tomas. n
UPPSALA
Åtgärder: Stambyte total renovering av badrum och kök (valfri totalrenovering av kök), upprustning av gemen- samhetsutrymmen. m.m.
Område: Glimmervägen, Uppsala.
Hyresvärd: Rikshem (privat) Kontaktperson: johan.lindahl
@hyresgastforeningen.se
l Det ska tydligt framgå vad som är underhåll och vad som är standardhöjande.
Hyresgäster ska inte be- höva betala för sådant som är underhåll.
l Standarhöjande är till exem- pel när något nytt tillförs i renoveringen som höjer standarden på lägenheten,
exempelvis ny modern utrust- ning.
I EN ÖVERENSKOMMELSE MED HYRES- VÄRDEN SKA DET FRAMGÅ:
l Hur samrådsförfarande ska se ut
l Hur ombyggnadsprocessen ska gå till
l Hur samrådsförfarandet ska gå till
OMBYGGNAD, UPPRUSTNING OCH RENOVERING!
Tomas Eklund, ordförande i den lokala Hyresgästföreningen och Marita Forsling, kassör har både ingått i samrådsgruppen inför renoveringen. FOTO: KARIN RUTSTRÖM
FOTO: ERIK YNGVESSON
Det är viktigt att få en bra blandning av olika hushåll i samordningsgruppen.
Renovering
engagerar i Göteborg
I GÖTEBORG EN BIT FRÅN LISEBERG på Danska vägen ligger området Prästgårdsängen. Här bor 450 familjer och av dessa har ett 20-tal hyresgäster under våren varit med i planeringen av en stor reno- vering som nu ska starta.
Redan från början fanns det många hyresgäster som ville engagera sig. Under arbetets gång har deltagarna delats in i två grup- per, en stor samrådsgrupp där alla frågor diskuteras och bearbetas samt en mindre dialoggrupp som deltar på mötena med vd:n för fastighetsbolaget. På de stora samrådsmötena
deltog även sak- kunnig personal från Hyresgäst- föreningen.
– Här bor det folk i alla åldrar, pensionärer, barnfamiljer och ensamhushåll, säger hyres- gästen Annika Hansson, sam- mankallande i samrådsgrup- pen. Alla kate- gorier har varit representerade i
samrådsgruppen. Själv tillhör jag samrådsgruppen och eftersom jag är sammankallande har jag även suttit med i den mindre dialog- gruppen.
Hyresvärden Örgrytebostäder
är en av de privatvärdar i Göte- borg som gjort sig kända för sin öppenhet och goda relationer med sina hyresgäster. Men det har ändå inte inneburit att vägen till en gemensam lösning varit enkel.
– När fastighetsägaren present- erade den första skissen såg vi att det var en hel del som saknades, exempelvis uttag för tvättmaskin, säger Annika Hansson. Vi har haft många möten och diskus- sioner. Ofta kändes det som man inte lyssnade på oss. Men när det slutgiltiga förslaget presenterades såg vi att vi fått gehör för våra
synpunkter.
Under samråden slogs det fast att det ska finnas två alternativ för hyresgästerna att välja mellan.
Ett enklare alternativ med badrumsreno- vering och ett med totalreno- vering. Det ska också läggas in tillval så att de boende har lite att välja mellan.
Även tvättstugor och andra delar ska rustas upp.
– Min utbildning inom pro- jektledning har varit till stor hjälp i min roll som sammankallande, säger Annika Hansson. För mig är
det viktigt att det blir bra diskus- sioner och att man kommer vidare i arbetet. Inför varje möte har jag skickat ut en dagordning så de som ska delta hinner förbereda sig och hålla fokus på vad det är som ska diskuteras under mötet.
Vi har även satt upp lappar i hissarna där det står vilka vi som sitter i samrådsgruppen är och vår gemensamma e-postadress.
NU GÅR GÅR FÖRSTA FASEN av arbetet mot sitt slut. Alla synpunkter ska sammanställas. Samrådsgruppen har också godkänt att det ska göras en visningslägenhet.
– Det tog ett tag att sätta sig in i allt och det har varit mycket jobb, säger Annika Hansson. Men man har lärt sig otroligt mycket. n
ÄNNU FLER EXEMPEL – VÄND!
GÖTEBORG
Åtgärder: Stambyte renovering badrum, renovering kök och övriga delar i lägenhet (val- fritt), förbättring av utemiljö, gemensamhetslokaler, ventila- tionsbyte, med mera.
Område: Prästängen, Göte- borg.
Hyresvärd: Örgrytebostäder (privat)
Kontaktperson: daniel.lundh
@hyresgastforeningen.se
l Vad man ska samråda om
l Hur samrådsgruppen ska vara sammansatt
l Hur hyresgästerna infor- meras
l Hur godkännandeprocessen ska gå till
l Hur hyran ska förhandlas
l Förslag till olika ombyggnads- nivåer ska tas fram
OMBYGGNAD, UPPRUSTNING OCH RENOVERING! NÅGRA TIPS!
l Samrådsarbetet ska starta så tidigt som möjligt
l Anpassa sättet att nå ut till de boende i området utifrån vad som passar bäst, trapphusmöten, stormöten eller dörrknackning
l Ta tid och låt de hyresgäster som vill ingå i gruppen lära känna varandra och sätta sig in i de frågor som ska diskuteras
l Var öppen för alla olika syn- punkter och åsikter i gruppen
l Ta vara på de kompetenser och kunskaper som finns i gruppen.
Finns det många intresserade dela upp er i flera grupper och ta ansvar för olika områden.
l Det är viktigt att alla hyres- gäster som vill får vara med i referensgruppen. Gärna en eller
två från varje trappuppgång och personer i olika åldrar.
l Lägg upp diskussionspunkter och följ dessa på varje möte
l Det kan vara bra att anlita en egen oberoende, sakkunnig besiktningsman som kan göra en bedömning av vad som är möjligt att göra och vad som inte alls krävs
Det fanns redan från början ett stort engagemang och intresse bland de boende.
10 HYRESGÄSTEN
Tog hjälp av oberoende besiktningsman
HYRESGÄSTERNA PÅ VALLA TORG i Årsta tog in en oberoende besiktningsman när de gick in i samrådsarbetet. Något som gjort att de fick en opartisk bedömning av vilka åtgärder som varit nödvändiga i de totalt 302 lägen- heterna som ska renoveras. Det har också gett hyresgästerna en tryggare roll under tiden för samråden med hyresvärden.
Oron var stor när Stock- holmshem för mer än ett år sedan bjöd in hyresgästerna för att berätta att det fanns planer på att göra om- fattande renoveringar av fastigheterna i området. Man meddelade också att hyran skulle höjas med 60 procent, vilket ledde till protester och demonstrationer från arga hyresgäster. En stor samråds- grupp bildades och det var många hyresgäster som ville delta. Det tecknades också en överenskommelse som skulle ge hyresgästerna möj- ligheter till inflytande.
– När vi bildade samrådsgruppen var kravet att alla skulle delta på de möten som hölls.
Det blev slutligen en grupp med tio personer, säger hyresgästen Sara Öhman som samord- nat arbetet. Sedan bildade vi referensgrupper och det utsågs en mindre grupp som skulle delta på mötena med Stockholmshem. Ett mål var att ha en bra blandning i gruppen från olika typer av hushåll.
De första mötena med hyresvärden ägna- des mest åt frågor från hyresgästerna.
– Bostadsföretaget hade lagt upp ett program med cirka sju möten, säger Sara Öhman. Sedan tyckte de att vi var klara, men det ansåg inte vi.
FLER MÖTEN och diskus- sioner blev det. Steg för steg har sedan arbetet tagit form och under våren kunde man enas om ett slutgiltigt förslag.
Resultat et blev två renoveringsalternativ som hyresgästerna kan välja mellan.
– Totalt har det blivit ett trettiotal möten med Stockholmshem. Det är en lång process och ska arbetet fungera är det viktigt att lära känna var- andra och få klart för sig vad man har för roll.
EN VIKTIG DEL har också varit att använda den kompetens som finns i gruppen.
– Vi har en kille som är van vid förhand- lingar vilket varit otroligt bra, säger Sara Öhman. Vi är två som är utbildade inom information som skrev det mesta. Hyresgäst- föreningen fixade sedan så allt informations- material trycktes inom några timmar så vi snabbt kunde vi dela ut det. n
Tidig ambition från hyresvärden att involvera hyresgästerna
NU ÄR DET ETT ÅR SEDAN renoveringarna av Tunabyggens fastigheter i Tjärna Ängar i Dalarna drog igång. Den första etappen startade som ett pilot projekt för tre år sedan. Det blev början på ett arbete som ska pågå under 15 år.
Redan från början var bostads- företagets ambition att hyres- gästerna i Tjärna Ängar skulle vara del aktiga i arbetet. Ett informations möte arrangerades och samtliga boende bjöds in. Men det kom bara några få familjer.
Hyresgästföreningen och Tuna- byggen tog nya tag och bjöd in
hyresgästerna till nya möten men den här gången anordnades det möten på varje gata. Det fungerade bättre, varje möte blev fullsatt och flera anmälde intresse för att vara med i olika utvecklingsgrupper. En samrådsgrupp för varje gata utsågs och en särskild ungdomsgrupp.
Sedan dess har arbetet rullat med träffar i olika former exempelvis framtidsresor och workshops. Totalt lämnades det in mellan 50 och 60 idéer från varje grupp som sedan sammanställdes. Dessa lämnades sedan vidare till en grupp med tre arkitekter, som arbetade inom olika
områden. Arkitekterna tog sedan fram olika förslag som presenterades på festivaler vilka arrangerades i området.
Efter två års arbete med fortsatta
träffar och diskussioner togs det fram ett grundförslag för renovering av lägenheterna. Hyres gästerna bjöds sedan in till trapphusmöten och samrådsarbetet tog åter fart
STOCKHOLM
Åtgärder: Stambyte renove- ring av badrum och kök (valfri totalrenovering av kök), nya vitvaror, säkerhetsdörr, ener- gieffektivisering, solpaneler, förbättring av utemiljö, gemen- samhetslokaler, elbilsstolpar med mera samt ytskikt.
Område: Valla Torg, Stock- holm.
Hyresvärd: AB Stockholmshem (allmännytta)
Kontaktperson: Sara Öhman, Sara@somjagvill.se
TJÄRNA ÄNGAR
Åtgärder: Renovering av stammar, nya badrum, ny el, ventilations- byte, nya balkongfronter, byte av värmesystemet med mera.
Förbättringsarbeten av utom- husmiljön. Omfattningen av renoveringen varierar mellan olika
gårdar beroende på vad hyres- gästerna väljer.
Område: Tjärna Ängar.
Hyresvärd: Tunabyggen (allmän- nytta)
Kontaktperson: tommy.kieksi@
hyresgastforeningen.se
”Nu så här i efterhand ser vi att vi tidigt borde talat med hyresgästföreningens jurist lite tidigare under arbetets gång”, säger Sara Öhman. ”Det är en del saker man inte kan ändra på och det är bra att veta så man inte lägger fokus på fel saker.”
Tidig ambition från hyresvärden att involvera hyresgästerna
och så småningom kunde den första etappen starta. Hyres nivåerna bestämdes, en referenslägenhet med förslag på tillval byggdes och reno- veringen kunde dra igång. Arbetet som nu pågår för fullt har på flera sätt varit positivt.
Anonymiteten har minskat i området och flera hyresgäster med invandrarbakgrund har blivit engagerade och aktiva i Hyresgäst- föreningen. En av dem är hyres- gästen Habiba Abshir som nu är förtroendevald.
– Det har varit ett roligt arbete och bra att även personal från Tuna-
byggen har varit med i grupperna, säger Habiba Abshir. Jag valde att sitta med i framtidsgruppen eftersom vårt hus inte ska renoveras ännu.
Det finns även ett 55+ boende i området. Även där pågår reno- veringar i ett av husen.
– Här är det svårt att få ihop en större grupp eftersom många som bor här är äldre och inte orkar gå på möten, säger hyresgästen Eva Jansson som är med i kvarterets gårdsgrupp. Men vi som är pigga pratar med alla grannar och för fram vad de tycker. n
Utmaning att engagera flera
I VIVALLA I ÖREBRO finns 2400 lägenheter och här pågår det etappvis löpande renoveringar.
Under åren som gått har det arbetats fram etablerade former och avtal för hur samrådsförfarandet ska gå till.
Här är inte det största problemet att få igång en dialog med bostadsföretaget Öbo. Istället gäller det att få fler hyresgäster att engagera sig och vara med på samråd.
Många av hyresgästerna har språkproblem och är ovana vid att ha ett hyresgästinfly- tande. De förtroendevalda i de lokala hyresgästfören- ingarna har därför en viktig roll i arbetet att vara en länk eller se till att fler blir medvetna om sina möj- ligheter att kunna påverka det som planeras. Trapp- husmöten eller dörrknack- ning har visat sig vara ett bra sätt att informera och engagera hyresgästerna. Ett annat alternativ som också lockar många är att anordna möten på eftermiddagarna istället för på kvällen. Urban Jansson och Elisabeth Mellby är hyresgäster som länge bott i området och tillhör de som nyligen engagerat sig.
– Det är viktigt att fler
kommer till tals, säger Elisabeth Mellby.
Många vågar tyvärr inte på grund av språk-
problem prata på möten och tala om vad de vill. Det vi kan göra då är att ta kontakt med
dem och sedan hjälpa till att framföra deras syn- punkter.
Parallellt med att lägen- heterna renoveras pågår även en stor satsning på att rusta upp utomhusmiljön och förbättra den sociala miljön. Även där är sam- råden en viktig del i arbetet.
– Projektet på den här gatan startade förra året på våren, säger Urban Jansson.
Vi kom in i det ett tag efter starten. Då hade bostads- företaget bland annat bjudit in barnen i området och bett dem berätta hur de vill att deras lekplatser ska ut- formas. Det har också varit workshops och träffar med arkitekter. Vi upplever att Öbo är väldigt lyhörda när det gäller våra önskemål.
En viktig del i arbetet ute i Vivalla som också varit mycket uppskattad är det krav på praktikplatser som ställts på de företag som genomför ombyggnaden.
– När de tar in personal vid upprustningsarbeten ska boende i området som är arbetslösa erbjudas praktik- platser, säger Urban Jansson.
Det här har gjort att cirka 15 personer fått jobb och några har kommit in på arbetsmarknaden. n
Urban Jansson är ledamot i den lokala Hyresgästföreningen i Vivalla och en av de som arbetar i området med upprustningen av gårdarna. FOTO: MARINA BERG
ÖREBRO
Åtgärder: Stambyte renove- ring av badrum och kök (valfri totalrenovering av kök), ener- gieffektivisering, förbättring av utemiljö och gårdar, social upprustning med mera.
Område: Vivalla, Örebro.
Hyresvärd: ÖrebroBostäder AB (allmännytta)
Kontaktperson: marina.berg@
hyresgastforeningen.se
FOTO: TUNABYGGEN
Samrådsmöte med deltagare från Tunabyggen, Hyresgästföreningen och representanter för hyresgästerna.
”Nu så här i efterhand ser vi att vi tidigt borde talat med hyresgästföreningens jurist lite tidigare under arbetets gång”, säger Sara Öhman. ”Det är en del saker man inte kan ändra på och det är bra att veta så man inte lägger fokus på fel saker.”
FOTO: KARIN RUTSTRÖM
12 HYRESGÄSTEN
SKOLAN
Åh, så jobbigt det är att flytta! Dessutom måste man städa lägenheten … De flesta hyresgäster är säkert väl medvetna om att det kan bli dyrt om hyres värden har anmärkningar på städningen och i värsta fall anlitar ett städbolag som den utflyttande får betala. Men vad svarar du som förtroendevald när medlemmarna frågar hur noggranna de måste vara med städningen? Här får du konkreta råd och tips och svar på den vanligaste frågan.
TEXT: JOHAN KLINTBERGER
Vänta inte till sista dagen
med att städa!
Hur noggrant behöver hyresgäs- terna städa sina lägenheter inför avflyttningen?
SVAR: Väldigt noggrant! Det är inte enkelt att flyttstäda. Det går inte att vänta till sista dagen – det
är bra att sätta igång flera veckor före utflyttningen. Är hyresgästen osäker eller inte har tid – anlita en städfirma.
Den boende kan gärna fråga hyresvärden. Många har specifice- rade krav på hur städningen ska gå
till. Vaktmästaren kan säkert hjälpa till med konkreta råd på plats i lägenheten.
Allt detta är viktigt – det finns exempel på hyresgäster som fått krav på 10 000-tals kronor på grund av att de städat slarvigt.
Badrummet
Tänk bland annat på: städa under och bakom badkaret.
Ta bort kalk från kakel och klinkers i duschen. Har du aldrig tidigare kalkat av i duschen kan du behöva upp- repa behandlingen ett par gånger. Glöm inte att rensa golvbrunnen från all smuts. Wc-stol ska göras ren runt om, inuti och utanpå. Torka bort smuts och damm från ventilen. Skölj av och skrubba rent tvättstället så att inga tvålrester och fläckar är kvar.
Här är mycket att tänka på. Några viktiga punkter: dra fram kyl, frys och spis och gör rent bakom dem. På spishällen kan du behöva en skrapa för att få bort fastbränd smuts. På vanliga plattor kan du använda Svinto eller liknande. Ugn, plåtar och galler ska skrapas rena.
Glaset på ugnen ska putsas noggrant på båda sidor. Glaset tas ofta loss genom att skruva bort två skruvar. Torka av spis- och ugnsvred. Fläkt- kåpan till fläkten ska göras ren och filtret måste vara fritt från fett.
Köket
ILLUSTRATIONER: MARTIN HEAP
Rum
Tvätta fönstren noggrant i alla rum (givetvis även i kök och badrum) på in- och utsidan och även emellan. Inga ränder ska synas. Dammsug, våttorka och ta bort eventuella fläckar på golven.
Torka av kontakter och strömbrytare.
Dörrar torkas av, även ramen runt dör- ren. Spegel putsas. Alla lister ska vara rengjorda. Finns det fläckar på väggarna – avlägsna dem.
All belysning som tillhör lägenheten ska fungera.
Garderober och klädkammare ska vara tömda och väl rengjorda. Utflyttande ska inte lämna kvar något som vederbörande tror att den inflyttande hyresgästen kanske vill ha. I så fall måste parterna vara överens om det. Även förråd som ingått i uthyrningen ska tömmas och städas.
Övrigt
14 HYRESGÄSTEN
E
n hyresgäst i Biskops- gården träffade sysslolösa killar i 20–25-årsåldern, många arbetslösa. De hade inga höga upp- fattningar om samhället och några stod kanske på gränsen till kriminalitet.Hyresgästen tog initiativ till ett projekt – efter engelsk förebild – där unga män på dagtid fick träna fotboll under professionell ledning.
30–40 killar, ibland fler, tränar nu på torsdagseftermiddagarna.
– Men det handlar inte bara om fotboll, säger Mohamed Mo-
hamud, huvudledare för verksam- heten.
Nej, det handlar också om arbete.
Jobbcentret Äpplet knöts till fot- bollsprojektet och skulle hjälpa till att ordna kontakter, få fram jobb.
Men det gick trögt, killarna var misstrogna. Efter en tid lossnade
det i alla fall, och en av killarna fick jobb. Då spred sig ryktet.
– Och ett exempel är den bästa marknadsföreningen, säger Mo- hamed.
Därefter har ett tiotal fått praktik som lett till arbete eller jobb direkt.
SÅ GJORDE VI ”Din boll! Kom igen nu!”
Nej, det är inget fel på engagemanget när ett gäng unga killar tränar fotboll i en träningshall i Biskops gården i Göteborg.
Fotbollen är en del av ett större projekt.
Men alla vill inte spela fotboll. Inte långt från hallen samlas unga kvinnor som är engagerade i ”Biskops gårdens kvinnor”. De båda projekteten gör boendet lite tryggare.
– Ja, alla goda krafter behövs för en bättre stadsdel, säger Marita Andersson, ordförande för Hyresgästföreningen på Hisingen.
TEXT: JOHAN KLINTBERGER
1 Farah Mire och Adam ”Abbe” Abdulkadir, båda 20 år, är biträdande tränare vid fotbollsprojektet. De fick grabbarnas förtroende – och då förändrades gruppen. 2 Se sån stil han har! Ingen tvekan om ”Abbes”
ledaregenskaper på och utanför fotbollsplanen. 3 Mohamed Mohamud är huvudledare vid fotbollsprojektet som pågår sedan 1,5 år tillbaka. Han har en bakgrund som ungdomsledare och fotbollspelare och aktiv inom Hyresgästföreningen. 4 Varje torsdagseftermiddag genomförs träningar i Sjumilahallen i Biskopsgården. 30–40 killar brukar vara med, ibland fler.
5 Elisabeth Anderton är ansvarig från IFK Göteborgs sida för fotbolls- projektet. ”En stor klubb som vår vill ta sitt ansvar för samhället och speciellt i en så uppdelad stad som Göteborg.”
FOTO: JOHAN KLINTBERGER
22 11
33
55 44
Fotboll skapar jobb tryggare boende
– En härlig framgång!
Jobben är en nyckelfaktor i projektet, de lokala ledarna en annan. Mohamed anställde Adam
”Abbe” Abdulkadir och Farah Mire som hjälptränare. Alla tre bor i Biskopsgården.
Inte långt därifrån bor Marita
Andersson, ordförande för Hyres- gästföreningen på Hisingen. Hon känner väl till och berömmer såväl fotbolls- som kvinnoprojektet.
– Deras jobb tillsammans med de lokala föreningarnas insatser förändrar Hisingen till det bättre, säger Marita.
IFK Göteborg är en annan förening som stöttar fotbolls- projektet. Elisabeth Anderton är ansvarig för IFK:s samhälls- kontakter. Hon tycker att det är naturligt att en storklubb som IFK använder fotbollen som ett verktyg för förändring. De flesta
unga i Göteborg ser positivt på klubben.
– Det gör det lätt att nå dem, säger Elisabeth. n
”VI JOBBAR FÖR ALLA KVINNOR I STADSDELEN”
– VÄND!
GODA KRAFTER SAMVERKAR
Bakom satsningen på fotbollsprojektet, som nu formellt är slutfört, står Hyresgästföreningen, IFK Göteborg, Stadsmissio- nen och Bostadsbolaget.
Nu övergår projektet till löpande verksamhet och det finns pengar till per- sonal åtminstone året ut.
Kvinnoföreningen får stöd av stadsdelsförvaltningen, Hyresgästföreningen och söker pengar på olika håll.
Fotboll skapar jobb tryggare boende
16 HYRESGÄSTEN
▲ FOTO: JOHAN KLINTBERGER
FEM TIPS: FRAMGÅNG PÅ OCH UTANFÖR FOTBOLLSPLANEN
1
För att kunna genom- föra ett projekt som det i Biskopsgården behövs bra samarbetspartners som också är långsiktiga.2
Det krävs lokala ledare som helst själva ska bo där verksamheten sker. Då är det lättare att vara en bra förebild. Men för det krävs också en bra ledarutbildning.3
Utgå från er själva, skapa verk- samhet som ni själva gillar.4
Samarbeta med många, var utåt- riktade, men behåll er självständighet, håll ihop i gruppen.5
Nätverka, utgå från det som medlemmarna job- bar med, vad de är intresserade av.Fotbollsprojektet: Biskopsgårdens kvinnor:
S
elma Aldiri och fem andra unga kvinnor i Biskopsgården fick ett erbjudande att träna fotboll.– Nej tack, sade de. Vi vill göra något annat.
Och på bara ett år har de byggt upp föreningen ”Biskopsgårdens kvinnor” från ingenting till en förening med 100 medlemmar och en omfattande verksamhet.
De är tydliga med flera saker men speciellt två:
– Vår verksamhet riktar sig till enbart kvinnor och vi vill re-
presentera alla kvinnor i Biskops- gården, säger Selma Aldiri.
I den ljusa lokalen vid Friskväderstorget är det öppet nästan jämt.
Föreningen uppmuntrar kvinnor att starta egen verksamhet. Medlem- marna är allt från barn till kvinnor i 60-årsål- dern.
I lokalen är det akti- viteter som läxläsning, föreläsningar, kurser,
knytkalas och film- och diskus- sionskvällar.
– Vi utgår från medlemmarnas behov, säger Selma.
De uppmuntrar också medlemmarna att själva ta initiativ och genomföra sina egna aktiviteter eller projekt. Ett exempel är en kvinna som ville filma utomlands. Föreningen har hjälpt henne att söka pengar för att kunna genomföra sina planer.
Men ambitionerna sträcker sig längre än att bara uppmuntra och stötta. Fören- ingen vill vara ett verktyg för alla
kvinnor i stadsdelen, hjälpa dem att göra sina röster hörda. Ett exempel kan vara att förkorta avståndet mellan hyresgäster och hyresvärdar.
Uppstår problem kan de hjälpa till i kontakterna med fastighetsä- garen. Ännu så länge har de inte så mycket kontakt med de lokala hyresgästföreningarna. Men det kommer. Var så säker!
De sex kvinnorna i styrelsen vet nämligen vad de vill.
De är även noga med att behålla sin självständighet.
– Den är vår framgångsfaktor, säger Selma. n
”Vi jobbar för alla kvinnor i stadsdelen”
verksamhet Vår riktar sig till enbart
kvinnor
Janna Atta är ordförande för lokala hyresgästföreningen God- och Dimvädersvägen i Biskopsgården. ”Vi försöker hitta ungdomar inom vårt bostadsom- råde som kan vara med i fotbollsprojektet och ser detta som en del av vår verksamhet.”
Fem av de sex aktiva inom styrelsen för Biskopsgår- dens kvinnor. Från vänster Nisveen Elemam, Yasmin Elemam, Selma Aldiri, ordförande, Sara Aldalal och Amira Didi. Fattas på bilden gör Yasmin Omar.
OMVÄRLD SYNA TIDENS TECKEN
Så har vi bott i 99 år
ARKDES LOKALER ligger på Skepps- holmen i Stockholm. I april öppnade utställningen Bo. Nu. Då.
som visas till den 8 januari nästa år. Den tar utgångspunkt i 1917 som är det år då svenskarnas flykt till Amerika avstannade. Det var också året då staten gick in och gjorde regleringar i bostadsmark- naden för att förhindra ocker- hyror och för att ge hyresgästerna besittningsrätt.
– År 1917 höll Svenska slöjd- föreningen en hemutställning på Liljevalchs där namnkunniga ar- kitekter hade ambitionen att göra
”vackra, praktiska och ekonomiskt överkomliga heminredningar
åt arbetare och deras familjer”, berättar Dan Hallemar, curator för utställningen.
Trångboddheten var svår, på 30 kvadratmeter kunde 13 personer bo. Det var första gången politiken gick in på marknaden och tillfäl- liga bostäder uppfördes.
– Idag ser vi också tillfälliga bostäder och att trångboddheten ökar. Har vi verkligen inte kommit
någon vart på 99 år? undrar Dan Hallemar.
Eller är det kanske så att vi rör oss bakåt? I trångboddhetens och vräkningars Sverige byggdes under 30-talet barnrikehus för mindre bemedlade familjer, de fick rabatt på hyran per barn. Ett slags social housing. Något som övergavs i början av 40-talet då bostadsbi- drag och generell bostadspolitik infördes. Det blev den svenska modellen som vi har än idag.
– Idag är social housing något som diskuteras i de bostadspoli- tiska samtalen. Och vi får väl alla ställa oss frågan vilket samhälle vi vill ha, säger Dan Hallemar.
Det rådde stor nöd då och det gör det också idag. Nöden är uppfinngarnas moder heter det. Tillfälliga bostäder byggdes i gymnastikhallar och i det som mest liknade skjul. Andra bostäder som fick bättre fasad byggdes på Södermalm i Stockholm och en
del av dessa stod ända fram till 60-talet. Nu ser vi igen att tillfäl- liga bostäder byggs, med en tänkt livslängd på sex år. Störst nöd finns bland de som flyr från krig och svår fattigdom, flyktingläger runt om i Europa svämmas över av folk på flykt.
ETT SVENSKT FÖRETAG, Better Shelter, har tillsammans med Ikea founda- tion och UNHCR, FN:s flyk- tingorgan, tagit fram bostadstält att användas i flyktinläger och vid naturkatastrofer. Tälten levereras som platta paket och ska vara enkla att sätta upp.
– Många av dagens problem fanns redan för 99 år sedan. Då inhystes fattiga barnfamiljer i gymnastiksalar och idag är det flyktingar som bor på samma sätt.
Genom att blicka bakåt kan vi se framåt. För att lösa nödsituationer behövs innovationer, säger Dan Hallemar. n
Dan Hallemar, curator för utställningen Bo. Nu. Då., tycker att vi ska ställa oss frågan vilket samhälle vi vill ha.
FOTO: KRISTINA SJÖBERG
FOTO: JOHAN KLINTBERGER
UTSTÄLLNING
I bostads- krisens spår ser vi exem- pel som lika gärna kunde ha varit hämtade för 99 år sedan. Trångboddhe- ten ökar och tillfälliga bostadshus byggs. Vad har egentligen hänt sedan 1917? ArkDes bostadsut- ställning försöker med hjälp av historien att se lösningar på dagens problem.
TEXT: KRISTINA SJÖBERG
ARKDES OCH BO. NU. DÅ.
ArkDes är ett nationellt centrum för arkitektur och design. Under 2016 kommer ArkDes fokusera på bostadsfrågor under rubriken Bo. Nu. Då. Hur kan utformning- en av bostäder och städer bidra till ett hållbart samhälle? Detta kommer att diskuteras i Stock- holm och i andra städer runt om i landet. I april 2016 öppnade ArkDes bostadsutställningen: Bo.
Nu. Då. – bostadsfrågor och svar under 99 år. Läs mer på www.arkdes.se
18 HYRESGÄSTEN
RENO VERIN G PÅGÅR
FRÅGA HYRESGÄSTENS EXPERTER kring din roll som förtroendevald om bostadspolitik, hyror och boendemiljö. Våra experter är Silla Odhnoff, organisationsfrågor, Hans Dahlin, miljö- och energifrågor, och Pär Svanberg, bostadspolitik och hyresförhandlingar.
Skriv till hyresgasten@hyresgastforeningen.se eller Hyresgästen Box 7514, 103 92 Stockholm, ange att det gäller experterna.
SILLA
EXPERTERNA
I de allra flesta hyresavtal finns en klausul (bestämmelse) som säger att man inte har rätt till någon hyresreducering för under hållsarbete som utförs. Underhållsarbete kan gälla både arbete i lägenhet och resterande fastighet, till exempel en hiss.
Vår hiss ska äntligen renoveras. Det är jättebra för ibland fungerar den inte. Hyresvärden tror att det kommer att ta cirka tre veckor innan den är i drift igen. Problemet är att vårt hus har sex våningar och några av hyresgästerna har svårt att gå. En sitter i rullstol och en annan går hjälpligt med rullator. Hur ska de komma ut? Vilka skyldigheter har hyresvärden att se till att alla kan ta sig upp och ner från sin lägenhet? Flera grannar har hört av sig och är oroliga. Och kan vi få hyresreduktion?
Simon SVAR: För att börja med din sista fråga så är sva- ret att i de allra flesta hyresavtal finns en klausul (bestämmelse) som säger att man inte har rätt till någon hyresreducering för underhållsarbete som utförs. Underhållsarbete kan gälla både arbete i lägenhet och resterande fastighet, till exempel en hiss som det här fallet. Men om hissreparationen ingår i ett större renoverings- projekt kan det innebära viss hyresreduktion.
Den andra frågan om hyresvärdens skyldighe- ter vid en hissreparation får också besvaras med ett nej. Hyresvärden har inte några skyldigheter att se till att hyresgäster som inte kan gå i trap- por kommer in och ut i sin lägenhet. Men de allra flesta hyresvärdar försöker göra det bästa av situationen och hjälpa till på olika sätt. Om det är någon som har särskilt ömmande behov kan ni i styrelsen fråga om hyresvärden har någon ersättningslägenhet att erbjuda under reparationstiden. Begär att få träffa hyresvärden så att ni kan uppmärksamma dem om eventuella problem som kan uppstå. Ni har bra informa- tion om olika hyresgästers behov och många hyresvärdar vill nog ha den hjälpen.
SUSANNA SKOGSBERG Förbundsjurist, riksförbundet
ILLUSTRATIONER: MARTIN HEAP
Utan hiss i flera veckor
RENO VERIN G PÅGÅR
PÄR
Högsta elnätshöjningarna på fem år
I HÖSTAS KUNDE Nils Holgersson- gruppen slå larm om kraftigt ökade elnätsavgifter. Årets undersökning visar att elnätsav- gifterna fortsätter att öka med i medeltal sex procent, vilket är den största ökningen på fem år.
Värst är statliga Vattenfall som i år har höjt elnätsavgiften med i medeltal 15,2 procent. Det slår hårt mot konsumenten.
– Miljontals konsumenter drabbas av de kraftigt ökade el- nätsavgifterna, trots att det finns en prisreglering. Det innebär att regleringen inte ger ett tillräckligt konsumentskydd utan behöver stramas åt ytterligare, säger Ro- land Jonsson, ordförande i Nils Holgerssongruppen.
Mellan 2015 och 2016 ökade elnätsavgifterna i genomsnitt
med hela 6,0 procent, att jämföra med året innan då
motsvarande siffra var 2,9 procent, enligt Nils Holgers-
songruppens kartläggning.
– Elnätsavgifterna ökar dubbelt så mycket jämfört
med förra året, vilket är helt orimligt. Framför allt
är det höjningarna hos de stora aktörerna, där Vattenfall sticker ut, som slår igenom i statistiken, säger Roland Jonsson.
I så många som 88 kommuner har elnätsavgiften höjts med mer än 5 procent.
– Nu behöver politikerna gripa in för att se över dagens regelverk.
Avsaknaden av konkurrens är to- tal, konsumenterna har ingen val- möjlighet och du är fast vid den elnätsleverantör som finns där du bor. Risken finns att elnätsleve- rantörerna skor sig på konsumen- terna om inte regleringen stramas åt, säger Roland Jonsson. n
KOMMUNER MED STÖRSTA ÖKNINGEN AV ELNÄTSAVGIFTER 2015/2016:
1. Falköping +31,7 procent 2. Kiruna och ytterligare
16 kommuner anslutna till Vattenfall +15,8 procent 3. Sundsvall +15,4 procent 4. Gotland +14,9 procent 5. Uppsala och ytterligare
42 kommuner anslutna till Vattenfall +14,9 procent
Läs hela undersökningen på www.nilsholgersson.nu
EXPERTERNA SKRIV TILL: HYRESGASTEN@HYRESGASTFORENINGEN.SE
HANS
Roland Jonsson, ordförande i Nils Holgerssongruppen.
Jag har varit förtroende- vald under tre år men jag har inte fått någon utbildning. Jag vet inte riktigt vad som förväntas av mig så det skulle vara bra om det finns någon kurs eller så som jag kan gå.
Sofia SVAR: Varje region har en anställd som är ansvarig för att förtroen- devalda ska få utbildning för att klara sitt uppdrag.
De flesta gör någon form av utbildningskatalog som anting- en läggs ut på vårt intranät Bosse eller skickas via mejl eller i posten till förtroendevalda. Att du varit förtroendevald i tre år utan att få ett erbjudande om utbildning låter verkligen inte bra. Jag föreslår att du ringer vår växel och frågar efter den som är utbildningsansvarig i din region. Alla regioner har en
introduktionsutbildning för nya förtroendevalda och andra aktiva medlemmar. Dessutom finns det förhandlingsutbildning, boinfly- tandeutbildning och ledarskaps- utbildning i alla regioner. Hoppas verkligen att du hittar till våra intressanta och roliga utbildningar.
SILLA ODHNOFF Nationell specialist på riksförbundet
Finns det kurser?
Posttidning B
Hyresgästen, Box 7514, 103 92 Stockholm
ANJA CASTENSSON OM LIVET I HYRESRÄTT
HÄNT & HYRT
V
ad är det för värld vi lever i?Inte vet jag, men de allra flesta tycker tydligen om grå tapeter med små gråa streck. Möjligen vitbeiga med vita glansmönster ovanpå vitt. Det är vad som dominerar utbudet i vår nya hyresvärds omfattande tapet- katalog. Ingen utom vi vill ha gulorange enfärgade väggar i en marknad av färglösa tapeter.
På en inredningsblogg läser jag att det är dags att glömma ljust och fräscht – nu är det mörkt och murrigt som gäl- ler. Absolut ingen som gillar en varmt färgad tapet förstås, varken då som nu.
Tanken hos varje inredningsexpert är kanske att placera ut små färgklickar mot en neutral fond sådär som det ser ut i alla bostadsrättannonser. En lila kudde som kan ligga och se symbo- lisk ut i soffan. En knotig blomma i
Ingen utom vi vill ha gulorange enfärgade väggar i en
marknad av färglösa
tapeter
ensamt majestät på bordet. Med ett nyss nedfallet kronblad under. Lite som modern konst. Eller ett väntrum hos psykologen. Kanske borde det stå en ask Kleenex på bordet också?
DET ÄR EGENTLIGEN RÄTT FANTASTISKT med hyresrätt att vi får välja och inte betala särskilt mycket för att få fint, men när vi lämnar hyresvärdens kataloger är maken fruktansvärt dyster över att vi hatade allt, allt där- inne. Jag försöker peppa, men hemfaller strax efter till mörka tankar. Det är lite läskigt att flytta, ska vi trivas nu? Jag klagar högt och oroar mig minst en gång om dagen och räknar upp argumenten för flytten. Tapeterna
är ett hårt slag. Vi söker vidare hos färghandlaren. Där finns kraftiga möns- ter i glada färger, men vi vill ha varma färgtoner utan mönster.
VI HÄMTAR UT NYCKELN, besöker vår nya lägenhet och besiktar dess små defekter och lämningar av ett tidigare liv. Vi träffade henne på visningen, hon med
två barn, som bodde här innan. Hon hade inte besvärats av cigarettrök
vilket då fick mig att vilja slå till och bränna tjugo års kötid
på just denna plats i världen.
Medan vi kollar in fläckar och hål, hittar sonen en
lekkompis på gården.
Och vi hittar vi tillslut en orangeflammig
tapet – i en katalog för barnrum. n
Gråa dagar och brandgula tapeter
hyresgasten@hyresgastforeningen.se
ILLUSTRATION: JOJO FALK
