SÅ GJORDE VI Kvarteret där hyresgästerna bestämmer EXPERTERNA Kan villaägare vara
förtroendevalda?
SKOLAN Bli en bra förhandlare
HYRESGÄSTEN
tidningen för dig som är aktiv inom hyresgästföreningen nr 4/2009 www.hyresgastforeningen.sepåverka Så kan du
kommunens planer
LEDAREN barbro engman, förbundsordförande DEbAtt diN mENiNG i HYRESGÄSTEN
HyREsgästEN utkommer i 15 000 exemplar till hyresgästföreningens förtroendevalda och anställda. Årgång 84. Postadress: hyresgästföreningen riksförbundet, box 7514, 103 92 stockholm.
hemsida: www.hyresgastforeningen.se ansvarig utgivare: Jesper nilsson. redaktör: Peter forsman
08-791 02 50 epost: hyresgasten@hyresgastforeningen.se grafisk form: magnus ekberg. omslagsfoto:
redaktionen ansvarar bara för beställt material. tryck: sörmlands grafiska ab 2009. sune fridell
Flytta till nytt
J
ag har flyttat. Det är en lång och utdragen process. Det är inte bara de gamla möblerna och gardinerna som ska passa. Man ska passa in själv också. När man flyttar är det verkligen tyd- ligt vilken betydelse det har hur man bor och var man bor.Hemkänsla är ett svårdefinierat begrepp men det handlar väl om allt ifrån vilka gran- nar man har till hur det känns när man öppnar dörren. Det blir verkligen så uppenbart när man ska finna sig tillrätta i en ny lägenhet och i ett nytt sammanhang. En del flyttar är frivilliga, andra påtvingade. Livet har ju som bekant sina upp- och nedgångar som ibland tvingar oss till genomgripande förändring också av vår bostadssituation. Skilsmässa och dålig ekonomi har fått många att packa sina flyttlådor. Flyttstädning, flyttbil, flytthjälp, risk för dubbla hyror, ny och högre hyra. Pengarna flödar ur plånboken vid byte av bostad.
Hyresgästföreningens arbete är därför otro- ligt betydelsefullt. Alltifrån hyresnivåerna till skyldigheter och rättigheter spelar en avgöran- de roll för hur flytten ska avlöpa och om man kommer helskinnad ur det hela.
Vad betalar du för hyra är exempelvis en av de vanligaste frågorna jag fått. Alla jämför sina hyror. Vårt uppdrag är att se till att hyrorna är begripliga, rättvisa och satta efter vilket bruks- värde lägenheten har.
Idag är det lite si och så med det på sina
håll, det måste vi rätta till. Det är bara så vi kan få hyresgästerna att känna tilltro till oss och vår förmåga att medverka till att hyrorna är korrekta och rättvisa.
Hyresförhandlingar är tuffa tillställningar för oss som ska företräda de som ska betala.
Årets hyresförhandlingar blir inget undan- tag. Förra gången det var dags att dra igång hyresförhandlingarna var räntan 4,75 procent nu är den 0,25 procent så läget är dramatiskt annorlunda denna gång och det bör synas på hyresavin.
Nu i Höst kör vi igång med Agenda 2016-jobbet som handlar om Hyresgästföreningens verk- samhetsinriktning de kommande åren.
Föreningens alla vinklar och vrår ska upp till ytan och granskas. Det blir allas uppgift att vrida och vända på vårt uppdrag och våra arbets- former. Det kommer mängder av material så det är bara att sätta igång diskussionerna om vad Hyresgästföreningen måste göra framöver för att fortsätta växa och vara framgångsrik. Det ska verkligen bli kul att både få vara med och diskutera vad som behöver göras och få ta del av vad alla ni andra tycker är viktigt för att Hyres- gästföreningen ska bli enastående.
Bred framtids- dialog
i Augusti ocH sEptEmbER förs en bred dialog om hyres- gästföreningens framtid.
alla medlemmar, föreningar, regionledningar och anställda ges möjlighet att tycka till via en enkät i hem & hyra och på webben samt vid dialogmö- ten. i slutet av augusti hade över 10 000 enkätsvar lämnats.
arbetet med agenda 2016 handlar om hyresgästförening- ens framtid och vilken färdväg organisationen ska ta. agenda 2016 ska hjälpa till att styra, planera, agera och följa upp arbetet för att uppnå bästa möjliga resultat. allt ska vara till nytta för medlemmarna, hyresrätten och organisatio- nen.
i slutet av september kom- mer förbundsstyrelsen, hy- resgästföreningens lednings- grupp, regionordförande med flera arbeta med att sam- manställa ett förslag som i november går ut på remiss till regionerna. beslut om agenda 2016 fattas i förbundsstyrel- sen i mars för att fastställas på stämman i juni 2010.
frågor om agenda 2016 besvaras av projektledare anna Åberg på 08-791 02 42 eller e-post anna.aberg@
hyresgastforeningen.se
Ge brandinformation på de boendes villkor
EN tRAgEDi iNtRäffADE för en tid sedan där jag bor i Rinkeby.
En brand i ett hyreshus ledde till att sju människor omkom.
Haverikommissionen och polisen försöker utreda vad som hände.
Jag går förbi huset som brandhärjades på Kudd- bygränd. Jag har ett speciellt förhållande till huset. För 20 år sedan byggde Familjebostä- der om cirka 1 000 lägenheter i Rinkeby. Alla boende skulle evakueras till andra bostads- områden. Jag var representant för hyresgästerna. Få kom till mötena. Jag fick istället gå hem till alla som ville ha ett besök.
Jag fick använda alla medel för att göra mig förstådd. För i Rinkeby är det ofta muntligt, inte skriftligt, som gäller.
I Sverige har vi ibland svårt att göra saker annorlunda och skräddarsy lösningar som passar situationen. Brandför- svaret och brandskyddsfören- ingen har till exempel satsat en hel del på information om brandsäkerhet på olika språk.
Det är bra för vissa, men knappast för alla. I Somalia har man en muntlig tradition.
En brandbroschyr når inte ut.
Lösningarna måste kopplas till bostadsområdets förut- sättningar. Att det faktiskt går visar det kommunala bostads- företaget Poseidon i Göteborg.
Där har man förstått vikten av muntlig brandinformation till hyresgästerna. Varje hushåll får hembesök med brandin- formation. Brandvarnare testas, föreskrifter förklaras,
råd lämnas. Och man erbjuder hyresgästerna denna service på elva olika språk. Stockholm och andra kommuner borde lära av Göteborg.
Vi som är aktiva i landets lokala hyresgästföreningar kan också göra en hel del för att öka säkerheten och tryggheten för våra grannar. Vi som bor känner bättre än andra till vad som behövs och hur vi på bästa sätt kan nå ut med informationen. Och vi behöver inte göra allt själva. Vi kan samarbeta med till exempel fastighetsägare, studieförbund, andra lokala föreningar eller kommunala verksamheter.
Tillsammans kan vi göra ett enkelt åtgärdsprogram för att öka tryggheten där vi bor.
NågRA ExEmpEL på åtgäRDER:
l Besök alla grannar, överläm- na information och prata om hur man bäst skyddar sig. Gör ett informationsmaterial om att förebygga och agera vid brand tillsammans med någon som vet vad som gäller.
l Bjud in räddningstjänst och gör en aktivitet där de som vill kan lära sig förebygga och agera vid brand.
l Kräv att fastighetsägaren installerar brandvarnare och att det finns en plan för batteri- byte och kontinuerlig kontroll.
Jörgen Strandberg Textförfattaren är aktiv i den lokala Hyresgästföreningen på Visbyringen i Rinkeby. Han har tidigare representerat hyresgästerna, i ett omfattande upprust- ningsarbete, där tragedin inträffade.
TycK TILL!
det blir allas vår
uppgift att vrida och vända på vårt uppdrag och våra arbetsformer
Hyresgästens utgivning 2009
NR 5 vecka 44, NR 6 vecka 51.I juli inträffade en brand i ett hyreshus i Stockholmsförorten Rinkeby där sju människor omkom, varav sex barn.
Läs Barbros blogg
föLj mED vAD som HäNDER kring hyresgästföreningen.
Läs förbundsordförande barbro engmans blogg. till barbros blogg kommer du antingen via hyresgästfören- ingens hemsida eller genom att gå in direkt på http://
barbroengman.blogspot.com
foto: scanPix
4 HYRESGÄSTEN HYRESGÄSTEN 5
den 31 juli hade Hyresgästföreningen
Sydost ny region från den 1 juli
DEN 13 juNi rösta- de regionfullmäk- tige för öster- götland, gotland, småland, blekinge och öland för att bilda en gemen- sam region från 1 juli 2009.
regionens namn är sydost och den har 70 000 medlemmar och 1 600 förtroendevalda.
som regionordförande valdes björn Johansson från mantorp (bilden).
Förhandlings- riktlinjer 2010
föRbuNDsstyRELsEN har tagit beslut om förhand- lingsriktlinjer för 2010 års hyresförhandlingar.
det övergripande målet är att hyrorna ska öka mindre än den allmänna kostnadsutvecklingen (kPi) samt att hyrans andel av den disponibla inkomsten ska minska.
särskild uppmärksamhet ska ägnas åt energieffektivise- ring och energikostnader.
Ny telefonilösning införs i höst
HyREsgästföRENiNgEN får en helt ny telefonilösning i höst.
vi kommer att ha två svarsstäl- len, ett i stockholm och ett i gö- teborg. öppettiderna blir samma i hela landet. flertalet medarbetare kommer att ha en enda telefon, med ett nummer och en röst- brevlåda. under vecka 39 förs alla anknytningar över till den nya telefonimiljön. den 30 september ska allt vara klart.
har du frågor kan du kontakta isabelle martinsson, telefon 0470-
770818. medlemmar.
533 088
Antal medlemmar
Avtal om Husby klart
HyREsgästföRENiNgEN och svenska bostäder och är nu överens om hur upprust- ningen av bostadsföretagets lägenheter i husby på Järva- fältet i stockholm ska gå till.
– vi är nöjda med över- enskommelsen, säger terje gunnarson, ordförande för hyresgästföreningen i region stockholm. nu får hyresgäs- terna oavsett vad de väljer mycket för pengarna. de som väljer den enklaste nivån på renovering av sin lägenhet får ändå ta del av en genom- gripande upprustning av husen, gårdarna och resten av området.
trots de omfattande reno- veringar som ska göras kom- mer den överenskomna hy- reshöjningen att bli omkring 700 kronor per månad för en vanlig trerumslägenhet på 77 kvm. det motsvarar ungefär den höjning som görs vid en normal badrumsrenovering i samband med ett stambyte.
för hyresgästerna i husby kommer det att ingå avsevärt mycket mer för samma peng- ar. de hyresgäster som vill kan fortfarande dessutom välja en högre renoveringsnivå.
NOTERAT LANdET RUNT
iLLustration: Leif ÅbJörnsson
på gåNg i HYRESGÄSTFöRENiNGEN
Ungas boende i Almedalen
fLER ocH fLER uNgDomAR bor kvar hos sina föräld- rar tills de närmar sig 30.
samtidigt har det inte byggts så få bostäder nu som sedan 1950-talet. och inom några år ska ytterligare en miljon unga vuxna ut på bostadsmarkna- den. vart ska alla ta vägen?
hur ska vi få igång byggandet i sverige igen och hur ska alla ha råd att bo? det var temat på hyresgästföreningens seminarium den 2 juli som hölls under politikerveckan i almedalen i visby.
Om brand- skydd då ni hyr ut lokalen
måNgA föRENiNgAR och Lh:n hyr ut sina lokaler. enligt lagen så delar fastighetsäga- ren och hyresgästen ansvaret för brandskyddet. hyresgäst- föreningen har, såsom hyres- gäst, därför ett stort ansvar att informera om brandskydd då den i sin tur lånar ut eller hyr ut sin lokal.
Årets svenska mästare i boule
LH fjäDERN i vELLiNgE kan numera stoltsera med titeln Årets svenska mästare i boule- spel, klass v55 trippel.
– det är uppmuntrande för klubben, säger sune holm- qvist, ordförande i Lh fjädern.
vinnarlaget består av mona ferhm, bengt ferhm och ronny andersson.
DEt bLiR EN HELt Ny LösNiNg för hela webben i och med att tekniken byts ut och struktur och utseende görs om från grunden. Dagens webb kom- mer att helt försvinna. Istället byggs tre nya webbplatser:
en extern webb med fokus på medlemmar, en intern webb med anställda och förtroende- valda som målgrupp samt en webb för Hem & Hyra.
De externa webbplatserna kommer att vara klara i början av nästa år och intranätet ett halvår senare.
– Det kommer inte fin- nas möjlighet att göra egna föreningssidor på Hyresgäst- föreningens nya webbplats.
Istället kommer vi att lyfta
fram aktuella aktiviteter på ett sätt som gör att medlemmarna får mycket lättare att hitta information om sådant som är på gång nära dem, säger Anna Walter, huvudansvarig för Hy- resgästföreningens webbplats.
Har din förening eller LH en sida på hyresgastforeningen.se idag? Då ansvarar ni själva för att spara material som ni lagt ut på dagens webbplats eftersom allt kommer att försvinna.
sAmtiDigt gåR DEt NumERA bra för förtroendevalda att göra egna webbplatser eller bloggar utanför Hyresgästföreningens webbplats.
– För de som vill göra en egen webbplats håller vi på
att ta fram ett litet paket med grafiska ”pusselbitar” som kan användas för att enkelt sätta Hyresgästföreningsprägel på sidan. Vi har också tagit fram länktips på webbplatser som
man kan använda för att göra en egen webb eller blogg, be- rättar Anna Walter.
Ta gärna hjälp av din regio- nala kommunikatör för att få del av dessa tips.
WEbbpRojEKt de nya webbplatser som just nu byggs upp för Hyresgästföreningens webb innebär en del förändringar för förtroendevalda vars sidor försvinner från den 1 december.
Nya lösningar när webben byggs upp
Vind i seglen för Karlstad- föreningen
KARLstADsföRENiNgEN har sprängt drömgränsen och har nu 7 087 medlemmar. vad ligger bakom ökningen med 255 med- lemmar på fem månader?
karlstadsföreningen har det senaste året ofta synts i media, funnits ute bland folk och arbetat med att påverka lokala politiker i värmland men också i riksdagen.
– men vi har också tre otroligt duktiga värvare som har jobbat hårt, säger ordföranden örjan arwidsson.
– i slutet av maj fick vi medlem nummer 7 000 och det betyder att var tredje hyresgäst i karlstad, hammarö, kil och grums är med, konstaterar örjan arwidsson.
under hösten fortsätter diskus- sionerna med politiker och den 5 oktober, på den internationella hyresgästdagen, har föreningen bjudit in samtliga bostadspolitiska talesmän/kvinnor från riksdags- partierna till en debatt.
Förtroendevalda på Pride
HyREsgästföRENiNgEN deltog för tredje året i rad vid stock- holm Pride. På festivalområdet fanns hyresgästföreningens tält.
av besökarna var det många som glatt tog sig an att svara på en rad tipsfrågor om bostadssituationen i stockholm. andra saker som ven- tilerades i tältet var hyresnivåerna i stockholm – dessutom blev en och annan besökare värvad som medlem. tältet bemannades både av förtroendevalda och anställda.
även regionordföranden terje gunnarson och förbundsordför- ande barbro engman besökte tältet och fick svara på frågor från besökare.
Liten förening med stor aktivitet
i tjäLLmo i motala finns en liten förening med stor aktivitet berät- tar ordföranden barbro Lindgren.
– våra möten är välbesökta.
en gång i månaden, under större delen av året, har vi bingokvällar som brukar locka mellan 20–25 hyresgäster i olika åldrar. (bilden) under sommaren träffas vi under trivsamma former och spelar boule istället.
60 års-jubileum i Huddinge
våREN 1949 samlades några per- soner i fullersta bio och bildade huddinge hyresgästförening.
idag finns det 27 lokala för- eningar och enbart kommunala hugebostäder har cirka 9 000 lägenheter.
denna vitala 60-åring firas med en jubileumsfest den 12 september med medverkan av musikern och huddingebon Jan Johansen.
– vi har alltid varit en mycket framåt förening. här bildades några av de första kontaktkom- mittéerna, redan 1962 fanns fyra stycken. vi startade tidigt försöksverksamhet med ekono- miskt boinflytande och fritids- verksamhet, berättar ingvar fäldt som har mångårig erfarenhet från huddinge föreningen.
Vid den avslutande Prideparaden fanns föreningens husvagn med och förgyllde tillställningen.
istället för att klaga: Kom med egna förslag på var det går att bygga och förändra. Ta för er och visa hur ni vill ha det i ert område och kommun.
det lönar sig.
text: karin rutStrömkommunens egna
Du HAR Rätt Att vARA mED och bestämma hur det ska byggas och hur vägar ska dras i din kommun.
Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan. Där står det hur det ska byggas och hur mark i kommunen får använ- das. Kommunen måste minst en gång under varje mandat- period kontrollera att den är aktuell. När översiktsplanen tas fram ska de som bor i kommu- nen vara med och bestämma.
Därför ska den alltid presen- teras genom en utställning exempelvis på biblioteket och i kommunhuset. Utställningen
ska pågå i minst två månader så att alla i kommunen får möjlighet att lämna synpunkter innan kommunfullmäktige fat- tar beslut.
I Stockholm valde Hyres- gästföreningen att granska kommunens förslag till ny översiktsplan.
– Vi ville vara med från början, så vi bildade en arbets- grupp och gjorde ett förslag på hur vi hyresgäster ville ha det, säger Terje Gunnarson, ordfö- rande för Hyresgästföreningen region Stockholm. Vi lyckades på så sätt påverka den slutgil- tiga planen.
Men en översiktsplan är endast översiktlig. För varje kvarter i kommunen finns det också en detaljplan där det står hur marken får användas. När det ska byggas nya bostäder, vägar eller om spårtrafi- ken ska utökas måste ibland detaljplanen ändras. För att den ska kunna ändras måste det genomföras en ny planprocess så att de som berörs av ändringen kan få lämna synpunkter. Om synpunkterna, när kommunfullmäktige fattat beslut, inte tillgodosetts kan
det vara berättigat med ett överklagande. Dåligt planerade byggplaner kan vara viktiga att stoppa.
Men ett överklagande kan också leda till att en bygg- start försenas flera år.
Ofta beroende på att planen överklagas
både till länsstyrelse och regeringsrätt.
För varje år ett bygg- projekt står stilla blir det allt dyrare. Risken är dessutom stor att det inte byggs något alls. Det kan vara förödande om det råder stor bostadsbrist i kommunen.
foto: sune frideLL
Steg 1. Planbeställning. Bo- städer eller nya vägar ska byggas, skisser tas fram.
Steg 2. Samråd. En ny detaljplan och ett program
tas fram och visas på kom- munhuset och biblioteket.
Därefter sker ett samråd och remisser skickas ut till hyresgäster, husägare
och andra som berörs av förändringen.
Steg 3. Efter samrådet görs ett slutgiltigt förslag, en modell, som ställs ut på
biblioteket och i kommun- husets foajé i tre veckor.
Steg 4. Alla synpunkter som kommit in sammanställs och sedan tar kommunen
beslut om ett slutgiltigt förslag för byggande.
Steg 5. Byggandet startar såvida inte kommunens beslut överklagats.
pLANER Så blir era
Ev. pRogRAm sAmRåD utstäLLNiNg ANtAgANDE övERKLAgAN
tips &
ExEmpEL – väND!
Thomas Bengtsson och Tony Lundkvist, förtroendevalda på Lidingö går igenom hyres- gästernas förslag till förnyelse av Gångsätra med arkitekten Anders Wilhelmsson (th).
HYRESGÄSTEN 9
8 HYRESGÄSTEN
Tips och råd
3 att protestera mot något som ska byggas är kanske nödvändigt. men tänk på att det är bra att samtidigt före- slå en annan möjlig lösning.
3 det är bra att bjuda in och etablera goda relationer med kommunens stadsarki- tekter.
3 det är inget som hindrar dig från att bilda en arbets- grupp och lämna egna kon- kreta förslag på förändringar av trafik, förslag på lämplig tomtmark för bebyggelse, etc.
3 tänk på att det kan finnas flera olika parter, företag, skolor eller organisationer som är intresserade av att utveckla samma sakfråga.
3 kolla upp när din kommun ska uppdatera översikts- planen och lämna in egna förslag i god tid.
3 se det som hyresgästerna i andra bostadsområden lyckas genomföra som en möjlighet och inspirations- källa för er att också få igenom viktiga förändringar.
3 se till att ni har stöd från en expert i din region när ni drar igång ett projekt. det är tidskrävande att fylla i olika ansökningshandlingar och i vissa fall kan sakkunskaper behövas.
3 sluta vänta på att kom- munen eller fastighetsägaren ska föreslå något. ta initiati- vet! föreslå gärna något som ingen gjort tidigare.
Förslag till förnyelse av Gångsätra
i NoRRKöpiNg är glädjen stor hos hagebyborna sedan kommunen bestämt sig för att bygga ut spår- vägen. intresset bland hyresgäster- na i området har varit stort både före och efter bygget drog i gång.
– eftersom vi är remissinstans har alla ritningar skickats till fören- ingsstyrelsen, säger Lasse karlsson, ordförande i lokala hyresgästför- eningen valvet. vi här i hageby har tagit del av det mesta, från början
till slut och man kan säga att vi varit mestadels positiva.
det har varit en lång väntan.
Planerna för spårvagnen har funnits ända sedan 1955.
när det började närma sig bygg- start ordnade hyresgästföreningen ett informationsmöte med stads- planeringsnämndens ordförande eva andersson.
– vi hade ingen aning om att intresset skulle vara så stort, säger
Lasse. det kom hundratio personer och många av dem var högstadie- ungdomar. vi var förvånade och samtidigt glada att många av dem kom. för ungdomarna kommer spårvagnen att betyda en hel del.
de flesta frågorna som ställdes på mötet handlade om när invig- ningen blir och hur lång tid det tar innan trafiken är igång.
– vi tycker att det är bra att ha stora öppna möten så att poli-
tikerna får träffa de boende och veta vad de tycker, säger Lasse.
det är viktigt att tänka på att ha en speciell sakfråga som engagerar om man ska få folk att komma.
KoNtAKt: Lars karlsson hyresgästföreningen norrköping
ost@hyresgastforeningen.se
i götEboRg letar hyresgästför- eningarna själva upp tomter där de tycker att det borde byggas bostäder.
– vi som bor här måste vara med från början, säger bengt svensson, ordförande i hyresgästföreningen frölunda.
– vi kan inte först stå och skrika efter bostäder och sedan stoppa
byggena genom att hålla på och överklaga.
förra hösten lanserade hyres- gästföreningen region västra sve- rige idén att hyresgästerna själva skulle gå ut i sina stadsdelar och ta fram förslag på tomter där det kan byggas bostäder. flera av fören- ingarna nappade. i västra frölunda drog arbetet igång direkt.
– vi bjöd in de lokala förening- arna till ett möte och intresset var större än vi trott, säger bengt svensson. nästan alla som kom på mötet ville delta.
en arbetsgrupp bildades och kartor kopierades upp från eniro.
– vi hade flygfotograferade kar- tor eftersom man då ser områdena som de är, säger bengt. men det är också viktigt att åka ut och titta annars blir det svårt att greppa arbetet.
varje deltagare koncentre- rade sig i första hand på lämpliga platser i den egna stadsdelen. en buss hyrdes och en söndag åkte gruppen ut för att gemensamt tittade på de föreslagna tomterna i frölunda, askim och högsbo.
totalt tog resan fem timmar.
inledningsvis fanns det ett förslag med 23 tomter. Listan läm- nades till sakkunniga på hyresgäst- föreningen där den bearbetades.
varje tomt granskades och de som av olika skäl var olämpliga eller tveksamma sorterades bort.
– nu har vi en lista med tio kom- munägda tomter som vi kan ställa oss bakom, säger bengt svensson.
vi har också tittat på möjligheterna till förtätning. nästa steg blir nu att träffa politikerna och presen- tera vårt förslag. vi är inte särskilt oroliga eftersom vi parallellt med arbetet har haft en bra kontakt med stadsbyggnadskontoret.
KoNtAKt: bengt svensson hyresgästföreningen frölunda frolunda.goteborg@
hyresgastforeningen.o.se i LiDiNgö kommunhus tittar nu
politikerna på ett unikt förslag till förnyelse för gångsätra på Lidingö.
det är den lokala hyresgästfören- ingen som tagit fram ett förslag för hela stadsdelen. men till skillnad från vad som är vanligt har de för- troendevalda valt att själva anlita en arkitektbyrå för att utveckla sina idéer.
– vi valde wilhelmson arkitekter eftersom de är vana att arbeta
med annorlunda projekt säger thomas bengtsson, styrelseleda- mot i Lidingö hyresgästförening.
tanken med förslaget är att se över hela stadsdelen istället för att enbart begränsa sig till det egna bostadsområdet. och att göra ett förslag som visar vilka förändringar hyresgästerna vill ha.
– för oss är det fantastiskt att få gå in i ett sådant här unikt projekt där hyresgästerna är uppdrags-
givare och allt bygger på deras idéer, säger anders wilhelmson på ariktektbyrån.
under arbetets gång har det hål- lits stormöten och utställning på biblioteket för att nå alla boende i stadsdelen. arbetsgruppen har också, tillsammans med arkitekten, träffat representanter för kom- munen och dess bostadsföretag Lidingöhem.
utgångspunkten för de före-
slagna förändringarna är sådant som hyresgästerna i området fört fram.
– först tittade vi på vägar och kommunikationer. där har vi före- slagit att man ska ta bort stängsel och lägga ett övergångsställe närmare spårvagnshållplatsen istället för den omväg det nu är att ta sig dit. vi har också föreslagit att man ska lägga en stormarknad bredvid den stora parkeringen som
finns och ge alla vägar i området egna namn.
en annan del som gruppen också tittat på är byggnaderna och gårdarna.
– 1970-talets lägenheter är ljusa och välplanerade, men utemiljön är inte lika genomtänkt. därför har vi föreslagit att bostäderna i mark- plan ska få ordentliga uteplatser och egna entréer. vi har även tittat på möjligheten till förtätning.
Projektet har uppmärksammats i media och även i andra kommuner i landet.
– det känns roligt om vi kan inspirera andra, säger thomas.
KoNtAKt: thomas bengtsson Lidingö hyresgästförening lidingo@hyresgastforeningen.se
Tomtletare i Västra Frölunda
Bengt Svensson och Anne Johansson tar bilder på de tomter som ingår i förslagen på lämpliga platser för nya bostäder i Frölunda.
Hagebys lokala Hyresgästförening med spårvagnen som nästa år kommer att trafikera deras område, fr v Ylva Wiking, Monica Hammarström, Kjell Karlsson (omslagsbilden), samt Gun och Rolf Pressfeldt. Framför spårvagnen Marita Nilsson, chef för spårvagnstrafiken i Norrköping, och Lasse Karlsson, ordförande Lokala Hyresgästförening Valvet.
Hagebyborna får spårvagn
foto: sune frideLL foto: sune frideLL
foto: erik yngvesson
Fakta och ordlista
övERsiKtspLAN: en plan som översiktligt anger kommunens markanvändning (bebyggelse, transporter, jord- och skogsbruk med mera).
DEtALjpLAN: i en detaljplan anges hur marken i ett särskilt område ska användas.
pLANpRocEss: att pröva om ett förslag till markanvändning är lämpligt. i processen ska allmänna och enskilda intressen vägas mot varandra.
pLAN- ocH byggLAgEN, pbL:
den lag som reglerar planlägg- ningen av mark, vatten och byggande.
byggHERRE: (enligt PbL) den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten genom en byg- gentreprenör eller byggmästare.
byggANmäLAN: bygganmälan lämnas till kommunen. den krävs exempelvis för nya byggnader, tillbyggnader och ändring av byggnader som berör konstruk- tionen av de bärande delarna eller planlösningen eller ändring av anordningar för vatten eller avlopp. den består av en teknisk beskrivning av byggnadens konstruktion samt plan- och fasadritningar.
byggLov: ett tillstånd att bygga nytt, bygga om, bygga till el- ler ändra användningen av en byggnad. varje kommun ska ha en nämnd som hanterar frågor om bygglov. den kallas oftast byggnadsnämnd.
mANDAtpERioD: Löper mellan valen. inom politik är mandat- perioderna oftast fyra år långa, såvida inte ett nyval utlyses. då kan en mandatperiod bli kortare.
i mALmbERgEt och kiruna blomst- rar gruvindustrin.
men för många hyresgäster innebär det att deras hem kommer att försvinna. under deras hus breder gruvan ut sig, marken blir tunnare och för varje ton malm som tas upp ur gruvan döms allt fler bostadshus ut.
när en stadsbild förändras ska
förstås kommuninvånarna vara med och bestämma i demokratisk anda. men för malmfältens invå- nare är det inte så enkelt.
– visst har det varit en del remissrundor men vi känner ändå att det svårt att kunna påverka besluten, säger thage Johansson, ordförande i hyresgästföreningen i gällivare/malmberget. främst
eftersom ingen vet särskilt mycket om vad gruvbolaget Lkab planerar de närmaste åren.
väRst äR LägEt för de hyres- gäster som bor i hus ägda av fab, fastighets ab malmfälten, Lkabs eget bostadsföretag.
för att slippa erbjuda hyresgäs- terna en ersättningsbostad när
i KARLsKRoNA har hyresgästerna i kungsmarken nyligen satt spadarna i marken för 30 nya kolonilotter.
– vi kontaktade kommunen vid årsskiftet och man kan konstatera att det gått ganska fort att komma igång, säger helge Johansson, ledamot i den lokala hyresgästför- eningen månkristallen.
idén till kolonilotterna dök upp när hyresgästerna i området fick svara på en enkät från hyresgäst- föreningen. det var inte svårt att hitta en lämplig plats. några meter från bostadsområdet fanns en stor
obebyggd tomt ägd av kommunen.
men det var inte självklart att hy- resgästerna skulle kunna få överta den. kommunen ville ha den kvar för framtida villor eller radhus.
det hela löstes dock med hjälp av ett tillfälligt bygglov som löpande förlängs. det innebär att inga änd- ringar i detaljplanen behöver göras och hyresgästerna slipper en lång planprocess.
– det har varit en hel del pap- persarbete innan allt var klart, säger helge Johansson. men det hjälpte sakkunniga på föreningen oss med.
när avtalet var klart åtog sig kommunen att göra i ordning marken. hela våren har maskinerna varit i gång. det visade sig krävas en hel del arbete innan marken var odlingsbar. ett problem som däre- mot löste sig snabbt och oväntat var vattenfrågan.
– vi räknade med att det skulle bli dyrt att dra en ledning ut hit, säger helge. men vi hade tur. det fanns redan ett pumphus i närhe- ten så den kostnaden minimerades.
att få hyresgäster till de 30 lot- terna var heller inte svårt. området
kommer också att ha ett eget duvslag. nu i höst tar den nya kolo- niföreningen över verksamheten.
– den kommer att ingå i hyres- gästföreningens verksamhet som en fristående grupp, säger helge.
Nu åtERståR bARA byggandet av en redskapsbod vilket kräver bygglov och ett duvslag ska byggas.
– det mesta ska vara på plats nästa år, säger helge. man får nog räkna med att ett sådant här projekt tar cirka ett år innan allt är klart.
i HELsiNgboRg ställde kommu- nens planchef upp när hyres- gästföreningens förtroendevalda ville lära sig mer om stadsplane- ring.
– stadsplaneringen förändras, det blir exempelvis allt vanligare med förtätning av stadsdelar, säger tony berglund, styrelseledamot i hyresgästföreningen region norra skåne. ska vi kunna förstå vad olika förslag innebär och samtidigt kunna komma med konkreta för- slag till bostadsbyggande i kom- munerna, måste vi skaffa oss bättre kunskaper. därför valde vi att genomföra en del av utbildningen i samarbete med kommunen.
de förtroendevalda deltar i tre seminarier.
det första som gick av stapeln på hyresgästföreningens region- kontor i helsingborg handlade om vilka lagar och regler som styr och hur planeringen av staden går till.
de andra två kommer att ske ute i föreningarna.
– det finns ett stort intresse för det här, säger tony berglund.
under de två uppföljningsträffarna i höst kommer vi att gå igenom aktuella förslag i kommunerna. vi kommer också att ha med oss ett konkret remissärende som delta- garna får jobba med.
NäR DEN NyA utbiLDNiNgEN togs fram kom önskemål om att det skulle finnas en lathund för remissarbete.
– det är mycket man måste tänka på när nya bostäder planeras, exempelvis tillgänglighet, och då är en lathund ett bra arbetsredskap.
i samband med utbildningen satsar man även på att bygga upp kontakter med kommunerna.
– Just nu bygger vi upp kontak- ter med politikerna, säger tony berglund.
– vi ska även bygga upp kon- takten med stadsarkitekterna. det är en viktig del som man inte får glömma bort.
Gruvan slukar Malmberget och Kiruna
husen om några år kanske måste rivas har det statsägda företaget låtit föra över fastigheterna från fab till moderbolaget Lkab.
– det finns förstås en oro för att Lkab gjort så för att kunna riva husen när det passar dem utan att bry sig om vart folk ska ta vägen.
men enligt vad vi kommit fram till så gäller besittningsskyddet.
enligt fab kommer man att ordna bostäder åt de hyresgäster som drabbas. det här är en viktig fråga eftersom det handlar om hundratals hyresgäster.
– när en sådan här stor föränd- ring håller på att ske då går det inte att förlita sig enbart på plan- och bygglagen. vi måste hela tiden följa upp och bevaka det som hän-
der. det som byggs nytt kommer att driva upp hyrorna. samtidigt ökar bostadsbristen eftersom man inte planerar att bygga i samma takt som det rivs. för allmännyttan är det bostadskö i dag, säger thage Johansson.
HuR fRAmtiDEN sER ut vet ingen.
– hamnar man i en sån här situa-
tion gäller det att föra nära samtal med kommunens politiker och driva ett aktivt opinionsarbete, säger thage Johansson.
KoNtAKt: thage Johansson hyresgästföreningen gällivare thage.berith@telia.com
”Nu är det dags att vi tar plats i stadsplaneringen”, säger Tony Berglund.
Här tillsamman med några av de förtroendevalda och anställda som var med på den första utbildningsdagen. Från vänster: Stefan Börjesson områdesarbetare, Merete Sundholm, Rolf Malmberg, Tony Berglund och
Lena Hjort. foto: göran bure
Arbetet är i full gång på det efter- längtade koloniområdet. Nazad Marous tar de första spadtagen tillsammans med sönerna Moha- mad och Yad och projektledaren Helge Johansson, aktiv i den lokala Hyresgästföreningen.
Kolonilotter i Kungsmarken
KoNtAKt: helge Johansson hyresgästföreningen karlskrona
info.smaland-blekinge@
hyresgastforeningen.se
I Norra Skåne vässas kompetensen
KoNtAKt: tony berglund hyresgästföreningen nordvästskåne nordvastskane@
hyresgastforeningen.se
foto: karin rutström foto: Patrik söderström
12 HYRESGÄSTEN HYRESGÄSTEN 13
LycKAs i föRHANDLiNgEN
Lektion 1: Vänta med kravlistan Lektion 2: Ringa in det ni är ense om Låt alla komma till tals
täNK Dig föLjANDE scENARio: flera hyresgäster har hört av sig och klagat på bristande trygghet. de känner sig osäkra på kvällarna. ni bokar ett möte med bostadsföretaget och ska nu inleda förhandling.
du vet kanske redan på förhand vilka åtgärder du vill se. till exempel bättre belysning i alla garage, alla soputrymmen, och så vidare. men en vanlig fälla är att inleda med bara krav. det är inte alls klokt. vänta med kravlistan! det signalerar bara att du inte är villig att samtala.
i förhandlingsteorier heter det att man ska undvika att ”hävda sina ståndpunkter”. Ju mer man upprepar sina krav, desto svårare blir det att överge dem utan att känna sig som en förlorare.
täNK Dig EN ANNAN situAtioN: I området Grönstigen står cyklar här och där. Folk snubblar och det är trångt i ingångarna. Det saknas cykelparkeringar.
Nu ska du träffa den nya områdesförvaltaren och ta upp frågan.
Du bör se till att ni börjar med det ni är överens om. Försök ringa in ett gemensamt mål, ett gemensamt intresse. För ett samtal kring detta. Ställ frågor. Hur ser förvaltaren på att det står cyklar framför alla trappuppgångar? Kan ni enas om att det är ett pro- blem? Om det verkar svårt, försök då ringa in mer övergripande mål.
Lägg krut på att övertyga motparten om att ni har ett problem.
Var därför väl förberedd. Ett tips är att dokumentera problemet.
Ta kort på alla cyklar. Visa bilderna för motparten och fråga reto- riskt: ”Tycker du att det här ser bra ut?” Kanske kan ni då komma överens om att ”såhär ska det ju faktiskt inte se ut”.
DEt äR DAgs föR HyREsföRHANDLiNgAR. du ingår i en lokal förhandlingsdelegation. bostadsbolagets delegation leds av en kom- munpolitiker som är känd för fult rävspel. saken blir inte bättre av att hon tillhör ett parti som du aldrig skulle rösta på. kort sagt: hon är inte din personliga favorit.
när förhandlingen tar fart och ni har svårt att komma överens, då är det lätt att känslorna ta över. men lägg alla heta känslorna på hyllan. håll tillbaka dina personliga åsikter – och framför allt: var inte otrevlig!
om känslorna svallar för mycket kan det vara lika bra att avrunda mötet och fortsätta senare. kanske bestämmer ni redan från början att ni ska hålla två möten. man bör också undvika att komma ensam. särskilt om man vet att man inte brukar komma överens med motparten. att förhandla innebär att tillbringa mycket tid med motparten. ni behöver inte bli bästa polare, men gör i alla fall mötena trivsamma.
en annan sak är att du aldrig ska utnyttja tillfället för att ta upp dina privata frågor. den där vattenläckan som du är så förbannad över får du ta upp vid ett annat tillfälle.
i omRåDEt KoHAgEN HAR DEt vARit DåLig stämNiNg. Därför har ni bildat en arbetsgrupp. I gruppen ingår även kommunen, en kul- turförening och ett fotbollslag. Själv tycker du att ett gemensamt café vore idealiskt för att skapa bättre stämning.
I förhandlingar med flera parter gäller det att vara extra lyhörd.
Som ordförande måste du se till att alla får komma till tals. Gör inte misstaget att inleda med att du har tänkt starta ett café. Då kanske de bästa idéerna aldrig kommer fram. Gå varvet runt, låt alla säga vad de tycker. Ta anteckningar.
I förhandlingar med flera parter är det särskilt viktigt att se till det gemensamma målet. I slutändan kommer ni kanske fram till att den bästa lösningen inte alls är ett café, utan en lokal kulturfes- tival. Var öppen och lyssna. Det är en viktig utgångspunkt i alla förhandlingar – inte bara dem du för genom Hyresgästföreningen, utan också på jobbet eller vid middagsbordet.
Lektion 3: Lägg känslorna på hyllan
iLLustration: Leif ÅbJörnsson
Lektion 4:
text: david hulth wallgren
föRHANDLA När två taggade parter förhandlar kan det lätt sluta i katastr of.
Här får du fyra handfasta tips om hur du blir en bra för
handlare.
Att lyckas i en förhandling är en konst.
Kanske har de också blivit osams på kuppen.
Båda går hem utan en överenskommelse och båda känner sig som förlorare.
K
akelugns-makaren är ett radhus-liknande område i utkanten av Visbybyggt på 1980-talet med 21 marklägenheter – från tvårum- mare till femrummare. De vita enplanshusen inramas av grönytor med välskötta rabat- ter som sköts av hyresgästerna.
– Vi har tagit över all skötsel utom det yttre underhållet av själva husen berättar pensionä- ren Bosse Lindby som är något av kvarterets allt i allo som fixar det mesta. Bosse är också en av sju medlemmar i boför- eningens styrelse. Att styrelsen är så pass stor förklaras med att föreningen vill ha med olika kompetenser som finns i om- rådet, allt från hantverkare till ekonom. Dessutom är styrel- semedlemmarna ansvariga för olika delar av kvarteret.
Efter att under några år jobbat med traditionellt bo- inflytande inom ramarna för det avtal som finns med det kommunala bostadsbolaget Gotlandshem ville hyresgäs- terna i Kakelugnsmakaren gå vidare.
– Det var då som idén kom
upp om att vi skulle ta över och blockhyra hela vårt bostads- område för att få ordentligt inflytande och bättre koll på ekonomin. Det
berättar Ewy Tid- blom som sköter administrationen av ekonomin i föreningen.
DEt visADE sig snart att Got- landshem var med på noterna.
Bostadsföretaget
ser Kakelugnsmakaren som ett försöksområde där de yttersta
gränserna för boinflytande testas.
Sedan januari 2009 blockhyr hyresgästerna via sin ekono-
miska förening Kakelugnen hela området för cirka 77 000 kronor i må- naden av Gotlands- hem. Avtalet med Gotlandshem är 5-årigt med 9 må- naders uppsägning.
Själva blockhyran styrs av hyresnivån i allmännyttan men är rensad från drift och underhåll.
Föreningen sätter själva hyror-
na för lägenheterna och betalar räkningarna för uppvärmning, vatten, sopor, el och så vidare.
För att alla i området ska veta vad det kostar med taxor och avgifter redovisas detta separat på hyresavierna. På det sättet skapas det en ökad medveten- het kring vikten av att hålla nere förbrukningskostnaderna.
– Nu har vi koll på allt från ax till limpa och snabba beslutsvägar. Förhoppningen är att vi genom att göra saker själva ska kunna hålla nere kostnaderna och därmed hyran. Någon hyreshöjning är inte aktuell i år. Dessutom blir det en bättre gemenskap när alla känner sig delaktiga, förklarar Ewy Tidblom.
ALLA utom två äldre hyresgäs- ter är med i den ekonomiska föreningen. Själva medlemska- pet kostar 100 kronor per år.
För att få den reducerade hyran ska hushållet delta på något sätt i självförvaltningen, som till exempel att vara med på de gemensamma städdagarna som äger rum fyra gånger per år.
Finns det några problem med att både vara hyresgäster och hyresvärd på samma gång ?
– Till en början var det kan- ske lite svårt att hänga med i de olika rollerna men det har
boiNfLytANDE i kvarteret Kakelugnsmakaren i Visby är det hyres- gästerna själva som bestämmer det mesta. detta tack vare sin boförening som hyr hela kvarteret direkt av värden Gotlandshem.
text: peter forSman
▲
KvARtEREt DäR
HyREsgästERNA bEstämmER
När Evy Tidblom inte fixar i rabatterna sköter hon administrationen av föreningens ekonomi.
Några av de aktiva hyresgästerna i boföreningen Kakelugnen på Gotland. Frv Evy Tidblom, Jacop Gärdek, Christin Gidllöv, Bosse Lindby och Joakim Winberg.
på webben
boföreningen kakel- ugnen – kvarteret med det lilla extra. så presenterar hyresgäs- terna sitt bostads- område på webben.
http://kakelugnen.
blogspot.com
foto: Jerry maLmberg
16 HYRESGÄSTEN HYRESGÄSTEN 17
▲
Vi har tagit över all skötsel utom det yttre under- hållet av själva husen
mEN oAvsEtt i vilken genera- tion man befinner sig, värde- sätter man som ung frihet och individualism mer, som äldre trygghet och kollektivism.
Om tio år kommer 40-ta- listerna att vara över 70 år. De kommer inte att engagera sig för ”sakens skull”. De är vana att göra sin röst hörd men kommer nu att göra det i egen sak.
50-talisterna kommer troli- gen inte heller att engagera sig för större saker än egen
nytta. De surfar på 40-talisterna och gynnas av att dessa krävt bättre vård, seniorboenden etc.
Men 50-talisterna är samtidigt den rödaste generationen nå- gonsin vilket kan ge en skjuts åt ett temporärt engagemang i samhällsfrågor.
60-talisterna är 40-talis- ternas barn och nästan lika många.
Värderingar de har med sig handlar om prestationer.
Men 60-talis- terna är mer förändrings- benägna än sina föräldrar.
T ex är de den generation som lämnat traditionella värderingar, inklusive kärnfamiljen. Det är inte för inte som de kallas en förlorad generation.
70-talisterna nafsar 60-talis- terna i hälarna. De är tuffa och individualistiska, välutbildade, ifrågasättande, men samtidigt mer familjeorienterade. De prioriterar därför andra frågor.
80-talisterna är innovatö- rerna som inte lockas av fasta jobb eller relationer utan glider ut och in i olika grupperingar.
De är uppvuxna med IT-boo- men och en kraftig högkon- junktur i slutet på 90-talet där ny teknik anammas snabbt och man kan få allt man vill när man vill. 80-talisterna kommer att lösa problem på ett helt annat sätt än tidigare generationer, eftersom de inte tar trygghet för given. Man är självtillräcklig och tar inte nej som ett svar. De har makt att
påverka på ett sätt som ingen tidigare haft i t ex sociala me- dier och de är vana att få som de vill. De är en materiell gene- ration men statussymbolerna varierar. Man är det man gör och äger. Det kan vara allt från en Ferrari till en egen kompost.
Huvudsaken är inte pengavär- det, det är symbolvärdet.
90-tAListERNA följer 80-talis- terna. Det som 80-talisterna förändrar kommer att gynna dem. Skillnaden är att de är mer globala och tvärt emot 70- och 80-talisterna kollektivt orienterade. De är uppvuxna i en värld av t ex klimathot och för dem är det inget problem att göra något åt det, det är naturligt.
Våra
värderingar om tio år
omväRLD SYNA TidENS TEcKEN
gENERAtioNER Varje tid sätter sin prägel på de som växer upp. Som ung är man mer oförstörd och det som händer i samhället då skapar ett gemensamt medvetande och gemensamma värderingar. Vi är barn av vår tid.
text: Camilla brogrenTEXT- FöRFATTAREN
cAmiLLA bRogREN arbetar som kommunika- tionsstrateg och analytiker
och har på uppdrag av hy- resgästföreningen riksför- bundet tittat på hur framtida värderingsförskjutningar kan komma att påverka hyresgäst- föreningen.
foto: scanPix
Olika generationer drar åt olika håll, men oavsett generation värdesät- ter yngre frihet och individualism mer medan äldre vill ha trygghet och kollektiva lösningar.
DEt äR tRoLigt Att vi om tio åR ser helt nya sätt att påverka.
de politiska partier och föreningar som läm- nar traditionellt engagemang gynnas. de som
missar värderingsförskjutningarna kommer att förlora. istället kommer vi att se mer professio- nella föreningar som har tappat sina förtroen- devalda till förmån för volontärer i lösa nätverk
som man går in i och ur efter ”dagens smak”.
hur hyresgästföreningen ska möta en sådan utmaning är en av de frågor som finns med i framtidsarbetet med agenda 2016.
Framtidens Hyresgästförening
foto: Jerry maLmberg
åtminstone klarnat för oss i sty- relsen. Men det händer ibland att vi behöver påminna någon medlem om att vi alla har ett gemensamt ansvar för vårt bo- stadsområde. Det säger Joakim Winberg vice ordförande i den ekonomiska föreningen och till vardags målare. Det senare har föreningen också haft nytta av när man fräschat upp en del dörrar i området.
EWy tiDbLom som har ett mångårigt förflutet som aktiv i Hyresgästföreningen och dess- utom är ordförande för Hyres- gästföreningen på Gotland har fått en del frågor från andra ak- tiva inom Hyresgästföreningen om vad det är som händer i Kakelugnsmakaren. Och vad är egentligen skillnaden mellan Kakelugnsmakarens modell jämfört med bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt?
– Jag brukar svara att vi tagit
det bästa från hyresrätten och plockat lite av godbitarna från de andra boendeformerna. Att bilda bostadsrätt har aldrig varit aktuellt. Vi är fortfa- rande hyresgäster. Vi betalar ingen insats eller riskerar några pengar. Vi har tryggheten i hyresboendet samtidigt som vi kan bestämma över det mesta i vårt boende.
ävEN om omsättNiNgEN inte är särskilt stor bland de 21 lägenheterna så
finns det en egen bostadskö till Ka- kelugnsmakaren.
Christin Gid- löv är relativt nyinflyttad med sin kille Jacop
Gärdek i en tvåa på 58 kvadrat
som kostar 4 600 kronor i må- naden.
– Vi är jättenöjda.
Vi fick höra att det fanns en ledig tvåa här och vi tog den direkt och det har vi inte ångrat.
Eftersom fören- ingen sköter sin egen bostadskö så finns det inskrivet i föreningens stadgar att ”sommaruthyrning är förbjuden”. Detta är nämli- gen enligt många hyresgäster i Visby ett gissel under högsä- songen på sommaren. Medan en del hyr ut i andra hand för dyra pengar får deras grannar leva med oväsen, sopor, och dessutom vara med och betala för det extra slitaget på hyran.
Det slipper de boende i Kakel- ugnsmakaren.
– Men att ha sina egna gäster från fastlandet är förstås till- låtet, påpekar styrelsen. n
Kontakt
EWy tiDbLom tel 070-3227677 e-post: lasseoewy.
arvidsson@comhem.se
Att täNKA på
3 se till att ha en bred styrelse att fördela arbetet emellan.
3 se till att ta vara på eldsjälar och olika kompetenser.
3 se till att ha förankrat era idéer hos bostadsföretaget.
3 se till att ha stöd hos hyres- gästföreningen för ert arbete.
3 var noga med ekonomin – anlita revisor.
3 var tydlig när det gäller rollfördelningen –vad är föreningens ansvar respektive varje hyresgästs.
3 bygg gemenskapen genom både gemensamt arbete och fest.
Pensionären Bosse Lindbv är kvarterets egen gårdskarl som sköter komposten, snickrar staket och utför olika mindre reparationer.
ExpERtERNA
Den som bär en T-shirt med Hyresgästföreningens logga skickar ut en mängd olika signaler till omvärlden. Det kan vara: jag är medlem, jag företräder Hyresgästfören- ingen, vi som träffas här har ett gemensamt mål och vi jobbar tillsammans, vi trivs tillsam- mans, vi har kul, med mera.
Vi är en lokal Hyresgäst- förening i Vännäs, Väster- botten, som har tryckt upp egna hyresgästtröjor att ha på Hyresgästernas dag och andra aktiviteter. Vi vill ha med vårt namn Vännäs på tröjorna tillsammans med Hyresgästfören- ingen. Nu har vi fått höra att vi gjort fel.
Hur ska det egentligen vara för att det ska bli rätt?
Britt Marie Nordfjäll, Vännäs.
svAR: Lokala hyresgästfören- ingen i Vännäs får gärna skriva ortsnamnet Vännäs på sina T-shirts men inte tillsammans med Hyresgästföreningens logga. Det är inte fel att vara stolt över sin ort men ni måste bestämma er – vad vill ni berätta för omgivningen? Att signalera att ni bor på orten Vännäs? Eller att ni represen- terar Hyresgästföreningen med sina 535 000 medlemmar och förtroendevalda över hela Sverige.
fRågA HyREsgästENs ExpERtER kring din roll som förtroendevald om bostadspolitik, hyror och boendemiljö. våra experter är ingemar hellman, organisationsfrågor, karin lindeberg, boendemiljö, och pär Svanberg, bostadspolitik och hyresförhandlingar.
skriv till hyresgasten@hyresgastforeningen.se eller hyresgästen box 7514, 103 92 stockholm, ange att det gäller experterna.
SKRiV TiLL: HYRESGASTEN@HYRESGASTFORENiNGEN.SE
Ingemar
PÅ TAPETEN
Finansministern Anders Borg har fått frågor om varför skatteavdraget för reparationer och underhåll inte omfat- tar hyresgäster. Så här svarar han:
”Skattereduktio- nen ges bara till dem som har ett under- hållsansvar för sitt boende”
sKAttEREDuKtioNEN för rot-arbeten har införts i det system som gäller för hushållsarbeten som sjösattes 2007. därmed omfattar hus- avdraget både rot-arbeten och hushållsnära tjänster. På samma sätt som för hushålls- arbeten syftar skattereduk- tionen för rot-arbeten till att minska svartarbetet och att öka arbetsutbudet genom mindre eget arbete.
skattereduktionen för rot-arbeten ges bara till dem som har ett faktiskt under- hållsansvar för sitt boende.
ett sådant ansvar har ägare till småhus och innehavare av bostadsrätter. för hyresrätter är inte situationen densamma.
där är det i första hand fast- ighetsägaren som har ansvaret för underhåll och reparatio- ner. i de fall där fastighetsäga- ren inte bekostar exempelvis underhåll och reparationer kan detta ha påverkat hyres- sättningen. när en hyresgäst har avtalat med sin hyresvärd om nedsatt hyra i utbyte mot att själv stå för underhållet är det inte rimligt att med en skattereduktion ge ytterligare ekonomisk kompensation för det avtal som träffats.
Vid vårt regionfullmäktige i april invaldes två villaägare i region- styrelsen trots att vi var flera som ifrågasatte det riktiga i att välja villaägare till förtroendeuppdrag i vår organisation. I våra stad- gar, medlemskapsparagrafen, framgår inte denna grundläg- gande princip om att de ska vara hyresgäster, vilket är mycket olyckligt. Teoretiskt kan såle- des alla i en styrelse vara villaägare eller bostads- rättsinnehavare men inne- ha uppdraget att företräda hyresgästernas intressen.
Vi ifrågasatte inte de nomi- nerades kompetens utan kon- staterade enbart det faktum att de var villaägare. Att de tidigare bott i hyresrätt har ingen betydelse i detta sammanhang. Enligt min uppfatt- ning måste stadgarnas medlemspara- graf innehålla en formulering som gör att vare sig villaägare eller bostads- rättinnehavare kan inneha förtroen- deposter.
Sören Gozzi, ersättare i föreningssty- relsen Uppsala-Knivsta svAR: Hyresgästföreningens stadgar § 2 Medlemmar avsnitt 2.4 tar upp medlem- marnas rättighet att utöva rösträtt och inneha förtroendeuppdrag. Där framgår
att medlemskap ger rätt att inneha förtroende-
uppdrag och att denna rättighet gäller såväl medlemmen som den som varaktigt sammanbor med medlemmen. Någon inskränkning i den rätten finns således inte och har inte ansetts nödvändig utan överlåts på årsmötet att efter egen bedöm- ning avgöra om medlemmen anses lämp- lig och kompetent för uppdraget. Tvärtom framgår av paragrafen en mycket generös attityd eftersom flera personer i samma
hushåll kan inneha förtroendeupp- drag med endast ett medlemskap.
Vid fullmäktiges årsmöte i Aros- Gävle behandlades ett förslag om att rekommendera fullmäktige att endast välja personer boende i
hyresrätt till förtroendeuppdrag.
(§ 15 Val av styrelseledamöter och ersättare) Fullmäktige
beslutade, med stor majoritet (43 röster mot 10), att inte utestänga några medlemmar från möjligheten att inneha förtroendeuppdrag. För den som vill ändra något i stadgarna när det gäller medlemskapet går det alltid bra
att skriva en motion till kommande för- bundsstämma, både som enskild med- lem och tillsammans med andra. Nästa stämma hålls i juni 2010. Motioner ska vara förbundsstyrelsen tillhanda senast tre månader före stämmans öppnande.
ingemar hellman
Då är det viktigt att vi blir igenkända som den stora,
starka och kompetenta organisation vi är. Ett vik- tigt kännetecken för Hyresgästföreningen är vår logga.
Vi använder helst vår röda logga. Den består av vår sym- bol, det fyrkantiga H:et och vårt namn. Och de ska alltid stå tillsammans.
Vi ska inte förvanska log- gan eller använda den som dekoration, eller skapa nya varianter tillsammans med till exempel ett ortsnamn. Hyres- gästföreningen ska vara den tydliga avsändaren. Det ska vara lätt att känna igen oss och känna till vad vi står för.
Tröjor, pennor, skyltar, pre- senter, husväggar – du ser vår logga på mängder av föremål och vi syns i olika miljöer.
Gemensamt är att vi alltid ska synas på ett enhetligt sätt för att bli igenkända.
lena krohn Hyresgästföreningen riksförbundet
Karin Pär
Fullmäktige beslutade, med stor majoritet (43 röster mot 10), att inte utestänga
några medlemmar från möjligheten att inneha förtroendeuppdrag.
iLLustrationer: Leif ÅbJörnsson
Villaägare på
förtroendeposter
Rätt och fel på tröjan
Faktablad ger stöd
Har du frågor kring de rättigheter och skyldigheter du har som hyresgäst?
Gå in på webben under
”Hjälp och stöd” så hittar du ett 20-tal olika fakta-
blad som ger dig fördju- pad kunskap inom en
mängd frågeområden exempelvis om hur hyran bestäms och hur man mäter sin lägenhet på rätt sätt.
hyresgästerna ofta är lika maktlösa inför sina hyresvärdar som vi var i Sverige för hundra år sedan. Största hotet mot hyresrätten är enligt honom uppfattningen att en helt avreglerad bostadsmarknad kan lösa storstädernas bostadsbrist.
Detta prövades exempelvis i Oslo, men det visade sig snart att mark- naden aldrig var intresserad av att tillgodose medel- och låginkomst- tagarnas behov.
Det finns dock hopp i hyresvärl- den. Magnus Hammars favoritstad är just Wien i Österrike där man via olika kvoteringar i den kommunala allmännyttan främjar integration mellan såväl inkomster som här- komster. Mer om detta i kommande
i
januari 1924 håller Hyres- gästföreningens riksför- bund sitt första årsmöte. I juli samma år får förbun- dets sekreterare, professor Gunnar Bergman i Lund, ett brev från den österrikis- ka motsvarigheten Mieter- vereinigung Österreichs. I brevet skriver ordförande Robert Hoff- mayr att Europas fastighetsägare precis organiserat sig och vill därför initiera till ett internationellt sam- arbete. Detta skulle bli startskottet för International Union of Tenants (IUT) som bildades två år senare i den första internationella hyresgäst- kongressen som hölls i Zürich. Tio europeiska hyresgästorganisationer fanns representerade, bland annat den svenska, och det första gemen- samma uppropet löd: Hyresgäster i Europa förenen eder!Efter andra världskriget började inte bara de europeiska hyresgäs- terna förenas på allvar, utan även världens. I dag representerar IUT runt tio miljoner hyresgäster från 45 länder.
85 åR EftER HoffmAyRs bREv tar än en gång en österrikare kontakt. Hos Hyresgästföreningen riksförbundet i Stockholm tar IUT:s generalsekre- terare Magnus Hammar emot mig på sitt kontor. Att det ligger just där är inte så konstigt då han är anställd av Hyresgästföreningen. Konstigt däremot är att jag knappt hört talas om IUT. De påverkar trots allt på både EU- och FN-nivå.
Via IUT:s tidning Global Tenant tar jag del av hyresgästernas vardag i världen. Magnus Hammar, som även är tidningens chefredaktör, berättar om utmaningarna i utveck- lingsländerna och i Östeuropa där
Global Tenant. Att prenumerera är gratis. Det gäller bara att hitta IUT. Ett sätt är att besöka hemsidan www.iut.nu
den samlade hyresvärlden
Från vänster österrikarna Hoffmayr, Wirth och Kolbe från Mietervereinigung Österreichs räknas som den internationella hyresgäströrelsens grundare.
Efter andra världs- kriget bör- jade inte bara de europeis- ka hyres- gästerna förenas på allvar, utan
även världens.
göran schÜsseLeder gör nedsLag i dÅtid och nutid
skriv till göran schüsseleder! adressen till hänt & hyrt är hyresgasten@hyresgastforeningen.se
HäNt & HyRt
posttidning b
hyresgästen, box 7514, 103 92 stockholm
