Rasism på West Point En studie av fördomar och sociala relationer mellan svarta och vita kadetter på USA:s militärhögskola under 1870-talet

(1)

Rasism på West Point

En studie av fördomar och sociala relationer mellan svarta och vita kadetter på USA:s militärhögskola under 1870-talet

Författare: Erik Vennersten Handledare: Stefan Eklöf Amirell Examinator: Hans Hägerdal Termin: HT20

Ämne: Historia Kurskod: 2HIÄ06 Nivå: C-uppsats

C-uppsats

(2)

Ett varningens ord

Först vill jag lyfta ett varnande finger och förklara att det förekommer ord och handlingar i källorna vilka kan uppfattas stötande och nedvärderande. Samtidigt vill jag vara tydlig med att orden inte på något sätt representerar en åsikt varken från mig själv eller någon annan delaktig i uppsatsens författande. När stötande ord förekommer i uppsatsen är det källorna som talar och orden förekommer i uppsatsen endast för att göra källorna rättvisa och minska risken att några nyanser eller värderingar förloras i översättningen till svenska.

(3)

Racism at West Point

A study on social relations in the US Military Academy during late 19th century

Abstract

This essay examines the social relations between colored and white cadets at the United States Military Academy at West Point during the late 19th century. Through letters we are able to take part of two microhistories that show the social structure from two different angles. Exclusionary rhetoric and practices made it possible for white cadets to shut out colored cadets from their social community. When the first African-American, James

Webster Smith entered the Academy in 1870 a controversial question was raised about social relations between colored and none-colored cadets. By studying Smith´s letters in tandem with those of a white cadet who attended West Point at the same time, Hugh Lenox Scott, this thesis aims to study how racism played out in everyday encounters and practices. In doing so it reveals a complex tension between exclusion and confrontation involving colored cadets, as a result of the structural racism at the Academy and in the American society at large in the post-Civil War era.

Keywords

US Military Academy, racism, nineteenth century, United States, Hugh Lenox Scott, James Webster Smith

(4)

Innehållsförteckning

1 Inledning 3

1.1 James Webster Smith 4

1.2 Hugh Lenox Scott 5

1.3 West Point 5

2 Syfte och frågeställning 7

3 Metod och källmaterial 9

3.1 Metod 9

3.2 Källmaterial 10

4 Teori 12

5 Tidigare forskning 14

6 Empirisk undersökning 21

6.1 Uteslutning 21

6.1.1 Sammanfattning 24

6.2 Konfrontation 25

6.3 Språkbruk 29

7 Slutdiskussion 33

8 Didaktisk reflektion 38

Källmaterial och litteraturförteckning 39

(5)

1 Inledning

United states military academy, USMA, även känt som West Point eller the Point är en officershögskola för amerikanska militären grundad 1802 av president Thomas Jeffersons administration. Under Amerikanska frihetskriget 1775-1783 blev det trots vinsten över Storbritannien uppenbart för amerikanerna att det saknades militära kunskaper och röster höjdes för införandet av en federal armé ledd av befäl utbildade på en militärskola. George Washington ville etablera en nationell skola där elever fostrades till lojalitet mot nationen USA framför en lojalitet till sina hemstater.¹

När amerikanska inbördeskriget bröt ut 1861 infann sig ett stort antal svarta män för att delta i kriget på nordstaternas sida, men till en början motsatte de flesta militära och civila ledare sig helt svarta trupper. Efter två års övertalning av kongressen och presidenten hade behovet av svarta trupper insetts. I det tidigare revolutionskriget stred svarta soldater blandat med vita men under inbördeskriget bildades speciella svarta förband/trupper som självklart innehade lägre ersättning än motsvarande vita trupper/regiment.²

För många var det otänkbart med en svart officer i armén och en allmän uppfattningen var att svarta inte hade den intellektuella förmågan att effektivt leda och att de endast kunde vara till nytta i försvaret under en vit officer. Enbart frågan om svarta förband under ledning av ett svart befäl var kontroversiellt vid tiden. Efter inbördeskriget avskaffades slaveriet 1865, och i alla fall på pappret gavs svarta bättre rättigheter, men segregation och rasism kvarstod. 1870 antogs den första svarta vid militärhögskolan West Point och motståndet för honom lät sig inte vänta.

Genom brev skrivna av två kadetter på West Point under 1870-talet ämnar uppsatsen att undersöka relationer mellan svarta och vita kadetter på skolan. James Webster Smith var den första svarta kadetten att bli antagen på skolan men efter att ha underkänts i sina studier tvingades han efter fyra år på skolan att sluta. Hugh Lenox Scott var vit och antogs 1871 och avslutade sin utbildning på skolan 1876.

1 Ambrose. s. 1;

Morrison. s. ix;

www.westpoint.edu. (2021-02-09)

2 Bjork. s. 25f.

(6)

1.1 James Webster Smith

Smith från Georgia West Carolina var i 20-årsåldern när han antogs på West Point. Smith tog examen vid Hartford High school efter att ha fått stöd och hjälp med sin tidiga utbildning av David Clark, en lokal filantrop. Efter sin tidiga utbildning hann Smith spenderade tre veckor på Howard university, ett universitet öppet för svarta studenter och grundat efter amerikanska inbördeskriget, innan han fick besked att han blivit antagen till the Point. Ytterligare en svart aspirant från Howard university, Michael Howard från Mississippi närvarande också under antagningsprocessen men Howard klarade inte inträdesproven och lämnade skolan efter några veckor. Smith blev den första svarta kadetten att bli antagen på skolan, och den enda under det året. Det verkar inte finnas några bilder av Smith men enligt samtida beskrivningar var han relativt ljus och möjligen av blandad härkomst. Smith presterade acceptabla resultat i sina studier under första året men efter några incidenter blev han avstängd och var tvungen att gå om första året. När han gick första året en andra gång klarade han till en början studierna bra men allt eftersom tiden gick hamnade han längre ner i resultaten. Tillslut presterade han så undermåligt att han placerades bland de så kallade immortals, kadetter vilka presterade sämst i sina studier. Immortals riskerade ständigt att bli bestraffad, find, och få minuspoäng i så kallade demerits. Efter tillräckligt många demerits blir kadetten found deficient, vilket innebär avstängd från skolan. Smith befann sig bland immortals resten av sin tid på skolan och under slutet av hans tredje år på skolan blev han found i filosofi och tvingades sluta.³ Smith skrev under sin tid på skolan regelbundet brev till David Clark och berättade om tiden där. Clark hade stöttat och hjälp Smith med hans tidigare utbildning och breven var till en början positiva. Smith skrev om trakasserierna han blev utsatt för och allt eftersom tiden gick avtog optimismen.⁴

3 Flipper. s. 289.

4 Vaughn. s. 100.

(7)

1.2 Hugh Lenox Scott

Scott föddes i Danville, Kentucky 1853 och var son till en presbyteriansk predikant. Efter faderns tidiga bortgång flyttade Scott med familj till Princeton. Scott började på West Point 1871 och efter att blivit avstängd från skolan under ett år på grund av en nollningsincident, så kallad hazing, gick han ut 1876. Scott tjänstgjorde under två decennier på den

nordamerikanska slätten i framförallt Dakota och Oklahoma, där han lärde sig den amerikanska ursprungsbefolkningens seder och kultur samt studerade det gemensamma teckenspråk som användes i området, Plain Indians Sign Language. Scott kom att anses som en expert på ämnet och enligt honom själv hade han stor nytta av sina kunskaper om

teckenspråket under stor del av sin karriär.⁵ Senare tjänstgjorde han vid mexikanska gränsen, Kuba och som guvernör på Suluöarna i Filippinerna. Scott deltog i strid både som soldat och förhandlare. Åren mellan 1906 till 1910 var han tillbaka på West Point som föreståndare.

Under förberedelserna för USA:s deltagande i första världskriget deltog Scott på en högre militär nivå och innehade titeln stabschef under USA:s sex första månader i kriget.⁶

1.3 West Point

West Point ligger strategiskt placerat norr om staden New York vid Hudsonfloden. Platsen blev tidigt viktig och är sedan 1778 bemannad av amerikanska militären vilket gör West Point till den äldst befästa militära posten i nationen. President Thomas Jeffersons

administration hade en ambition att skolan genom studenterna skulle bidra till samhället med sina kunskaper. Amerikanska skolor var innan inbördeskriget inriktade på att bygga

karaktärer och fostra ung män i en form av kristen gentleman. Metoderna var enkla och bestod delvis av obligatorisk kyrka på söndag, uppstyrda dagliga rutiner, kalla rum på vintern och varma på sommaren, dålig mat och lite tid för återhämtning. West Point var den skola där karaktärsbyggandet stod i topp. Fakulteten hade för avsikt inte att bara stöpa fram kristna gentlemän utan kristna soldater. Duty, honor, loyalty och courage är och har alltid varit skolans valspråk och begreppen betonades mer på West Point än någon annanstans. Reglerna och levnadsstandarden var tuffare än på någon annan skola. Under de fyra år utbildningen varade var kadetternas scheman fullbokade och i ett led att komma fram med dugliga soldater

5 Bjork. s. 21.

6 Harper. s. 494.

(8)

såg skolan till att kadetternas tid blev tuff. Dagarna var fullbokade med aktiviteter, lektioner, övningar och patrulleringar men på söndagarnas eftermiddag hade soldaterna lite fritid. Då kunde de disponera sin tid mer fritt men även då höll skolan dem i schack och såg till att det inte fanns speciellt mycket att sysselsätta sig med under den korta tiden kadetterna hade till förfogande. Det fanns inga organiserade aktiviteter och de enda tillåtna föreningarna på skolan var olika debattklubbar.⁷

7 Ambrose. s. 1; s. 147ff;

Morrison. s. ix;

www.westpoint.edu. (2021-02-09)

(9)

2 Syfte och frågeställning

Uppsatsens syfte arbetades fram efter att en stor mängd brev av Hugh Lenox Scott gåtts igenom från hans tid på West Point. Efter diskussion med min handledare bestämdes att ställa Scotts brev mot brev skrivna av James Webster Smith. Tillgången på breven gör det möjligt att studera relationerna mellan vita och svarta på USA:s militärskola West Point en kort tid efter amerikanska inbördeskrigets slut. Smith antogs till skolan 1870 och var under sitt första år ensam svart. 1871, samma år Scott antogs började även en annan svart kadett, Henry Alonso Napier. Både Smith och Napier blev så småningom avstängda och ingen av dem kom således att ta en examen från West Point, utan det kom att bli Henry Ossian Flipper, som började 1873 och tog sin examen 1877. Det finns mycket brev bevarat från kadetters tid på skolan och omfattande forskning har bedrivits om Flipper vilket har resulterats i att tidigare svarta kadetter kanske har glömts bort och det finns inte lika mycket rörande dem vilket gör den här undersökningen intressant.⁸

Breven används inte för att uppnå en kartläggning av en kollektiv uppfattning men samtidigt representerar Smith och Scott var sin sida i ett socialt system av förtryckt och förtryckare.

Breven är skrivna av två enskilda personer och åsikterna och synsätten är deras egna men i undersökningen används de för att belysa normer och praktiker från två perspektiv och genom att ställa upplevelserna av dessa mot varandra hoppas undersökning att synliggöra normer och praktiker.

Breven gestaltar två berättelser i form av mikrohistoria som kan användas för att studera hur mentaliteter omsätts i handling. Tidigare forskning pekar på ett förtryck mot svarta och min undersökning visar hur förtrycket kan se ut från den förtryckande men också hur förtrycket mottas. Undersökningen hoppas uppnå en djupare förståelse för relationer och upplevelser mellan svarta kadetter och andra kadetter på West Point.⁹

8 Bjork. s. 26f;

Cusic. s. 21.

9 Erlandsson, Ågren. s. 167.

(10)

Uppsatsens empiri är uppdelad i tre olika teman där aspekter inom sociala strukturer på skolan analyseras. Teman och perspektiven som uppsatsen tittar på är:

● uteslutning

● konfrontation

● språkbruk

Det första temat uteslutning handlar om hur vita kadetter utesluter färgade från sin

gemenskap. Hur vita kadetter agerar för att distansera sig från de färgade och hur det tar sig olika uttryck mellan breven, finns det finns en skillnad?

I temat konfrontation studeras konfliktfyllda och ibland våldsamma incidenter mellan vita och svarta kadetter där anledningen till konfrontation kan härledas till sociala skillnader och attityder baserat på olikheten i hudfärg. Vad är det som triggar igång händelsen och går det att dra någon slutsats varför det blev en konfrontation? Går det att argumentera för att konfrontationen inte skulle ha ägt rum och de hade handlat om enbart vita i en liknande situation?

Språkbruk avser de ord och epitet som används om svarta kadetter på skolan och som tidigare nämnt är några av förekommande ord i källorna idag ansedda som kränkande men vid tiden för undersökningen var orden inte laddade på samma sätt som idag.

Genom syftet formuleras frågeställningarna;

● I vilka praktiker kom förhållandet mellan färgade och vita kadetter på West Point att ta sig i uttryck och hur fungerade dessa för att utmana eller försvara rashierarkier?

● Användes språket nedsättande mot färgade kadetter och i så fall på vilka sätt?

(11)

3 Metod och källmaterial

3.1 Metod

Uppsatsen bygger på en textanalys där källorna metodiskt analyseras efter hermeneutiskt förfarande, eller den hermeneutiska spiralen som Maria Sjöberg kallar den. Spiralen är ett samspel mellan läsarens förförståelse runt texten och de nya erfarenheter som varje läsning ger. Varje gång texten läses ges en djupare förförståelse vilket gör att nästa gång texten läses förstås den utifrån en ännu djupare förståelse i en spiral allt eftersom texten läses.¹⁰ Stellan Dahlgren menar att vid en analys är det viktigt hur läsaren lever sig in i texten för att kunna förstå processen vilken resulterar till i en text. Han lyfter även kontexten runt källan, vilket syftet är, vem som författat texten och att det måste tas hänsynt till i analysen. Dahlgren menar även att den hermeneutiska metoden har utvecklat textanalysen och syftet är inte att fastställa tillförlitligheten utan att tolka texten.¹¹ Språket förändras över tid och för att förstå vad källorna har att berätta behövs en förståelse för hur ord och begrepp används. Alla

använder inte ord och begrepp på samma sätt och en analys hur de används i de båda källorna gör att den potentiella betydelsen hos varje avsändare kan framträda.¹² Jag behöver lyfta fram vad som är viktigt i breven för min undersökning och Maria Ågren menar att begreppen synlighet, vikt och trovärdighet kombinerat med självkritik är lämpliga hjälpmedel i källkritik. Med synlighet menas både det som syns och inte syns i källorna. Scotts brev är framförallt ställda till hans mor och breven var inte ämnade att läsas av någon utomstående till familjen vilket gör att brevens huvudsakliga innehåll inte var ämnat som framtida material vid en undersökning likt den här. Från ett källkritiskt hänseende är det relevant att beakta vad Scott skriver och vad han inte skriver likväl finns det en anledning att beakta vilket material som finns tillgängligt. Scott hade regelbunden kommunikation med sin mor och det finns en möjlighet att Scott inte är uppriktig mot sin mor eller berättar allt för henne. Det finns även en möjlighet att breven har genomgått ett urval av Scotts efterlevande. Familjen har donerat breven till USMA och möjligheten finns att brev där Scott uttrycker sig opassande eller andra opassande brev har sorterats bort och inte finns tillgängliga bland de donerade breven.

10 Sjöberg. s. 69ff.

11 Dahlgren. s. 192f.

12 Marjanen. s. 97ff.

(12)

Smiths brev är mellan honom och redaktören på en politisk tidskrift som representerade svarta människor vilket gör att Smith kan ha vinklat sina texter till sin fördel. Breven är dessutom publicerade i en bok av och om Flipper som handlar om hans tid på skolan vilket också kan bidra till en vinkling och ett redigerat material inför publiceringen. Trots eventuella brister bedömer jag källmaterialet trovärdigt och relevant för undersökningen. Även om tendenser finns i breven så är de av vikt för mig då de representerar var sin sida i

undersökningen. Ågren samlar under trovärdighet den klassiska källkritiken med rötter i Weibullskolan. Själv får jag vara ödmjuk med en gnutta självkritik inför min roll som forskare och se mina egna begränsningar då min förförståelse präglar analysen, vilken i sin tur kan vara begränsad beroende på vad jag ser och inte ser i källorna.¹³

3.2 Källmaterial

Källmaterialet är brev skrivna av Scott och Smith och skiljer sig en aning på några punkter.

Breven har nedtecknats vid olika tidpunkter samt har olika mottagare. Scott skrev sina brev under tiden han var antagen på West Point medan Smiths brev är författade kort efter tiden på skolan. Scotts brev jag har tillgång till är handskrivna, 238 i antal och fotograferade på

biblioteket vid USMA samt i Manusc Div, Lib of Congress i Washington DC av min handledare Stefan Eklöf Amirell. Breven är främst skrivna av Scott själv och är

korrespondens mellan Scott, hans mor och bröder samt några vänner men i samlingen finns det även brev skrivna till honom. Breven som används i undersökningen är de Scott skrev till sin mor, dels då de är majoritet bland källmaterialet samt att det är i de breven Scott skriver mest om sin tid på skolan. Korrespondensen med bröder och vänner handlar till stor del om jakthistorier och vapen. En annan faktor runt Scotts brev är att han har skrivit fler brev än vad jag har tillgång till, Katherine Bjork har exempelvis i Prairie Imperialist. The indian country origins of american empire (2018) använt brev från Scott vilka jag inte har tillgång till i originalkopia. Bjork verkar å andra sidan inte heller ha haft tillgång till samtliga brev då Bjork menar att det inte finns något som tyder på en interaktion mellan Scott och några färgade kadetter på West Point, vilket breven jag har tillgång till menar annat. Den här aspekten kommer att tas upp vidare senare i uppsatsen.

13 Ågren. s. 249-261.

(13)

Smiths brev är ett tryckt källmaterial och finns publicerade i boken The colored cadet at West Point, en självbiografi av Henry Ossian Flipper publicerad 1878. Flipper var den första svarta kadetten att ta examen vid West Point och i sista kapitlet publiceras sex brev Smith skrev sommaren 1874, en tid efter att ha blivit avstängd från skolan. Breven är utdrag i en

korrespondens mellan Smith och tidskriften New National Era and Citizen där han berättar om sin situation på skolan och några särskilda händelser som Smith vill förklar från sin sida.

Tidskriften var ett politiskt organ för färgade människor och publicerades i Washington DC.¹⁴

Uppsatsen har något av naturliga avgränsningar då undersökningen handlar om brev skrivna runt en avgränsad tidsperiod på skolan. Tiden för utbildningen var vanligtvis fyra år, Smith började på skolan 31 maj 1870 men han skrev sina brev under juli och augusti 1874, en kort tid efter han var tvungen att sluta på West Point. Senast tillgängliga brev är skrivet av Scott, daterat den 14 november 1875 vilket ger tidsspannet 31 maj 1870 till 14 november 1875.

Källmaterialet är skrivet på engelska och kommer i största mån citeras på originalspråket för att minimera risken för felöversättningar eller att nyanser i språk och formuleringar går förlorade. Smiths brev är publicerade och utgör således inget problem vid läsning. Scotts brev är handskrivna och bitvis även välskrivna vilket efter lite träning har gjort läsningen relativt smärtfri. Scott och Smith skriver båda på god engelska, källmaterialets ålder på runt 150 år märks främst på ordval och grammatiken i texterna, vilket dock, enligt min analys inte har utgjort något hinder i förståelsen av texternas innebörd. Ordval och begrepp är ett av

uppsatsens tema där syftet är bland annat att tolka begrepp i sitt sammanhang och undersöka hur begreppen används av de båda källorna och tolka eventuella skillnader.

14 Flipper. s. 289.

(14)

4 Teori

Joe Feagin skriver i Systematic racism, a theory of oppression (2006) hur många teorier och analyser av ras och etnisk historia inte har betonat den orättvisa som ligger bakom vita

människors privilegier vilket har gett dem makt, välstånd och medel att upprätthålla desamma genom ett systematiskt förtryck av andra etniska grupper. De flesta analyser, menar Feagin, har istället pekat på den komplexitet och de prövningar vilket ett multietniskt samhälle som USA ställs inför med den blandning av människor från så många av jordens alla hörn. Feagin hävdar hur analyserna försökt förstå prövningarna utifrån ras och etnicitet vilket får Feagin att söka efter en teori för systematisk rasism för att kunna tolka de normer och strukturer i samhället vilka gjorde förtrycket möjligt. Feagin söker efter ord och begrepp vilka har skapats och använts av befolkningen för att kunna upprätthålla sin ställning som

förtryckande. Diskussioner om skillnader mellan etniska folkgrupper förekommer ibland men det diskuteras inte att de är grundläggande utan diskussionerna pekar bara på en olycklig utveckling av den socioekonomiska kultur som har utvecklats i ett välståndssamhälle, hävdar Feagin. Vidare menar Feagin när det diskuteras rasism och diskriminering flyttas fokus ofta från vita människors skuld som bäddas in i ett historiskt perspektiv med syfte att minska kopplingarna till vår tid och skulden dagens vita kan tänkas bära då många idag tar del av de fördelar och privilegier som samhället har skapat för vita människor.¹⁵

Feagin använder begreppet systematisk rasism som en metafor för den långtgående rasism som har präglat USA. Vitas förtryck av afrikan-amerikaner kallar Feagin för white-on-black oppression och menar att efter ha pågått under flera århundraden så existerar det än idag.

Förtrycket är systematiskt och Feagin menar att vi måste betona den roll vilken den vita eliten har haft som konstant vidmakthåller en rashierarki. Dagens förtryck visar samma

grundläggande drag på systematisk rasism vilket vidmakthåller den syn som kan förekomma bland den vita befolkningen gentemot andra etnisk folkgrupper. Feagin undersöker vilken historisk roll systematiskt förtryck har haft i Amerikas utveckling till ett världsledande land.

Varför ras (race) finns kvar och varför det har en så central roll i det amerikanska samhällets vardag och hur förtrycket kan finnas kvar? Slaveriet avskaffades 1865 och under 1960-talet

15 Feagin. s. 5.

(15)

avlegaliserades segregationen men trots uppenbara framsteg finns förtrycket kvar, menar Feagin.¹⁶

Feagin diskuterar hur begreppen färgade och vita uppstod och vad de olika orden

representerade. Feagin skriver, under 1600-talet började en hierarki baserad på ras framträda där europeiska nybyggare ville särskilja sig från den amerikanska ursprungsbefolkningen och andra grupper som nybyggarna ansåg sig vara överlägsna mot. Tidigare hade nybyggarna betecknat sig som kristna men för att skilja sig från de som nybyggarna kallade svarta eller indianer började begreppet vit bli vanligt förekommande under slutet av 1700-talet. Feagin menar att begreppet vit särskiljer sig så pass mycket och börjar här bli en indikator av det förtryck som kom att bedrivas mot människor tillhörande andra etniska grupper.¹⁷

Feagin vill använda sin teori av systematisk rasism för att kunna tolka de strukturer, karaktärer och utveckling av samhället som kan kopplas till skillnader mellan raser. För att kunna identifiera den formen av rasism/förtryck föreslår Feagin tre olika egenskaper för en teoretisk utgångspunk. För det första visar den tydligt viktiga kännetecken inom de sociala strukturer som studeras, den visar på relationer mellan strukturerna och till sist bör den hjälpa till att förstå förändringar inom de sociala relationerna varför det har skett och varför

förändringen inte har skett.¹⁸

Uppsatsen undersöker inte rasismens historia eller utveckling på West Point, vilket gör att egenskapen som studerar utveckling av rasismen inte används. Min undersökning är inriktad på ett specifikt tidsspann vilket begränsar möjligheterna att göra en studie av rasismens utveckling. Istället används utgångspunkterna som studerar sociala strukturer och relationerna mellan strukturerna med hjälp av Feagins teorin.

16 Feagin. s. 7f.

17 Feagin. s. 15.

18 Feagin. s. 7f.

(16)

5 Tidigare forskning

Katharine Bjork skriver i Prairie Imperialist. The indian country origins of american empire om den amerikanska suveräniteten vilken ligger till grunden hur befolkningen har ansett sig själva besitta en överlägsenhet framför andra folkslag. Ett antagande om att vara rasmässigt och kulturellt överlägsna andra etniska grupper baseras delvis på en högre utbildningsnivån och befolkningens antagande att de har kommit längre i utvecklingen vilket ska rättfärdiga deras handlingar mot andra människor. Brittiska och amerikanskakolonisatörer hade som taktik att exkludera och distansera ursprungsbefolkningen från sin egen befolkning. Till exempel visar engelska kartor från tidigt 1700-tal tydlig hur marken har varit uppdelad mellan ursprungsbefolkningen, nybyggare och den egen befolkningen. En tydlig

gränsdragning och särskiljande mellan dem och oss. Den allmänna uppfattningen vid tiden var att svarta inte hade den intellektuella förmågan att leda effektivt och skulle endast vara till nytta i försvaret under en vit officer. Redan frågan om svarta förband under ledning av ett svart befäl var kontroversiellt vid tiden, skriver Bjork.¹⁹ David Hunter en general i

inbördeskriget och släkting till Scott på hans mors sida var tidigt en förespråkare för att befria slavar, och Hunter var även den första att upprätta förband med svarta soldater vilka stred för Nordamerikas sida under inbördeskriget.²⁰

James L Morrison skriver i The best school, West Point 1833-1866, (2013) att de antagna på skolan representerade en bild av Amerikas rådande vita befolkningen i ett sociokulturellt perspektiv. Kadetterna kom från olika delstater och var präglade av regionala fördomar men skolan hade en inställning att främja ett nationalistiskt tänkande framför en sektionalism över sina hemstater. Kadetterna kände en större gemenskap kadetter emellan på skolan än vad gemenskaper kunde upplevas i det civila livet utanför skolan, vilket gjorde att sektionalismen inte var lika tydlig på skolan. Den samhörighet skolan ville odla handlade om politisk

konservatism, ett artigt och korrekt uppförande samt en ordnad social struktur. Amerikanska inbördeskriget visade att skolan inte lyckats fullt ut med sina ambitioner men väl mycket bättre än flera andra amerikanska institutioner som styrdes av den federala regeringen, skriver

19 Bjork. s. 7f, 12, 27.

20 www.britannica.com.

www.nps.gov.

(17)

Morrison.²¹ Theodore Crackel menar i The illustrated history of West Point (1991) att till skillnad från andra samtida lärosäten som Harvard, Yale eller amerikanska flottans skola hade West Point inte samma förutsättningar att tillgodose sina elever kunskaper att nå skolans kunskapsmål vilket resulterade att många kadetter inte klarade av sin utbildning. Första året spenderades med att fylla i luckor i kadetternas kunskap och 1868 infördes skriftliga

examinationerna istället för tidigare muntliga examinationer.²²

Efter inbördeskriget skedde flera förändringar i amerikanska samhället men West Point höll sig likt en institution för sig själv och hade inga ambitioner att förnyas. Skolans föreståndare och många av professorerna mellan inbördeskriget fram till 1900-talets början var före detta veteraner från inbördeskriget och hade ingen större avsik att göra några drastiska

förändringar. Vad som hade funkat i deras utbildningar innan kriget visade sig funka under kriget, alltså ansågs skolan inte behöva några förändringar. Föreståndarna ville enligt Ambrose hålla storhetstiden mellan 1861-1865 vid liv och de var inte pigga på att förändra systemet vilket de själva hade blivit utbildade under. West Point blev en institution USA inte brydde sig om på samma sätt som West Point inte brydde sig om USA och de normer som började synas efter inbördeskriget, menar Stephen E. Ambrose i Duty, Honor, Country (1966).²³

Vid utnämningen till skolan hade pojkar från mer inflytelserika familjer med fäder verksamma som advokat, redaktör eller officer en fördel jämfört med pojkar från enklare förhållanden, skriver Morrison. Samtidigt menar han att det inte finns några bevis som tyder på någon enskild fördel för en specifik grupp kadetter utan resultaten bygger på den enskilda individens förmåga att klara av och leva upp till den akademiska och militära disciplin som kadetterna formades efter. Morrison antar att skolan var den plats som kom närmast i

formande av människor efter den aristokratiska modell önskad av Jefferson och John Adams.

Efter utbildningen hade officerarna och deras fruar press att uppföra sig enligt den förväntade normen, likväl som att befäl inte beblandade sig med meniga soldater utan uppenbar

anledning lika självklart ansågs det att inte socialisera över rasgränser, skriver Bjork.²⁴

21 Morrison. s. 129, 152.

22 Crackel. s. 184f.

Ambrose. s. 194.

23 Ambrose. s. 197f.

24 Bjork. s. 27.

(18)

Kadetterna kallades efter året de gick, dvs deras första år var de fourth classmen, andra året third- sedan second- för att slutligen blir first- eller upper classmen. Somrarna spenderades på summer camp, ett slags läger där kadetterna lämnade sina logement och sov i tält på skolans plan. De enda som fick åka hem på lov, en furlough,var third classmen. Alla andra var på summer camp och lägret kom att bli en välkommen aktivitet för att bryta den monotona vardagen. Något som kom att förknippas med andan på West Point var skolans hazing, kamratuppfostran av nya kadetter, de så kallade plebes. Hazing var från början ganska

oskyldigt och begränsat till sommarens läger men kom att sträcka sig över en plebes första år.

Hazing kunde bestå av att plebes blev störda vid vakttjänst, ryckta ur sina sängar, få tältduken nerskuren under natten, kläderna stulna vilket resulterade i att de vid morgonens visitation antingen fick stå i underkläderna eller med tältduken virad runt kroppen. Ett vanligt sätt att komma undan visitationen var att inte dyka upp alls, oavsett hur kadetterna gjorde blev de rapporterade. Upptågen brukade sluta när skolan väl började igen till hösten och vanligtvis brydde sig de styrande inte om det hela.²⁵

Efter inbördeskriget utvecklades hazingen till att bli både en fysisk och psykisk påfrestning för de som blev utsatt för den och ibland var resultatet även kroppsskador. Nya kadetter gick direkt efter inskrivning till Beast camp, tre veckor där äldre kadetter lärde nya att marschera, göra honnör och andra grundläggande militära kunskaper, innan de blev introducerade till resten av kåren. Det kom att blir inträdesporten till hazing-kulturen där plebes lärde sig blind lydnad till de äldre kadetterna, utföra omöjliga och onödiga uppdrag på orimligt korta tider, bara för att bli bestraffade när de inte klarade uppgifterna. Plebes kunde tvingas förtära såpa och mat som anses oaptitlig eller opassande, tugga på repändar, hålla andan, dricka tabasco, plocka upp alla myror från en kulle en åt gången, få hett fett hällt på fötterna, recitera strunt från tidningar eller bli slängda i en grop medans de stod vakt. Plebes togs ifrån sina

rättigheter som människa och kunde bli utsatta för hazing dygnet runt. De kunde kallas beast, animal, thing eller Mr dumbass. Genom att skolans administration hade gett de äldre

kadetterna förtroendet att bedriva grundutbildningen för de nya kadetterna kombinerat med skolans dåvarande bristande kontroll av disciplinen gjorde att hazingen eskalerade och den åtskillnad som gjordes vid början av skoltiden fortsatte för plebes hela första året då de inte erkändes tillhöra kåren fullt ut innan deras andra år, då de blev third classmen. Ambrose menar att isoleringen, att inte känna tillhörighet med den egna kåren kanske var värre än den

25 Ambrose. s. 158.

(19)

fysiska behandlingen. Ambrose skriver om en kadett som undrade om inte West Point var den enda platsen i världen där flera unga män isolerade tillsammans från omvärlden och ändå upplevde de en ocean av avstånd mellan plebes och first classmen. Vid ett nytt läsår lovade årets blivande third classmen att inte fortsätta med hazing av den kommande kullen av kadetter men redan 1867 var hazing tillbaka och dåvarande föreståndaren George

Washington Cullum löste tillfälligt problemet genom att låta alla blivande third classmen i klasserna 1868 och 1869 svära att inte utföra liknande sysslor mot nya kadetter. Tillträdande föreståndaren Thomas H Ruger, 1871, gillade inte heller hazing-kulturen och fortsatte med åtgärder mot förfarandet. Det ledde till rapportering och avstängning i ett år för Hugh L Scott för att ha trakasserat en ny kadett. Ruger var placerad på posten delvis för att få ordning på disciplinen vilket skapade ovanligt tuffa förhållande under perioden Scott var på skolan.²⁶

Föreståndarna på West Point gillade av princip inte förekomsten av hazing, dels för att det hände att kadetter tog sitt liv eller dog av sviterna vilket de tyckte gav skolan dålig publicitet.

Men framförallt godkände de inte hazing för det var mot reglementet, menar Ambrose.

Föreståndarnas försök att få bukt på problemet var svårt bland annat för att fakulteten inte hade några större invändningar mot hazing då den ansågs tillhöra skolan samt att kadetterna vägrade att samarbeta. En vanlig ursäkt för uppförandet var att de själva hade blivit utsatta för hazing och att de inte hade tagit skada utan förmodligen haft nytta av behandlingen.

Kadetterna verkade anse att hazingen var bra för deras karaktär, dels blev de härdade och bättre män i deras ögon, samt om de kunde uthärda behandlingen stod de i högre kurs bland kadetterna. Många såg även säkert själva fram att få utföra lite hazing när det blev deras tur att kunna ge igen. De antagna på skolan var ofta bland de smartaste och bästa atleterna i sina gamla klasser hemifrån och all puffed up enligt en kadett. Avgående kadetter kunde uppmana upperclassmen att lära de nya plebes ett och annat, skriver Ambrose, som även menar att hazing kunde vara ett avbrott i den dagliga tristessen och isolationen från övriga kåren. Dock menar Ambrose att det fanns kadetter som inte alls blev utsatta för hazing och det var de svarta kadetterna, vita kadetter lämnade dem helt ensamma, skriver Ambrose.²⁷

På West Point fanns en tystnadskultur vilken speglade gruppens värderingar och hindrade bland annat kadetter från att ange varandra, bröt någon mot värderingarna resulterade det i att

26 Ambrose. s. 224ff;

Crackel. s. 163.

27 Ambrose. s. 231, s. 244f.

(20)

kadetterna frös ut den drabbade, kadetten blev cut. Av respekt skulle plebes till exempel inte se de äldre kadetterna i ögonen. Douglas MacArthur svarade på frågan efter att ha blivit utsatt för hazing ifall han kunde känna igen någon om det inte vore för mörkt; “I do not think it would have been if I had looked at them, but it is generally customary for fourth class men not to look at those who are hazing them.”²⁸ Uttalandet är förvisso inte gjort vid tiden för undersökningen utan i slutet av 1890-talet, men visar ändå på tystnadskulturen och den lojalitet en plebe kunde visa en äldre kadett. 1875 ser kadett Robinson en ny kadett utföra icke sanktionerade sysslor instruerade av en first classman varpå Robinson rapporterade saken. Vem som helst som bröt mot tystnadskulturen på skolan kunde bli cut, både vita och svarta och Robinson blev utfryst resten av hans tre år på skolan.²⁹

Den första kongressledamoten att fundera över att utnämna en svart man för utbildning på West Point var Benjamin F. Butler från Massachusetts 1867, en tid då rekonstruktionen och svartas rättigheter stod högt i den allmänna diskussionen i det amerikanska samhället. Butler trodde att det skulle gynna radikala republikaners sak att utnämna en “outstanding Negro”³⁰ och Butler använde samma omsorg när han sökte efter en kandidat till West Point som baseball-laget Brooklyn Dodgers hade gjort tidigare, menar Ambrose. Butler fann ingen vid den här punkten som mötte hans krav. De som var tillräckligt intellektuella var för nervösa eller lättkränkta och ansågs inte klara av den tuffa psykiska miljön skolan utsatte kadetterna för. De som ansågs klara av de psykiska kraven hade inte de intellektuella egenskaperna som söktes, skriver Ambrose.³¹

James Webster Smith antogs 1870 och han blev både utfryst och trakasserad från början av de andra kadetterna. Ingen ville dela rum med honom och protesterade om han skulle sitta vid samma bord i mässen.³² Eli Perkins säger i en intervjun publicerad i The colored cadet at West Point, hur alla på skolan systematiskt terroriserade Smith och om någon inte deltog i mobbningen blev de själva uteslutna av andra kadetter.³³ Bjork menar även att Scott inte hade någon interaktion med svarta kadetter, eller att han ens nämnde någon av dem i sina brev,

28 Ambrose. s. 230.

29 Crackel. s. 163.

30 Ambrose. s. 231.

31 Ambrose. s. 232.

32 Crackel. s. 165.

33 Flipper. s. 316.

(21)

vilket den här undersökningen motbevisar.³⁴ Smith kämpade mot utfrysningen och hans första år var kantat av bråk och problem vilket gjorde att han blev avstängd och tvungen att gå om ett år. När Smith kom tillbaka verkade det som kadetterna hade kommit till en

överenskommelse och bråken minskade mellan Smith och övriga kadetter. Ambrose skriver hur en av Smiths klasskamrater menade att allt Smith ville ha var lika rättigheter, inte en utbildning.³⁵

1873 började Henry O Flipper på skolan och första året delade Flipper och Smith rum. Till skillnad från Smith hade Flipper en annorlunda inställning till hur han tacklade bemötandet från de andra kadetterna och deltog inte om bråk eller dispyter skulle uppstå, men fortfarande blev Flipper lika utfryst av de andra kadetterna som Smith, skriver Don Cusic i The Trials of Henry Flipper, First Black Graduate of West Point (2008).³⁶ Vid ett tillfälle under Flippers första dag på skolan tittade han och en annan plebe på en march de äldre kadetterna utförde med sina vapen. De båda blivande kadetterna pratade beundrade över vad de såg och samtalet varade en stund. Flipper och den andra kadetten pratade aldrig mer med varandra, den andra kadetten var vit och hade fått förklarat av andra kadetter att umgänge med svarta inte är accepterat och hade resulterat i att han själv hade blivit utfryst, menar Cusic.³⁷ Flipper tog examen 1877 och enligt Ambrose var Flipper inte lika krävande och stod inte upp för sin sak på samma sätt som Smith.³⁸

Få svarta kadetter klarade av fyra års total isolation av andra kadetter och samtidigt prestera tillräckligt bra resultat för att genomgå utbildningen på skolan. Mellan 1870 och 1889 antogs 12 svarta kadetter till West Point varav tre tog en examen. Sidney Forman menar i West Point, A History of the United States Military Academy (1950) hur en av förklaringarna till det låga antalet antagna på skolan till stor del ligger i hur samhället är strukturerat, bristande akademiska förutsättningar för svarta människor och möjligheten att tillgodogöra sig

utbildning för att kunna nå upp till West Points antagningskrav. De svarta kadetterna och deras behandling var föremål för stort intresse och det rapporterades flitigt om dem i pressen, framförallt under amerikanska rekonstruktionstiden. Ambrose menar att det fanns en

34 Bjork. s. 28.

35 Ambrose. s. 232.

36 Crackel. s. 165f.

37 Cusic. s. 21.

38 Ambrose. s. 232.

(22)

konspiration som tidningarna sökte efter, hur skolan och armén i helhet systematiskt uteslöt svarta från den grenen av försvaret. Ambrose poängterar att det inte fanns någon konspiration utan fördomarna på West Point speglade en hel nations fördomar mot svarta människor.

Forman menar att problemen inte ligger på West Point utan samhället i stort.³⁹

39 Forman. s. 141;

Ambrose. s. 233.

(23)

6 Empirisk undersökning

Uppsatsens empirikapitel har ett tematiskt upplägg där händelser innehållande olika aspekter av valda teman redogörs. De incidenter och händelser i källorna innehåller ofta flera av valda teman och i vissa fall finns samtliga teman representerade. Syftet med uppdelningen i teman är att tydliggöra och förenkla dispositionen och göra uppsatsens analys överskådlig med en tydlig koppling till empirin.

6.1 Uteslutning

Mycket av den tidigare forskningen är överens att det skedde en systematisk uteslutning av svarta och i ett brev Scott skriver till sin mor den 5 juni 1871 och berättar han om en situation som tydligt exemplifierar denna aspekt. En övning ägde rum strax efter att han och de andra nya kadetterna har anlänt till West Point. Deras hårda träning började samma dag och äldre kadetter har blivit tilldelade att träna de nya kadetterna;

We came near having a trouble because it was reported the Cadet Smith to drill some of us and the whole class but me and was not there swore that they would all leave before they would be bossed around by the nigger and the whole class to a man would cut any man who did not go with them⁴⁰

Scott menar om någon inte följde deras sätt skulle de bli cut och utfryst av alla de andra kadetterna vilket Scott menar att han inte hade klarat av att stanna på skolan om det drabbade honom. Vidare skriver Scott; “it was all right because darkey Smith took the darkey Napier and so it is settled”⁴¹ vilket enligt Scott gjorde saken klar. Napier var den andra svarta kadetten på skolan vid den här tiden. Efter följer en beskrivning av Smiths utseende; ”Smith is the meanest looking man I ever saw he is nearly white and has two large spots of chocolate color on each side of his face and it makes him look disgustingly”.⁴²

40Scott till My dearest mother. 5/6 1871, HLSP 1 (Hugh Lenox Scott Papers), USMA (United states military academy).

41Scott till My dearest mother. 5/6 1871, HLSP 1, USMA.

42Scott till my dearest mother. 5/6 1871, HLSP 1, USMA.

(24)

Den 7 juli 1871 berättar Scott om en danslektion kadetterna hade dagen innan där det också förekommer ett avståndstagande;

Yesterday we were to take dancing lessons but when the drum beat the nigger came and fell in with the rest and all the rest of us fell out and when he saw it he turned round and smiled with the smile which was childlike and bland and he marched down all alone and we did not know how to fix it⁴³

Dagen efter lät kadetterna Smith marschera med dem men Scott skriver att de pratade med den ansvariga för övningen angående det hela varpå han hade svarat att han skulle ordna det.

Vidare skriver Scott “They have two or three black ladies and gentlemen come to see them drill in the afternoon ‘got up regardless of consequences’ and the drill-master dont like it at all”.⁴⁴

Julafton 1871 berättar Scott om en konsert som sågs av ett dussin kadetter och inför konserten fick kadetterna veta att alla skulle bli placerade i salen efter rang; “[...] the seats would be given in order of rank 1st the soldiers 2nd servant girls 3rd niggers 4th cadets so no one hardly went”.⁴⁵Förmodligen är det tjänstefolk Scott avser och inte svarta kadetter, vilka med stor sannolikhet skulle sitta med de övriga kadetterna, men inget om detta skrivs.

Den 16 juni 1872 berättar Scott om sina examinationer och han känner sig i gott mod inför dessa. Kadetterna som examineras från skolan har en tradition att gå runt i mässen och skaka hand med alla kadetter på skolan, utbyta någon vänlig fras, beklaga att lämnar de andra kadetterna eller önska lycka till med fortsatta studier. Scott menar att det är en av de mest känslosamma stunder och han minns hur han till och med grät förra året trots att han nyss hade kommit till skolan och fortfarande var en beast. Scott skriver; “[...] shakes hands with every man in the corps, but the niggers”.⁴⁶ När kadetten hälsat på alla går han mot dörren; “he goes to the door cries out with all his might attention battalion”⁴⁷ vilket får alla att stampa sina fötter och klappa sina händer. Inte ett öga är torrt bland de examinerade kadetterna när de går ut genom dörren; “[...] he swings his hat around once or twice goes out the door and is

43Scott till Dearest mother. 7/7 1871, HLSP 1, USMA.

(25)

a cadett no more”.⁴⁸ Scott skriver att han är ledsen att de lämnar skolan; “I'm mighty sorry they are gone for there are some of the best men I ever knew among them and most of them have treated me very kind”.⁴⁹

I kontrast mot tidigare stycke uttrycker Scott en glädje den 10 juni 1874 när en annan kadett slutar på skolan; “It is reported on good authority that Nigger Jim is ‘found’ the Corps is mad with joy”.⁵⁰ Meningen skrivs i slutet av brevet och inget ytterligare om frågan nämns. Smith tvingades lämna West Point i juni 1874 efter att ha blivit found i filosofi och jag drar

slutsatsen att det är detta tillfälle Scott skriver om.⁵¹

Smith skriver om cadet hop, en dans anordnad för third- och first classmen samt deras damer.

I brevet finns aspekter inom alla tre av uppsatsens teman, uteslutning och konfrontation är tydliga medans temat rörande språkbruket inte är lika tydligt men ändå närvarande. Inga plebes är tillåtna på dansen innan de har blivit yearlings och Smith skriver; “no plebe ever has the assurance of dreaming of attending the hops until he shall have risen to the dignity of yearling-third-classmen”.⁵² Smith menar att så länge han var en plebe fanns det ingen risk att han skulle äventyra något genom att gå på en dans. När han har upphöjts till en yearling väcks dock frågor; “[...] as soon as I became a yearling and had the perfect right to go, if I wished, there was a great hue and cry raised that the sanctity of the hop room was to be violated by the colored cadet [...]”.⁵³ Möten hölls och ifall den svarta kadetten kom till dansen skulle dansens ansvariga förklara dansen slut och skicka hem musikanterna. Men Smith skriver vidare i brevet och förklarar att trots en svart kadetts närvaro fortsatte dansen i några veckor. Men när det stod klart att Smiths bror och syster med ytterligare några damer i sällskap skulle komma för att träffa Smith väcktes frågan igen; “This started afresh the old report about the ‘hops’ every one was on the qui vive to get a glimpse of ‘nigger Jim and the nigger wenches who are going to the hops,’ as was remarked by a cadet who went up from guard tent to spread the alarm through camp.”⁵⁴ Alla var på sin vakt för att få en glimt av Jim (Smith) och hans jäntor. Inom några minuter står flera på sin vakt; “[...] with their opera-

50 Scott till Dearest mother. 10/6 1874, HLSP 1, USMA.

51 Scott till Dearest mother, 10/6 1874, HLSP 1, USMA;

Flipper. s. 289.

52 Flipper. s. 299f.

53 Flipper. s. 300.

54 Flipper. s. 300.

(26)

glasses, where taking observations upon those who, as they thought, had come to desecrate the ‘hop’ room”.⁵⁵

Efter dansen ska kadetterna marschera i en parad, Smith var inte i tjänst vid detta tillfälle utan var tillsammans med sina syskon och vänner när en menig soldat dyker upp och ber dem avlägsna sig. Smith skriver hur soldaten hade sagt; “It is near time for parade, and you will have to go away from here.”⁵⁶ Smith blir förvånad och undrar om han är full eller tokig varpå soldaten hade svarat: “[...] that the superintendent had given him orders to allow no colored persons near the visitors’ seats during the parade. ‘I asked him if he recognized me as a cadet.

He said he did. I told him that those were my friends; that I had invited them [...] and that they were going to stay.”⁵⁷ Soldaten förklarar att det inte var något personligt utan att han bara lyder order. Smith tog upp saken med befälhavaren på plats vilken menar att ordern enbart var avsedd för tjänstefolk och rådde soldaten att inte verkställa ordern. Under själva paraden blev Smith nerkommenderad från tjänstgöring och beordrades lägga ifrån sig sin utrustning i vakttältet och på själva planen blev Smith placerad mitt i gruppen av kadetter.

Utan sin utrustning, förklarar Smith, att han ser ut som en fånge mellan de andra kadetterna.

Efter paraden fick Smith även veta att hans sällskap blivit fråntagna stolarna de satt på.

Kapten Alexander Piper hade tillsammans med sin väninna krävt stolarna av Smiths vänner vilket lämnade sällskapet ståendes vid paraden. Smith skriver; “He was president of my second court-martial [...] he actually took away the camp-stools and left them standing”.⁵⁸

6.1.1 Sammanfattning

Tidigare forskning menar att de svarta kadetterna blir uteslutna på skolan vilket båda

källmaterialet bekräftar. Jag menar att det finns två tydliga aspekter av uteslutningen där den ena handlar om protester mot blandandet av svarta och övriga kadetter och den andra

aspekten rör konkret utfrysning eller en form av nonchalerande där man helt enkelt inte bryr sig om de svarta. Bjork skriver om protester mot en beblandning av färgade kadetter med övriga på skolan vilket Scott skriver om dels vid dansen där de avlägsnade sig så fort Smith föll in i med de andra vita kadetterna samt när kadetterna protesterade efter marschen trots att

55 Flipper, s. 300.

56 Flipper. s. 301.

57 Flipper. s. 301.

58 Flipper. s. 302.

(27)

de lät Smith delta i den. Under julaftonens konsert var det en form av tyst protest då nästan ingen gick efter de fick höra att kadetterna skulle sitta längst bak bakom svart tjänstefolk.

Både Ambrose och Crackel skriver om utfrysning där Scott ger ett tydligt exempel på ett nonchalerande när han kort skriver: “everybody but the niggers”⁵⁹ när kadetter slutade på skolan. Brevet där kadetterna protesterade över Smiths befäl över dem visar både på ett protesterande mot beblandning men även tecken på kamratuppfostran och grupptryck, som Ambrose och Crackel också nämner. Scott skriver hur han inte hade klarat av att bli utfryst och följde gruppens beslut att inte låta underställas Smiths kommando. Skolans

tystnadskultur visas även i Scotts brev om övningen där en kadett riskerade att bli cut ifall de lät sig ledas av Smith.

Vid Smiths dans tar avståndstagande och utslutningen tidigt plats genom att möten hölls hur kadetterna skulle agera om Smith trots allt skulle dyka upp på dansen. På paraden gjorde kadetter och befäl tydliga insatser till att visa Smith att han inte var välkommen i deras gemenskap. Dels beordrades han ur rang för att, som han själv skriver, agera fånge bland de övriga kadetterna samt att hans vänner blev fråntagna sina sittplatser.

6.2 Konfrontation

Konfrontationer undersöker situationer där orsakerna kan härledas till de kulturella och sociala skillnader som fanns mellan svarta och vita kadetter. Vid cadet hop skedde en incident mellan Smith och kadett Tyler. Smith som inte var posterad vid den aktuella situationen besökte dansen och satt i bakre delen av tältet tillsammans med sina vänner när kadett Tyler dyker upp och beordrar Smith att spänna ner en tältlina; “I went to do so, when he came there also, and immediately began to rail at me for being so slow, saying he wished me to know that when he ordered me to do anything, I must ‘step out’ about it, and not try to shirk it.”⁶⁰ Smith återvänder till sitt sällskap och får då höra av Tyler igen som frågar varför Smith inte spänt ner linan. Smith hävdar att Tyler egentligen inte har befogenheter att kommendera honom och han (Tyler) får rapportera Smith om det behagar honom. “I went

59 Scott till Dearest mother. 16/6 1872. HLSP 1, USMA.

60 Flipper. s. 300.

(28)

back to the tent and found that either Cadet Tyler or some other cadet had unfastened the tent wall, so I fastened it down again.”⁶¹

Vid antagningen till skolan började även Howard från Mississippi samtidigt som Smith.

Howard klarade inte antagningen och fick lämna skolan. Smith skriver om ett tillfälle under antagningstiden när han och Howard låg och sov; “One night about twelve o'clock some one came into our room, and threw the contents of his slop-pail over us while we were asleep. We got to our door just in time to hear the ‘gentleman’ go into his room on the floor above us”⁶² De ser inte vem det är men på morgonens visitation får de order att leta efter bevis bland skräpet och genom ett brev identifierades gärningsmannen till aspirerande kadett McCord.

McCord lyckades övertyga sin oskuld och händelsen fick inget efterspel vid detta tillfälle.

Några dagar senare fick Howard ett slag i ansiktet av McCord då han enligt Smith stod i vägen för McCord. Smith skriver vad McCord sa: “[...] that d--d nigger didn´t get out of my way when i was going into the boot-blacks shop. For that offence Mr McCord was confined to his room, but was never punished.”⁶³ McCord klarade inte antagningskraven och fick lämna skolan tillsammans med övriga som inte klarade intagningsproven, inklusive Howard.

Nya kadetter patrullerar campusområdet i så kallad police och när Smith patrullerade kunde följande hända;

[...] certain cadets would come into the company street and spit out quids of tobacco which they would call for me to pick up. I would get a broom and shovel for the purpose, but they would immediately begin swearing and abusing me for not using my fingers [...] order me to put down that broom and shovel and not to try to play the gentleman here, ‘for my fingers’

were made to that purpose.⁶⁴

En händelse känd som the dipper difficulty blev Smith beordrad att hämta vatten med hjälp av en hink. När Smith kom till vattenposten stod hans klasskamrat J.W. Wilson framför och drack vatten från en mugg. Smith skriver; “He didn´s seem incline to move, so I asked him to stand aside as I wanted to get water to the guard. He said ”I´d like to see any d—d nigger get water before I get through”.⁶⁵ Smith svarade, “I´m on duty, and I´ve got no time to fool with

61 Flipper. s. 301.

62 Flipper. s. 290f.

63 Flipper. s. 290.

64 Flipper. s. 292.

65 Flipper, s. 292.

(29)

you, and I pushed the pail towards the faucet. He kicked the pail over, and I set it up [...] and then he struck me with his dipper, but hit the brass plate on the front of my hat and broke the dipper.”⁶⁶ Smith ställer sig upp och de börjar bråka vilket drar till sig andra kadetter, “The alarm soon spread throught the camp, and all the cadets came running to the tank and swearing vengeance to the d-d nigger”⁶⁷. Det hela slutade med Smith i arrest och Wilson på sjukan i några veckor varefter han också blev satt i arrest. Händelsen blev föremål för en krigsrättegång där Smith ställdes inför rätten.⁶⁸

Smith skriver om en incident under en söndagsmiddag;

One Sunday, at dinner, I helped myself to some soup, and one cadet, Clark, of Kentucky, who sat opposite me at table, asked me what I meant by taking soup before he had done so. I told him I took it because I wanted it, and that there was a plenty left. He seemed to be insulted at that and asked: Do you think I would eat after a d--d nigger? I replied: I have not thought at all on the subject, and, moreover, I don't quite understand you as I can't find that last word in the dictionary.⁶⁹

Clark tog då upp ett glas och hotade att kasta det på Smith varpå Smith svarade att så fort du har kastat ditt glas kastar jag mitt. Båda blev stoppade av kommendanten vid bordet och beordrades att sluta skapa oordning vid bordet varpå han lät Smith förstå; ”I should not touch any thing on that table until the white cadets were served.”⁷⁰ På väg tillbaka till sitt rum blir Smith attackerad av Clark bakifrån och hamnar i Smiths rum där de fortsätter att slåss.

Utanför står andra kadetter och håller för dörren så att ingen ska komma ut samtidigt som de hejar på Clark med rop som ”kill that d-d nigger” och ”choke him” eller ”put a head on him.”⁷¹

Scotts källor nämner inte mycket om konfrontationer eller handgemäng, varken där han själv eller någon annan är inblandad utan han redogör mest för situationer där blotta närvaron av en svart kadett är tillräcklig för att bli upprörd eller där han verkar tycka det är viktigt att påpeka något rörande ämnet. Till exempel skriver Scott den 18 juni 1871; “every one of the plebes were marched down to the hospital and vaccinated yesterday without respect to color

66 Flipper. s. 292.

67 Flipper. s. 293.

68 Flipper. s. 293.

69 Flipper. s. 297.

70 Flipper. s. 297.

71 Flipper. s. 297.

(30)

or old vaccination marks.”⁷² Men Scott skriver om ett bråk han hörde i badet mellan en svart och en vit kadett, Napier och Fuller. Rutinen för en kadett som vill ta ett bad var att gå upp innan revelj och hänga en handduk på dörren till ett bad.

Our nigger ‘is getting up on his ear’[...]Fuller did it [följde rutinen] and when he went down to get his bath who should be quietly undressing himself in there but Mr Napier. Fuller asked him very politely to leave and Lord Napier just gave Fuller the most horrible cursing I ever heard. I was in the entry and heard it all and afterward he very politely told him he could have it after he was throught and Fuller had to stand and take it all. Lord Napier just blackguards who ever he wants to⁷³

6.2.1 Sammanfattning

Smith ger fler exempel på situationer vilka leder till konfrontation. Ett möjligt antagandet är att Smith har agerat utanför den förväntade sociala ram vita kadetter anser att han ska hålla sig inom och där Smith behöver veta sin plats i den sociala hierarkin. Bjork skriver hur vita kan anse sig själva besitta en högre rang enbart baserat på hudfärg, flera av situationerna Smith skriver om visar att det är ett möjligt antagande. Andra möjligheter är att det helt enkelt kokar över för någon kadett på grund av all stress de får uthärda och att den längst ner i den sociala hierarkin får ta smällen. Till exempel när Clark hoppar på Smith eller bråket vid vattenposten kan vara situationer där det slår över. Incidenten med skräpkorgen visar först på ett förtryck och slutar med en attack på Howard, kanske efter bevis framkommit att den skyldige var kadett McCord. En annan möjlighet då det gick några dagar mellan händelserna kan vara att McCord behövde hävda sig eller visa sitt missnöje med att svarta befann sig på samma skolan som honom själv. McCords agerande kan vara ett utspel om vitas antagna överlägsenhet kombinerat med Feagins teori om systematisk förtryck där han bland annat menar att vita har behövt befästa en rashierarki för att upprätthålla sin högre ställning gentemot färgade människor.

Scott skriver som sagt inte mycket i tillgängliga brev om konfrontationer mellan varken sig själv eller någon annan på skolan. Situationen närmast en konfrontation är vid badet där Scott verkade bli upprörd över Napiers blotta närvaro men även för att Napier stod på sig och hävdade sin plats framför kadett Fuller. Varken Scott eller Fuller verkar vara personer som

(31)

söker sig till bråk och Scott skriver inte om Fuller lät Napier bada klart eller om han tvingades ur badet. Enligt Scott verkar det vanligaste förhållningssättet vara att de vita helt enkelt utesluter de svarta från deras gemenskap. Här kan de inte göra så och det verkar göra Scott väldigt upprörd men utan att blanda sig i situationen.

6.3 Språkbruk

Tidigare teman innehåller många exempel på ord som uttalades utan märkbar hänsyn tagen till mottagaren och detta stycke undersöka ämnet i mer detalj.

Scott nämner både Smith och Napier i sina brev och ofta utan sammanhang eller synbar anledning. I ett långt brev till sin mor nämner Scott kort att Smith fortfarande sitter i arrest och han gjort det sedan hans mor åkte tillbaka hem efter ett besök på skolan.⁷⁴Scott kallar Napier ofta för Lord Napier och Smith benämns ibland som Nigger Jim. Napier var ett namn som förknippades med engelska baroner och Lord användes förmodligen som ett hån. I samma brev Scott skriver om danslektionerna där de inte lät Smith delta med de vita kadetterna citerar Scott en sång vilken handlar om plebes. Sången börjar med; “We are a band of reptiles as ‘plebes’ are generally called”⁷⁵ och i andra versen nämns Napier, och sonen till Brigham Young; “We have a son of Brigham Young a ‘bulled gemman’ too His name it is Lord Napier and we are bound to put him through”⁷⁶

Scott skriver ibland om andra kadetter och berättar ifall det hänt något utöver den dagliga rutinen, både roliga och mindre roliga händelser. Om en vit kadett misslyckas i ett prov eller liknande skriver Scott med empati och uttrycker sin beklagan, tvärt emot Smith eller Napier där han uttrycker något som kan beskrivas som skadeglädje. I ett brev från december 1871 använder Scott ovanstående epitet och berättar att båda sitter i arrest av olika anledningar och att de kommer bli find efter arresten, dvs found deficient, eller straffade med en form av minuspoäng i skolans resultat, så kallade demerits.⁷⁷ Disciplinen var tuff och kadetterna blir bedömda med poäng vilka räknas i skins om de gjort någon otillåtet eller inte följer

reglementet i minsta detalj. De kunde även bli bestraffade genom att behöva göra extra

74 Scott till My dearest mother. 28/6 1871. HLSP 1, USMA.

77 Scott till Dear mother. December 1871. HLSP 1, USMA.

(32)

patrulleringar, så kallad walk extras. Scott illustrerar en känsla han kände tidigt under sin utbildning när en annan vit kadett blev rapporterad för en struntsak; “On the 13th our ‘skins’

begin to count and it makes my blood run cold to think of it for they ‘skin’ for such small things”.⁷⁸

Scott är konsekvent i sitt språkbruk och använder enbart de nedsättande uttrycken nigger/ers eller darkey när han avser en svart människa. Till exempel vid avslutningen där

examinerande kadetter går runt och hälsar på alla; “[...] but the niggers”⁷⁹ eller vid en av de första övningarna där Scott och andra blev tilldelade Smith och vägrar blir; “[...] bossed around by the nigger”⁸⁰ och att det ordnade upp sig genom att; “[...] darkey Smith took the darkey Napier”⁸¹

Den 2 juni 1871 under skolans antagningsprocess berättar Scott att han har klarat sina examinationer i matematik, geografi och historia varpå han tror att han ska klara sig bra på skolan och rapsodiskt flikar in något om en svart, i det här fallet nämner han även att det finns en son till Bringham Young, en mormonledare;

I hear a great many fellows say they do not want to pass their examination because they are treated so roughly but I like it very much the devilling as they call it does not amount to anything at all and I cannot help laughing when they do it to me I get a great deal of scolding for it- there is a darkey here and a son of Bringham Young⁸²

Smits källor har givit många exempel hur vita kunde tilltala eller avse en svart kadett, till exempel under bråket med kadett Clark efter situationen vid middagsbordet där kadetter hejade på Clark genom att säga; ”kill that d-d nigger” och ”choke him” eller ”put a head on him.”⁸³

Smith berättar om sin ankomst till West Point;

I reported there on the 31st of May, 1870, and had not been there an hour before being reminded by several thoughtful cadets that I was ‘nothing but a d--d nigger.’ Another colored

78 Scott to Dearest mother, 11/7 1871. HLSP 1, USMA.

83 Flipper. s. 297.