Innehåll
Detta är LightLab
LightLab Sweden ab (publ) utvecklar och kommersialiserar en unik teknologi för att framställa miljövänligt, energisnålt ljus utan kvicksilver, bly och andra miljöfarliga ämnen. bolaget har byggt upp en unik kompetens, en stark tek- nisk grund och en omfattande patentportfölj inom området fältemission för allmänbelysning. LightLab skall aktivt bidra till att miljövänlig och energisnål ljusteknik får sitt genombrott på hela världsmarknaden via partners som tillver- kare och distributörer. Därutöver arbetar bolaget för att fältemissionstekniken skall komma till användning inom andra områden.
LightLab deltar även i forskning kring en ny typ av miljövänliga vita lysdioder baserade på nanoteknik som väntas få en bred användning inom många områ- den. bland annat inom biofotonik som kan komma att revolutionera medicinsk diagnostik. Med hjälp av ljus i förening med ljuskänsliga nanopartiklar väntas en lång rad sjukdomar kunna diagnostiseras på ett mycket tidigt stadium: Det skapar helt nya möjligheter till medicinsk behandling. LightLab deltar i utveck- lingen av olika nanopartiklar.
LightLab Sweden är listat på Nordic MtF Stockholm och handlas under kort- namnet LLSV MtFb. antalet aktieägare uppgick till fler än 4 000 vid utgången av räkenskapsåret.
Rapporttillfällen
Årsstämma 14 maj 2008
Halvårsrapport 29 augusti 2008
Kommuniké för 2008 27 februari 2009
Årsredovisningar, historiska rapporter och pressreleaser finns tillgängliga på bolagets hemsida, www.lightlab.se
3 2007 i sammandrag Ekonomisk översikt 33 Revisionsberättelse
2007 i SaMMaNDrag
• Betydande genombrott uppnåddes under året för LightLabs kvicksilverfria lågenergilampa. I upprepade tester ger den ett ljusflöde om 1 400 lumen vilket verifierar teknikens möjligheter.
Dessa lampor har reproducerats i längre provserier. Därutöver har enstaka lampor med ljusflöden över 3 000 lumen tillverkats.
• Utvecklingen koncentrerades på att minska energiförbrukning- en och öka livslängden. Det innebär både vidareutveckling av komponenter som elektronik och lyspulver och arbete med att anpassa enskilda komponenter till lampan som en helhet.
• Arbetet med att utveckla nya lysdioder inom EU-projektet NANDOS har varit framgångsrikt. EU har därför godkänt sex månaders förlängning av projektet som nu beräknas avslutas i mars 2009.
• LightLab har etablerat kontor med tillgång till laboratorier vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg.
• Samarbetet mellan LightLab och Kungliga Tekniska Högsko- lan i Stockholm inom biofotonik för medicinska ändamål har inletts som planerat. Ett laboratorium benämnt Ljuslabbet har inretts och bemannats.
• LightLab påbörjade under det fjärde kvartalet en nyrekryte- ring av forskare inom fysik och kemi till laboratoriet i Taipei, Taiwan.
• Koncernens resultat uppgick till -9,6 (-5,7) MSEK. Resultatet per aktie uppgick till -2,62 (-1,94) SEK.
• Två nyemissioner som sammanlagt tillförde 22,1 MSEK säker- ställer finansieringen av bolagets projekt. Likvida medel vid årsskiftet uppgick till 20,2 (8,2) MSEK.
• Fortsatta patentansökningar stärker bolagets patentportfölj ytterligare. Bland annat två PCT-ansökningar och tre ansök- ningar till Europeiska Patentverket.
hiStorik
1996 LightLab AB grundades. Bolaget etableras vid Chalmers Teknikpark i Göteborg.
1997 Ursprungspatent beviljas i Sverige.
1998 Aktien listas på SBI:s väntelista (senare namnändrad till NGM Equitys väntelista).
2000 Aktien flyttas till SBI-listan (senare namnändrad till NGM Equity).
2001 I januari tändes den första lampan byggd på fältemis- sionstekniken inför aktieägare och press.
2002 Beslut fattas om att flytta utvecklingsverksamheten till Taiwan.
2003 Forskningslaboratorium i Taiwan etableras. Under året uppnås ett ljusflöde på 250 lumen.
2004 Ett ljusflöde på knappt 400 lumen uppnås.
2005 Verksamheten inom LightLab AB överförs till LightLab Sweden AB från 15 september. Aktien listas på Nordic MTF Stockholm. Forskning kring en ny teknik för lysdio- der inleds i ett EU-stött projekt mellan universitet och företag i Europa.
2006 Ett ljusflöde på 700 lumen uppnås.
2007 Ett ljusflöde på över 3 200 lumen uppnåddes. Utveck- lingen koncentreras på att minska energiförbrukningen och öka livslängden.
Sedan mitt förra VD-ord har det varit en intensiv tid för LightLab. Forskningsansträngningarna har ökat dramatiskt. Vi arbetar på att optimera ljusutbytet, ytterligare minska energi- förbrukningen samt öka livslängden på lampan. Målet är att LightLab-lampan ska bli ett reellt alternativ till den traditionella glödlampan, dagens lysrör och lågenergilampor.
Samtidigt för vi kontinuerliga diskussioner med potentiella samarbetspartners och kunder, antingen initierade av oss själva eller där vi fått propåer som uppstått ur den allt mer aktuella klimatfrågan. Till dess något konkret kommer ur dessa diskus- sioner får jag tyvärr inte beskriva samtalen närmare. Men sam- manfattningsvis kan man säga att arbetet löper på planenligt.
En stor forskningsgärning med små medel
Det kan vara värt att påminna om vad LightLab lyckats åstad- komma med begränsade resurser. Fältemission för allmänbe- lysning är en kommersiellt oprövad teknik. För en jämförelsevis låg kostnad har vi bedrivit både grundforskning och utveckling.
Varenda beståndsdel i lampan har omprövats, omdefinierats och våra forskare utvecklar nya lösningar till allt, från katod till lyspulver.
Att vi kommit så här långt med de givna resurserna beror på att vi har kostnadseffektiva samarbeten, lagt tidsödande processer i lågkostnadsländer, koncentrerat den egna utveck- lingen på detaljer där vi får störst utväxling och byggt upp en patentportfölj kring detta.
Som ett led i våra ansträngningar att ytterligare höja utveck- lingstakten, har vi byggt ut vårt laboratorium i Taiwan och anställt fler forskare. Vi tillsatte dessutom en ny ledning och styrelse i Taiwan i slutet av mars 2008 för att påskynda och handfast leda arbetet. Vi planerar nu för ytterligare utbyggna- der av laboratoriet och fler nyanställningar.
Det högre tempot har gett positiva resultat under det senaste året. Bland annat uppnådde lampan i början av 2007 ett ljus- flöde på 1 400 lumen. Dessa lampor har därefter kunnat repro- duceras i längre provserier. Vi har senare även lyckats tillverka enstaka lampor med ljusflöden på över 3 000 lumen.
Nästa steg är tester hos potentiella kunder inom den offentliga sektorn. Avsikten är att om cirka ett år kunna offentliggöra konkreta resultat inom dessa områden.
Ägare med tillförsikt
De under året genomförda nyemissionerna, som tillförde 22,1 MSEK, visar på investerarnas tillförsikt om att vi ska lyckas. Vi fick i samband med sommarens emission dessutom nya insti- tutionella ägare i form av Östersjöstiftelsen, Gålöstiftelsen och G&W Kapitalförvaltning.
På extrastämman i mars 2008 valdes en ny styrelse. Flera meriterade personer från forskning och näringsliv är beredda att ställa sin kompetens och tid till förfogande för att LightLabs potential ska kunna infrias.
En forskningsportfölj säkerställer riskspridning Vi har tagit flera avgörande steg mot att skapa en forsk- ningsportfölj av projekt i olika utvecklingsstadier. De nya pro- jekten kan ta vid när projekt som hunnit längre har lanserats, eller sålts.
Den gemensamma nämnaren i vår forskningsportfölj är att alla projekt handlar om energisnålt och miljövänligt ljus för olika ändamål. Portföljen omfattar bland annat funktioner för lam- por, platta TV-apparater och bildskärmar, röntgen och andra former av ljus. LightLab är ett bolag inom den allt hetare Clean Tech-sektorn (Clean Technology). Inga produktområden som vi satsar på får leda till att gifter sprids. Lika viktigt är att LightLabs
VD har orDet
framtida produkter skall bidra till att minska den globala ener- giförbrukningen, den främsta källan till snabbt ökande utsläpp av växthusgaser.
Fler projekt med kommersiell potential
Som exempel på projekt för denna forskningsportfölj kan nämnas en ny typ av billiga lysdioder och biofotonik, ett ungt forskningsområde där ljus används för att diagnostisera och bota sjukdomar.
Det är mot denna bakgrund som vi inlett samarbeten med Göteborgs Universitet och Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
Med Göteborgs Universitet och numera också Linköpings Uni- versitet samarbetar vi i det EU-finansierade forskningsprojektet NANDOS. Målet är att utveckla nästa generations vita lysdioder.
LightLab har rätt att använda resultat från NANDOS-projektet för att utveckla egna produkter utan att behöva betala royalty eller annan ersättning till övriga deltagare. Vi studerar nu en rad tillämpningar inom ramen för projektet.
Tillsammans med KTH har vi under året även etablerat ett ljuslaboratorium i Stockholm. Syftet är att forska kring olika applikationer inom biofotonik med vars hjälp det går att spåra sjukdomar på ett mycket tidigt stadium. Det gör det möjligt att sätta in en framgångsrik behandling medan infektioner och in- flammationer bara märks på molekylnivå. LightLabs kontaktnät i Kina har lett till ett forskarutbyte med Vetenskapsakademin i Shanghai kring detta laboratorium.
Ett Advisory Board för att utveckla forskningsportföljen Vi har bildat ett Advisory Board med några av världens främsta forskare inom de områden som vi verkar. I detta ingår till exempel professor Hajime Yamamoto en av världens ledande
inom lyspulverforskning och professor Eleanor Campbell och Professor Zhong Lin Wang, de två ledande experterna inom fäl- temission och kolnanotuber samt nanoteknologi med zinkoxid.
Dessa toppforskare ska hjälpa oss att utvärdera resultat och utveckla både nuvarande och framtida projekt och områden.
Vi arbetar inte bara för dig…
Som aktieägare kan du vara förvissad om att jag och mina medarbetare gör vårt allra bästa för att du ska få en så hög av- kastning på din investering som möjligt. Att vi alla samtidigt till- sammans kan bidra till en bättre miljö gör ju inte saken sämre.
Tack för ditt förtroende.
Stockholm i april 2008
Bo Madsen Verkställande direktör
Som aktieägare kan du vara förvissad om att jag och mina medarbetare gör vårt allra bästa för att du ska få en så hög avkastning på din investering som möjligt. att vi alla samtidigt tillsammans kan bidra till en bättre miljö gör ju inte saken sämre.
LightLab Sweden AB (publ) huvudsakliga verksamhet består av utveckling och kommersialisering av en unik teknologi för att framställa miljövänligt, energisnålt ljus utan kvicksilver, bly och andra miljöfarliga ämnen. Genom en egen materialforskning och utveckling av nyckelkomponenter har LightLab uppnått följande:
1 Bolaget har byggt upp en spjutspetskompetens inom ett unikt område på den internationella belysningsmarknaden.
2 Möjlighet att utnyttja spin off-produkter från forskningen inom fler tillämpningsområden.
3 Full kontroll över hela processen fram till försäljning av rättigheter.
Bolaget bedriver forskning och utveckling i Sverige och Taiwan. I Göte borg bedrivs grundforskning kring material som sedan färdig- ställs i Taipei till funktionella komponenter där även tillverkning av prototyper, testning och verifiering genomförs. I Göteborg bedrivs även forskning kring vita lysdioder baserade på zinkoxid i nanostruk- turer. Forskningen finansieras av EU inom ramen för NANDOS-pro- jektet. I Stockholm bedrivs forskning inom biofotonik tillsammans med Kungliga Tekniska Högskolan i ett gemensamt laboratorium.
Affärsidé
LightLab skall utveckla och kommersialisera innovationer base- rade på energisnål och miljövänlig ljusteknik.
Övergripande strategi
När det gäller fältemissionslampor skall LightLab inte bedriva produktion i egen regi utan avser att sälja licenser till etable- rade tillverkare på belysningsmarknaden. Dessa kan därigenom erbjuda sina kunder energisnåla och miljövänliga produkter till- verkade i egna fabriker under egna namn.
Strategin utgår från de redan starka relationerna som finns mel- lan befintliga tillverkare, distributörer och återförsäljare. Genom
VerkSaMheteN
komponenten i energisparlampan, samt bistå med teknisk ex- pertkunskap kring produktspecifikationer och produktionskrav.
Forsknings & utvecklingsstrategi
LightLab bedriver grundläggande forskning och utveckling kring ny energisnål teknik att alstra ljus och som är fri från farliga tungmetaller som till exempel kvicksilver.
Patentstrategi
Genom att utveckla ny spjutspetsteknologi skapar LightLab unika och konkurrenskraftiga produkter för konsumentmarknaden. Light- Lab har en väl utvecklad patentstrategi för att skydda sina kritiska teknologier och rättigheter. Patentportföljen består av tre patent- familjer med över tio godkända avgörande patent kring lampans olika delar. LightLabs forskning genererar fortlöpande patenterbara resultat. Tre nya patentansökningar har förberetts under 2007. Des- sa lämnades till Europeiska Patentverket (European Patent Office) under januari 2008. Därutöver har två PCT ansökningar gjorts.
Organisation och personal
Koncernen omfattar moderbolaget LightLab Sweden AB (publ) med dotterbolaget LightLab Asia Corp. i Taiwan.
Dotterbolaget LightLab Asia (Corp.) ansvarar för det praktiska utvecklingsarbetet. Det omfattar bland annat hållbarhets- och funktionstester samt att optimera tillverkningen. Lokalerna har utökats och anpassats för fysikaliska och kemiska experiment samt optimerats för effektiv småskalig tillverkning av lampor.
Under året har extra resurser hyrts in i form av konsulter med tidsbegränsade uppdrag för specifika uppgifter.
Efter framgångar i utvecklingen under fjolåret kommer verksamhe- ten i Taipei att expandera under 2008 för att ytterligare öka tempot i utvecklingen. Under fjärde kvartalet påbörjades en rekryteringspro- cess. Avsikten är att under första halvåret anställa ytterligare minst
Lamptillverkare Varumärkesägare
katod
L i g h t L a b
Upphandling
Affärsmodellen
Strategisk komponent
Licens
Tekniskt kunnande
Egen tillverkning alternativt licensiering
Under 2007 gjordes viktiga framsteg i utvecklingen av den mil- jövänliga energisparlampan. Första kvartalet uppnåddes ett ljus- flöde på över 1 400 lumen, enligt mätningar utförda av SEMKO.
Därmed överträffades det tidigare målet om ett ljusflöde på 600 lumen, motsvarande en 60 watt glödlampa. Lampor med 1 400 lumens ljusflöde är idag reproducerbara i längre serier.
Under sommaren uppnåddes ljusflöden på över 3 200 lumen.
Livslängden för dessa lampor är dock fortfarande kort. De lam- por som bolaget kan framställa med acceptabel livslängd mot- svarar en ljusstyrka på 800 lumen och avger ett jämt och be- hagligt sken.
Fokus 2008
Under andra halvåret 2007 koncentrerades utvecklingen på att minska energiförbrukningen och öka livslängden. Arbetet inne- varande år inriktas på att fortsätta optimera både komponenter och hur dessa fungerar tillsammans.
Målet är att de första testerna av LightLabs teknik skall ske i offentlig miljö inom cirka ett år.
Katoden
Hittills har katoden varit den komponent som ägnats mest ar- bete. Under de senaste två åren har tillverkningsprocessen för katoden väsentligt förbättrats. Det har gett en yta av mycket små spetsar i nanostorlek, jämt fördelade och med samma höjd vilket är en förutsättning för ett jämt ljusutbyte och en lång livs- längd. Under året fortsätter arbetet med att förfina katoden för att ytterligare förbättra ljusutbyte och livslängd. Därutöver pågår arbete med att produktionsanpassa katoden.
Anod och lyspulver
Anoden består av lampglaset belagt med lyspulver och ett ge-
LightLabS MiLJÖVäNLiga eNergiSParLaMPa
nya lyspulver samt fortsätta optimera beläggningsmetoden, samverkan mellan katod, anod och elektronik, skall ljusutbyte och livslängden på lampan successivt ökas.
Ett fördjupat samarbete kring utveckling av lyspulver inleddes under 2007 med en av världens större lyspulvertillverkare. Det arbetet har hög prioritet under 2008.
Elektroniken som styr eltillförseln till lampan är av avgörande betydelse för hur strömsnål lampan blir. Målet är att under 2008 – 2009 sänka elförbrukningen till cirka 30 procent av en motsvarande glödlampas. Det bedöms räcka för att kunna kom- mersialisera tekniken för vissa tillämpningar. Därefter väntas en fortsatt utveckling av elektroniken leda till att elförbrukningen kan minskas ytterligare.
Fördelar
Ur ett kundperspektiv är fördelarna med LightLabs teknik jäm- fört med andra lågenergilampor främst:
• Helt fri från kvicksilver, bly och andra tungmetaller. Dagens lågenergilampor och lysrör innehåller en liten mängd kvick- silver, vanligen mellan 4 – 10 milligram. Många glödlampor innehåller en liten mängd bly i glaset och i fotens lödning.
Lyspulver kan innehålla bland annat kadmium.
• Katoden är kall vilket innebär att den avger mycket mindre värme än en glödlampa.
• Energisnål jämfört med glödlampor, den förhärskande tekni- ken för belysning.
• Kan förses med dimmerfunktion som reglerar ljuset steglöst.
• Möjlig att tända med omedelbar verkan. Lågenergilampor och lysrör kan ta tid att tända och kan blinka på ett icke önskvärt sätt.
Konkurrerande teknik
Utvecklingen av en miljövänlig lågenergilampa baserat på fälte- mission har pågått i LightLabs regi i drygt ett decennium. Led- ning och forskare har kontinuerligt bevakat utvecklingen inom området och har bevistat ett stort antal konferenser av betydelse för företagets verksamhet.
Under denna tid har ingen forskning inom området presente- rats i vetenskapliga publikationer, på konferenser eller i andra sammanhang. Inte heller har lamptillverkare eller någon annan presenterat utveckling kring fältemmission med undantag för Hitachi som inte utvecklar tekniken för allmänbelysning.
Under det senaste året har dock fältemissionstekniken mött ett nyvaknat intresse. Dels för att LightLab på ett antal konferenser bevisat att principen fungerar och att utvecklingen av en kom- mersiell produkt går framåt. Dels för de ökande kraven på både
Katod av kolmaterial (-) som behandlas för att skapa en yta med mycket små skarpa spetsar (nanoteknologi)
Insidan av ett glasrör beläggs med lyspulver (luminescerande) och utgör en anod (+) Kolmaterialet innesluts i glasröret i vakuum Spänning mellan kolspetsarna (-) och lyspulvret (+) Elektroner alstras från spetsarna och flödar till lyspulvret (fältemission)
Lyspulvret lyser (luminescerar)
LightLabs teknik bygger på två fysikaliska fenomen benämnda fältemission och katodluminicens. Enkelt förklarat innebär det att ljus skapas genom att ett elek- tronflöde genereras i en kall katod av kol i lampans mitt. Elektronerna emitteras, skickas ut, från katoden och träffar insidan av ett lampglas i vakuum belagd med ett luminescerande pulver och ett mycket tunt skikt av aluminium, varvid ljus uppstår. Grundprincipen för katodluminicens är känd sedan länge och används bland annat i TV-apparater. Ingen, förutom LightLab, utvecklar tekniken för allmänbelysning.
miljövänlig och energisnål belysning. Dagens lysrör och energi- sparlampor är energieffektiva men kräver en liten mängd kvick- silver för att alls fungera och därför pågår ett intensivt arbete med att hitta miljövänliga alternativ.
De stora lamptillverkarna satsar i varierande utsträckning på att utveckla lysdioder (LED, Light Emitting Diode) för allmänbe- lysning. Exempelvis Philips som presenterat mycket påkostade belysningspaneler med många inbyggda dioder. Ännu har dock inga lösningar presenterats som tillnärmelsevis kan konkur- rera med dagens energisparbelysning i ekonomiskt hänseende.
LightLabs bedömning är att avancerade paneler baserade på lysdioder kommer att hitta vissa nischer i marknaden, men att den stora marknaden för miljövänlig energisparbelysning kräver helt andra lösningar. LightLabs lampa för allmänbelysning krä- ver inga nya armaturer och installationer utan skall fungera i all standardiserad armatur i världen.
Marknaden efterfrågar energisnål och miljövänlig belysning. En teknik som därför väntas växa snabbt under kommande år är lysdioder. Dessa har länge funnits inom alla typer av elektronik som olikfärgade små signallampor. Under senare år har lysdioder börjat användas inom en rad områden som ficklampor, punktbe- lysning, nödljus, i bilars positionsljus med mera.
Lysdioder är mer energieffektiva än till och med lågenergilampor och håller upp till 60 gånger längre än en vanlig glödlampa. Des- sa avger dock ett riktat och betydligt svagare ljus än glödlampor.
Tekniken konkurrerar därför inte direkt med LightLab-lampan.
Det inledda projektet kring en ny typ av lysdioder belastar inte heller utvecklingen av ljus baserat på fältemissionstekniken.
Tvärtom förväntas lysdiodutvecklingen ge nya kontaktytor och kunskaper som kan påskynda utvecklingen av lampan och fram- tida spin off-produkter. På sikt kan projektet också bidra till att bredda verksamheten i bolaget.
NANDOS
Inom det EU-stödda projektet NANDOS (Nanophotonic and Nanoelectronic Devices from Oxide Semiconductors) utvecklas nästa generation vita lysdioder baserade på zinkoxid i nano- strukturer. Koordinator är Magnus Willander, professor vid både Göteborgs och Linköpings universitet och en av Sveriges mest erfarna forskare kring material i nanostrukturer.
Projekttiden löpte enligt det ursprungliga avtalet i tre år och skulle ha avslutats i augusti 2008. EU har godkänt sex månaders förlängning och ny avslutning beräknas till mars 2009. Utveck- lingen har hittills fortlöpt enligt plan med goda resultat.
I projektet får självorganiserande zinkoxidbaserade nanotrådar växa i låg temperatur på olika substrat, även billiga material som glas och plaster. Lysdioderna är mycket små, bara bråkdelar av millimetrar och avger UV-ljus eller ett synligt vitt ljus. Dessa lys- dioder kan komma att revolutionera belysningsmarknaden då de teoretiskt är enklare och väsentligt billigare att tillverka än dagens lysdioder och dessutom mer energieffektiva.
På sikt kan tekniken komma att användas i en lång rad tillämp- ningar som displayer och belysningspaneler i olika storlekar ända upp till dagens platta TV-apparater. En viktig del i projektet är att studera möjligheterna att optimera tillverkningsprocessen.
Målet är att LightLabs deltagande i NANDOS skall resultera i lysdioder som kan ta betydande marknadsandelar inom tre till fyra år.
Marknaden för vita lysdioder har vuxit till 4 miljarder USD under de senaste tio åren. De senaste marknadsundersökningarna pe- kar entydigt på att marknaden kan komma att fördubblas under den kommande femårsperioden
Deltagare förutom Göteborgs och Linköpings universitet är uni- versitet i Tyskland, Frankrike och Grekland samt Osram OptoSe- miconductors i Tyskland.
LightLab erhåller sammanlagda bidrag på 188 700 EUR (cirka 1,7 MSEK) under en treårsperiod. Till och med 2007 har bolaget er- hållit motsvarande 1,2 MSEK. LightLab har rätt att använda resul- tat från NANDOS-projektet för att utveckla egna produkter utan att betala royalty eller annan ersättning till övriga deltagare.
Projektets hemsida: http://www.nandos.tu-bs.de/
ForSkNiNg kriNg LYSDioDer
Biofotonik
Under fjärde kvartalet 2007 förmedlade LightLab ett forskarut- byte mellan Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockolm och kinesiska vetenskapsakademien i Shanghai. I början av 2008 har ett ljuslaboratorium inretts och bemannats vid institutionen för teoretisk kemi, KTH Biotechnology. Institutionen har, under ledning av professor Hans Ågren, under lång tid byggt upp en gedigen kompetens inom bland annat biofotonik, vilken är den unga vetenskap som Ljuslabbet skall arbeta inom.
Biofotonik (biophotonics) omfattar metoder för att med hjälp av ljus avbilda, detektera och manipulera biologiskt material. Enkelt uttryckt handlar det om teknik som kompletterar dagens rönt- gen och magnetkameror, men med fördelen att biofotoniken kan spåra förändringar på molekyl- och cellnivå. Därmed blir det möjligt att identifiera förstadier till sjukdomar.
Så här fungerar den teknik som utvecklas vid KTH:
Mycket små ljuskänsliga nanopartiklar (kallas även kvantprickar) tillsätts i ett cellprov eller ett urinprov, alternativt injiceras i krop- pen. Sedan belyses provet eller den kroppsdel som skall under- sökas med ett infrarött ljus. Partiklarna är skräddarsydda för att
”fastna” på de specifika protein som bildas vid olika sjukdoms- tillstånd. När sedan provet belyses med ett infrarött ljus så lyser de ytterst ljuskänsliga nanopartiklarna upp och på så sätt identi- fieras proteinet och därmed sjukdomen.
Eftersom biofotoniken kan upptäcka kritiska tillstånd på mole- kylnivå ger det helt nya möjligheter till medicinsk behandling.
Åtgärder kan sättas in på ett mycket tidigt stadium vid en in- fektion eller inflammation. En förhoppning är att tekniken skall kunna användas för snabb och enkel diagnos av några av mänsklighetens stora gissel som tuberkulos och HIV.
Den forskning som bedrivs inom Ljuslabbet fokuserar på en ny typ av nanopartiklar som skall vara lätta att detektera och ge en hög precision i diagnostiken. Partiklarna beläggs med ett eller flera skikt av exempelvis zinkoxid som ytterligare förstärker de- ras ljusegenskaper. Partiklarna kopplas sedan kemiskt ihop med sökarmolekyler så att de kan nå sina biologiska mål.
En ambition i projektet är att utveckla prototyper till enkla hand- hållna instrument med vilka prover av sjukdomar som turbeku- los snabbt kan tas i exempelvis urin. Instrumenten skall vara så lätthanterliga och billiga att de kan användas på landsbygden i utvecklingsländer för snabbtester av stora människogrupper.
LightLab deltar i första hand i utvecklingen av nanopartiklarna.
Även lysdioderna i NANDOS-projektet kan komma till använd- ning i biofotonikprojektet.
LightLab verkar på marknaden för miljöteknik (Clean Tech) inom segmentet allmänbelysning. Området har fått ett stort fokus un- der de senaste åren på grund av klimatfrågan. Belysning svarar för en betydande del av utsläppen av växthusgaser eftersom merparten av all elproduktion i världen sker med fossilbränslen.
Belysningens elförbrukning
Världens totala elförbrukning för belysning uppgick till 2 651 TWh (terawattimmar) 2005. Det motsvarar 19 procent av den totala elkonsumtionen. Kommersiella lokaler och kontor står för den största delen av användningen enligt Eurelectric, den euro- peiska el-industrins organ.
I Sverige svarar belysning för nästan en fjärdedel av hushållens elanvändning, motsvarande 3,5 – 4 TWh enligt Energimyndighe- ten som beräknar att förbrukningen enkelt skulle kunna halve- ras om varje hushåll bytte ut de tio mest använda glödlamporna mot lågenergilampor. Det visar vilka besparingspotentialer som finns i belysningen.
Belysningsmarknaden
Den globala belysningsmarknaden omsätter uppskattningsvis 400–500 miljarder kronor och är till sin karaktär mogen och väl konsoliderad. Ledningen för LightLab gör bedömningen att det varje år säljs mer än 20 miljarder glödlampor och bortåt två mil- jarder lågenergilampor.
De tre största tillverkarna Osram, General Electric och Philips svarar sammantaget för uppskattningsvis 75 procent av den globala marknaden. Branschstrukturen är fragmenterad med många aktörer i alla led. Stora och små tillverkare levererar såväl till egna som till konkurrerande tillverkares distributörer. Produk- terna säljs dels under tillverkarnas egna varumärken, dels under detaljhandelns egna private labels som ökar sina marknadsan- delar kraftigt.
Hård konkurrens och svag lönsamhet präglar branschen som hel- het. Under många år har branschen saknat nya produkter som kan stärka lönsamheten. Den senaste större innovationen var lågenergilampan. Likt alla branscher letar belysningsbranschen kontinuerligt efter nya produkter och produktgrupper som kan säljas med högre marginal.
Krav på utfasning av glödlampor
Allt starkare krafter i många länder och regioner vill förbjuda vanliga glödlampor för att minska elförbrukningen och därmed utsläppen av växthusgaser och miljögifter från elproduktion. I glödlampor omvandlas endast 5 procent av elenergin till ljus, 95 procent till värme. Den alstrade värmen kyls sedan i varma regioner bort i klimatanläggningar vilket ytterligare ökar elför- brukningen.
Inom EU pågår ett arbete att fasa ut glödlampor som redan i år kan komma att resultera i ett förslag med tidplan för unio- nens 27 länder. Det skall ses mot bakgrund till det klimatpaket som presenterades 23 januari 2008 och som ställer stora krav på minskad energiförbrukning, minskade utsläpp av koldioxid och övergång till miljövänlig energiproduktion inom unionen.
Australien har beslutat att fasa ut glödlamporna från 2010. I Ka- nada och i den amerikanska delstaten Kalifornien pågår sedan länge diskussioner om att gå samma väg. I fler länder har samtal om detta kommit igång. Även inom belysningsindustrin pågår ett liknande arbete. Philips VD har i ett officiellt uttalande sagt att företaget skall sluta tillverka vanliga glödlampor 2010.
Ökad elförbrukning driver på
I höstas slog OECD:s energiorgan IEA, International Energy Agency, larm. IEA konstaterade i sin årliga rapport World Energy Outlook 2007 att utsläppen av växthusgaser ökar snabbare än tidigare beräkningar. Bakgrunden är en mycket snabb tillväxt i
MarkNaDeN
många länder, särskilt i de stora ekonomierna Kina och Indien.
Det innebär att behoven av ny elkraft växer snabbt. Det enklaste sättet att tillföra stora elmängder är kolkraft.
Till 2030 kommer världens energiförbrukning att stiga med över 50 procent. Utvecklingsländer, främst Kina och Indien, svarar ensamma för tre fjärdedelar av tillväxten. 2030 svarar fossila bränslen fortfarande för 84 procent av energin i världen. Kol, som är det ”smutsigaste” fossila bränslet ökar med hela 70 pro- cent. Därför ökar också utsläppen av växthusgaser med drygt 50 procent under denna tid. Redan i år är Kinas utsläpp större än USA:s. 2015 seglar Indien upp som trea i utsläppstoppen.
Koleldning släpper därutöver ut en rad miljögifter som kvicksil- ver och andra tungmetaller.
Vad som krävs enligt IEA är en ”exceptionellt snabb och kraftig åtgärdsplan som stöds av alla länder, en satsning utan motstycke på teknikutveckling som medför stora kostnader”. Annars fort- sätter koldioxidhalten att stiga kraftigt från dagens rekordhöga nivå. IEA tror mycket på handel i utsläppsrätter och förespråkar energisparande. Organet tar inte upp problemet med belysning då det sedan tidigare är känt hur stora besparingar som kan göras med energisnålare belysning.
Kvicksilver ökande problem
Problemet vid en övergång till lågenergilampor och lysrör är att kvicksilverutsläppen då kommer att öka när dessa kasseras. Låg- energilamporna är således miljöfarliga och under de senaste åren har politiker och beslutsfattare i ökande omfattning uppmärk- sammat riskerna med fortsatt användning av denna teknik.
I många länder är kvicksilver förbjudet i de flesta tillämpningar.
Lysrör och lågenergilampor är tills vidare undantagna på grund av att det idag inte finns något kommersiellt miljövänligt alter- nativ till glödlamporna. När ett miljövänligt alternativ introdu- ceras förväntas EU, men även länder som Australien förbjuda kvicksilverbaserade ljuskällor.
LightLabs teknik lämpar sig väl för att ersätta både glödlampor, lysrör och lågenergilampor eftersom lampan inte innehåller kvicksilver och därför är ett miljövänligt framtidsalternativ.
riSker oCh riSkhaNteriNg
En investering i en noterad aktie är alltid förenat med ett riskta- gande. LightLab är ett forskningsintensivt bolag och beroende av de resultat som uppnås genom den forskning och utveck- ling som bedrivs. Det är svårt att förutse när i tiden forskning och utveckling kan leda fram till kommersiellt gångbara pro- dukter. Därutöver agerar LightLab på en marknad som är ut- satt för påverkan från konsumenter och lagstiftare att minska energiförbrukning och miljöpåverkan. Även här är det svårt att bedöma vilka effekter förändringar i omvärlden kommer att få för företaget. Nedan redogörs för några av de riskfaktorer som styrelsen anser bör beaktas. Riskfaktorerna har inte framställts i någon prioritetsordning och gör heller inte anspråk på att vara heltäckande.
Risker med affärsmodellen och marknadslansering Lågenergilampan är såvitt LightLab känner till den enda pro- dukten på marknaden som är baserad på fältemissionstekniken.
Därför är det svårt att bedöma vad marknadsvärdet kan bli vid lanseringen. För att minimera risken avser bolaget att låta tillver- kare köpa licenser av oss i stället för att bygga upp och binda kapital i tillverkningsresurser, distributions- och försäljnings kanaler i egen regi.
Konkurrens Riskerna här är att:
• Något företag tagit fram en ny teknik eller radikalt minskat kvicksilvernivåerna i existerande lågenergiprodukter som idag ännu inte offentliggjorts.
• Lysdioder utvecklas enligt helt nya metoder för att täcka in allmänbelysning.
• Andra aktörer har kommit längre fram i utvecklingen av fält- emissionsteknik.
I dagsläget gör vi bedömningen grundat på vår kunskap om be-
någon annan utvecklat en direkt konkurrerande lampa baserad på samma teknik. Risken ökar dock om bolaget mot all förmodan inte lyckas sänka energiförbrukningen ned till utlovade nivåer.
Beroende av nyckelpersoner och medarbetare
LightLab är beroende av ett antal nyckelpersoner för att utveck- lingen av den kvicksilverfria lågenergilampan skall kunna slut- föras.
Intjäningsförmåga och framtida kapitalbehov
I och med att det är svårt att bedöma det framtida marknadsvär- det och när i tiden en kommersialisering kan ske, så är det svårt att bedöma framtida intäkter. Dröjer lanseringen ökar självklart behovet av kapital.
Den framtida marknadsutvecklingen
Det är bolagets bedömning att miljöaspekterna kommer att få ett betydande inflytande på marknadsutvecklingen av allmän- belysning. Krav på miljövänliga lågenergialternativ kommer att driva efterfrågan. Normala glödlampor kommer att utsättas för prispress eller till och med riskera inkurans. Utsikterna för Light- Lab är avhängiga av att lagstiftare och allmänhet anser att kvick- silvernivåerna i de existerande lågenergilamporna är för höga.
Valutakursförändringar
Omfattningen av inköpt material och tjänster i utländsk valuta bedöms inte medföra någon större valutaexponering. Netto- tillgångarna i LightLab Asia Corp. omräknas enligt dagskurs- metoden.
Patent
LightLab arbetar kontinuerligt med att skydda våra utvecklings- satsningar. Samtidigt som patent skyddar offentliggör de också tekniken, vilket under vissa förutsättningar kan göra bolaget mer sårbart för angrepp. LightLabs strategi för att förhindra att patenten kringgås, är att registrera ett antal grundpatent och därefter lägga ut ett antal s k kringpatent. Denna strategi be-
aktieN
LightLab AB (publ) ”Gamla LightLab”
Totalt antal aktier Förändring av aktiekapital kr
Totalt aktie- kapital kr
Nominellt belopp kr
År Transaktion A-aktier B-aktier
1996 Nyemission 10 750 000 10 000 000 10 750 000 1,00
1997 Nyemission 1 030 000 1 030 000 11 780 000 1,00
1998 Nedsättning av ak 9 675 000 927 000 -6 479 000 5 301 000 0,50
1998 Nyemission 9 675 000 1 099 000 86 000 5 387 000 0,50
1998 Nyemission 9 675 000 5 099 000 2 000 000 7 387 000 0,50
1999 Omstämpling 6 750 000 8 024 000 - 7 387 000 0,50
1999 Nedsättning av ak 6 750 000 8 024 000 -6 648 300 738 700 0,05
2000 Omstämpling 1 500 000 13 274 000 - 738 700 0,05
2000 Nyemission 1 500 000 28 048 000 738 700 1 477 400 0,05
2001 Nyteckning/optioner 1 500 000 28 145 000 6 850 1 484 250 0,05
2001 Nyemission 1 500 000 57 870 000 1 477 400 2 968 500 0,05
2001 Nyemission 1 500 000 60 280 260 120 513 3 089 013 0,05
2003 Nyemission 1 500 000 63 280 260 150 000 3 239 013 0,05
2003 Nyemission 1 500 000 69 912 260 331 600 3 570 613 0,05
2003 Nyemission 1 500 000 72 086 160 108 695 3 679 308 0,05
2004 Nyteckning/optioner 1 500 000 73 045 960 47 990 3 727 298 0,05
2004 Nyemission 1 500 000 111 818 940 1 863 649 5 590 947 0,05
2004 Nyemission 1 500 000 127 818 940 800 000 6 390 947 0,05
2005 Nyemission 1 500 000 286 092 615 7 988 683,75 14 379 630,75 0,05
LightLab Sweden AB (publ) ”Nya LightLab”
Förändring Antal aktier Förändring av
aktiekapital kr
Totalt aktie- kapital kr
Kvot värde kr
År Transaktion A-aktier B-aktier A-aktier B-aktier Totalt
2005 Nyteckning 0 0 1 000 0 1 000 100 000,0 100 000,0 1,00
2005 Nyemission m m 14 000 2 860 927 15 000 2 860 927 2 875 927 475 184,8 575 185,4 0,20
2006 Nyemission 0 30 000 15 000 2 890 927 2 905 927 6 000,0 581 185,4 0,20
2007 Nyemission 0 500 000 15 000 3 390 927 3 405 927 100 000,0 681 185,4 0,20
2007 Nyemission 0 265 000 15 000 3 655 927 3 670 927 53 000,0 734 185,4 0,20
2007 Nyemission* 0 734 185 15 000 4 390 112 4 405 112 146 837,0 881 022,4 0,20
* Pågående nyemission som per den 31 december 2007 ej registrerats.
Ägarstruktur per den 22 Februari 2008*
Nr Ägare A-aktier B-aktier Antal aktier Antal röster Kapital % Röster %
1 Östersjöstiftelsen 0 489 795 489 795 489 795 11,12 10,79
2 Ronnie Berggren 0 236 599 236 599 236 599 5,37 5,21
3 SIS Segaintersettle AG 0 171 984 171 984 171 984 3,90 3,79
LightLab Swedens aktie är noterad på NGM Nordic MTF under kortnamnet LLSW-MTF-B och ISIN-koden för B-aktien är SE0001535568. Aktiekapitalet i LightLab uppgår vid utgången av 2007 till 734 185,4 kr fördelat på 3 670 927 aktier. Bolaget har två aktieslag, där varje aktie har lika rätt till bolagets till- gångar men där varje aktie av serie A berättigar till tio röster och varje aktie av serie B till en röst. Antalet A-aktier uppgick vid utgången av 2007 till 15 000 och antalet B-aktier till 3 655 927.
LightLab Sweden AB inledde sin verksamhet först under 2005.
Bolaget har tidigare varit vilande. Då verksamheten är identisk med den tidigare verksamheten i LightLab AB, presenteras nedan relevant information även för LightLab AB.
Ägarstruktur
Nedan redovisas ägarstrukturen per den 22 februari 2008 efter registrering av den vid utgången av 2007 pågående nyemissionen.
Antalet aktieägare uppgick vid tidpunkten till över 4 000 st. De tio största aktieägarna innehade samtidigt 35,67% av kapital och 35,60% av röster i bolaget. Emissionen var vid årsskiftet avslutad och fullt betald men ännu ej registrerad hos Bolagsverket.
Största ägare efter registrerad emission är Östersjöstiftelsen, som även var största ägare vid årsskiftet.
Nyemissionen ökade antalet aktier med 734 185 st B-aktier och aktiekapitalet med 146 837 kr. Totalt aktiekapital efter nyemis- sionen uppgår till 881 022,4 kr fördelat på 15 000 aktier av serie A och 4 390 112 aktier av serie B.
500 1 000 1 500 2 000 2 500
2 5 10 20 40 30 60 50
JAN 2007
FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC
B-Aktien OMX Stockholm_PI
Remium Small Cap Index Omsatt antal aktier 1000-tal (inkl.efteranm.)
© NASDAQ OMX
FÖrVaLtNiNgSberätteLSe
Detta är LightLab Sweden AB (publ)
LightLab Sweden AB (publ) utvecklar och kommersialiserar en unik metod att framställa miljövänligt, energisnålt ljus utan kvicksilver, bly och andra miljöfarliga ämnen.
Genom att använda LightLabs lösningar kan aktörerna på belysningsmarknaden stärka sina varumärken. Strategin bygger på redan starka relationer mellan till- verkare, distributörer och konsumenter. LightLab skall inte tillverka lampor utan aktivt bidra till att miljövänlig och energisnål ljusteknik får sitt genombrott på den internationella marknaden.
Fördelarna med LightLabs teknik jämfört med lågenergilampor är främst:
• Helt fri från kvicksilver och bly
• Ljuset kan steglöst dämpas som i en glödlampa
• Minskad energiförbrukning
• Fungerar även när det är kallt
• Tänds och släcks utan fördröjning
• Är oberoende av storlek och form
LightLab Sweden har 4 200 aktieägare i mer än tio länder.
2007 i korthet
Under 2007 gjordes viktiga framsteg i utvecklingen av den miljövänliga energi- sparlampan. Första kvartalet uppnåddes ett ljusflöde på över 1 400 lumen, enligt mätningar utförda av SEMKO. Därmed uppnåddes med råge det tidigare målet om ett ljusflöde på 600 lumen, motsvarande en 60 watt glödlampa. Under sommaren uppnåddes ljusflöden på över 3 200 lumen.
LightLabs energisparlampa visades för första gången officiellt på en internationell konferens för lyspulver i Seoul mars 2007. Mottagandet bland de deltagande lys- pulver-, display- och belysningsexperterna var positivt både vad gäller teknik och prestanda. I samband med årsstämman i maj visades olika varianter av lampan för pressen och stämmodeltagarna.
Därefter har utvecklingen gått in i en ny fas med fokus på att minska energiför- brukningen och öka livslängden. De olika grundkomponenterna i lampan har suc- cessivt utvecklats och anpassats för att fungera tillsammans. LightLab kontrollerar alla steg i den tekniska processen.
Ett betydande arbete har lagts på att utvärdera lyspulver från många leverantö- rer. Det har gett bolaget viktiga kontakter samt en god insikt i lyspulvrets kemi.
Ett fördjupat samarbete kring utveckling av lyspulver inleddes med en av världens större lyspulvertillverkare. Dessutom har arbete inletts på att ta fram en effektiv och billig elektronik.
Tekniken bakom lampan kan även komma till användning i andra tillämpningar.
Under 2008 utvärderas två sådana projekt.
Parallellt fortsätter arbetet med att utveckla nya lysdioder (LED) baserade på zink- oxid inom EU-projektet NANDOS samt nya tillämpningar för dessa lysdioder.
Under året har arbetet på att stärka bolagets patentportfölj fortsatt genom att ett antal nya patentansökningar påbörjades.
Organisation och personal
Koncernen omfattar moderbolaget LightLab Sweden AB (publ) med dotterbola- get LightLab Asia Corp. i Taiwan. Dotterbolaget Bright Europe AB upphörde med verksamheten vid årsskiftet 2006-07 i enlighet med styrelsens beslut.
Dotterbolaget LightLab Asia Corp. ansvarar sedan början av 2003 för alla prak- tiska tester i utvecklingsarbetet och primär utvärdering av tester. Verksamheten är uppbyggd för att på ett så effektivt sätt som möjligt tillverka provlampor i små serier.
Under 2007 har lokalytan i Taiwan fördubblats. Två nya laboratorier har byggts, det ena för fysiska och det andra för kemiska experiment. Övriga ytor har organi- serats för att fungera optimalt för småskalig tillverkning.
Vid årets slut hade bolaget fyra anställda varav tre i Taiwan. Under året har extra resurser hyrts in i form av konsulter med tidsbegränsade uppdrag för specifika uppgifter. Under fjärde kvartalet påbörjades en nyrekrytering. Avsikten är att an- ställa ytterligare tre till fyra forskare med placering i Taipei under första kvartalet 2008 för att öka utvecklingstakten.
Ett hyreskontrakt med Chalmers Fastigheter AB i Göteborg har tecknats. Kon- traktet, som gäller från 1 februari 2008, avser hyra av lokaler i forskarhuset och fysiklabbet. Lokaliseringen medför att LightLab har nära till forskningscentra av betydelse för bolaget.
Nya patentansökningar
LightLab Swedens patentstrategi skyddar kritiska teknologier och rättigheter.
Patentportföljen består av tre patentfamiljer med över tio godkända avgörande patent kring lampans olika delar.
Utöver detta har LightLab ett antal ytterligare patent under ansökan, bland annat två PCT-ansökningar och tre ansökningar till Europeiska Patentverket (European Patent Office). PCT-ansökningarna har under året färdigställts med positivt resul- tat och därefter fullföljts i ett antal nyckelländer.
Två nya patentansökningar har förberetts under 2007. Dessa lämnades till Europe- iska Patentverket under januari 2008. Samtidigt avslutades betalning av ej aktuella patent.
Utveckling av nya lysdioder
EU-kommissionen har, som tidigare meddelats, formellt godkänt den ansökan om bidrag till ett utvecklingsprojekt benämnt NANDOS. Beslutet innebär att LightLab erhåller 188 700 EUR (cirka 1,7 MSEK) under en treårsperiod. Till och med 2007 har bolaget erhållit motsvarande 1,2 MSEK.
Projektet skall resultera i en ny typ av vita lysdioder som blir enklare och billigare att tillverka än de som finns på marknaden idag.
Göteborgs Universitet är koordinator. Övriga deltagare i NANDOS-projektet är universitet i Tyskland, Frankrike och Grekland samt Osram OptoSemiconductors i Tyskland.
Projekttiden löpte enligt det ursprungliga avtalet i tre år och skulle ha avslutats i augusti 2008. EU har godkänt sex månaders förlängning och ny avslutning beräk- nas till mars 2009.
I projektet får högkvalitativa självorganiserande zinkoxidbaserade nanotrådar växa på olika substrat. Utvecklingen har fortlöpt enligt plan med goda resultat.
De nya dioderna väntas användas inom en lång rad områden. Bland annat i myck- et krävande tillämpningar som biofotonik, medicinsk behandling med hjälp av ljus.
Under fjärde kvartalet förmedlade LightLab ett forskarutbyte mellan Kungliga Tek- niska Högskolan i Stockolm och Kinesiska Vetenskapsakademin i Shanghai. Där- med bemannas ett ljuslaboratorium vid KTH för forskning inom främst biofotonik.
Investeringar
Under 2007 har fortsatta investeringar i LightLab Asia Corp. gjorts om samman- lagt 0,5 MSEK. Lokaler och maskinpark har fortsatt uppgraderats. Syftet är att skapa en modern och rationell miljö för fortsatt utveckling och viss produktion Samarbetsprojektet mellan KTH och LightLab Sweden AB, LjusLabbet, kommer att fortsätta under 2008. Investeringen för 2008 är begränsad till 0,5 MSEK för LightLabs del.
Finansiering och likviditet
Under 2007 har två nyemissioner genomförts vilket möjliggör en utökad satsning på bolagets utvecklingsprojekt, främst den miljövänliga energisparlampan Under sommaren genomfördes en emission – uppdelad i två olika trancher – riktad till institutionella investerare om sammanlagt 765 000 B-aktier. Därvid tillfördes LightLab 13,4 MSEK efter emissionskostnader om 1,6 MSEK. Östersjöstiftelsen tecknade aktier för sammanlagt 8 MSEK och blev därmed bolagets största ägare.
Under hösten genomfördes en emission om 734 185 s k units bestående av en B-aktie och två teckningsoptioner. Emissionen tecknades till 75,4 procent med företrädesrätt för bolagets aktieägare och till 15,6 procent av personer utan fö- reträdesrätt. Resterande aktier, motsvarande cirka 9 procent tecknades av emis- sionsgaranter. Emissionen tillförde LightLab 8,7 MSEK efter emissionskostnader om 0,8 MSEK. Om båda teckningsoptionerna utnyttjas till fullo tillförs bolaget ytterligare sammanlagt 32,3 MSEK under våren 2009 respektive hösten 2010, vid teckningskurserna om 19 kronor respektive 25 kronor .
Likviditeten är, utan beaktande nyteckning med stöd av teckningsoptioner, säker- ställd till och med våren 2010 med nuvarande resurser. De likvida medlen uppgick vid årsskiftet till 20,2 (8,2) MSEK.
Optionsprogram
Bolaget har gett ut två personaloptionsprogram. Det första ger nyckelpersoner möjlighet att tillsammans teckna maximalt 75 000 aktier till en kurs om 7 kronor per aktie. Programmet förutsätter att nyckelpersonerna har kvar sitt engagemang i Bolaget till och med utgången av år 2008.
Det andra personaloptionsprogrammet ger nyckelpersoner möjlighet att tillsam- mans teckna maximalt 75 000 aktier till en kurs om 25,42 kronor per aktie. Pro- grammet förutsätter att nyckelpersonerna har kvar sitt engagemang i Bolaget till och med utgången av år 2009.
Resultat och ställning
Koncernen 2007-12-31 2006-12-31 2005-12-31
Antal aktier vid periodens utgång 4 405 112 2 905 927 2 875 927
Aktiekurs, kr 8,90 3,32 5,05
Resultat/aktie, kr –2,62 –1,94 –0,55
P/E-tal, ggr Neg Neg Neg
Eget kapital/aktie, kr 4,20 2,00 3,70
Soliditet, % 84% 68% 76%
Resultatet i koncernen efter finansiella poster uppgick till -9 609 (-5 651) TSEK va- rav 1 925 (1 821) TSEK avser personalkostnader.
Moderbolagets resultat efter finansiella poster uppgick till TSEK –15 057 (-5 252) varav 1 125 (997) TSEK avsåg personalkostnader, 2 581 (4 955) TSEK avsåg ned- skrivning av fordran på dotterbolag och 4 800 TSEK avsåg nedskrivning av aktier i dotterbolag.
Styrelsens arbete och organisation
Vid årsstämman i LightLab Sweden AB (publ) den 16 maj 2007 beslutades att till styrelseledamöter välja Olle Ödman, Cecilia Malmsten samt bolagets VD Bo Madsen. Vid det efterföljande konstituerande styrelsesammanträdet valdes Olle Ödman till ordförande.
Viktiga händelser efter räkenskapsårets utgång
En sedan årsstämman 2007 bildad nomineringskommitté lämnade i februari ett enhälligt förslag till nyval i styrelsen. Förslaget behandlades på en extra bolags- stämma den 8 mars 2008, varvid Erik Åsbrink, Björn Karlsson, Matilda Dahl, Jan- Olof Hersler och Christer Lindberg nyvaldes till styrelseledamöter. Bolagets VD Bo Madsen omvaldes. Till ordförande utsågs Erik Åsbrink. Tidigare ordföranden Olle Ödman och ledamoten Cecilia Malmsten hade meddelat att de inte stod till förfo- gande för omval.
Den 1 mars 2008 tillträdde en ny VD för dotterbolaget i Taiwan, LightLab Asia.
Rekryteringen är ett naturligt led i den förändringsfas som dotterbolaget befinner sig i. Tidigare VDn Mike Chong har sedermera lämnat bolaget, men kvarstår som en av LightLabs större aktieägare.
Fyra nya medarbetare, tre forskare och en administrativ assistent, har också anställts av LightLab Asia under kvartalet.
Framtidsutsikter
Marknaden för lampor är global och allt starkare krafter vill förbjuda vanliga glöd- lampor för att minska elförbrukningen och därmed utsläppen av växthusgaser från ett växande antal kolkraftverk i världen. Inom EU pågår ett sådant arbete som redan i år kan komma att resultera i ett förslag med tidplan för utfasning av glöd- lampor inom unionens 27 länder. Det ska ses mot bakgrund till det klimatpaket som presenterades 23 januari 2008 och som ställer stora krav på minskad energi- förbrukning och övergång till miljövänlig energiproduktion inom unionen.
I Australien skall glödlampor fasas ut till 2010. I Kanada och i den amerikanska delstaten Kalifornien pågår sedan länge diskussioner om att fasa ut glödlampor.
I fler länder har samtal om detta kommit igång. Även inom belysningsindustrin pågår ett liknande arbete. Philips VD har gjort ett officiellt uttalande om att före- taget skall sluta tillverka vanliga glödlampor 2010.
LightLabs teknik lämpar sig väl för att ersätta både glödlampor, lysrör och lågen- ergilampor. Alla lågenergilampor och lysrör innehåller en liten mängd kvicksilver.
LightLab lampan innehåller inte kvicksilver och är därför ett miljövänligt fram- tidsalternativ.
Teknikutvecklingen av den kvicksilverfria energisparlampan framskrider kontinu- erligt. Under 2007 har ett stort arbete lagts ner på att utveckla elektroniken som skall styra lampans strömtillförsel. Detta arbete kommer att fortsätta och förfinas under året. Till utmaningarna under 2008 hör en fortsatt modifiering av lyspulv- ret, men också arbetet med att testa och optimera samtliga i lampan ingående komponenter. Detta är ett tidsödande men mycket viktigt arbete.
Under 2008 fortsätter utvecklingen av LightLabs laboratorium i Taipei att priorite- ras både avseende personal och maskiner samt övrig arbetsutrustning.
Målet är att de första testerna av LightLabs teknik skall ske i offentlig miljö inom cirka ett år.
LightLab har deltagit i den 6:e årliga internationella lyspulverkonferensen, Phosphor Global Summit 2008, i San Diego, USA, den 5 – 7 mars 2008. Vid denna konferens deltog världens ledande företag inom till exempel imaging-, belysnings- och bildskärmsindustrin.
Under året fortsätter utvecklingen av ljuslaboratoriet vid KTH. Avsikten är att ar- betet skall resultera i intressanta resultat under året som lägger grunden för fort- satt utveckling mot kommersiella produkter baserade på en ny typ av lysdioder.
Förslag till vinstdisposition
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor):
Balanserad vinst 32 328 423
Årets förlust -15 056 987
17 271 436 Disponeras så att:
i ny räkning överföres 17 271 436
