• No results found

Rättigheter i luftfartyg

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Rättigheter i luftfartyg"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

LAGRÅDET

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-09-09

Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Göran Schäder.

Enligt en lagrådsremiss den 28 augusti 2003 (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i luftfartslagen (1957:297),

2. lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg,

3. lag om ändring i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg,

4. lag om ändring i utsökningsbalken,

5. lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva,

6. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskriv- ningsmyndigheter.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Göran Söderström.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

(2)

2

Förslaget till lag om ändri ng i lagen om inskrivning av rätt till luftfartyg

52 §

I paragrafen, som getts nytt innehåll, regleras rätten till ersättning från staten för förlust som drabbar en rättsägare till följd av beslut som inskrivningsmyndigheten fattar i ärende om rättelse a v felaktig införing i inskrivningsregistret för luftfartyg. I andra stycket föreslås en jämkningsregel om nedsättning eller bortfall av ersättning i situationer då den skadelidande medverkat till förlusten genom att utan skälig anledning underlåta att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller på annat sätt genom eget vållande.

I den för 51 – 55 §§ gemensamma författningskommentaren sägs att regleringen i dessa paragrafer överensstämmer med vad som gäller inom fastighetsrätten och sjörätten.

Lagrådet har vid sin genomgång kunnat konstatera att bestämmel- serna i de nämnda paragraferna i de allra flesta hänseenden är ut- formade efter direkt mönster från motsvarande bestämmelser i jor- dabalken eller sjölagen (1994:1009), men att det dock finns några smärre skiljaktigheter. En skillnad av viss saklig betydelse gäller den berörda jämkningsregeln. I såväl jordabalken (19 kap. 38 §) som sjö- lagen (22 kap. 5 §) föreskrivs - i stället för om nedsättning eller bort- fall vid egen medverkan till förlusten - att ersättning inte lämnas om den skadelidande med hänsyn till felets art (beskaffenhet) eller andra omständigheter hade bort inse att fel förekommit. Denna ordning har valts också i några nyligen antagna lagar, nämligen lagen (2003:113) om elcertifikat och lagen (2003:528) om företagsinteckning, se 7 kap.

6 § resp. 3 kap. 2 §. Samma modell har föreslagits också i det utred- ningsbetänkande som ligger till grund för lagrådsremissen, se 52 § i författningsförslag nr 2 i SOU 1997:122.

(3)

3

Med hänsyn till vad sålunda redovisats och då någon motivering inte anförts i lagrådsremissen för avsteget från det etablerade mönstret förordar Lagrådet på föreliggande underlag att andra stycket anpas- sas till vad som för motsvarande fall gäller enligt annan lagstiftning.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

References

Related documents

Om forskning inte kommer att hanteras inom CAP samtidigt som budgeten för det nationella forskningsprogrammet för livsmedel är osäker så kommer innovations- och

Uppnås inte detta får vi aldrig den anslutning som krävs för vi skall kunna klara de målen som vi tillsammans behöver nå framöver i fråga om miljö, biologisk mångfald och

För att få arbetskraft till lantbruket måste arbetsgivare säkerställa att de anställda har en god arbetsmiljö samt bra arbetsvillkor och löner. Om vi inte arbetar aktivt med

Detta gäller dels åtgärder som syftar till att minska jordbrukets inverkan på klimatet, dels åtgärder för att underlätta för jordbruket att anpassa sig till ett ändrat

att det behövs förstärkning av ersättningar för biologisk mångfald i gräsmarker vilket primärt tolkas som betesmarker och slåtterängar och LRF ser också behov av detta men vi

Livsmedelsverket tar särskilt fasta på det särskilda målet 9: Se till att EU:s jordbruk svarar bättre på samhällets krav på livsmedel och hälsa, inbegripet säkra och näringsrika

I de kontakter LRF Häst haft med Jordbruksverket för att söka projektstöd för kompetensutvecklingsinsatser, har Jordbruksverket varit mycket tillmötesgående för att

Av den anledningen kan det tyckas något motstridigt att behov som relaterar till kunskapsutveckling, information och samverkan dyker upp i dokumentet på flera olika ställen