Barn och ungdomars tillgänglighet

(1)

Publikation 2005:103

Barn och ungdomars tillgänglighet

- pilotprojekt Mönsterås tätort

2003-12-12

Region Sydöst

(2)

ISSN-nummer: 1401-9612

(3)

Innehållsförteckning

1 Bakgrund, syfte och omfattning...1

Uppdraget...1

Bakgrund...1

Syfte och omfattning...1

2 Frågor som berör barn och ungdomars tillgänglighet ...3

Trafiksäkerhet...3

Buller ...3

Luftföroreningar ...3

Skönhet och trevnad...4

Trygghet och orienterbarhet...4

Växter och vegetation ...5

3 Genomförande av pilotprojektet i Mönsterås ...6

Bakgrundsfakta Mönsterås tätort...7

Utredning och analys av stråk ...8

Trafiksäkerhet...9

Buller ...9

Luftföroreningar ...12

Skönhet och trevnad...12

Trygghet och orienterbarhet...12

Växter och vegetation ...12

4 Barn och ungdomars beskrivningar och upplevelser ...13

Ljungnässkolan...14

Mölstadskolan ...21

Parkskolan...28

Sammanställning skolresor och fritidsresor ...34

5 Primära stråk...37

Stråket Ljungnäs – Parkskolan ...41

Stråket Kuggås – Parkskolan...44

Stråket Hjältens väg – Parkskolan ...46

6 Framtida förändringar ...48

7 Slutsatser ...50

Bilagor:

Vägverkets policy i barnfrågor 1

Vägverkets inriktningsdokument ”Barn” 2

Enkät 3

(4)

(5)

Barn och ungdomars tillgänglighet – Pilotstudie Mönsterås tätort 1

1 Bakgrund, syfte och omfattning

Uppdraget

Uppdraget har omfattat att utföra en pilotstudie av barn- och ungdomars tillgänglighet i Mönsterås tätort. Uppdragsgivare har varit Vägverket Region Sydöst, Trafiksäkerhet och miljö, i Jönköping med Catrine Petersson som ombud och Maria Hellqvist som projektledare. Uppdragsansvarig hos

Vägverket Konsult i Kalmar har varit Bengt Johansson. Utrednings- och utvecklingsarbetet har utförts av Sten Holmström och Daniel Niklasson.

Projektet har krävt ett nära samarbete med Mönsterås kommun där Eje Wadebro samordnat kontakter med olika förvaltningar och berörda skolor.

Bakgrund

Regeringen har i den transportpolitiska propositionen framhållit att barn är starkt beroende av transportsystemets egenskaper och effekter framförallt med avseende på tillgänglighet, säkerhet och god miljö. I Regeringens proposition, Strategi för förverkligande av FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige, betonas att barnperspektivet ska utvecklas så att barnets bästa sätts i centrum.

Med barn avses personer 0 till 18 år.

Enligt FN:s barnkonvention ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som myndigheter och offentliga organisationer vidtar och som rör barn. Staterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa barns överlevnad och utveckling, skydda barn mot alla former av fysisk och psykiskt våld, möjliggöra ett aktivt deltagande i samhället och erkänna barns rätt till lek och

rekreation.

Vägverket har antagit en policy för barnfrågor för att, inom sitt ansvarsområde, medverka till att uppfylla kraven i FN:s konvention om barn rättigheter, se bilaga 1. Vid alla beslut som rör barn ska barns rörelsefrihet, tillgänglighet, barriäreffekter, miljö, hälsa och säkerhet beaktas. Enligt Vägverkets inriktningsdokument, Barn, ska barn ha goda möjligheter att påverka beslut som rör deras närmiljö, vara delaktiga i planeringsprocessen och kunna uttrycka sina åsikter i trafikfrågor, se bilaga 2.

Syfte och omfattning

En levande demokrati förutsätter att medborgarna ges möjlighet att delta i beslut om gemensamma frågor, men även att medborgarna känner engagemang för beslut som påverkar deras vardag, livsvillkor och framtid. Detta förutsätter en öppen dialog om planeringsfrågor med berörda myndigheter, kommuner och organisationer.

Den fysiska miljön omkring oss har betydelse för hur vi lever våra liv, detta gäller inte minst för barn och ungdomar. Närmiljöns olika platser utgör viktiga resurser för barn och ungdomars utveckling och självständighet genom att erbjuda möjlighet till lek, fri rörlighet, utmaningar och ansvar. Dessa platser är inte alltid kända av vuxna med deras synsätt, värderingar och tolkning av miljöer.

Pilotprojektet i Mönsterås tätort har haft som mål att få skoleleverna och lärarna delaktiga i planeringsprocessen samt att ge ett ökat kunnande och inflytande inom trafiksäkerhetsområdet och miljöförhållandena.

Pilotprojektet har även syftat till att försöka klarlägga vilka faktorer som bedöms vara av störst betydelse för att med en rimlig insats, både ekonomisk och tidsmässig, kunna genomföra liknande studier på ett större antal orter.

(6)

Redovisningen och beskrivningen har sammanställts för att omfatta de mest frekventa gång- och cykelstråken som används av skolbarnen för deras färd till skolor och fritidsaktiviteter.

Stråken har klassificeras i tre olika indelningar med utgångspunkt från Vägverkets publikation 2001:122, VU94.

God standard (grönt) - inga åtgärder behöver vidtas Mindre god standard (gult) - smärre åtgärder bör vidtas

Ej godtagbar standard (röd) - stora förbättringar behöver genomföras

Klassificeringen kan ligga till grund för framtida förbättringsåtgärder och som ett diskussionsunderlag i trafiksäkerhetsfrågor och jämförelse mellan olika orter. Det är viktigt att påpeka att klassningen är gjord för att påvisa brister och inte för att ge förslag på konkreta åtgärder för att lösa bristerna.

(7)

2 Frågor som berör barn och ungdomars tillgänglighet

Trafiksäkerhet

Riksdagen har i sin proposition om transportpolitik för en hållbart utveckling (prop 1997/98:56) fastslagit att följande ska gälla

Det långsiktiga målet för trafiksäkerheten är att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor, samt att transportsystemets utformning och funktion ska anpassa till de krav som följer av detta. (Etappmålet är att antalet dödade och allvarligt skadade till följd av trafikolyckor inom alla transportslag bör, i enlighet med nollvisionen, fortlöpande minska. Särskilt bör åtgärder som syftar till att förbättra barns trafiksäkerhet prioriteras).

För att studera denna fråga krävs en kartläggning av skolvägar och vägar till fritidaktiviteter tillsammans med eleverna för att identifiera valda gång- och cykelstråk och deras

trafiksäkerhetsbrister. I enkätmaterial har barnen möjlighet att markera de stråk de använder mest samt de trafiksäkerhetsproblem om de upplever. Elevernas synpunkter bidrar till klassificeringen av olika stråk och ligger till grund för fortsatt åtgärdsarbete. Inventering genomförs samtidigt av kön, färdsätt och tiden för transporten mellan bostaden och skolan eller fritidsaktiviteten som kan användas för fortsatta fördjupade studier.

Buller

Naturvårdsverket har fastställt riktvärden för acceptabel bullerexponering för bostäder, kontor och undervisningslokaler och verksamhet intill trafikleder liksom för friluftsområden avsatta i kommunala planer.

Bullernivåerna beräknas med hjälp av Naturvårdsverkets beräkningsmodell. En del kommuner har kartlagt bullernivåerna utefter väg- och gatusystemen vilket kan användas i arbetet. Vägtrafikbuller beskrivs som medelvärde över dygnet, ekvivalentnivå och som maximal ljudnivå som alstras av passerande tunga fordon. Riktvärden för dem som periodvis vistas i gaturummet saknas. Gång- och cykelvägar i miljö som är ostörd av buller ger ökad trevnad men även att samtal kan föras i normal samtalston. Samtal i normal samtalston förs vid ca 65 dB(A).

Trafikbuller längs de viktigaste skolvägarna bör ha en nivå som inte överstiger normal samtalston.

Talmaskering, dvs att bullernivån blir så hög att det blir svårt att uppfatta tal, uppkommer då skillnaden mellan tal och buller blir mindre än 10 dB(A). Vid ljudnivåer över ca 60 dB(A) krävs förhöjd röststyrka för samtal på 2 m avstånd.

I handboken ”Lugna gatan” föreslås följande kvalitetsnivåer för gång- och cykelbanor:

Grön kvalitetsnivå Mindre än 60 dB(A), ekvivalentnivå Gul kvalitetsnivå 60 – 65 dB(A), ekvivalentnivå Röd kvalitetsnivå Mer än 65 dB(A), ekvivalentnivå Luftföroreningar

För närvarande finns det gällande nationella gränsvärden, riktvärden och bedömningsgrunder samt miljökvalitetsnormer (MKN) och EG-direktiv för luftkvalitet med angivna gränsvärden som ska uppfyllas vid olika tidpunkter i framtiden. Naturvårdsverket har angivit riktvärden för god luftkvalitet i tätorter för boende och dem som stadigvarande vistas i gatumiljön. Gående och cyklister uppehåller sig periodvis under kortare tider i gaturummet. I tabellen nedan anges gränsvärden för luftkvalitet i tätorter, för skydd av hälsa (SNV,1994).

(8)

Ämne Medelvärdestid Gränsvärde Anmärkning

NO2 1 timme 110 ug/m³ 98-percentil för vinterhalvår 1 dygn 75 ug/m³ 98-percentil för vinterhalvår 1 vinterhalvår 50 ug/m³ aritmetiskt medelvärde Sot 1 dygn 90 ug/m³ 98-percentil för vinterhalvår

1 år 40 ug/m³ aritmetiskt medelvärde

Riktvärde

CO 6 mg/m³ 8 timmar, glidande medelvärde

I Sverige föreligger gränsvärden och rekommendationer för luftkvalitet i tätorter. För NO₂ gäller dessa fram till den 31 december 2005, då miljökvalitetsnormen ska vara uppfylld (se kapitel 4.2). För SO2

gäller från den 1 januari 1999 miljökvalitetsnormen. Utöver miljökvalitetsnormer och gränsvärden förekommer också riktvärden och långsiktiga mål. Dessa anger vanligtvis den nivå under vilken inga, eller obetydliga, effekter är troliga. Miljökvalitetsnormer (MKN) har utarbetats av Naturvårdsverket med samma syfte och för samma ämnen som EG-direktiven, fast på nationell skala. Tanken bakom miljökvalitetsnormerna som verktyg i luftvårdsarbetet är att de ska vara en del i en process som leder till åtgärdsplaner och till genomförandet av normer. När en MKN meddelats ska statliga myndigheter och kommuner vid planering, tillståndsprövning tillsyn och liknande, iaktta att normerna uppfylls.

Normerna ska spegla den lägsta godtagbara miljökvaliteten som människa och miljö tål enligt befintligt vetenskapligt underlag och utan att ta hänsyn till ekonomiska eller tekniska förhållanden.

Kommunerna ska kontrollera att luftkvalitetsnormerna uppfylls.

Generellt är problemen med luftföroreningar som är klassade som skadliga små i Sverige. Riskerna är störst vid höga trafikmängder, i täta miljöer samt på platser med köbildningar.

Skönhet och trevnad

De värden som finns i omgivande natur eller bebyggelseområden bör ligga till grund för bedömningen av skönhet och trevnad i kombination med upplevelsen av den fysiska trafikmiljön. Arbetet

koncentreras på trista och tråkiga miljöer respektive vackra miljöer som berör barn- och ungdomar.

Upplevelse av skönhet och trevnad är subjektiv. Vid bedömningen är det barn och ungdomars synsätt som ska råda.

En genomgång bör göras av de stråk som barn- och ungdomar använder där positiva och negativa intryck kan identifieras. Dessa intryck är subjektiva och kan dessutom variera med årstiderna.

Kartläggningen av skönhet och trevnad bör därför göras tillsammans med skolan och helst med hjälp av eleverna.

Trygghet och orienterbarhet

För barn och ungdomar innebär trygga trafikmiljöer ofta att det finns belysning och att inga mörka eller skymda partier måste passeras. Mörka avsnitt kan vara ensligt belägna parker eller grönområden som kanske inte nyttjas av så många vuxna.

En bra miljö med trygghet och orienterbarhet är därför belyst eller passerar genom bostadsområden och som innebär närhet till andra trafikanter. Ytterligare aspekter på trygghet är att gångvägen är separerad från cykelvägen i områden med många vuxna cyklister som cyklar fort.

Kartläggningen av trygghet bör därför identifiera trygga och otrygga sträckor i ett stråkperspektiv.

(9)

Växter och vegetation

Pollen och vissa växter kan vålla problem för personer med allergi. Den allergiska reaktionen kan vara så stark att den sätter ner eller omöjliggör förmågan att kommunicera eller förflytta sig. Offentliga platser och viktiga gångstråk ska därför befrias så lång det är möjligt från växter som framkallar allergiska reaktioner. Växter ska inte placeras på ett sådant sätt att de inkräktar på gångstråk och därmed förhindrar framkomligheten. Platser som är särskilt viktiga att hålla fria från

allergiframkallande växter är daghem, skolor busshållplatser etc.

Växter som är starkt allergiframkallande för personer med överkänslighet och som bör undvikas vid starkt trafikerade stråk är:

Björk, sälg, hassel, al,

Starkt doftande växter som syren, ginst, schersmin, hyacint, spirea, hägg.

Växter från familjen korgblommiga som prästkrage, ringblomma, krysantemum Gråbo, vissa grässorter etc.

Exempel på funktionskrav: Växter ska placeras på sådant sätt att nedhängande grenar inte understiger 2,4 m på gång- och cykelytor. Skrymmande växter ska placeras så långt från belysningsstolpar att en färdigvuxen växt inte skymmer belysningen. Placering av träd och buskar får inte medföra att miljön känns otrygg. Vid busshållplatser bör endast lågväxande växter placeras. Undvik växter som har rötter som ligger grunt eller tom över marken intill gångvägar. Detta kan medföra snubbelrisk (gäller särskilt poppel och pil).

(10)

3 Genomförande av pilotprojektet i Mönsterås

I projektet har barn och ungdomar avgränsats till att innefatta barn som går i grundskolan, dvs årskurs 1-9 och omfattar åldersgrupperna 7-16 år.

Utifrån de mer generella faktorerna som påverkar en tillgänglig miljö för barn och ungdomar har projektet försökt att finna möjliga analysmetoder men även försökt att avgränsa faktorerna för att vikta vilka faktorer som bör prioriteras och vilka faktorer som kan utredas mer översiktligt i ett inledande skede.

Mönsterås tätort, turistkarta 2003.

(11)

Bakgrundsfakta Mönsterås tätort

Mönsterås tätort ligger ca 45 km norr om Kalmar och har cirka 5000 invånare. Tätorten har en utbredning på cirka fyra kilometer i nordsydlig riktning och knappt två kilometer i östvästlig riktning.

Europaväg 22 med en trafikmängd av närmare 7000 fordon per dygn tangerar tätorten i väster. I öster begränsas Mönsterås av Mönsteråsviken som är en del av Östersjön. Genomfartstrafik förekommer på ett flertal vägar med anknytning till bl.a. Oknö med bad, camping och fritidsområde. Genomfartstrafik förekommer även på de något större vägarna mot Blomstermåla och Fliseryd.

Inom tätorten finns två skolor med verksamhet från åk 1-6, Ljungnässkolan och Mölstadskolan, belägna i Mönsterås norra respektive södra del. Skola för åk 7-9, Parkskolan, samt gymnasium ligger i Mönsterås mellersta del. En mindre resurskola är belägen i centrala Mönsterås.

Antalet elever i Mönsterås skolor uppgår till närmare 1000 (exkl. gymnasium och Komvux) och fördelas enligt nedan på respektive skola:

Parkskolan 369 elever

Ljungnässkolan 354 elever

Mölstadskolan. 236 elever

Totalt 959 elever

Av Parkskolans elever åker ungefär hälften av eleverna skolskjuts till skolan. På Mölstadskolan åker cirka 35 % av eleverna skolskjuts och på Ljungnässkolan cirka 15 %, enligt kommunen.

Merparten av gator och vägar inom Mönsterås tätort har kommunen som huvudman. Ett antal vägar är dock statliga med Vägverket som huvudman.

Statliga vägar i Mönsterås:

E 22 förbifart väster om tätorten

632 Älgerum-Mönsterås Älgerumsvägen, S Tingsgatan, Sjögatan, Storgatan

633 Mönsterås-Nynäs Kuggåsvägen

635 Stubbemåla-Nynäs-Oknö Drakenäsvägen

626 Blomstermåla - Mönsterås 630 Koverhult - Mönsterås 641 Fliseryd – Mönsterås

Ombyggnad kommer att ske av E22 i befintligt läge. Detta kommer att medföra att en del infarter till Mönsterås tätort kommer att stängas av vilket medför en omfördelning och en kraftig ökning av trafiken på vissa gator. Ombyggnaden är föreslagen till år 2012-2015 i Vägverkets förslag till nationell plan för vägtransportsystemet 2004-2015.

(12)

Huvudvägvätet i Mönsterås tätort.

Utredning och analys av stråk

I ett inledande skede var förhoppningen att barn och ungdomars resvanor skulle kunna kartläggas genom intervjuver med skolpersonal, fritidsledare och andra inom kommunen med kunskaper om barn och ungdomars skolvägar, fritidsaktiviteter och liknande. Ganska snart stod det klart att den

information som interjuverna gav inte var tillräckliga varvid en enkätundersökning genomfördes i skolorna. Information om projektet har därför delgivits rektorer och alla lärarna i Park-, Ljungnäs- och Möllstadskolorna, vid en genomgång i respektive skola. Dessutom har den kommunala

fritidsverksamheten informerats. All information har genomförts den 13 augusti 2003. Vid

informationen har syfte och mål med undersökningen redovisats samt att intervjuer ska genomföras med eleverna i klasserna 3, 6 och 9, motsvarande ca 25 % av det totala elevantalet.

Eleverna i klasserna 3, 6, och 9 har därefter under en period av två veckor genom lärarnas försorg på en karta ritat in sin skolväg och väg till fritidsaktiviteter, samt markerat de platser som var och en uppfattats som trafikfarliga. Eleverna har dessutom besvarat frågor om kön, färdsätt och tider för transporternas längd i tid. Enkäten finns redovisad i bilaga 3.

I skolorna har enkätundersökning utförts enligt nedan:

Parkskolan 369 elever varav 128 barn i åk 9 har intervjuats

Ljungnässkolan 354 elever varav 44 barn i årskurs 3 och 47 barn i åk 6 har intervjuats.

Mölstadskolan. 236 elever varav 17 barn i åk 3 och 42 barn i åk 6 har intervjuats.

(13)

Trafiksäkerhet

En sammanställning på karta utifrån enkäterna har gjorts för barnens färdvägar för respektive skola som sedan sammanställt för hela tätorten. De mest frekventerade färdvägarna har därefter pekats ut och en inventering av trafikmiljön har genomförts av dessa stråk. Materialet finns redovisat på bilagorna.

Uppgifter om trafikens storlek, hastighet har inhämtats från Vägverkets ordinarie trafikmätningar och barnens åldersfördelning och boendelokalisering har inhämtats från Mönsterås kommun. För att underlätta redovisningen har uppgifterna sammanställts i ett GIS-system.

Uppgifter har inhämtas om stora väg/gatuombyggnader som kan medföra stora trafikförändringar på gatunätet. Trafikmängderna redovisas på sidan 10.

Buller

I Mönsterås har en enklare och mer generell bedömning gjorts utifrån tillgängliga trafikmängder och en mer schablonmässig beräkning har utförts vilket ändå ger en god bild av bullerproblematiken.

Bullersituationen redovisas på sidan 11.

(14)

Trafikmängder i Mönsterås, dagsläge. Ur Vägverkets pågående utredningsarbete för E22.

(15)

KALMAR 2002-09-23 OBJEKT NR BILAGA NUMMER REV

Barns tillgänglighet Mönsterås tätort Bullerstörningar Generell beräkning Dagens trafiksituation

0 250 500 750 1000 meter

N

REGION SYDÖST

D Niklasson

< 60 dBA 60-65 dBA

> 65 dBA

Bullerstörningar från trafik

Mölstadskolan

Parkskolan

Ljungnässkolan

(16)

Luftföroreningar

Luftföroreningarna kan beräknas med hjälp av Naturvårdsverkets modeller. Enligt Mönsterås kommun finns inga problem med luftföroreningar i Mönsterås tätort varvid inga ytterligare beräkningar har utförts.

Skönhet och trevnad

I den generella delen har en mer omfattande inventering av skönhet och trevnad visat sig vara svår att göra. En mer grov uppskattning av stråkens trevnad har gjorts i den fördjupade inventeringen av respektive stråk.

Trygghet och orienterbarhet

Uppgifter om trygghet och orienterbarhet har hämtats ifrån de kommentarer som lämnats i enkätmaterialet. Kompletterande studier i fält har gjorts på de senare utpekade stråken.

Växter och vegetation

En fullständig vegetationsinventering visade sig vara allt för omfattande att genomföra. I

enkätmaterialet framkom synpunkter på skymmande träd och buskar varvid en grov analys ur det perspektivet har kunnat genomföras. Inventering och åtgärder för att minimera allergirisker bör hänskjutas till ett senare projekteringsskede.

(17)

4 Barn och ungdomars beskrivningar och upplevelser

Beskrivningen bygger på den enkätundersökning som gjorts bland elever i åk 3, 6 och 9 i Mönsterås grundskolor. Resultaten i tabellerna anges i procent av andelen intervjuade. Totalt har omkring 25 % av samtliga elever intervjuats vilket gör att de angivna resorna motsvarar omkring en fjärdedel av de verkliga resorna för barn och ungdomar i Mönsterås.

I tabellerna finns följande alternativ:

Cykel själv Cyklar till skola/aktivitet själv eller tillsammans med kompis/kompisar.

Cyklar med vuxen Cyklar till skola/aktivitet tillsammans med någon vuxen.

Går själv Går till skola/aktivitet själv eller tillsammans med kompis/kompisar.

Går med vuxen Går till skola/aktivitet tillsammans med någon vuxen.

Skolskjuts Åker skolskjuts till skolan.

Buss Åker buss till aktivitet.

Bil Skjutsas med bil till skola/aktivitet.

Notera att många barn- och ungdomar reser på olika sätt till skola och aktiviteter under veckan, exempelvis att de skjutsas vissa dagar och cyklar vissa dagar eller att de bor varierande på olika adresser.

I de kartbilder som redovisas efter respektive skola redovisas de förflyttningar (minst en gång per vecka) som de interjuvade barnen gör.

(18)

Ljungnässkolan

Totalt antal elever (åk 1-6) 354 st Andel intervjuer i åk 3 och 6 91 st

Ljungnässkolan är belägen i Mönsterås södra del med ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät i skolans närhet. Bebyggelsen i skolans direkta närhet är från perioden 1960-1980 med tydliga mönster av säckgator med utifrånmatning. Söder om den mer trafikerade Drakenäsvägen finns senare tillkomna småhusområden. Skolans upptagningsområde är i huvudsak Mönsterås södra delar samt den närmast omgivande landsbygden.

I den intervju som utfördes vid Ljungnässkolan för årskurs 3 framgår att övervägande delen av eleverna cyklar till skolan, 57 % cyklar flera gånger i veckan. Däremot åker övervägande delen bil till sina fritidsaktiviteter.

För årskurs 6 framgår att övervägande delen cyklar, 70 % cyklar flera gånger i veckan till skola och 64

% cyklar flera gånger i veckan till fritidsaktivitet. 30 % går flera gånger i veckan till skolan. En stor del av transporterna sker även med bil till fritidsaktiviteterna.

Fritidsaktiviteterna förekommer för båda åldersgrupperna inom området och i tätortens centrala delar.

En intressant jämförelse är strukturen för skol- och fritidsresorna vilken visar att mönstren skiljer sig åt. Fritidsresorna är mer utspridda vilket gör att dessa resor ofta blir längre i tid vilket undersökningen även visar. Den lilla andelen gång- och cykeltrafik samt den relativt stora andelen bilresor för de yngre barnens fritidsaktiviteter tyder även på att många föräldrar väljer att skjutsa sina barn till

fritidsaktiviteter belägna på längre avstånd från bostaden.

För både skol- och fritidsresor minskar andelen barn som cyklar eller går tillsammans med någon vuxen mellan årskurs 3 och årskurs 6. Andelen barn som blir skjutsade med bil till skolan minskar också.

Resvanor och resmönster för årskurs 3 och 6 redovisas på följande sidor.

(19)

57%

20%

9%

16%

9%

7%

32%

27%

20%

50%

36%

57%

75%

18%

14%

7%

16% 16%

9%

9% 7%

2%

7%

20%

16%

0%

25%

50%

75%

100%

Cykel m vuxen

Skolskjuts

Bil

Ej svar Aldrig Sällan 1 gång/vecka Flera gånger i veckan

Resvanor skolresor årskurs 3 Ljungnässkolan

70%

30%

13% 9%

4%

11%

6%

23%

19%

36%

4%

57%

79%

21%

91%

85%

26%

2% 2%2%

2%

0%

25%

50%

75%

100%

Cykel m vuxen

Skolskjuts

Bil

Resvanor skolresor årskurs 6 Ljungnässkolan

(20)

7% 2%

32%

41%

16%

27%

14% 9%

16%

43%

66% 68%

77%

7%

16% 18% 18% 18%

5%

2% 5%

16%

9%

5%

45%

18%

0%

25%

50%

75%

100%

Cykel m vuxen

Buss Bil

Resvanor fritidsresor årskurs 3 Ljungnässkolan

64%

15%

28%

32%

13%

30%

32%

11%

19%

57%

49%

83% 87%

17%

4% 4% 4% 4% 4%

2% 2%

9%

6% 6%

11%

4%

0%

25%

50%

75%

100%

Cykel m vuxen

Buss Bil

Resvanor fritidsresor årskurs 6 Ljungnässkolan

(21)

KALMAR 2003-09-22OBJEKT NR BILAGA NUMMER REV

Barns tillgänglighet Mönsterås tätort Skolvägar åk 3 Ljungnässkolan

0 250 500 750 1000 meter

N

REGION SYDÖST

D Niklasson

Skolresor åk 3 Ljungnässkolan

1-5 förflyttningar 6-10 förflyttningar 11-20 förflyttningar 21-30 förflyttningar 31-60 förflyttningar

Ljungnässkolan Parkskolan

Mölstadskolan

(22)

KALMAR 2003_09-22OBJEKT NR BILAGA NUMMER REV

Barns tillgänglighet Mönsterås tätort Skolvägar åk 6 Ljungnässkolan

REGION SYDÖST

D Niklasson

Skolresor åk 6 Ljungnässkolan

Mölstadskolan

(23)

Barns tillgänglighet Mönsterås tätort Fritidsvägar åk 3 Ljungnässkolan

0 250 500 750 1000 meter

N

REGION SYDÖST

D Niklasson

Fritidsresor åk 3 Ljungnässkolan

Mölstadskolan

(24)

Barns tillgänglighet Mönsterås tätort Fritidsvägar åk 6 Ljungnässkolan

REGION SYDÖST

D Niklasson

Fritidsresor åk 6 Ljungnässkolan

Mölstadskolan

(25)

Mölstadskolan

Totalt antal elever (åk 1-6) 236 st Andel intervjuer i åk 3 och 6 59 st

Mölstadskolan är belägen i Mönsterås norra del i den något äldre bebyggelsen från perioden 1920- 1960. I anslutning till skolan finns en hel del randbebyggelse utmed de gamla vägarna mot

Oskarshamn och Fliseryd. Skolans upptagningsområde är främst den norra delen av Mönsterås och den närmast omgivande landsbygden.

I den intervju som genomfördes vid Mölstadskolan för årskurs 3 framgår att övervägande delen åker bil eller skolskjuts, 88 % flera gånger i veckan medan 60 % går eller cyklar till skolan flera gånger i veckan. Större delen av barnen skjutsas i bil till sina fritidsaktiviteter.

För årskurs 6 framgår att en stor del går eller cyklar till skolan, 83 % går eller cyklar flera gånger i veckan. 64 % cyklar eller går medan 38 % åker bil flera gånger i veckan till sina fritidsaktiviteter.

Fritidsaktiviteterna är belägna främst i de centrala delarna av Mönsterås men även väster om själva tätorten.

För både skol- och fritidsresor minskar andelen barn som cyklar eller går tillsammans med någon vuxen mellan årskurs 3 och årskurs 6. Andelen barn som blir skjutsade med bil till skolan minskar också.

Resvanor och resmönster för årskurs 3 och 6 redovisas på följande sidor.

(26)

29%

24% 29%

24%

12%

18%

24%

47% 47%

59%

24%

12%

29%

35%

18% 12%

59%

6% 6%

47%

29%

0%

25%

50%

75%

100%

Cykel m vuxen

Skolskjuts

Bil

Resvanor skolresor årskurs 3 Mölstadskolan

48%

31%

19%

14%

21%

24%

69%

43%

83%

52%

31%

33%

2% 2%

2%

7%

2%

36%

24%

14%

12%

21%

2% 2%

0%

25%

50%

75%

100%

Cykel m vuxen

Skolskjuts

Bil

Resvanor skolresor årskurs 6 Mölstadskolan

(27)

6% 6%

41%

29% 18%

47%

53% 53%

13%

29% 29% 29% 29%

6%

12%

6%

12%

35%

24%

0%

25%

50%

75%

100%

Cykel m vuxen

Buss Bil

Resvanor fritidsresor årskurs 3 Mölstadskolan

4 8 %

12%

3 8 % 1 9 % 10%

17%

7 6 %

6 0 %

8 8 %

81%

31%

2 % 2 % 7%

5%

17%

5%

1 2 %

2 4 %

1 0 %

1 2 % 2 6 %

0%

25%

50%

75%

100%

Resvanor fritidsresor årskurs 6 Mölstadskolan

(28)

Barns tillgänglighet Mönsterås tätort Skolvägar åk 3 Mölstadskolan

REGION SYDÖST

D Niklasson

Skolresor åk 3 Mölstadskolan

Mölstadskolan

(29)

Barns tillgänglighet Mönsterås tätort Skolvägar åk 6 Mölstadskolan

0 250 500 750 1000 meter

N

REGION SYDÖST

D Niklasson

Skolresor åk 6 Mölstadskolan

Mölstadskolan

(30)

Barns tillgänglighet Mönsterås tätort Fritidsvägar åk 3 Mölstadskolan

REGION SYDÖST

D Niklasson

Fritidsresor åk 3 Mölstadskolan

Mölstadskolan

(31)

Barns tillgänglighet Mönsterås tätort Fritidsvägar åk 6 Mölstadskolan

0 250 500 750 1000 meter

N

REGION SYDÖST

D Niklasson

Fritidsresor åk 6 Mölstadskolan

Mölstadskolan

(32)

Parkskolan

Totalt antal elever (åk 7-9) 369 st

Andel intervjuer i åk 9 128 st

Parkskolan är belägen i mellersta Mönsterås västra del i nära väg E22 och är samordnad med bland annat gymnasium, simhall och idrottsplats. Parkskolan har ett betydligt större upptagningsområde än Mölstadskolan och Ljungnässkolan. Omkring 40 % av eleverna åker skolskjuts till skolan från den omgivande landsbygden och mindre tätorter som t.ex. Fliseryd.

I den intervju som genomfördes vid Parkskolan för åk 9 framgår att en stor del cyklar eller går till skolan, 72 % flera gånger i veckan. En betydande del åker skolskjuts, 43 % flera gånger i veckan.

Bland högstadieeleverna finns många kombinationsresor där man går eller cyklar för att ta sig till skolskjutsen.

Övervägande delen cyklar eller går till sina fritidsaktiviteter. Fritidsaktiviteterna är belägna främst i de centrala delarna samt väster därom.

Ungdomarna som går och cyklar nyttja i stort hela tätortens väg- och gång/cykelvägsystem.

Andelen ungdomar som går eller cyklar tillsammans med någon vuxen är i det närmaste försumbart.

Merparten av resorna som oskyddad trafikant sker på egen hand eller tillsammans med kompisar.

Resvanor och resmönster för årskurs 9 redovisas på följande sidor.

(33)

49%

16%

7%

4%

9%

7%

19%

47%

84%

55%

87%

52%

38%

4% 6% 6% 3% 5%

43%

3% 4%

5%

4%

1%

3%

2%

34%

5%

0%

25%

50%

75%

100%

Cykel m vuxen

Skolskjuts

Bil

Resvanor skolresor årskurs 9 Parkskolan

45%

15%

23%

6%

8%

9%

20%

32%

83%

54%

88%

74%

35%

5% 6% 8% 6% 4%

1% 1% 6%

5%

10%

3%

4%

10%

31%

8%

0%

25%

50%

75%

100%

Cykel m vuxen

Buss Bil

Resvanor fritidsresor årskurs 9 Parkskolan

(34)

Barns tillgänglighet Mönsterås tätort Skolvägar åk 9 Parkskolan

REGION SYDÖST

D Niklasson

Skolresor åk 9 Parkskolan

Mölstadskolan

(35)

Barns tillgänglighet Mönsterås tätort Fritidsvägar åk 9 Parkskolan

0 250 500 750 1000 meter

N

REGION SYDÖST

D Niklasson

Fritidsresor åk 9 Parkskolan

Mölstadskolan

(36)

Fritidsverksamhet

Fritidsverksamheten har kartlagts genom enkätintervjuverna samt genom intervju av kommunens fritidsledare. De viktigare målpunkterna anges på kartan målpunkter på nästa sida. Utmärkande för barn och ungdomars fritidsaktiviteter i Mönsterås är att merparten av aktiviteterna är koncentrerade i tätortens norra delar. En av de mest frekvent markerade målpunkterna för fritidsresor är simhallen och idrottsanläggningarna i anslutning till Parkskolan.

Fritidsresornas mönster varierar med årstiderna och exempel på viktiga målpunkter under sommarhalvåret är:

Oknö med bad och aktiviteter

Bad och minigolf vid Mönsteråsviken Idrottsanläggningen öster om Ljungnäs Skateboardrampen i hamnen

De större målpunkter som påverkar stråken på ett tydligt sätt är simhallen och idrottsanläggningarna vid Parkskolan i kombination med fritidsgården i samma område. I Ljungnäsområdet är främst idrottsanläggningen den målpunkt som genererar flest fritidsresor.

(37)

#S

Ú Ê

Ú Ê Ê

Ú Ê Ú Ú Ê

Ê Ú Ê

Ú

Ê Ú

Ú Ê

Ú Ê Ú Ê

Ê Ú Ê Ú

Ú Ê

Barns tillgänglighet Mönsterås tätort Målpunkter Skola och fritid

0 250 500 750 1000 meter

N

REGION SYDÖST

D Niklasson

Högstadieskola

# S

Låg- och mellanstadieskola

#S

Fritidsaktiviteter

Ê Ú

Målpunkter Mölstadskolan

Parkskolan Idrottsanl Simhall

Skateboardramp Körverksamhet

Föreningshus

Fritidsgård Samlingsplats

Bibliotek Musikskola

Samlingsplats

Bad Minigolf

Idrottsanl Ljungnässkolan

Samlingsplats Ridskola

(38)

Sammanställning skolresor och fritidsresor

En sammanställning av de undersökta barn- och ungdomarna visar på en rad tydliga tendenser.

Merparten går eller cyklar till skolan själva eller tillsammans med kompisar och enbart ett fåtal har sällskap med någon vuxen. Resor tillsammans med vuxen är vanligast bland elever i de lägre

årskurserna. Omkring en tredjedel åker skolskjuts till skolan i form av taxi eller linjetrafik. Noterbart är även att omkring 12 % skjutsas med bil till skolan flera gånger i veckan. En intressant iakttagelse är att många barn noterat trafiksäkerhetsproblem i form av för stor trafik i direkt anslutning till skolornas entréer. Det finns troligen en konfliktsituation mellan barn- och ungdomar som går och cyklar till skolan och den trafik som alstras av föräldrar som hämtar och lämnar sina barn vid skolan med bil.

53%

22%

12%

8%

13%

16%

46%

71%

44%

81%

59%

30%

5% 6% 8% 5% 4%

32%

4% 4%

6%

4%

1%

2%

23%

8%

3%

25%

7%

0%

25%

50%

75%

100%

Cykel m vuxen

Skolskjuts

Bil

Samtliga skolor Skolresor

Sammanställningen av fritidsresorna visar att merparten av barn och ungdomarna cyklar eller går till sina fritidsaktiviteter. Lejonparten av dessa resor sker ensamma eller tillsammans med kompisar. Andelen resor som sker tillsammans med någon vuxen är i det närmaste försumbar.

De resor som sker tillsammans med någon vuxen är bilresorna där drygt en fjärdedel skjutsas med bil flera gånger per vecka till sina fritidsaktiviteter.

(39)

40%

12%

28%

20%

12%

17%

69%

55%

82%

77%

26%

8% 8% 9% 8% 4%

5%

1% 2%

4%

11%

1% 1%

4%

22%

21%

7%

9%

29%

9%

0%

25%

50%

75%

100%

Cykel m vuxen

Buss Bil

Samtliga skolor Fritidsresor

En sammanläggning av barn- och ungdomars skol- och fritidsvägar ger en tydlig bild av de vägar som används. En tydlig tyngdpunkt kan avläsas mot parkskolan med simhall och idrottsanläggningar. En sammanställning av samtliga förflyttningar på karta bland de undersökta barn och ungdomarna redovisas på nästa sida.

(40)

Barns tillgänglighet Mönsterås tätort Sammanställning av alla intervjuvade barn i alla skolor

REGION SYDÖST

D Niklasson

Skol- och fritidsresor

Mölstadskolan

(41)

5 Primära stråk

De primära stråk som analyserats fram och studerats mer ingående är:

Ljungnäsområdet – Parkskolan Kuggåsområdet – Parkskolan Hjältens väg – Parkskolan

Stråken har översiktligt inventerats genom platsbesök och fotografering varvid säkerheten och tillgängligheten bedömts utifrån OR-metoden som använts av Vägverket Region Stockholm.

En översiktskarta över de studerade stråken redovisas på nästa sida. På därefter följande sidor redovisas en två kartor med kommentarer till respektive stråk samt en beskrivning av stråken med texter och bilder.

(42)

S#

#S S#

#

#S S

#S

#S S#

# S

#

SS# S# S#S#

# SS#

S#

# SS#

Barns tillgänglighet Mönsterås tätort

Mest använda stråk av alla intervjuvade barn i alla skolor

0 250 500 750 1000 meter

N

REGION SYDÖST

D Niklasson

Inga åtgärder behöver vidtas Smärre åtgärder bör vidtas Större åtgärder behöver vidtas

Mest använda

gång- och cykelstråk

Mölstadskolan

Ljungnäs

Kuggås Resecentrum

(43)

#

S S# #S S#

# S

S##S

S#

#S

# S

Beskrivning av primära stråk med utgångspunkt från enkäterna

0 50 100 150 200 250 300 meter

N

REGION SYDÖST

D Niklasson Mest använda

Större åtgärder behöver vidtas Smärre åtgärder bör vidtas Inga åtgärder behöver vidtas

Farlig korsning

Farliga korsningar Dålig sikt

Smala gångbanor Komplex trafiksituation E22

Parkskolan Simhall

Idrottsgatan

Åsevadsgatan Jacobs gränd

Mölstadskolan

(44)

S#

# S

#S

# S

#S S#

# S

Beskrivning av primära stråk med utgångspunkt från enkäterna

0 50 100 150 200 250 300 meter

N

REGION SYDÖST

D Niklasson Mest använda

Större åtgärder behöver vidtas Smärre åtgärder bör vidtas Inga åtgärder behöver vidtas

Ljungnässkolan

Farlig korsningspunkt Farlig korsningspunkt

Komplex trafiksituation Komplex trafiksituation

Kuggåsgatan

Södra vägen Farlig korsning Trångt Dålig sikt

(45)

Stråket Ljungnäs – Parkskolan

Ett av Mönsterås mest använda stråk för barn- och ungdomar för både skol- och fritidsresor är mellan Ljungnäsområdet och Parkskolan. Stråket omfattar Södra vägen-Sjögatan-Södra Tingsgatan-Jacobs gränd.

Stråket omfattar flera olika delar och innehåller allt från väl utbyggda, separerade gång- och cykelvägar till högtrafikerade gator med nästintill oanvändbara gångbanor.

I Ljungnäsområdet utgörs stråket av separerade gång- och cykelvägar som samlar upp merparten av de som går eller cyklar mot centrum och mot Parkskolan. Stråket innefattar flest resor mellan Ljungnäs norra delar och kommunhuset vid Sjögatan.

Fram till korsningen med Sjögatan är stråket lättorienterbart och överskådligt. Resterande del mellan Sjögatan och Parkskolan är mycket svårorienterat och uppdelat på ett flertal olika sektioner med mycket varierande standard. Uppdelningen gör att det inte finns en naturlig väg att följa utan stråket delar upp sig i flera delar vid bland annat Jakobs Gränd.

Stråket leds genom kommunhusets ”trädgård” och upplevs som smalt med dålig sikt. Fortsättningen ut på Tingsgatan och Älgerumsvägen är en av de sämsta sträckorna i studien. Vägen ligger i kurva och har smala gångbanor som inte kan nyttjas då de blockeras av uppvuxna träd. Situationen kompliceras ytterligare av flera korsningar och utfarter med skymd sikt. På sträckan ska dessutom gång- och cykeltrafikanter korsa vägen.

Genom bostadsområdet Jakobs gränd finns flera alternativa vägar vilka en del utnyttjar gångstråk genom bostadsbebyggelsen på i strikt mening inte är allmänt tillgänglig utan privat kvartersmark.

Utmed södra delen av stråket finns flera korsningspunkter som bör åtgärdas:

Drakenäsvägen/Södra vägen (röd) Kalmarsundsgatan/Södra vägen (röd) Långgatan/Södra vägen (gul)

Järnvägen/Södra vägen (gul) Sjögatan/Södra vägen (röd)

Utmed den norra delen av stråket finns korsningspunkter som bör åtgärdas:

S Tingsgatan/Häradshövdingegatan (röd) S Tingsgatan/Storgatan ( röd)

Älgerumsvägen/Parkgatan (röd) Åsevadsgatan/Jacobs gränd (röd)

Inom stråket bör främst följande sträckor åtgärdas:

Korsningen Södra vägen/Sjögatan - Korsningen Åsevadsgatan/Jacobs gränd

(46)

Stråket från korsningen med Ängsgatan söderut. Korsningen med Sjögatan. I enkäterna är korsningen utpekad med för många bilar, bilar kör för fort samt farlig cykel- och gångbana.

Stråket mot kommunhuset,norrut från Sjögatan. Stråket passerar genom kommunhusets ”trädgård”.

Bilden tagen ifrån Kvarngatan österut. I enkäterna är partiet utpekat med dålig sikt.

Korsning med Kvarngatan västerut. Södra Tingsgatan från korsningen med Kvarngatan I enkäterna utpekad med dålig sikt och svårt att se. sedd västerut. I enkäterna utpekad med dålig sikt,

ingen gång- och cykelbana, svårt att se.

(47)

Stråket korsar genom bostadsområdet Jacobs gränd. Jacobs gränd mot norr och korsningen med Åsevads- Bilden tagen norrifrån. gatan. Korsningenenkäterna utpekad med bilar kör för

fort och svårt att se.