Tolkning och uttryck

(1)

Ellen Gårdstedt

- interpretation

Perspektiv inom sångundervisning

Interpretation and expression

Perspectives in vocal training

Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarprogrammet

Datum: 2010-03-30 Handledare: Ingegerd Hultén

(2)

Sammanfattning

Denna undersökning syftar till att få en inblick i hur några sångpedagoger arbetar med och tänker kring tolkning och musikaliskt uttryck. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex sångpedagoger med olika bakgrund, arbetsplats och genreinriktning.

I min undersökning kommer jag fram till att det trots pedagogernas olika bakgrund i genrekunskap, utbildning, och nivå på elever finns många gemensamma nämnare för hur deras arbete med tolkning och uttryck går till. Att flera av informanterna använder begreppet interpretation under intervjuerna ser jag som att begreppen inte verkar påverka mitt resultat, då jag tolkar det som att informanterna menar samma sak och att innebörden är densamma.

Jag anser även att svaren på intervjuerna pekar på att det hos några av informanterna finns en osäkerhet om vad arbetet med tolkning och musikaliskt uttryck kan leda till och att de därför inte i så hög grad medvetet använder detta i sin undervisning.

Att arbeta med tolkning och musikaliskt uttryck kan innebära en mängd olika saker vilka har gemensamt att skapa medvetenhet om det egna uttrycket. Detta kan enligt litteraturen, Rydberg - Asplind med flera, leda till mer personligt uttryck samt bättre teknik.

Nyckelord: Sång, Interpretation, Tolkning, Uttryck

Abstract

The purpose of this study is to gain knowledge of how some vocal teachers work with and reflect on interpretation and expression. Six vocal teachers with different background, place of work and genre expertise were interviewed.

The study shows that the interviewees share many denominators in the way they approach interpretation and expression despite their differences in background and genre, and it is clear that they have a common understanding of the terms interpretation and expression.

There is an indication, however, that some of the teachers are unsure of the effects of working with interpretation and expression and therefore they do not focus on these in their teaching.

Working with interpretation and expression can involve many things which all entail creating awareness of self-expression. According to the literature (e.g. Rydberg-Asplind), such

awareness can lead to a more personal expression and a better technique.

Keywords: Vocal, Interpretation, Expression

(3)

Förord

Mitt namn är Ellen Gårdstedt och jag har studerat till sångpedagog vid musikhögskolan Ingesund hösten 2006 till våren 2010.

Uttrycket, att kunna förmedla någonting med sin sång, är enligt moderna sångforskare;

Daniel Zangger Borch, Catherine Sadolin med flera, en sångares viktigaste uppgift. Som sångpedagog ska man fokusera på vad eleven vill förmedla med sin sång och låta uttrycket styra tekniken. Detta är någonting jag funderat mycket på i relationen till mina elever deras förväntningar och strävan och som har föranlett denna uppsats. Följande frågor har varit arbetets utgångspunkt:

Hur tolkar man en sång utifrån text och musik och speglar detta genom egna upplevelser för att ge sången en personlig prägel?

Hur vägleder man eleven i att hitta sitt eget personliga uttryck? Hur kan man som pedagog konkret arbeta med detta?

Jag har under min egen sångliga utveckling via olika skolor och sångpedagoger upplevt en saknad av utrymme att få spränga mina ramar, testa mina gränser. Som nyutbildad

afrosångpedagog med improvisation som specialisering och passion undrar jag om erfarna sångpedagoger använder sig av metoder som improvisation och härmning för att vägleda sina elever. Personligt uttryck för mig handlar om närvaro, personlighet, karaktär av röst, men även om saker som kroppsspråk och mimik.

Denna undersökning har möjliggjorts genom ett antal informanter som jag vill tacka för att ni delade med er av er tid och kunskap. Jag vill också tacka min handledare Ia Hultén.

(4)

Innehållsförteckning

Inledning……….s.5 Bakgrund………...s.6 Syfte………....s.9 Frågeställning………...s.9 Undersökningsmetod………..s.9 Urval av informanter………...s.10 Intervjufrågor………..s.11 Procedur………..s.12 Databearbetning och tillförlitlighet……….s.12 Resultat………...s.13 Diskussion………..s.24 Slutsats………....s.30 Slutord……….s.30 Förslag till vidare forskning………s.31 Referenser………....s.31

(5)

Inledning

Denna undersökning syftar till att få en inblick i hur några sångpedagoger arbetar med tolkning och musikaliskt uttryck. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex sångpedagoger med olika bakgrund, arbetsplats och genreinriktning.

Det finns inte så mycket skrivet om interpretation för sång inom afroamerikanska genrer som för sång inom klassiska genrer, vilket påverkat mig i mitt val av ämne, ett intressant ämne att utforska.

Min tanke med att använda begreppen tolkning och uttryck och inte interpretation var att jag utifrån tidigare erfarenhet trodde att ordet interpretation skulle ge vissa associationer och förutfattade meningar om metoder etcetera som jag ville komma ifrån. Begreppen tycks ha ungefär samma innebörd.

Tydliggörande av begreppen

Med teknik menar jag sångteknisk färdighet, kontroll över sin sångröst.

Med tolkning menar jag hur man tolkar en sång utifrån text och musik och speglar detta genom egna upplevelser för att ge sången en personlig prägel.

Med uttryck menar jag närvaro, personlighet, karaktär av röst, men även saker som kroppsspråk och mimik.

(6)

Bakgrund

Interpretation

Slår man upp ordet interpretation i Nationalencyklopedin så står det att det är musikers sätt att tolka och framföra ett musikstycke.

Enligt Catherine Sadolin, forskare och sångpedagog, är uttrycket det viktigaste. Hon menar att tekniken enbart är ett verktyg för uttrycket, något som möjliggör ljud som kan förstärka det du vill säga. Hon menar i sin bok ”Komplett sångteknik” (2006) att det är sångaren själv som måste välja vilken teknik som bäst leder till uttrycket man vill uppnå och att det är enbart sångaren själv som kan bestämma hur han eller hon vill låta. Det är viktigt att sångaren litar på sin egen smak, omdömesförmåga och känsla. Individualitet är värdefullt. Hon anser även att det är viktigt att vara öppen och våga experimentera med rösten för att nå uttrycket. Det finns många sätt att jobba med uttrycket, med varierande resultat. En del sångare är inte medvetna om sitt uttryck, en del använder sig av intuition och känsla, vilket är väldigt beroende av dagsformen och en del sångare använder sig av särskilda metoder för att uppnå sitt uttryck. Sadolin anser att det är lättare att nå ett visst uttryck om man har övat det och föreslår ett sätt att arbeta med texttolkning utifrån frågor som vem är du? Och vem sjunger du till?

Det är viktigt att sångaren litar på sin egen smak, omdömesförmåga och känsla.

Individualitet är värdefullt. (Sadolin,2006, s 216)

Rebecka Sjöberg Olsson har skrivit ett examensarbete ”Också en ful röst kan beröra” – en studie i elevers och lärares syn på relationen mellan sångteknik och interpretation. (2009) som handlar om lärares och elevers syn på interpretation. Enligt vad hon upplevde vid

observationer på Kulturamas eftergymnasiala musikalutbildning i Stockholm innefattar interpretation som ämne följande moment:

• Tolkning av text. Vad handlar texten om enligt eleven? Hur tolkar läraren texten?

Vad var kompositörens avsikt med sången?

• Hållning och kroppsspråk

• Mimik och ansiktsuttryck

• Publikkontakt

• Skapa inre bilder

• Spela teater

• Experimentera med känslouttryck

• Överdriva olika känslouttryck

• Känna en känsla

• Låtsas att man känner en känsla.

Vad är det som gör att man upplever att någon är arg, ledsen, glad o.s.v.?

• Använda tekniska hjälpmedel som förstärker känslan.

(Sjöberg, 2009, s.19) Sjöberg Olsson anser att eleverna måste våga prova olika uttryck för att hitta ett som tilltalar dem. Likadant påpekar Ulla Moberg och Madeleine Uggla i sin bok Sång för envar att eleven med hjälp av sångpedagogen får tillfälle att upptäcka sina möjligheter och mod att våga bege sig längre ut på den känslomässiga uttrycksskalan.

(7)

Daniel Zangger Borch beskriver i sin bok ”Stora sångguiden” (2005) följande metoder för att jobba med interpretation:

• Läsa texten

• Var utspelar sig handlingen?

• När är du, i vilken tid?

• Vem är du?

• Sinnen: Vad ser du? Vad hör du?

• Känslolägen

• Kroppsspråket

• Ansiktsuttryck

• Sången, vilka sångtekniska och musikaliska inslag kan förstärka den aktuella känslan?

När Daniel Borch tar sig an en artist, etablerad eller ej, går det konstnärliga alltid före tekniken. Det hjälper inte att du kan göra fina ljud, menar han om du inte uttrycker någonting. (Svenska Dagbladet 2008-12-12 Leonardz)

Nanne Kristin Arder hävdar i sin bok ”Sångeleven i fokus” (2001) att varje elevs behov ska styra huruvida sångtekniksarbetet och interpretationsarbetet ska integreras i varandra. Vidare menar hon att det ibland kan vara fördelaktigt att jobba med tekniken avskilt från sångerna medan sångerna i andra perioder bör stå i fokus och vara utgångspunkt för den tekniska träningen. Arder anser att det är en mognadsprocess att arbeta med interpretation och att man kan arbeta med det på olika nivåer.

I sitt examensarbete som handlar om musikdramatik i sångundervisningen kommer Ida Johansson och Stina Karlsson (2006) fram till att genom att släppa den intellektuella kontrollen av sig själv och tekniken och hitta sanningen och närvaron i uttrycket kan sångaren få en bättre avspänning och andning vilket ger en friare sångteknik, samtidigt som man utvecklas, utmanas och blir mer medveten som människa.

Drama, kreativitet och inspiration

Keith Johnstone, regissör, lärare och författare till boken ”Impro, Improvisation och teater”, som handlar om kreativitet, inspiration och om konsten att locka fram det hos oss anser att;

Man kan när som helst förvandla fantasilösa människor till fantasifulla.

(Johnstone, 1979, s 84) Han menar att inspirationen inte är intellektuell, man måste inte vara perfekt. Prestationskrav och vilja att vara till lags kan vara förödande för kreativiteten.

… när jag försökte göra saker och ting på rätt sätt, så blev det en katastrof (Johnstone, 1979 s 27) I sin bok skriver han att de flesta skolor uppmuntrar barn att inte visa kreativitet och

uppfinningsrikedom. Han hävdar även att forskningen hittills har visat att kreativa barn blir illa omtyckta av sina lärare.

(8)

Själv försöker han hålla en lekfull attityd i relationen till sina elever. Som lärare försöker han ta tillvara elevernas fantasier. Fantasier som de i åratal har tryckt undan eftersom de själva klassificerat dem som galna. Han försöker vara ett levande bevis på att ”monstren” inte är verkliga och att fantasiförmågan inte kommer att förgöra en.

Man måste vara en mycket envis person, för att bli konstnär i vår kultur. Det är lätt att spela rollen som konstnär men att faktiskt skapa något betyder att gå emot sin uppfostran och utbildning. (Johnstone, 1979 s 87)

Så här beskriver han hur man kan jobba med inspirationen och kreativiteten hos små barn.

Efter tjugo minuter hamrade en pojke fram en disharmonisk marsch och de andra skrek:

det är de japanska soldaterna från filmen i söndags!

Vi hittade på många lekar till exempel gjorde ett barn ljud, som föreställde vatten och ett annat barn släppte ner en ”fisk” i vattnet. Ibland fick de känna på olika föremål medan de blundade och så spelade de hur det kändes, så att de andra kunde gissa vad det var.

(Johnstone, 1979 s 25)

Liknande tankar har Torsten Föllinger som arbetar med interpretationsundervisning på Nordiska folkhögskolans vislinje. Han pratar om undervisning som att frigöra en människas kvalitéer och uttrycker samarbetet mellan elev och lärare såhär:

De bästa förutsättningarna för att pedagogen och eleven ska lyckas är att läraren alltid möter eleven som en konstnär med en egen uttrycksvilja. Då skapas ett förtroende och en ömsesidig respekt. (Torsten Föllinger, Den nakna rösten, Fotnoten 05/2003) Om att utgå från känslan

Kerstin Rydberg beskriver i sin bok ”Sista skriket” (1991) hur uttrycket är ett medel för att nå god sångteknik. Enligt henne finns en gemensam källa av förutsättningar och kunskaper hos alla människor, nämligen våra känslor. Våra allra vanligaste, mest vardagliga känslor, såsom glädje, ömhet, ilska o.s.v. är av betydelse för att vi ska kunna sjunga. Det finns en koppling mellan känslostämningar, attityder och hur kroppens muskler, inklusive röstorganen, ställer in sig.

För att hitta en sångteknik som inte skadar rösten hävdar hon att den bästa metoden är att utgå från känslan. Hon skriver att musklerna arbetar på ett riktigt sätt när vi sjunger om de får entydig information från känslan, tanken och viljan. Om en skada uppstår beror det på bristande kommunikation mellan känslan, tanken och själva utförandet, sången. Kerstin skriver att alla inre organ, inklusive röstorganen, påverkas av det autonoma nervsystemet.

Detta är en så kallad ”omedveten” hjärnfunktion som styrs av de känslor, önskningar och förväntningar sångaren bär. Vidare skriver hon att forskarna ända till ganska nyligen har trott att det autonoma nervsystemet fungerat fullständigt omedvetet, men nu finns det

vetenskapliga bevis på att det delvis kan styras med viljan.

(9)

Om att härma andra

Catherine Sadolin anser att alla sångare kan åstadkomma alla ljud. I sin bok, komplett sångteknik, utgår hon ifrån sig själv och berättar om sin egen röstliga utveckling.

Den enda naturtalang jag hade var mitt intresse för musik, tron på att allt är möjligt och energin att fortsätta. Därför vågar jag påstå, att när jag kunnat lära mig göra alla ljud jag ville, så kan alla. (Sadolin, 2006, s 5)

Rydberg skriver i sin bok om härmning som en naturlig del av vår utveckling.

Att härma är inte fult. Det unika med rösten är hur man använder sina sångerfarenheter. (Rydberg-Asplind, 1991 s 15)

Syftet med undersökningen

Att få ta del av några respondenters erfarenheter kring sånginterpretation, bör ge mig ökad beredskap och förståelse inför mitt kommande yrke och ge mig inspiration och lust att söka vidare efter ny kunskap.

Frågeställning

Hur tänker några erfarna sångpedagoger kring tolkning och uttryck, interpretation, och hur arbetar de med detta?

Frågor som legat till grund för mitt arbete har varit:

• Vad prioriterar pedagogerna i sin undervisning?

Hur mycket fokus ligger på tolkning och uttryck?

• Hur tänker de pedagoger som har klassisk bakgrund till skillnad från de som har afrobakgrund? Vilka tankar och ideal har format dem?

• Hur bemöter pedagogerna elevernas tankar och ideal?

• Vad finns det för metoder för att jobba med tolkning och uttryck?

• Hur påverkar arbetet med tolkning och uttryck sångtekniken och tvärtom?

Undersökningsmetod

Jag har i samråd med min handledare valt att göra en kvalitativ studie i form av intervjuer med sex erfarna sångpedagoger. Genom intervjuerna ville jag få en personlig bild och spontana reflektioner som skulle vara svåra att få i en enkätundersökning.

(10)

Urval av informanter

I valet av mina informanter sökte jag en bredd i ålder, utbildning och bakgrund, musikalisk identitet, genreinriktning och arbetsplats och nivå på elever för att eventuellt se skillnader i prioriteringar, attityder och metoder, arbetssätt. I mitt urval av informanter tänkte jag helt enkelt inte på aspekten genusperspektiv.

Mina informanter

Jag använder fingerade namn. Första bokstaven i namnen har en betydelse: G står för gymnasium, K för kulturskola, H för högskola och O för opera.

Gunnar: 34 år

Undervisar: enskilt i sång på gymnasium, yrkesmusikerprogram, sedan 7 ½ år tillbaka.

Utbildning: Musikhögskola, musiklärarutbildning grundskola gymnasium med afrosångmetodik.

Erfarenhet: Har arbetat på samma skola sedan examen.

Karolin: 47 år

Undervisar: på kulturskolan med sångundervisning, kör samt musikalteater.

Utbildning: Musikhögskola, sångpedagogutbildning, klassisk inriktning, afroinriktning fanns inte.

Erfarenhet: Har arbetat på samma skola sedan examen, men arbetsuppgifterna har förändrats, första åren även undervisning i klass och blockflöjt.

Kristina: 43 år

Undervisar: på kulturskolan med sångundervisning och kör sedan 1999, Enskilda elever, högstadiet och gymnasiet, kör med yngre barn.

Utbildning: Musikhögskola, musiklärare grundskola gymnasium med klassisk sång som biämne, därefter instrumental ensemblelärare, påbyggnad på 2 år, klassisk sång med afro som bifack.

Erfarenhet: Har arbetat en termin som gymnasielärare, sedan 1,5 år på studieförbund under studietiden sedan på kulturskolan. Vikarierat på folkhögskola 1,5 år.

Hanna: 50 år

Undervisar: på Musikhögskolan i sång, endast enskild undervisning, på alla program, alla genrer. De flesta eleverna är mellan 25-30 år.

Utbildning: Musikhögskola 4 år, musiklärare grundskola, gymnasium med sång som fördjupning. Musikhögskola, musiker, 2 år, med delat huvudfack, klassiskt och jazz.

Erfarenhet: Har arbetat på folkhögskola, Gymnasium. Lett körer och gjort olika projekt.

Helena: 35 år

Undervisar: Musikhögskola, sång och ensemble.

Utbildning: Musikhögskola, musikerlinje, 4 år, individuell variant som det hette när det inte fanns afromusiker, samt läst till ett ettårigt pedagogikpaket med bland annat; sångmetodik, ensembleledning, körmetodik och pedagogik.

Erfarenhet: Undervisade på kulturskolan, i sång, tills alldeles nyligen.

(11)

Olivia: 69 år

Undervisar: i romansinterpretation samt enskild sångundervisning. Delvis pensionär.

Utbildning: Pianopedagog, fil. Kand. i musikvetenskap, psykologi och pedagogik.

Musikhögskolans sångpedagogutbildning.

Erfarenhet: Pianopedagog på kommunala musikskolan, sångpedagog Musikhögskola i 24 år samt enskild sångundervisning.

Intervjufrågor

Om respondenten 1. Ålder

2. Kön

3. Vad har du för utbildning och erfarenhet som sångpedagog/sångare?

4. Vilken ålder är det på dina elever? Hur erfarna är de?

5. Var arbetar du idag? Vad har du för arbetsuppgifter?

Om undervisningen

6. Hur tänker du kring målet/målen med undervisningen?

7. Hur brukar du lägga upp dina lektioner?

-Vilka moment brukar du ha med?

-Hur mycket tid ägnar du åt varje moment?

-Vad har du för kortsiktiga, långsiktiga mål /planering?

-Anpassar du lektionsinnehållet efter varje elev?

8. Vilka olika genrer undervisar du i?

9. Hur kommer du fram till övningar och repertoar?

-Hur bemöter du elevens önskningar och ideal?

10. Hur jobbar ni med instudering?

11. Vad berörs du av när någon sjunger?

- tekniken, personligt uttryck, röstens karaktär? Hur tungt väger dom?

- Jobbar du med dom sakerna?

12. Vilka metoder har du för att jobba med tolkning och uttryck?

13.Hur jobbar du med en elev som har mycket personligt uttryck men bristfällig teknik eller tvärtom?

14. Hur tycker du att arbetet med uttryck påverkar tekniken och tvärtom?

15. Jobbar du med tolkning och uttryck med alla elever?

- Hur upplever du att eleverna tar till sig arbetet med tolkning och uttryck?

16. Vad sjunger du? Vad tror du har påverkat dig som sångare, ditt val av uttryck, sångsätt, genre? Vilka förebilder har du?

17. Har ditt sätt att undervisa på något sätt förändrats genom åren? Om så, hur?

18. Har du upplevt att förväntningar på dig från elever, föräldrar och skolan förändrats genom åren? Om så, hur?

(12)

Procedur

Genom sånglärarna på Ingesund fick jag tips på erfarna pedagoger och försökte sedan få kontakt med de jag tyckte verkade intressanta. En del av dessa fick jag inte tag på medan några svarade på mina mejl eller telefonsamtal och var villiga att delta. Tre av informanterna träffade jag på lokal och tre träffade jag på deras arbetsplatser. Intervjuerna tog ungefär en timme. Jag spelade in intervjuerna för att senare kunna renskriva dem.

Innan jag satte igång med intervjuerna gjorde jag testintervjuer med två sångstudenter från de högre årskurserna samt en lärare från Musikhögskolan Ingesund. Intervjuerna med

studenterna gav inte så mycket för mitt resultat då ingen av de har så stor erfarenhet av att undervisa. Det gav mig dock information om ungefärlig tid för intervjuerna, frågornas tydlighet etcetera. Testintervjun med läraren på Ingesund var intressant på många sätt. Ännu en lärare inriktad på afrogenren, vilkas svar påminde mest om Helenas. Intervjun var från början tänkt att vara med i undersökningen, men då intervjun av misstag inte blev inspelad kunde jag inte använda mig av den, vilket till en början grämde mig mycket. Intervjuerna gick till så att jag, efter att ha presenterat mig, direkt satte igång med frågorna.

Databearbetning och tillförlitlighet

Mina frågor var väldigt öppna. Tanken med detta var att jag skulle låta mina informanter prata spontant utan förberedelse. Jag hade inte heller gett mina informanter någon förhandsinforma- tion om ämne och frågor.

De nackdelar jag kan se med intervjuformen som metod är, att jag genom följdfrågor och spontana reaktioner till viss del har påverkat och styrt mina respondenter i deras svar vilket kunde ha undvikits om undersökningen varit i enkätform. Men en undersökning i enkätform missar detaljer som tonfall, spontanitet och diskussion. Jag har velat få mina informanter att öppna sig, och att prata fritt. Få deras personliga syn på saker. I och med att min undersökning blivit lite av en diskussion glömde jag ibland bort att ställa vissa frågor samt formulerade dem lite annorlunda ibland.

Under arbetets gång upplevde jag det som att flera av mina frågor kändes överflödiga och att de inte gav svar på frågeställningen, hur arbetar och tänker pedagogerna om och med tolkning och musikaliskt uttryck. Såhär i efterhand har jag dock insett att det i svaren på dessa frågor funnits mycket information att analysera och som har gett mig större förståelse och bredare kunskap om informanternas tankar och arbetsmetoder.

Vid ett intervjutillfälle var informanten lite stressad, och platsen för intervjun var stökig. Jag hade önskat mer tid i en lugnare miljö. En av informanterna upplevde jag även att hon kände sig obekväm under intervjutillfället, att hon hade ett kritiskt bemötande. Att hitta en optimal miljö och tid för intervjuerna var inte helt lätt. De intervjuer som ägde rum på kafé blev aningen distraherade av den stökiga miljön, och det var svårt att i efterhand renskriva intervjuerna med mycket bakgrundsljud.

Min plan från början var att ha tre kategorier; kulturskola, estetgymnasium samt högskola, med två representanter i varje. Tanken var att det skulle göra det lättare för mig att dra slutsatser och kategorisera men på grund av tidsbrist och icke inkomna svar från tänkta

(13)

informanter blev urvalet ett annat. Informanterna speglar dock en bredd då de undervisar på olika nivå, från kulturskola till operahögskola, samt en bredd i utbildning och genretill- hörighet. De representerar olika generationers synsätt. Vid bearbetning av svaren har jag saknat ett genusperspektiv vilket inte funnits då jag har fem kvinnor och endast en man med i min undersökning.

Resultat

Svaren på frågorna 1-5 framgår av presentationerna av respondenterna (sid. 10-11). Här nedan följer en genomgång av de mest relevanta svaren på frågorna 6-18. Saknas gör dock svaren på fråga 9 vilket beror på att jag under intervjuerna helt enkelt glömde bort att ställa den till tre av mina informanter.

Fråga 6 Hur tänker du kring målen/målet med undervisningen?

Svar sammanfattning:

Alla mina informanter nämner att det är elevernas vilja, behov och förutsättningar som styr målen. Exempel:

• Ge ökad färdighet genom att fylla igen luckor hos elever (olika för olika elever, t.ex.

repertoar, notläsning)

• Att skapa ökad medvetenhet om sig själv (sin anatomi)

• Ge stöd och uppmuntran. Stimulera, skapa lust och glädje, bygga självförtroende m.m.

• Att utveckla sitt personliga uttryck

• Att förbereda sångaren/sångerskan för olika situationer Andra saker som nämns: kursplaner, styrdokument

Exempel på svar på hur de tänker kring målen/målet med undervisningen:

Gunnar: ”De ska bli så bra som möjligt på tre år. De har så olika igång en del kan inte noter då blir det målet. En del e skitbra på noter men e värdelösa på att improvisera eller sjunga rent. Individuella mål.”

Karolin: Ge eleven det de behöver och det de vill ha. För en del elever kan det vara att komma en gång i veckan och träffa en vuxen som ser dem. För andra är det att de söker skolor. Ge sångglädje, bli duktigare för sin egen del och att de ska få bra självförtroende.

Olika beroende på vilka de är.”

Kristina sätter målen tillsammans med eleven, anpassar dem till var de befinner sig.

Hanna: Lära ut hantverket. Varje elev som går hos mig ska veta allt om sin anatomi och varför de gör övningar. Varje gång jag möter en elev tänker jag att den här ska jag göra till sin egen. Varje person måste lära sig själv och då måste jag pusha. Ett mål är att komplettera i repertoar där de inte har varit förut, att belysa annan repertoar som man aldrig har varit i närheten av för att se vilka broar man kan bygga mellan sitt specifika egna uttryck, för jag har många som gör egen musik och som redan har gjort plattor och är ute på marknaden.

Helena: ”Teknik e en del och musik e en del, feeling och form. Men det främsta målet e att folk ska bli bättre efter sin egen förmåga och att försöka utveckla och hitta sin grej. Inte bli bättre enligt mitt ideal.”

(14)

Kommentar:

Jag hittar svar på denna fråga även i andra frågor. Till exempel säger Helena på fråga 17 att hon håller på med pepptalk och coachning och att man ska få låta som man låter och därifrån utgår man. ”Jag försöker ta tillvara folks skavanker.” På fråga 15 pratar hon om att det även ingår i undervisningen att man kompar sig själv, att man plankar även pianot eller gitarren.

”att vara ett instrument vilket som helst för ensemblesituationen.” På fråga 10 säger hon att det hennes mål är att det ska presenteras noter flera gånger per termin.

Fråga 7 Hur brukar du lägga upp dina lektioner?

I stort handlar upplägget av lektionerna för alla mina informanter om uppvärmning, tonbildning och teknik först och sedan att man arbetar med en sång.

På högre nivå handlar det mer om att fokusera på detaljer än på lägre nivå då fokus ligger på att entusiasmera eleverna, vilket speglar lektionernas upplägg.

Dagsformen är också avgörande.

Exempel på svar om hur de lägger upp sina lektioner:

Gunnar: ”Uppsjungning, teknik är ett moment, det skiftar från gång till gång, efter det repertoar.”

Karolin brukar alltid ha tonbildning först. Lite övningar för teknik. Minst halva lektionen, oftast mer, jobbar hon med sången.

Kristina: ”Uppsjungning, tonbildning och dagens läxa. Jobbar med teknik eller med uttrycket eller med båda, ofta går det hand i hand.”

Hanna: ”Varje lektion börjar jag med att fråga: Var är du? Har du övat? Är det något speciellt du vill att vi ska ta upp idag? Har du några frågor från förra gången? Sedan följer vi upp förra lektionens sångteknik och sången. Det finns ingen lektion som jag har rutat men det finns en ram. Det måste finnas en flexibilitet. Det finns ju igenting som kan vara beständigt och med sån struktur att det går att genomföra till punkt och pricka med sång, då e man ingen bra lärare.”

Helena: ”Väldigt olika. I grunden är det värma upp, mjuka upp, sjunga upp. Och sen finns det ofta ett tema på lektionen som kanske utgår från nån låt och där hittar man in i olika grejer att jobba med. Teknik och hantverk och då kan ju hantverket bestå i att förstå vilka ackord som är i och vad man kan göra med dom. Jag tänker mig ganska mycket att jag har ett gäng med redskap som jag vill dela med mig av, till exempel låta eleven bli uppmärksam på rytmiska grejer, vilka notvärden har vi att jobba med. ”Jag vill nästan ha känslan av att man kastar sig ut när man går in på en lektion och se vart man hamnar.”

Olivia: ”Om de har varit igång mycket under dagen så kanske man kastar sig in i det dom behöver jobba med, till exempel en area, annars regelrätt uppvärmning med enkla övningar med ett visst mål naturligtvis. Ganska mycket att börja och starta med flödig fonation så att de svänger igång. Så börjar stämbandsslutningen komma av sig själv efter en stund. Men på den här nivån så blir det inte så regelrätt att man gör tio minuters andningsövningar med dom.

Man kanske hela lektionen bara jobbar med tre takter i en area.”

Fråga 8 Vilka genrer undervisar du i?

(15)

Två av mina informanter undervisar enbart i sång inom afroamerikanska genrer. En

undervisar enbart i klassisk sång. Tre av informanterna svarar att de undervisar i alla genrer.

Exempel på svar:

Gunnar: ”Afroamerikansk musik, visa och delvis musikal. Jazz och visa ligger mig närmast hjärtat. Inte klassiskt, jag kompar det för dåligt. Det skulle ta evigheter att lära mig

pianokomp, jag vill ha ackord.”

Karolin: ”Klassisk sång, grundrepertoar, lite poplåtar, lite musikal, kanske nån folklåt. Jag e inte expert på allting men jag tycker att man kan nosa på lite olika när man går såhär. Jag e inte nån fena på jazz men jag tycker ändå man kan testa. För de flesta så blir det ju inte speciellt klassiskt utan mycket annat som visor och vispop och så.”

Kristina: ”Klassiskt blir det väldigt lite. Det blir väldigt mycket pop, jazz, rock, inte så mycket jazz kanske men en del, visor och musikal.”

Hanna: ”Alla, Det beror på vad jag har för student. ”

Helena: ”Jazzgrund, min repertoar sträcker sig mot pop och rock rätt mycket och jag lägger mig gärna i någon slags mellanrum mellan olika genrer. Jag plockar rätt mycket repertoar från väldigt, väldigt ny musik. Det e en liten sport nästan att hålla mig ajour, jag plankar mycket myspace. Kanske för att å inte riktigt säga vad jag tycker att det e utan att på en lektion får eleven säga aha det här e ju fritt, men pop, fripop. Jag försöker hålla mig så grå som möjligt gentemot vitt och svart, vad som är vad.”

Olivia: ”Klassiskt.”

Fråga 9 saknas då jag glömde bort att ställa den till tre av mina informanter.

Fråga 10 Hur jobbar ni med instudering?

Härmning:

Läraren förebildar och låter eleven härma.

Tillsammans:

Läraren sjunger låten tillsammans med eleven.

Lyssning:

Eleven lär sig låten genom att lyssna på olika inspelningar.

Egen instudering.

Gunnar: ”Oftast väljer vi ut någon låt som vi ska jobba med. Eleven får stå bakom mig och så sjunger vi igenom den tillsammans. Jag sjunger och spelar, det e det vanligaste.”

”Att härma vissa moment gör jag ibland med tvåor och treor om det e någon övning som e jättebra för vissa teknikgrejer, men ofta när de e såhär unga så e det så himla lätt att det blir så där manierat och att de härmar fraser rakt av och snor. Det kan man väl lära sig av också men jag vet inte. Jag vill göra nåt annat först det e väl okej att dom gör det också men vissa elever verkar ha fastnat i det där att härma någon annan och bli någon annan mer än att utgå från sig själva”

Karolin: ”Det beror på vem det är. En del läser noter ganska bra men de allra flesta brukar jag gå igenom ganska mycket med. Vi sjunger tillsammans eller så sjunger jag före, lite olika, jag

(16)

”Jag tycker inte de ska härma så mycket. Jag jobbar inte på den nivån med den genren. Jag tänker nog snarare att de ska få till en bra andning. Många härmar ju ändå och då försöker jag inte ta bort det. ”Vi gör ju konserter, de ska sjunga som Vallmans salonger typ med komp och så och de e klart att de som härmar bra blir det ju ganska bra på. Det beror på vad man vill åt men jag har inte som nån slags metod. Däremot kan jag säga att gå och lyssna på den här nu för det verkar bra att du lyssnar på den. Men inte så riktigt sen bli det ju så alltså när man härmar utan att man vet om det. Jag vet inte hur genomtänkt det e men.”

”Jag sitter och funderar på hur jag egentligen tänker med det där. Det e intressant att du frågar för jag har inte tänkt på det här med att man kan be nån härma nåt specifikt sådär.”

”Jag har inte satt det i nåt system, det är väl för att jag inte kan undervisa så bra i afrogenren.

Det är väl kanske det du syftar på för jag skulle aldrig säga till nån härma den sångaren inom klassisk genre däremot skulle jag säga lyssna mycket på den här musiken.”

”Min tanke, jag kanske e helt fel ute men min tanke om just populärgenrerna e ju att dem som lyckas har någonting personligt. Det e klart man kan härma jättemånga på vägen för att hitta sin egen grej, men då vill man samtidigt inte styra folk. Man har ju några som har en

särprägel, som man tänker på, det där e så coolt, gör sådär.”

Kristina: ”Väldigt mycket gehörsbaserat. Jag sjunger före och så sjunger de efter. Men sen förväntar jag mig och det gör dom ju också, att dem lyssnar på låtarna om det e sånt som finns.”

Helena: ”Det e inte alltid jag sysslar med det utan då e det mer som att man väljer ut en låt som nån ska studera in till nästa gång och så blir det mer finjusteringar. Den första

sångläraren jag hade var basist, han som har gjort störst intryck på mig. Hans käpphäst var att man måste lära sig melodin som den är innan man gör nåt av den. Och den grejen sitter ganska hårt och dessutom så är jag rätt noga med noter skulle jag vilja säga i första skedet.

Men oftast säger jag välj en låt av den här sångerskan och lär dig den till nästa vecka så kan vi börja göra musik av den.”

Olivia: ”Jag e hyfsad vid pianot, så det blir naturligtvis en del med det musikaliska, men de har på operahögskolan och operastudion repetitörer och jag kan ju inte tävla med dom där pianisterna. Dom jobbar kanske mer på den musikaliska biten och för min del e det att se till att de lägger rösten rätt, att det fungerar, alltså det e teknik och muskler. Till viss del

förebildar jag, än så länge håller det. Jag e ju mezzosopran det ju inte så dumt jag ligger mitt i och även för män, det e lika, tänket e lika.”

Fråga 11 Vad berörs du av när någon sjunger?

Alla informanterna nämner närvaro och fokus samt att sångaren/sångerskan har ett ärligt, äkta uttryck, som kommer inifrån, från hjärtat.

Två av mina informanter pratar om tekniken som en del av upplevelsen.

En av mina informanter framhåller igenkännande som en del av upplevelsen. Samt det visuella, helheten, själva framförandet.

Gunnar: ”Närvaro och fokus. Uttryck och närvaro. Närvaro, då räknar jag in uttryck. För är man här och nu och i texten då e du närvarnade, då vill du förmedla någonting. Vill man berätta någonting blir det oftast bra.” ”Som publik vill man se att personen som sjunger ser det den sjunger om framför sig. Man ska kunna se det i ögonen på personen som sjunger.”

(17)

Karolin berörs mer om någon sjunger dåligt men vågar vara sårbar, ärlig, än av någon som är perfekt men tråkig. ”Det kanske inte är den mest tekniskt fantastiska personen som berör en mest när det kommer till kritan.” ”Ärligt och närvarande.”

Kristina: ”När nån sjunger med känsla, man känner att det e någonting som själv har berört personen som sjunger. Och den lyckas få ut det.” ”När någon sjunger någonting från hjärtat.”

”Närvaro.” ”Att man känner igen sig. Det e ju så många olika, både visuellt det man ser och det man hör. Det e ju alltid en blandning.”

Hanna: ”Äkthet närhet, att de e sanna, sig själv.”

”Om du har ett bra hantverk så kan du släppa på kontrollen när du väl musicerar. Men om du e tvingad att göra vissa anpassningar röstmässigt när du sjunger en sång då kan du ju aldrig gå över och släppa på kontrollen. Du e helt beroende av att göra vissa lösningar för att du har dålig sångteknik. Och i den dåliga sångtekniken kan det finnas en personlighet men den räcker inte hela vägen tycker jag. Den räcker inte ett helt liv.”

”Det e ju dynamiken du vill komma åt för att kunna beröra någon. Du kan inte bara stå och sjunga svagt och läckigt och du kan inte bara stå och sjunga rakt på och starkt. Det blir skittråkigt. Det e ju spännvidden där emellan som gör att du blir dynamisk. Du kan sjunga svagt och du kan sjunga starkt, du kan sjunga rått och du kan sjunga ljuvt.”

Helena: ”En röst som e fri från vad jag tycker verkar va pålagda manér, som inte är

organiska.” ”Avskalat, naken röst, gillar jag.” ”Äkta uttryck, närvaro, när det kommer inifrån, inte är pålagt.”

Olivia: ”Äkta uttryck. ”Nå’t som e äkta, som kommer inifrån.” ”Det e lätt att konstruera ett uttryck, men det måste komma inifrån. Om du har en teknik, en röst, som ligger väldigt konstigt, är väldigt stel och krampaktig, klämd och tight, då strömmar inte ditt inre fritt ut och då blir jag inte berörd.” ”En vacker röst e en röst som e fri.”

Fråga 12 Vilka metoder har du för att jobba med tolkning och uttryck?

Flera av mina informanter jobbar med interpretation utan att alltid ha en medveten plan eller struktur. Metoder för att jobba med uttrycket verkar för de flesta hänga ihop med

teknikarbetet.

”Drama”:

• Visualisera: Vem är jag? Vad har hänt? etcetera.

• Undertext och riktning:

Metoden går ut på att inte försöka vara olika saker utan istället att göra utifrån sig själv, att använda sina egna erfarenheter, samt att tänka verb istället för adjektiv

(Stanislavskij)

• Göra en föreställning eller scener ur en föreställning.

• Använda dramaövningar

• Avdramatisera: t.ex. låtsas som att läraren inte är i rummet.

• Att göra sig fri från alla redskap:

Till exempel teknik för improvisation och effekter med rösten. Att hitta ett uttryck genom att släppa tankarna på dessa.

Eleverna coachar varandra:

(Gemensam lektion) Utgå från talet:

(18)

Kommentar:

Kristina pratar om känsloaffekter, att utgå från saker som eleverna redan kan, bilder, till exempel förvåning. Detta är sätt att jobba med teknik.

Exempel på svar om vilka metoder de har för att jobba med tolkning och uttryck:

Gunnar: ” Det e väldigt svårt att jobba med det om de inte kan sakerna utantill och det e dom lite slarviga med. Jag gör inga interpretationsövningar, jag utgår från varje låt egentligen. Jag frågar eleven. Vem e du? Vad e det som precis har hänt? Hur ser det ut? Kan du välja en plats? Vad luktar det? Jag försöker få eleven att hitta bilder i huvudet helt enkelt om var den e och vad den sjunger om. Tyvärr finns det jättemånga låtar som har skitdålig text, då får man kanske nöja sig med att förmedla en grundkänsla. Är du glad, arg, förbannad, ledsen så även om det e en text som e blaj förmedlar man någonting”

Karolin: ”Det blir väldigt olika. Det beror dels på vad det är för musik man jobbar med och hur långt man har kommit med det och hur mycket man kan bråka med en sak och också hur mycket man kan bråka med en människa och hur mycket den människan e villig och så.

Jag letar efter bra sätt, med det e jättesvårt.”

”Jag har ingen metod faktiskt. Jag skulle önska att det fanns, det kanske finns men jag har aldrig stött på någon.”

Kristina: ”Jag jobbar jättemycket med det. De använder sina egna erfarenheter.” ”Tänk dig som att du sjöng till ett barn eller som om du vore jättearg och så får man hela tiden passa upp med tekniken så att de inte sjunger på ett sätt som inte är nyttigt.”

Sen använder jag mig väldigt mycket av känsloaffekter tekniskt. Du vet det där med

förvåning, öppenhet. Jättemycket bilder använder jag, hela tiden. Saker som de redan kan.”

Kristina beskriver en metod som hon använder sig av och som går ut på att man har en

mening som man gör ett verb av. Sedan sjunger man verbet rakt mot en person. Övningen går ut på att rikta sig mot någon eller något.

Kristina säger: ”Avdramatisera, låtsas som att läraren inte är i rummet. Använda dramaövningar. Gemensam sånglektion.”

Hanna säger: ”Pratsjung först”. Hur känns den rytmen när du säger meningen och så överför du det på sången. Jag utgår ofta från talet. Då kan man hitta bitterversionen, arga versionen, totalt knäckta versionen. Man hittar olika klang via olika uttryck och olika undertext.”

Hanna säger att hon inte hinner komma till arbetet med uttryck. Dock går hon på konserter med sina elever och pratar efteråt med eleverna om vad som berörde henne, vad som inte kom fram etcetera. Hon jobbar även med projekt där några elever får jobba sceniskt medan några är sångare. Hur rör man sig, hur riktar man sig, hur är man tydlig. I nästa projekt är det ombytta roller. ”Då får jag alla de frågorna jag längtar efter att de ska ställa. För när man ska spela en roll så hamnar du ett snäpp till. Som sångerska spelar du alltid en roll när du ställer dig på scenen.”

Helena: ”Jag jobbar mycket med undertext som begrepp. Utgår från en rysk regissör,

Stanislavskij, som jobbar väldigt mycket med att inte försöka vara olika saker när man spelar teater utan istället göra och ta ifrån sig själv. Man jobbar helt enkelt med verb istället för adjektiv. Istället för att vara glad, sorgsen eller arg så ska man tänka istället att man tröstar, vädjar, värmer och såna saker som gör ofta att uttrycket blir väldigt direkt och sångaren inte har tid att egentligen tänka på sig själv och vad man gör utan att all energi går åt till den som de ska göra nåt för.”

”Göra eleven uppmärksam på vad i texten tycker du ska betonas, men jag diggar mer att tänka den här stora undertexten som - vad vill du få fram? Jag håller stenhårt på att berätta att så fort man håller på med sådana här metoder och även teknik för att improvisera alltså tonförråd, rytmik, effekter med rösten, undertexter, alla sådana tekniska redskap de behöver man bara

(19)

när man inte har någon feeling. Man jobbar upp massa redskap som man sen kan ta fram vid behov, jag tror mycket på att göra sig fri från alla. Så på ett sätt kan man jobba med uttryck genom att inte tänka på vad man gör.”

Olivia: ”Många gånger brukar jag uppmana de att de inte ska sjunga utan läsa texten väldigt mycket.” Känna hur orden formas i munnen, själva artikulationen.” Ett ord är flera

dimensioner. Dels att ordet klingar på en ton, en stavelse, det kan ju vara flera toner, och sen att det har en betydelse, om man pratar om kärlek så associerar man till någonting. Sen har du också det här - hur känns själva ordet i munnen? Hur jobbar du med käken etc..?”

”När du står på scenen så e du inte privat. Inga privata känslor. Det betyder att jag inte e intresserad av vad du Ellen känner utan av vad din karaktär känner. Du måste söka i dina personliga erfarenheter men det e inte du personligen. Det e inte du som ska gråta på scen utan du ska få dom som lyssnar att gråta.”

”Interpretation är att analysera text, musik, harmonik, och frasering. Titta på text kontra musik, stämmer de överens.” ”Jag försöker ibland att förmå dem att inte börja med allt på en gång utan bara läsa texten gång på gång och sen bara sjunga den på någon vokal.”

Fråga 13 Hur jobbar du med en elev som har mycket personligt uttryck och bristfällig teknik eller tvärtom?

Metoder för att jobba med elever som har lite uttryck finns beskrivet i föregående fråga.

Metoder som nämns på denna fråga är:

• Välja sånger som inbjuder till stora uttryck och starka känslor.

• Medvetandegöra sitt eget uttryck. Till exempel med spegelns hjälp.

Gunnar: ”Ger låtar som uttrycker mycket, ofta gärna lite förbannade, för det har jag märkt är lättast. Ilskan verkar vara lätt att uttrycka till slut för de verkar bli så irriterade på att jag aldrig ger upp.”

”Det e roligt när de väl hittar det, om de hittar det, men det sitter väldigt långt inne för många.

Det e inte alla som har det. Det känns lättare ibland att jobba med tekniska saker. Det ger tydliga resultat snabbare än det här att vilja nåt. Det kan ha att göra med att de är så unga också kanske. Kanske att det har att göra med att de har svårt att se sig själva utifrån. De fattar liksom inte vad de kommunicerar och hur mycket man måste göra för att det ska bli nåt. Dom som har svårt för det.”

Karolin: ”Jag har en så’n elev nu. Det blir väldigt begränsande på det sätt hon sjunger. Jag försöker att hon ändå ska bevara sitt sätt att sjunga på eftersom hon e otroligt uttrycksfullt och sceniskt begåvad, men hon har nytta av ett annat sätt att tänka på också.”

Kristina tror inte att de saknar det musikaliska uttrycket. ”Problemet e att de inte har förtroende för sitt musikaliska uttryck så därför är dom duktiga och gör rätt istället och släpper inte ut, sällan stöter jag på de här som verkligen är nollställda.”

”Metoder är att låtsas som att jag inte e i rummet, avdramatisera på olika sätt. E dom lite äldre så kan man använda bilder från dramats värld. Då tycker jag att en sån sak som gemensam sånglektion är väldigt bra.”

Hanna: ”Frågar eleven vad menar du med det? Varför gör du det? Vad e det för val? Och så ställer vi oss framför spegeln och så diskuterar vi det vi ser. I all kommunikation är

(20)

du ett kroppsspråk som e yvigt och stort och så står du och sjunger nu har jag fått den jag vill ha som jag ville ge min kärlek. Det går ju inte.” Jag har ingen arbetsmetod men jag ökar allas medvetenhet och alla måste se sina egna val.”

Fråga 14 Hur tycker du att arbetet med uttryck påverkar tekniken och tvärtom?

Svar sammanfattning

Alla mina informanter är överens om att arbetet med uttryck, interpretation, påverkar tekniken positivt.

Exempel på saker som blir bättre är textning och intonation.

Exempel på svar

Gunnar: ”Intressant det har jag inte tänkt på! Såhär: Jobbar man med teknik e det lätt att tappa uttrycket. Men jobbar man med uttrycket e det inte nödvändigtvis så att man tappar tekniken. Tekniken kanske till och med blir bättre för att man fokuserar på uttrycket men tvärtom om man jobbar med det tekniska, nu ska vi fokusera på det här, då tvärdör uttrycket.

Tycker jag. Jag tror att det e så. Det kom jag på nu.”

Karolin: ”Ibland när man börjar prata uttryck så tappar de tekniken men när de hittar ett bra uttryck så hjälper det tekniken tycker jag, men vägen dit är ganska krokig och svår. För det handlar ju om mod att förbise tekniken lite och se vad man hittar från andra hållet.”

Kristina: ”Dels har vi ju de här affekterna som hur vi reagerar spontant till exempel vid förvåning, glädje, allt det här som man direkt kan använda sig av.” ”Var jätteförvånad nu eller bli arg på mig ja då funkar stödet mycket bättre t.ex.” ”Att gå en liten omväg som gör att man slappnar av och så gör man rätt.”

Hanna: ”Pratsjung först. Hur känns den rytmen när du säger meningen och så överför du det på sången. Jag utgår ofta från talet. Man kan ha bitterversionen, totalt knäckta versionen, arga versionen. Så får dom tre läxor på samma låt. Man hittar olika klang via olika uttryck och olika undertext.”

Helena: ”Bara positivt. Mitt sätt att jobba med uttryck gör att sången blir mycket bättre överlag. Det blir bättre textning, intonation allting blir bättre och det handlar ju lite om att de har någonting annat att fokusera på att nå ut att nå fram med vad det e dom vill göra till åhöraren liksom.”

Olivia: ”Det e liksom två byxben sen går det ihop uppe vid midjan. Ungefär som när du står i bussen, då måste du ha en stropp att hålla dig i när bussen kör. Och den stroppen e tekniken.

För tekniken är aldrig ett mål utan bara ett medel. För att du ska kunna uttrycka ditt inre och det du känner och det du har kommit fram till att den här karaktären känner.”

Fråga 15 Jobbar du med tolkning och uttryck med alla elever?

De flesta av mina informanter beskriver sin undervisning som att uttrycksarbetet hänger ihop med teknikarbetet.

Fyra av mina informanter säger ja, några med en viss tvekan.

En säger rakt nej, en säger nej men med en önskan om att hon gjorde det.

Gunnar: ”ja det gör jag nog, fast det har du rätt i, jag jobbar mindre med det än vad jag jobbar med allt annat.”

Karolina: ”jag önskar att jag gjorde det men det gör jag nog inte.”

(21)

Kristina: ”Ja det e därför dom e här, för att dom vill utrycka sig, det e ingen mening att sjunga om man inte får uttrycka sig.”

Hanna: ”Nej hinner inte.”

Helena: ”Ja det gör jag.”

Olivia: ”Ja det kommer man inte riktigt ifrån.”

Fråga 16 Vad sjunger du? Vad tror du har påverkat dig som sångare, ditt val av uttryck, sångsätt, genre?

Kristina och Karolin har haft klassiska pedagoger som har styrt in dem på klassisk sång.

Även Helena har från början hittat till jazzen via lärarna på kulturskolan. Gunnar säger att han hamnat in i jazzen för att han gillar att improvisera och Hanna har haft en längtan att få uttrycka sig, kommunicera med något starkare än talet. Publiken och sammanhangen har varit avgörande för genren. Olivia har vuxit upp med klassisk musik.

Gunnar: ”Jazz och visa ligger mig närmast, visa för svenskan. Jag gillar att jobba med uttryck och texter, jag tycker att jag är bra på det. Jag har hamnat i det för att jag gillar att improvisera och för att jag tycker att det e bra musik. Jag lyssnar mest på det.”

Karolin: ”Vad som har påverkat mig är nog att jag alltid har haft klassiska lärare. När jag började sjunga så var det nog egentligen vad jag blev inspirerad av, precis som dagens

tonåringar, det man hörde på radion. Hade jag valt genre vet jag inte alls vad jag hade valt. På musikhögskolan var det alltigenom klassiskt i undervisningen. Om någon ringer och frågar om jag vill sjunga så e det ju klassiskt.”

Kristina: ”Det e så förskräckligt många så jag vill inte säga någon speciell. Från början var jag popflicka som gick till sångpedagogen och lärde mig klassiskt för det var det man lärde ut och jag tyckte de var spännande. Sen har jag alltid tyckt om det andra också, vad det nu är för det finns så väldigt många olika. Jag tycker om att sjunga romantiskt musik, Bach och jazz, gospel.”

Hanna: ”Allting har gått i perioder.”

Olivia: ”Jag har vuxit upp till klassisk musik. Mormor var pianist och morfar spelade fiol sen har jag sjungit mycket i kör. Kom igång lite sent som egen sångare. Det fanns en publik på den tiden för kammarmusiken.”

Helena: ”Jazzen via lärarna på kommunala musikskolan. Mina första förebilder var Sarah Vaughan och Billie Holiday. Lät som en riktig tant i 13-årsåldern, sen har ja bara blivit yngre och yngre. Redan innan hade jag varit en pophitstjej som fått en synt och en trummaskin som jag lekte med. Någon slags alternativ pop håller jag på med nu och förebilder är såna som vågar gå lite över gränserna, som bryter upp lite dörrar.”

Fråga 17 Har ditt sätt att undervisa på något sätt förändrats genom åren?

Svaren säger att alla har förändrats genom åren på en mängd olika sätt. De nämner att de blivit tryggare, friare, mera avspända. Att de har hittat sitt eget sätt at undervisa på.

(22)

Gunnar: ”Jag är tryggare i min roll. Jag tror också att jag är mer följsam av vad eleverna behöver än då, för då var jag styrd av mitt papper. Jag känner igen problem, då går det fortare att lösa dom. Sen e pianospelet apviktigt. Jag kan titta upp mer nu och se eleven istället för att titta ner i noterna.”

Karolin: ”Jag e friare nu. Mer medveten om att det tar längre tid. T.ex. bröströst har jag ändrat mig väldigt mycket. Varit på några kurser. Det ingick inte alls i utbildningen som var helt klassisk. I början kände jag bara hjälp vad ska jag göra med alla. Jag skulle gärna gå flera kurser.”

Kristina: ”I början hade jag förebilder. Man har en bild av vad man tror en sångpedagog är och så försöker man leva upp till det, och det finns jättemånga bra förebilder men det är inte jag. Så efter ett tag så tycker jag att jag hittar ett sätt som passar mig idag. Från början tänkte jag att jag skulle lära alla att bli jättebra på att sjunga. Så inser jag att alla inte vill det.”

Hanna: ”Förändrats osannolikt mycket. När man kommer ut så har man fått med sig lite metoder som sin metodiklärare har sagt. Så gjorde man en mall så gjorde man exakt efter den för man hade för lite referenser. Efter ett år var jag hysterisk. De anatomikurser jag hade på Ingesund hade trots att jag var en ambitiös elev inte landat. Absolut inte. Jag fick upptäcka allting på nytt så att det blev min egen kunskap. Det jag har förändrat är att förstå varför jag använder den här övningen, vad är diafragman o.s.v. Hitta vad är det när du mår bäst, vad gör ditt stöd då.”

”Efter hundra år som lärare så har jag hittat min egen metod. Den kallar jag naturmetoden.

Du har allting redan du ska bara våga se det hos dig själv. Du har alla musklerna och all andningsteknik. Du kan låta som en operasångerska när du vill, du kan låta som mössen på julafton när du vill. Och du kan härma vilket ljud som helst. Vilken sångare som helst kan du direkt härma, det e det som e så fascinerande. Men hur vill du låta?

Om du ska härma Queen, Cassidy eller om du ska härma någon som kanske sjunger väldigt sprött. Vad behöver jag för teknik för att kunna göra och behålla det här ljudet. Då inser du att det är en muskel du har att göra med. Och muskler måste du träna varje dag. Precis som om du skulle träna tyngdlyftning.”

Helena: ”Jag har en önskan om att jag har blivit lite strängare. Men samtidigt håller jag hårt på med pepptalk och coachning på många sätt och sen har jag alltid vart inne på att man ska få låta som man låter och att därifrån utgår man och sen finns det också en så’n där grej och det kanske också handlar om din förra fråga att jag gillar, om man tänker dagens Billie Holiday känns inte som att hon finns inom jazzgenren utan henne hittar jag i mer liksom Nick Cave eller ja lite rock mentalitet på nåt sätt att det e skavankerna som gör det. Och jag känner genom min skolgång så har lärare försökt tvätta bort mina fel på ett sätt som gjorde att efter musikhögskolan så kände jag mig ganska rädd för att göra fel. Jag fick jobba med den grejen, ta bort det. Det var också en intressant grej att jag fått höra genom många år å hon e en

oslipad diamant i recensioner jag var ju väldigt aktiv och spelade mycket ute när jag var så där 15 16 år då hade jag flest gigg sen dess har det bara gått utför. Sen så kommer jag ihåg i samband med att min första skiva släpptes så fick jag nån recension att nu e hon slipad och det var inget positivt så det var en sån där insikt för mig vad e det som e vad e det man putsar på och varför vad e målet med hela skiten. Så det försöker jag hålla stenhårt på. Mitt första sångjobb var på musikalgymnasium, jag jobbade heltid. Huvudsångläraren var ju musikal- guru. Och det tillsattes roller i olika musikaler på den där skolan och så kom jag där och var ju ett ufo i sammanhanget och tyckte att Kristin sjöng som en Gud fast hon hade ett register upp till f, g, ettstruket så hon var ju inget och räkna med. Så det där e jag för, att försöka ta tillvara folks skavanker. ”

Olivia: ”Man utvecklas som människa. När jag var 40 så var jag mer osäker. Man blir

tryggare. Som just sångpedagog så e det man kan inte lära sig från början utan erfarenheten är

(23)

jätteviktig. Varje röst du får det finns ingen annan som den. Man måste liksom lyssna på rösten. Ligger det rätt, hur e trycket, sluter stämbanden? Man blir väldigt mycket mer känslig på örat.”

Fråga 18 Har du upplevt att förväntningar på dig från elever, föräldrar och skolan förändrats genom åren? Om så, hur?

Svaren pekar på att omgivningen påverkar pedagogerna. Förändringarna är många och skiftande. Hänvisar därför till exempel i svaren nedan.

Gunnar: ”Jag kan jämföra med när jag gick här. Professionalismmedvetenheten kryper ner i åldrarna. Det e mindre lek och mycket mer allvar nu. De är mycket mera målmedvetna nu.

Allt från vad dem vill bli till var dem vill gå till vad dem vill sjunga för typ av musik. De tvingar sig själva till att hetsa varandra att tänka genre och vad man ska göra jag ska gå folkis nu och sen ska jag söka ackis. Det e mycket mer prestige nu.

Vi var inte alls lika utstuderade som de som går nu.

Vad det beror på är intressant. Jag tror att det e samhället isig. Det gäller att visa framfötterna.

Media. Idol. Hur man tar sig fram. Att man ska va’ så driven. Det kryper ner i åldrarna känns det som.”

Karolin: ”Det har förändrat sig otroligt mycket sen jag började jobba. Fler elever förväntar sig att få framträda och fler elever vågar. Youtube finns.”

Kristina: ”Jag har jobbat på olika ställen och då e det ju lite olika. Hjälp det e svårt att svara på. Nej inte så jättemycket. Däremot e det olika förväntningar från olika människor. En del e väldigt klara över vad de förväntar sig och en del har ingen aning om vad de ger sig in på.”

Hanna: ”Nej. Svår fråga. Det e klart att e man en institution och har jobbat här så innefattar det vissa förväntningarna hos varje person som kommer in i det här rummet. Min plikt e att ta död på dom, för de ska inte ligga mig utan på dig. Jag kan inte lära nån någonting det måste den som står där göra själv. Har man för höga förväntningar så märker jag det. Vad e dina förväntningar på dig själv.

Jag börjar varje möte med att fråga eleven Vad e du bra på?

Få eleven förstå att det du e bra på kan hjälpa dig med det du e dålig på. Låt det du e bra på gå före och låt det andra släpa efter så ska du se att det blir bättre och bättre istället för att fokusera på det du e dålig på och aldrig få njuta av det du e bra på.

Att inte säga ganska och tror jag, utan jag e bra på det här.

Ofta har ingen ställt frågan, inte ens du själv!”

Helena: ”Intressant att tänka ur den aspekten det har jag nog aldrig gjort. Vad förväntar de sig av mig, nej jag säger pass.”

Olivia: ”Förväntningar e inte alltid så lätt. Har man elever på operahögskolan så har eleverna själva valt dig. Men lite tufft e det ju med en skolan å ena sidan och så har du eleven och elevens väl och vem som e viktigast. Alla elever har olika pedagoger. De har inga fasta anställda.

Förväntningar kommer mycket från mig själv. Jag vill ju att min elev ska utvecklas så mycket som möjligt. Ibland kan förväntningarna kännas som att det ska gå så fort. Ibland måste man acceptera att det inte gör det, det e muskulära mönster som ska ändra sig. Det har lite med Bolognaprocessen att göra. När det gäller operahögskolan så hade de förut en utbildning på tre år. Fortbildning kunde vem som helst söka. Idag tar de bara in kandidat och master. Du

(24)

yngre och yngre. De tar in så’na som e 20 men dom e ju inte mogna. Rösten e ju inte färdig.

En lyrisk sopran visst, men en tyngre röst.

Diskussion

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur några sångpedagoger tänker kring tolkning och uttryck och hur de arbetar med detta.

Följande frågeställningar har legat till grund för undersökningen:

• Vad prioriterar pedagogerna i sin undervisning?

Hur mycket fokus ligger på tolkning och uttryck?

• Hur tänker de pedagoger som har klassisk bakgrund till skillnad från de som har afrobakgrund? Vilka tankar och ideal har format dem?

• Hur bemöter pedagogerna elevernas tankar och ideal?

• Vad finns det för metoder för att jobba med tolkning och uttryck?

• Hur påverkar arbetet med tolkning och uttryck sångtekniken och tvärtom?

Upplägget av intervjuerna, att inte redovisa ämnet i förväg, gav mig spontana svar, och därmed mycket information om informanternas tankar och ideal. Även mina öppna frågor har förhoppningsvis gett mig större förståelse och bredare kunskap om informanternas tankar, ideal och prioriteringar. Vid mer preciserade frågor hade jag fått mer detaljerade svar,

liknande enkätsvar. Vid bearbetning av svaren kom det fram många intressanta synpunkter.

Min tanke med att inleda intervjuerna med öppna frågor, och inte nämna tolkning och uttryck, var att jag ville se vad informanterna spontant tog upp.

Intressant är att jag redan i början av intervjuerna kan urskilja en del av vad informanterna prioriterar i sin undervisning. Kristina, nämner spontant på fråga 6 att arbeta med uttryck som en del av undervisningen. Övriga informanter talar mest om anatomi och teknik. Karolin säger att hon jobbar med låtarna, hon ger dock ingen närmare beskrivning av på vilket sätt, jag kan alltså inte utläsa av hennes svar så här tidigt i intervjun vad hon jobbar med. Helena nämner redskap som hon vill lära ut, till exempel rytmik och ackord. Arbetet med att hitta sångglädje, att nå ett bra klimat, att få eleverna att våga vara sig själva, som Karolin beskriver, är ett uttrycksarbete i sig då att känna sig trygg och våga vara sig själv ofta leder ofta att man utstrålar äkthet och närvaro. Detta nämnde flera av informanterna som saker de berörs av när någon sjunger.

Senare under intervjuerna i fråga 12 till 14 riktar jag in frågorna på mitt ämne och tvingar därmed informanterna att reflektera över hur de arbetar med tolkning och uttryck. Liksom

jag nämnde i inledningen, använder jag inte begreppet interpretation då jag utifrån tidigare erfarenhet trodde att begreppet skulle ge vissa associationer och förutfattade meningar om metoder etcetera som jag ville komma ifrån. Begreppen tolkning och uttryck har ungefär samma innebörd.

(25)

Fyra av informanterna, Gunnar, Hanna, Olivia och Karolin använder själva begreppet

interpretation under intervjuerna. Till exempel svarar Gunnar såhär på fråga 12, vilka metoder har du för att jobba med tolkning och uttryck;

Det är interpretation.

Varför just dessa personer nämner begreppet interpretation är svårt att säga. Det är ett vanligt begrepp med samma innebörd som begreppen tolkning och uttryck. Helena använder det inte kanske för att det är ett äldre begrepp som främst är förknippat med sångundervisning inom klassiska genrer. Hennes utbildning är afroinriktad. Hon är inriktad på pop och jazz och kanske är detta ett ord som hon helt enkelt inte använder i sig av i så stor utsträckning.

Liksom ordet instudering, vilket hon när jag ställer min fråga om detta säger: ”Du menar att lära sig nya låtar”. Min tanke bakom begreppsproblematiken var kanske överdriven.

Begreppen verkar inte påverka mitt resultat då informanterna tycks mena ungefär samma sak.

Gunnar nämner vidare på fråga 12 att han jobbar mindre med tolkning och uttryck än han jobbar med allt annat. Kristina, som har klassisk utbildning med afro som bifack, har endast tjugo minuter långa lektioner men säger att för henne är tolkning och uttryck en självklar del av undervisningen. Av hennes svar framgår det dock att hon mest använder sig av

känsloaffekter, metoder som fokuserar på det tekniska arbetet. Detta kommer jag att skriva mer om längre fram. Även för Helena, som har sin grund i den afroamerikanska musiken, är det självklart att jobba med tolkning och uttryck med alla elever. Hon nämner konkreta och tydliga metoder, Stanislavskij är en stor inspirationskälla. Olivia med klassisk bakgrund, svarar på liknande sätt. Hon säger att tolkning och uttryck är interpretation, vilken är svårt att komma ifrån. Jag vågar alltså påstå att Kristina, Helena och Olivia, som alla har olika

bakgrund och genreinriktning, prioriterar arbetet med tolkning och uttryck.

De andra som jag intervjuat, Hanna och Karolin, arbetar mindre eller inte alls med tolkning och uttryck. Karolin säger att hon önskar att hon jobbade mer med det men att hon saknar redskap. Att hon tycker det är svårt. Hanna framför tiden som argument, en begränsning som styr undervisningens innehåll. Enligt informanterna själva verkar arbetet med tolkning och uttryck vara förhållandevis lågprioriterat då hälften av dem svarar att de inte prioriterar arbetet med detta.

Intressant är även att svaren pekar på att det påverkar prioriteringar och undervisningsmetoder om man själv är aktiv musiker och kompositör, vilket Helena är. Hon betonar vikten av att ta tillvara elevens uttryck då det är värdefullt som artist och musiker inom afrogenren.

Olivia och Hanna tar upp saker som att vara en karaktär när man står på scen. Olivia uttrycker att du ska söka i dina personliga erfarenheter men det är inte du personligen som ska gråta på scen, du ska få dom som lyssnar att gråta. Hanna säger att du inte får vara privat på scenen.

Vad Helena uttrycker är att hon vill se att det du sjunger om har berört dig. Att personlighet berör henne. Detta är lite olika sätt att se på detta med att framträda, vilket kan påverka metoder för att jobba med tolkning och uttryck, som kan ha att göra med både

generationstillhörighet och genretillhörighet, då Helena är afroinriktad och Hanna och Olivia är klassiskt inriktade samt en äldre generation.

Det verkar som om informanterna formulerar många av sina tankar för första gången under intervjuerna. De tvingas till eftertanke och reflektion. Exempelvis fråga 14, om hur du tror att