Vidareutveckling av ryggskydd för skid- och snowboardåkning
Konceptutveckling för att implementera funktioner utefter användarnas önskemål
Further development of back protection for skiing and snowboarding Concept development to implement functions according to users' wishes
Nadine Flink
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design
Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design - MSGC12 Handledare: Monica Jakobsson
Eximinator: Leo de Vin 2021-06-20
2
Sammanfattning
Rapporten är en dokumentation av ett projektarbete som genomförts under våren 2021 inom kursen examensarbete för högskoleingenjör i innovationsteknik och design på Karlstads universitet.
Examinator för kursen är Leo de Vin och handledare Monica Jakobsson.
Projektets uppdragsgivare är företaget Future Eyewear Group som äger flera olika dotterföretag i hela Norden, däribland dotterföretaget Bliz som tillverkar ryggskydd. Uppdraget gick ut på att först analysera användarnas problem med ryggskydd samt finna önskemålen kring ett ryggskydd. För att därefter vidareutveckla nuvarande ryggskydd till ett nytt koncept som möter användarnas önskemål och förhindrar problemen som användarna tycker att nuvarande ryggskydd erhåller.
Metoderna för projektet följer produktutvecklingsprocessen och faserna som valdes för projektet är projektplanering, förstudie, analys av förstudie, idégenerering, konceptval och visualisering av slutkoncept. Inom fasen förstudie genomfördes användaranalys, litteraturstudie, konkurrentanalys och varumärkesanalys.
Insikter från användaranalysen låg till grund för fokusfrågorna i idégenereringen som resulterade i en mängd olika lösningar. Framtagna lösningar utgjorde tilläggsfunktioner och delkoncept inom 3 olika kategorier. Delkoncepten utvärderades sedan gentemot varandra inom respektive kategori. Kvarstående delkoncept efter utvärderingen inom varje kategori granskades i en beslutmatris och sedan återstod endast 1 eller 2 lösningar inom varje kategori.
Vid möte med företaget togs beslut om vilka delkoncept som tillsammans skulle bli slutkonceptet.
Slutkonceptet blev ett underställ med en större ficka på ryggen där skyddsplatta kan placeras och även avlägsnas vid önskan. Längst ner på ryggen av understället är en mindre ficka placerad. Fickan innehåller en body som kan fästas på underställets framsida för att hålla understället på plats vid rörelse.
Bodyns två knappar fästs med knappar på framsidan, där valmöjligheten finns att välja mellan tre olika höjdnivåer. Vid sidan av magen på understället är elastisk tråd som är justerbar med dragsko, för att understället ska kunna justeras till olika kroppstyper. Högst upp på ryggen finns en ficka för en luva som kan användas under hjälmen. Understället har även två fickor, en på framsida bröstkorg som ger förvaring av värdesaker och en ficka på vänstra armen för att erbjuda förvaring av liftkort.
3
Abstract
This rapport is a documentation of a project that was carried out during spring of 2021 as part of the course “Examensarbete för högskoleingenjör i innovationsteknik och design”, at Karlstad University.
The examinator of the course is Leo de Vin and supervisor is Monica Jakobsson.
The project was carried out on mission by the company Future Eyewear Group which owns multiple subsidiaries across the Nordics, for instance the company Bliz which manufactures back protectors. The assignment was to first analyse the users' problems with back protector and find the wishes for a back protector. To then further develop the current back protection to a new concept that meets the users' wishes and prevents the problems that the users think the current back protection receives.
The method used for the project follows the product development process, and the phases chosen for the project are project planning, pre study, analysis of pre study, idea generation, choice of concept as well as visualization of the end concept. As part of the pre study phase, a user analysis, literature study, competitive analysis and brand analysis were made.
The insights from the user analysis provided a foundation for the focus questions in the idea generation phase, which later resulted in various solutions. The solutions consisted of additional features and sub concepts within three different categories. The sub concepts were then evaluated against each other within each category, and the concepts still remaining after the evaluation were then reviewed in a decision matrix. At the end of the process there were only one or two solutions remaining in each category.
During a meeting with the case company decisions were made on which sub concepts that together were going to form the final concept. The final concept was determined to be an undergarment with a back pocket where a protection plate can be placed and removed as wished. The pocket contains a body that can be attached to the front of the undergarment to keep the undergarment in place when moving. The body's two buttons are attached with buttons on the front, where you can choose between three different height levels. At the side of the stomach area, an adjustable elastic thread with a drawstring is attached, allowing the undergarment to be adjusted to different body types and sizes. In the top back area, there is a pocket for a hood which can be used under the helmet. The undergarment also has two additional pockets, one at the chest area which can be used to carry valuables, and one on the left arm where a lift pass can be stored.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2
Abstract ... 3
1. Inledning ... 6
1.1 Bakgrund ... 6
1.2 Problemformulering ... 7
1.3 Syfte ... 7
1.4 Målsättning ... 7
1.5 Avgränsningar ... 7
2. Metod ... 8
2.1 Projektplanering ... 8
2.2 Förstudier ... 10
2.2.1 Användaranalys ... 10
2.2.2 Litteraturstudie ... 11
2.2.3 Konkurrentanalys ... 11
2.2.4 Varumärkesanalys ... 12
2.3 Analys av förstudie ... 13
2.3.1 Problembestämmelse ... 13
2.3.2 Funktionsanalys ... 13
2.3.3 Kriteriematris ... 14
2.4 Idégenerering ... 15
2.4.1 Brainstorming och braindrawing ... 15
2.4.2 6-3-5 ... 15
2.4.3 Delkoncept ... 16
2.5 Val av delkoncept ... 16
2.5.1 Utvärdering delkoncept ... 16
2.5.2 Beslutsmatris ... 17
2.5.3 Gatemöte ... 17
2.6 Visualisering av slutkoncept ... 18
2.6.1 Prototyp ... 18
2.6.2 Presentationsmaterial ... 18
3. Resultat ... 19
3.1 Projektplanering ... 19
3.2 Förstudier ... 21
3.2.1 Användaranalys ... 21
3.2.2 Litteraturstudie ... 22
3.2.3 Konkurrentanalys ... 25
3.2.4 Varumärkesanalys ... 26
3.3 Analys av förstudie ... 28
3.3.1 Problembestämmelse ... 28
3.3.2 Funktionsanalys ... 29
3.3.3 Kriteriematris ... 30
3.4 Idégenerering ... 31
3.4.1 Brainstorming ... 31
3.4.2 6-3-5 ... 32
3.4.3 Delkoncept ... 33
Fasthållning ... 35
3.5 Val av delkoncept ... 37
3.5.1 Utvärdering delkoncept ... 37
3.5.2 Beslutsmatris ... 39
3.5.3 Gatemöte ... 42
3.6 Visualisering av slutkoncept ... 43
3.6.1 Prototyp ... 43
3.6.2 Presentationsmaterial ... 44
4. Diskussion ... 45
5. Slutsats ... 47
6. Fortsatt arbete ... 48
Tackord ... 49
Referenser ... 50 Bilagor ... I
Bilagor
Bilaga A: Projektplan Bilaga B: WBS-schema Bilaga C: Individuella skisser
6
1. Inledning
Inom kursen Examensarbete för högskoleingenjör i innovationsteknik och design, MSGC12, genomförs ett projekt under våren 2021 som omfattar 22,5 hp. Projektet har gjorts på uppdrag av företaget Future Eyewear Group. Kursen utfördes som en sista examinerande del av programmet högskoleingenjör i innovationsteknik och design på Karlstads universitet. Examinator i kursen är Leo de Vin och handledare är Monica Jakobsson.
1.1 Bakgrund
Inom vintersport förkommer olyckor som kan leda till ryggskador. Studier har visat att omkring 80% av ryggskador har orsakats av olyckor vid skidåkning och att antalet olyckor som ger långvariga konsekvenser fortsätter att öka i de flesta vintersportländer. För att minska antalet skador som sker krävs det att skydd används (Ackery, 2007).
Ryggradsskador, ryggmärgsskador och huvudskador är de skador som är mest kritiska och kostsamma skadorna som sker i samband med fritidsidrotter. Under två skidsäsonger vid två skidbackar inom samma område i Kanada, undersöktes antalet olyckor som gav ryggskador och vilka som drabbats mest av olyckorna. Studier visar att under de två skidsäsongerna var 70 % av skidåkarna som drabbades av skador män och för snowboardåkare var alla personer män (Tarazi 1999).
Ett företag som tillverkar ryggskydd för skidåkning är Bliz, som är ett dotterföretag till Future Eyewear Group. Bliz har en stor framgång inom elitidrottsvärldens skidåkare och skidskytte från Sverige, Norge och Finland. Dagens ryggskydd som säljs av Bliz finns för barn, kvinnor och unisex. Ryggskyddet som är tillverkat för unisex är en väst som har en insydd skyddsplatta i mjukt material för ryggraden. Om en olycka sker stelnar skyddsplattans material och skyddar ryggraden. Ryggskyddet håller säkerhetsstandarden SS-EN 1621–2:2004 nivå 1. Målgruppen för ryggskyddet unisex är personer över 18 år som har en längd över 140 cm och använder sig av ryggskydd.
Projektets uppdrag baseras på företagets kärnvärden som består av de tre orden: design, flexibilitet och värde. Kärnordet design innebär att produkterna alltid är i framkant vad gäller utveckling och alltid uppnår alla säkerhetsstandarder. Designen är tilltalande och produktens funktioner är nyskapande.
Flexibilitet innebär att produkterna håller en hög teknisk och funktionell nivå. Det ska finnas tillbehör som är möjliga att kombinera med produkten för att bli så mångsidig som möjligt och kunna individanpassas för konsumenten. Ordet värde innebär att konsumenten får en produkt med en hög standard, flexibilitet och många givande funktioner inom en fördelaktig prisklass.
7
1.2 Problemformulering
Vid uppstarten av projektet valdes det tillsammans med uppdragsgivaren att hålla problemformuleringen öppen för att efter förstudien analysera vilka problem och önskemål som finns och hur dessa kan lösas.
Preliminära problemformuleringen löd:
”Hur kan ryggskyddet utformas för att motverka användarnas identifierade problem och tillhandhålla användarnas önskemål?
Efter förstudien var slutförd kunde de slutgiltiga problemformuleringarna tas fram under problemanalysen och de slutgiltiga problemformuleringarna löd:
- ”Hur kan ett ryggskydd integreras med ett underställ som ger möjligheten att använda understället separat och som skydd?”
- ”Hur kan ett ryggskydd utformas för att vara justerbart mot olika kroppsformer och förhindra att det åker upp vid rörelse?”
1.3 Syfte
Syftet med projektet är att med hjälp av produktutvecklingsprocessen utveckla det befintliga ryggskyddet till ett ryggskydd som är anpassat efter användarnas problem och önskemål. Ryggskyddet ska innebära en design som ger användarna nya önskade funktioner och funktioner som hjälper till att förhindra användarnas problem. Värdet av ryggskyddet ska höjas för användarna genom att fler givande funktioner erbjuds till produkten vilket innebära att användarna får ut mer av ryggskyddet.
1.4 Målsättning
Målet med projektet är att ta fram ett slutkoncept på ett nytt ryggskydd som innehåller nya funktioner som möter användarnas behov. Leveransen ska ske i form av en prototyp, digitala visualiseringar som beskriver användning samt funktioner och en rapport som beskriver projektets arbetsgång.
1.5 Avgränsningar
Projektet kommer inte att studera kostnadsaspekter kring slutkonceptet, materialval, förändring av skyddsplattan och tillverkningsmetoder.
8
2. Metod
Faserna som projektet har baserats på är ett urval av produktutvecklingsprocessen som Johannes et al (2013) beskriver som en problemlösningsprocess. Faserna för projektet kan ses i Figur 1 och är:
projektplanering, förstudie, analys av förstudie, idégenerering, konceptval och visualisering slutkoncept.
Figur 1. Faserna använda under projektet
2.1 Projektplanering
En projektplan beskrivs av Lilliesköld & Eriksson (2005) som en vägkarta som används för att kunna identifiera uppgiften, tidsramarna, resurserna och ansvariga parter inom ett projekt. I detta projekt kommer projektplanen innehålla bakgrund, mål, organisation, projektmodell, kommentarer till tidsplanen, riskbedömning, dokumenthantering och bilaga.
WBS
Första som gjordes vid strukturering av projektets planering var en WBS (work breakdown structure).
Det är enligt Lilliesköld & Eriksson (2005) ett traditionellt sätt att angripa projekt och innebär att projektet bryts ner till mindre delar för att redovisa vilka moment som ingår och behöver genomföras för att en del ska bli klar. WBS’en för projektet gav en övergriplig bild i form av ett hierarkidiagram av alla faser samt dess ingående moment.
Gantt-schema
9
WBS’en för projektet låg sedan till grund för utformningen av Gantt-schemat som visar projektets tidsplan och hur stor tid som skulle läggas ner på varje enskild fas av projektet.
Gantt-schema en enkel metod som innebär att ett koordinationssystem ritas upp. Projektets aktiviteter representeras av koordinatorsystemets Y-axel och projektets tidslinje från starten till slutet visas på X- axeln. För varje enskild aktivitet dras horisontella linjer som representerar aktivitetens tidsperiod från start till slut
Riskanalys
En riskanalys skapades med miniriskmetoden för att identifiera riskerna som kan uppstå för projektet samt vilka konsekvenser det kan medföra. Åtgärder gjordes för projektet för att vara förberedd på hur risker som kan uppkomma under projektet ska hanteras.
Miniriskmetoden går ut på att skapa en riskmatris som innehåller troliga risker för ett projekt och ett exempel kan ses i Tabell 1. Därefter görs en bedömning kring hur stor sannolikheten (P) är att risken inträffar och konsekvensen (C) av att risken inträffar. Bedömningen sker med en gradering mellan 1–4, där 1 innebär lägst risk eller konsekvent och 4 innebär högst risk eller konsekvens. Sedan multipliceras sannolikheten med konsekvensen för att ge riskvärdet (R). Riskvärdet ger en antydan om vilka risker som är mest skadliga för ett projekt, då högre riskvärde innebär större risk. En åtgärdslista (Se tabell 2.) skapas för att tydliggöra vilka åtgärden som krävs om en risk inträffar. För varje risk skrivs en åtgärd, vem som är ansvarig för hantering av risken och vilket datum risken anses vara eliminerad (Lilliesköld
& Eriksson 2005).
Tabell 1. Exempel riskmatris (Lilliesköld & Eriksson 2005)
Tabell 2. Exempel åtgärdslista (Lilliesköld & Eriksson 2005)
Nr Åtgärd Förväntat utfall Ansvarig Färdigdatum
2 Gör för mycket och koka i flera
kastruller Det finns sås så att det räcker Delprojektledare v. 50
3 Ha alternativa leverantörer Det går att köpa icke smittat kött Projektledare v. 45 4 Boka upp personal tidigt, boka
även upp reservpersonal Vid eventuell resursbrist finns reserver att
kalla in Delprojektledare v.44
Nr Risk P C P*C=R
1 Stadshuset är bokat 1 4 4
2 Såsen skär sig 3 4 12
3 Galna kosjukan 2 3 6
4 Resursbrist 3 3 9
10
2.2 Förstudier
En förstudie används för att få fördjupade kunskaper kring ett projekts förutsättningar, befintliga kompetenser samt vilka tekniska krav som är viktiga i ett projekts olika faser. Informationen från förstudierna ligger till dels grund för kraven i kriteriematrisen (Johannesson et al. 2013).
Momenten som genomfördes under projektets förstudie var användaranalys, litteraturstudie, konkurrentanalys och varumärkesanalys. Syftet med förstudien var att finna problemen som användarna anser att ryggskydd har i dagsläge, vilka funktionella önskemål som användarna har kring ett ryggskydd och hur Bliz ryggskydd ställer sig gentemot konkurrerande produkter på marknaden. Litteraturstudien syftade till att få en förståelse kring relevanta områden för ett ryggskydd samt skid- och snowboardåkning. Förstudien analyserades vidare i nästa kapitel ”Analys av förstudie”.
2.2.1 Användaranalys
I detta projekt valdes det att göra halvstrukturerade intervjuer med olika individer.
Detta stycke beskriver halvstrukturerade intervjuer enligt Bohgard. Intervjuformen halvstrukturerad innebär att strukturen på intervjun är både öppna frågor och förutbestämda frågor. Detta ger en möjlighet för den intervjuade att styra diskussionen och det ger även möjligheten för intervjuaren att ställa följdfrågor på svaren som uppstår (Bohgard 2011, s. 487).
I detta projekt gjordes tio stycken intervjuer med individer i åldrarna 18–35 år som har använt sig av ryggskydd i varierande sammanhang och använt sig av olika modeller på ryggskyddet. Det framkom modeller i form av en väst och modeller som endast är en skyddsplatta med tillhörande remmar. Beslutet att intervjua användare som använt ryggskydd av skilda anledningar och inte endast vid skidåkning var för att få inblick kring hur modellerna skiljer sig åt vid olika aktiviteter, öppna upp möjligheten att finna nya funktioner på ryggskydd och för att få en bredare information kring fördelar samt nackdelar för olika ryggskydd.
Informationen som önskades från användaranalysen var kring användning av ryggskydd och därför krävdes det att personerna som intervjuades hade bekantat sig med ryggskydd tidigare.
11
2.2.2 Litteraturstudie
Milton & Rodgers (2013, s. 50) beskriver att en litteraturstudie verkställs för att få en överblick av information som kan vara betydande och ett givande underlag i ämnen till projektet. Insamlingen av information sker genom en granskning av artiklar, vetenskapliga publikationer, böcker och andra källor som anses relevanta till ett specifikt designproblem eller ett forskningsområde. Beroende på projektets storlek och krav av litteraturkunskaper blir litteraturstudien olika djupgående.
Litteratursökning för detta projekt har gjorts med hjälp av databaserna Google Scholar, DiVA portalen, OneSearch, PubMed och böcker som gavs tillgång till genom Karlstads universitet. Sökorden som använts vid sökningen med databaserna var ryggskydd, skador, skidåkning, olyckor, ryggskada och ryggrad. Orden söktes även på engelska för att utöka sökområdet och möjligheten till mer information.
2.2.3 Konkurrentanalys
Det var viktigt för projektet att analysera hur företagets produkt ställs emot konkurrerande produkter på marknaden och vad som skiljer olika produkter åt.
För att kunna studera och bedöma svagheter samt styrkor hos konkurrerande produkter så används en konkurrentanalys. Den genomförs innan utvecklingen av ett projekts design och det finns förbestämda kriterier som valda konkurrerande produkter ställs emot. Valet av konkurrenter som används i konkurrentanalysen beror på resurstiden som läggs ner, vilka konkurrenter som har tillräckligt med information att kunna analysera och vad som anses vara de största konkurrerande produkterna (Milton
& Rodgers 2013, s. 49).
Konkurrerande produkter som ska analyseras ställas emot varandra i en rad olika frågor för att sedan utvärderas. Frågan kan exempelvis vara ”Hur enkel är produkten att använda?” och produkterna graderas därefter på en skala 1–5 beroende på hur väl de bemöter frågan. I detta exempel, om produkten är väldigt enkel att använda får den en 5a, som är högsta graderingen. När alla frågor är besvarade ger konkurrentanalysen produkternas svagheter och styrkor. Svaren på frågorna kring konkurrerande produkterna kan tillämpas för att skapa en summering kring varje produkt. Det ger en översiktlig bild på vad fokuset behöver vara vid utformning av projektets produkt för att vara konkurrenskraftig på marknaden (Milton & Rodgers 2013, s. 49).
Konkurrentanalysen gjordes med fokus kring önskemål från användaranalysen och konkurrenterna graderades gentemot en rad frågeställningar samt krav, för att sedan summeras i slutet. Analysen av konkurrenterna genomfördes genom information på nätet för att undvika eventuell smittspridning av covid-19.
12
2.2.4 Varumärkesanalys
För att kunna få en bra förståelse av företagets varumärke och designidentitet så valdes det att göra en varumärkesanalys. Ett företags varumärke består enligt Milton & Rodgers (2013, s. 74) av en sammanslagning av olika delar, där det bland annat ingår produktdesign, logotyper, konsumentigenkänning och reklam. Metoden enligt Milton & Rodgers (2013, s. 74) för analys av varumärke är till för att förstå alla aspekter kring varumärket genom en insamling av data. Vid utvärdering av en produkt kommer det att göras genom ett antal olika perspektiv:
Estetik
Sensoriskt perspektiv: Hur produkter ser, känns, luktar och låter.
Interaktion
Beteendeperspektiv: På vilket sätt interagerar använder med produkten och vad för beteende uppmuntrar produkten.
Prestanda
Funktionellt perspektiv: Vad gör produkten och vilka problem kan produkten lösa.
Konstruktion
Fysiskt perspektiv: Vad är produkten gjord av, hur är den tillverkad och vilka tekniker använder sig produkten av.
Betydelse
Mentalt perspektiv: Vad finns det för känslor som produkten framkallar och vilka betydelser ger den.
13
2.3 Analys av förstudie
Analys gjordes av informationen som framkom av förstudien för att specificera projektets problem och fastställa vad produkten ska åstadkomma, d.v.s. vilka funktioner samt krav som produkten ska uppnå.
Analysen gjordes genom en problembestämmelse, funktionsanalys och kriteriematris.
2.3.1 Problembestämmelse
Under projektets förstudie användes en ursprunglig problemformulering. Efter att förstudien har genomförts och information hade samlats in identifierades problemen från förstudien och problemformuleringen omvandlades.
Det är inte ovanligt att ursprunglig problemformulering för projekt kräver en förändring, det kan bland annat bero på otillräcklig information för ett projekt eller felaktig information av ett projekt. För att fastställa en problemformulering genomförs momenten: Uppdelning av problem, analys av problem och precession av problem (Johannesson et al. 2013).
2.3.2 Funktionsanalys
När en produkt ska utformas är det viktigt att veta huvudsyftet med produkten och hur produkten ska tas fram. Vid skapande av en funktionsanalys ska man först ta fram huvudfunktionen som är anledningen till att produkten finns. Därefter formuleras delfunktioner, som är funktionerna som behövs för att huvudfunktionen ska kunna bli uppfylld. Alla funktioner formuleras med ett verb och ett substantiv.
Varje delfunktion graderas med nödvändig (N), önskvärd (Ö) eller onödig (O), det går även att lägga till anmärkningar för delfunktionerna vid behov (Österlin 2010).
Funktionsanalysen genomförs för att få en förståelse av produktens huvudsyfte som behövde uppfyllas och för att ha en tydlig bild över delfunktionerna som bör ingå.
14
2.3.3 Kriteriematris
För att kunna formulera kriterieområdena som finns i produktens livscykel används Olssons matris. Den går ut på enligt Johannesson et al. (2013) att skapa en matris där produkten livscykelfaser beskrivs i raderna och aspekterna som bör tas hänsyn till inom varje livscykelfas beskrivs i kolumnerna, exempel kan ses i Tabell 3. För projektet användes Olssons matris för att se till att inga aspekter har missats vid formulering av kriterierna i kriteriematrisen.
Tabell 3. Olsson matris (Johannesson et al. 2013)
Livscykelfas Aspekter
Process Miljö Människa Ekonomi
Alstring (Utveckling, konstruktion m.m.) 1,1 1,2 1,3 1,4
Framställning (Tillverkning, montering, kontroll, lagring m.m.) 2,1 2,2 2,3 2,4
Avyttring (Försäljning, distribution, m.m.) 3,1 3,2 3,3 3,4
Brukning (Installation, användning, underhåll m.m.) 4,1 4,2 4,3 4,4
Eliminering (Borttransport, återvinning, förstöring m.m.) 5,1 5,2 5,3 5,4
Med stöd av Olssons matris skapades sedan kriteriematrisen för projektet som bygger på mallen enligt Johannesson som beskrivs i stycket nedanför.
För varje respektive kriterium som formuleras i en kriteriematris, numreras cellen efter vilken produktaspekt den innefattar i Olssons matris. Sedan tas det ställning om kriteriet är ett krav eller ett önskemål. Beslutas det att kriteriet är ett önskemål så kommer en viktning att göras på en graderingskala 1–5, där 1 representerar lägsta önskemål och 5 representerar högsta önskemål. Därefter kommer det att göras en bedömning om kriteriet är en begränsning (B) eller funktion (F) (Johannesson et al. 2013).
Tabell 4. Exempel kriteriematris (Johannesson et al. 2013) Kriterium
nummer Cell Kriterium Krav = K
Önskemål = Ö Funktion = F
Begränsning = B 1 1.1 Hållbarhetsberäkning enligt Trafikverkets
anvisningar K B
2 1.2 Miljövänligt material Ö, 3 B
3 1.3 Ej klättringsbart för barn Ö, 4 B
4 1.4 Utvecklingskostnad <x kronor K B
5 2.1 Tillverkning = bockning + svetsning Ö, 5 B
15
2.4 Idégenerering
Under idégenereringsfasen ligger huvudfokus på att ta fram en mängd idéer genom att använda olika metoder och tekniker. Det är viktigt vid utförande av metoder och tekniker att ge god tid för deltagarna att bearbeta frågeställningen. Det är även viktigt att metoder och tekniker utförs både individuellt och i grupp (Michanek & Breiler, 2007).
Idégenereringen för projektet genomfördes både individuellt och i en grupp bestående av 3 personer.
Gruppens storlek hölls med avsikt i en mindre storlek pga. covid-19 pandemin. Temat och fokusområdet för idégenereringen var olika frågor som hade tagits fram från förstudien.
2.4.1 Brainstorming och braindrawing
Brainstorming och braindrawing är metoder som framkallar många idéer och kräver ett väldigt öppet tänkande utan kritik eller negativa kommentarer. Det finns förbestämt tema eller ord som idégenereringen kretsar kring (Wikberg, 2015). Fokusfrågorna för projektet presenterades till deltagarna i gruppen några dagar innan idégenereringen för att tankar skulle hinna växa fram. Enligt Wikberg (2015) genomförs metoderna genom att idéer relaterade till temat skissas eller skrivs ner på små lappar under ett bestämt tidsintervall.
Metoderna genomfördes i projektet först tillsammans med gruppen bestående av 3 individer och sedan individuellt. Efter en runda för varje fokusfråga var genomförd, presenterade personerna sina idéer.
2.4.2 6-3-5
Metoden 6-3-5 utförs i grupp och det första som görs är att fokusområdet eller problemformuleringen presenteras till gruppen. På första rundan skall varje deltagare under en förbestämd tid på 5 minuter skissa 3 individuella idéer på ett papper kopplade till fokusområdet. I nästa runda skissar deltagaren 3 nya idéer som antingen är vidareutveckling av föregående idéer eller nya idéer med inspiration från föregående idéer (Michanek & Breiler, 2007). När 6-3-5 metoden genomfördes för projektet var det första som skedde att fokusfrågorna presterades till gruppen, sedan genomförde gruppen tre rundor för varje fokusfråga. Efter metoden var klar för varje fokusfråga fick varje individ presentera sina idéer och utvecklingar för gruppen.
16
2.4.3 Delkoncept
Efter att kreativa metoderna har genomförts är första steget att utesluta dåliga koncept. Den första grovsortering blir gjord redan vid slutet av konceptgenereringsprocessen, då lösningar som är totalt orimliga och inte alls givande tas bort (Bohgard 2011, s. 506). Lösningarna till fokusfrågorna som hade tagits fram under projektets idégenerering sorterades bort om lösningarna inte ansågs realiserbara eller givande för projektet.
Idéer som tas fram under idéskapande kan kategoriseras inom olika kategorier som anses viktiga för att finna slutgiltiga lösningen. Genom att kategorisera idéerna säkerhetsställs att lösningarna inte blir enspråkiga och möjligheten att vidareutveckla idéerna ökar (Österlin 2010). Kvarvarande lösningar för projektet efter bortsorteringen utgjorde delkoncept som sorterades under olika kategorier kopplade till fokusfrågorna.
2.5 Val av delkoncept
Valet av slutgiltigt delkoncept inom varje kategori gjordes genom elimineringsmatris, beslutsmatris och gatemöte med uppdragsgivaren.
2.5.1 Utvärdering delkoncept
Koncepten utvärderas med hjälp av elimineringsmatrisen efter Pahl och Beitz som innebär enligt Bohgard (2011, s. 506) att koncepten utvärderas gentemot varandra inom hur väl koncepten:
- Löser huvudproblem
- Uppfyller kraven i kriteriematrisen - Är inom kostnadsramen
- Ställer sig mot miljö-, säkerhet- eller ergonomisk synvinkel - Passar företaget
För projektet valdes det att inte utvärdera om delkoncepten var inom kostnadsramen eftersom en av avgränsningarna för projektet är att inte studera kostnadsaspekten. Elimineringsmatris gjordes för varje kategori kopplad till fokusfrågorna.
Besluten som tas i elimineringsmatrisen går ut på att ge koncepten plustecken (+) om det ska vidareutvecklas, ett frågetecken (?) om konceptet behöver studeras närmare och ett minustecken (-) om konceptet bör elimineras (Bohgard 2011, s. 506).
17
2.5.2 Beslutsmatris
Nästa steg efter konceptutvärderingen var att ställa koncepten gentemot varandra i en beslutsmatris. För projektet gjordes en beslutsmatris inom varje kategori kopplad till fokusfrågorna.
Beslutsmatrisen som användes var en relativ beslutsmatris enligt Pugh, där första steget är att välja ett referensalternativ som koncepten ska jämföras mot. Därefter ställs varje kriterium mot koncepten och varje koncept blir bedömd hur pass väl de möter enskilda kriteriet i jämförelse med referensalternativet (Johannesson et al. 2013).
Kriterierna i beslutsmatriserna för projektet byggde på krav och önskemål från kriteriematrisen som var relevanta inom varje kategori till fokusfrågorna.
Bedömningen sker genom att konceptet får ett plustecken (+) om den möter kriteriet bättre än referensalternativet, ett minustecken (-) om den möter kriteriet sämre än referensalternativet och en nolla (0) om den möter kriteriet lika bra som referensalternativet. En summering blir gjord av antal plustecken, minustecken och nollor för respektive koncept. Utifrån summeringen räknas ett nettovärde ut för vartenda koncept och nettovärdet rangordnas. Ett beslut tas sedan vilka koncept som ska vidareutvecklas (Johannesson et al. 2013). För projektet användes relativ beslutsmatrisen som kan ses i Tabell 6.
Tabell 6. Exempel relativ beslutsmatris enligt Pugh (Johannesson et al. 2013)
Kriterium Alternativ
1 (ref) 2 3 4 5
Önskemål A D
A T U M
0 + 0 -
Önskemål B + + + +
Önskemål C 0 0 - -
Krav D 0 - 0 0
Önskemål F - + - -
Summa + 1 3 1 1
Summa 0 3 1 2 1
Summa - 1 1 2 3
Nettovärde 0 0 2 -1 -2
Rangordning 2 2 1 4 5
Vidareutveckling ja ja ja nej nej
2.5.3 Gatemöte
Koncepten som valdes att vidareutveckla från relativ beslutsmatrisen enligt Pugh sammanställs i en presentation för att redovisas för uppdragsgivaren. Tillsammans med företaget togs ett beslut om vilka delkoncept inom varje kategori som tillsammans ska utgöra det slutgiltiga konceptet.
18
2.6 Visualisering av slutkoncept
Det valda slutkonceptet vidareutvecklades genom en prototyp för att kunna testa valda funktioner och se om det behövde göras ändringar. Nästa steg var att göra presentationsmaterial med digitala skisser som byggde på prototypen.
2.6.1 Prototyp
En prototyp är till största del en verklighetstrogen modell av en produkts form, funktion och material.
Tillverkningsmetoderna av prototypen överensstämmer inte alltid (Österlin 2010).
När prototyper ska framställas av designstudenter i projekt kan det enligt bli överväldigande när produkten är komplex och det finns olika delar att studera samt förstå. Det är därför praktiskt vid framställning av prototyper att skilja mellan hur utseendet av produkten ska se ut och hur funktionerna av produkten ska fungera. För att få en prototyp att fungera som produkten kan det krävas en viss typ av material medan ett annat material kan krävas för att få prototypen att likna produkten till utseende (Hallgrimsson, 2012).
Framställning av prototypen av produkten fokuserade på funktionerna och inte på utseende då kunskap kring att sy samt material var begränsad. Men även för att funktionerna ansågs vara viktigast att kunna presentera och testa med prototypen. Prototypen gjordes i skala 1:1.
2.6.2 Presentationsmaterial
När idéer ska presenteras för andra personer som ska förstå storlek, form, skala och material så krävs det skisser och modeller som är visuellt förtjusande. Om nya designidéer, material och texturer ska utforskas snabbt så är digitala modeller ett användbart medel. Det är även oftast mer kostnadseffektivt i jämförelse med att producera fysiska presentationsmodeller och fotografera dem. Digitala modeller är utmärkt grund för bilder av en ny produkt som är planerade att använda i marknadsföring, reklam och presentation (Milton & Rodgers 2013).
För projektet valdes det att göra digitala skisser med programmet Procreate eftersom programmet ger möjligheten att skissa olika texturer och att ändringar går fort att genomföra. Bilder av prototypen användes som grund vid digitala skissandet.
19
3. Resultat
Följande kapitel kommer redovisa resultaten från metodkapitlet, hur processen gick till vid framtagning av slutkonceptet och vilka beslut som har tagits på vägen.
3.1 Projektplanering
Förändringar av tidsplanen och problemformuleringen gav ändringar i projektplanen för att den alltid ska vara uppdaterad. Projektplanen ändrades fyra gånger och kan ses i sin helhet i Bilaga A.
Det slutgiltiga WBS-schemat för projektet skapade en tydlig och övergripande bild av projektets faser.
Översta raden demonstrerar huvudfaserna, där startfasen är längst till vänster och slutfasen är längst till höger. Under huvudfaserna finns underfaser illustrerade och även vissa moment som tillhör underfaserna. WBS-schemat kan ses i Bilaga B.
Gantt-schemat för projektet visar hur tiden har strukturerats upp för varje aktivitet och när faserna ska vara klara. Gantt-schemat innehåller även grindhål som visar när projektplan, metodikdel, konceptval och slutredovisning ska vara genomförda. Utförandet av varje fas skedde parallellt med att rapporten för projektet skrivs. Figur 2. visar Gantt-schemat för projektet.
Figur 2. Gantt-schema över projektet
PROJEKTFASER
4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24
Projektplan G1
Förstudier Studera gamla ex-jobb Användaranalys Företagsanalys Litteraturstudier Marknadsanalys Kravspecifikation Kriteriematris
Utvärdering metodikdelen G2
Konceptgenerering Kreativa metoder Konceptutvärdering Skisser
Konceptval G3
Elimineringsmatriser Beslutsmatriser
Framställning slutkoncept Skisser
Prototyp CAD-modell
Projektavslutning
Slutredovisning G4
Slutrapport G5
VECKOR
20
Figur 7. visar resultatet av projektets riskanalys och åskådliggör att riskerna nummer 2, 9 och 10 har högst RPM tal. Det innebär att risk nummer 2, 9 och 10 är mest sannolika att inträffa samt ger högst konsekvens om riskerna inträffar. För att motverka att riskerna inträffar under projektet applicerades åtgärder för att alltid ha en uppdaterad tidsplan och för att ha nära kommunikation med handledarna som kan hjälpa till med vägledning.
Risk Nr Förklaring P C P*C=R Åtgärder
1 Dålig kommunikation mellan
uppdragsgivaren och studenten 2 3 6 Boka in flera möten och prata om projektet flera gånger under alla faser.
2 Faserna tar längre tid än planerat 3 4 12 Omarbeta tidsplanen och göra den mer detaljerad.
3 Brist på insamlad information från
förstudien 2 4 8
Ta hjälp av uppdragsgivaren för att få kontakt med kunniga personer inom ämnet och ta hjälp av universitetsbiblioteket.
Pröva nya sätt att få kommunikation med målgrupp.
4 Sjukdom av student 1 3 3 Omarbeta tidsplanen för att kunna verkställa allt i tid trots sjukdom.
5 Dokumentation försvinner 1 4 4 Ha alltid dokumenten sparade på två ställen.
6 Företaget och studenten kommer inte
överens kring konceptvalet 3 2 6 Involvera företaget till en ny konceptframtagning och tillsammans hitta lösning som passar båda.
7 Handledaren kan inte längre jobba med
examensarbetet 1 3 3 Kom överens om en annan handledare som får ta del av
projektet som gjorts hittills.
8 Företagets handledare blir allvarligt sjuk 2 3 6 Ny handledare som blir insatt i projektet.
9 Inte tillräckligt med avgränsningar 3 4 12 Göra tydliga problemformuleringar och avgränsningar för att få kvalité före kvantitet.
10
Uppdraget är otydligt och skapar inte samma bild av projektet för student och uppdragsgivare
4 3 12 Ha en god kommunikation med uppdragsgivaren under hela projektet.
Tabell 7. Riskanalys för projektet
21
3.2 Förstudier
Presentation av resultaten från projektets förstudie som innehåller användaranalys, litteraturstudie, konkurrentanalys och varumärkesanalys.
3.2.1 Användaranalys
Från intervjuerna gav användarna bland annat svar kring vilka brister de anser att dagens ryggskydd har, önskade funktioner som inte finns i dagsläget för ett ryggskydd och hur bekvämt ryggskyddet anses vara mot kroppen. Svaren från användarintervjuerna som är betydelsefulla för projektet sammanställs i en sammanfattning som kan ses i Tabell 8. Insikter utifrån användaranalysen som är viktiga för projektet är att ryggskyddet har en tendens att åka upp vid användning, att det finns en önskan om ett underställ som är integrerat med ett ryggskydd, att ryggskyddet inte sitter ordentligt mot kroppen samt önskan om att kunna använda ryggskyddet utan jacka och samtidigt inte förlora tilläggsfunktionerna som en jacka erbjuder.
Tabell 8. Sammanfattning av användaranalysen
Sammanfattning användaranalys
Användning Brister idag Förbättringsförslag Önskade funktioner
Skidåkning Dålig passform/inte figursydda, vilket gör det obekvämt
Bättre passform mot kroppen
Underställ som är integrerat med ett ryggskydd
Snowboard Hålls inte på plats, ryggplatta åker uppåt vid användning
Hängslen för att fästa i byxorna
Ficka för liftkort och personliga
värdehandlingar
BMX racing Midjeband slits och nöts ut,
ryggskyddet sitter inte lika bra på plats Lägre prisklass
GPS-funktion, se när olycka har inträffat, hålla koll på varandra.
Cross
Otydliga information kring säkerhet och tester, svårt att veta vilka som är säkrast
Skydda även axlar och bröstkorg
Egna färgval, kunna göra den personlig
Skoter Dåliga justeringsmöjligheter, endast
midjebandet som kan justeras Bättre fästning vid midjan Ryggskydd som kan fungera året runt Kläder blir slitna av midjebandets
kardborrband Mer anpassningsbar längd
22
3.2.2 Litteraturstudie
Resultatet av litteraturstudien som genomfördes under projektet med databaserna Google Scholar, DiVA portalen, OneSearch, PubMed och böcker från Karlstads universitetsbibliotek.
Människans ryggrad
En ryggrad i människokroppen är uppbyggd av totalt av 32 eller 33 kotor vilket framgår i Figur 3. Av de totala kotorna är 7 stycken halskotor, 12 stycken bröstkotor, 5 stycken ländkotor, 5 stycken korskotor och 3–4 stycken svanskotor. Överst sitter halskotorna som har en krökning som är framåtriktad. Sedan formar bröstkotorna en bakåtriktad krökning och nedtill är ländkotorna som bildar en framåtriktad krökning. Alla kotor förutom den översta halskotan består av en kotkropp med broskfogar och ledförbildelser som gör det möjligt för ryggraden att böjas framåt, bakåt och i sidled samt roteras.
Ländkotorna är kraftigt byggda för att kunna uthärda större påfrestningar medan halskotorna är byggda väldigt nätt (Nationalencyklopedin u.å.).
Skidolyckor med ryggskador
De mest förödande och dyraste skadorna i samband med fritidsidrott är ryggradsskador, ryggmärgsskador och huvudskador. Vid undersökning under två skidsäsonger åren 1994–1996 vid två skidområden i British Columbia, Kanada, kunde det fastställas att 34 skidåkare och 22 snowboardåkare drabbades av olyckor som gav allvarliga ryggskador.
Svanskotor
Korskotor Ländkotor
Bröstkotor Halskotor
Figur 3. Ryggrad. https://pixabay.com/sv/.
Använd med tillåtelse.
23
Antalet ryggskador för skidåkare var 0,01 per 1000 skiddagar och för snowboardåkare var det 0,04 per 1000 snowboarddagar. Det kunde även ses att personer som drabbades av ryggskador inom skidåkning hade medelåldern 34,5 år och var 70 % män. Medan snowboardåkare som drabbades av ryggskador hade en medelålder av 22,4 år där alla personer var män (Tarazi 1999).
En sexårig studie genomfördes i skidorten Levi under vintersäsongen 2006–2012. Studien registrerade 2911 stycken skador där den genomsnittliga skadefrekvensen var 0,98 skador per 10 000 liftkörningar.
Majoriteten av olyckor (72 %
)
som drabbade skidåkare skedde i pistade skidbackar. 19 % av olyckorna skedde i terrängparker, 6 % av skadorna skedde under skidliften och 3% av olyckorna skedde i offpist områden. Största orsaken (63 %) var att olyckor skedde var fall på samma nivå. Skadors allvarlighetsnivå bedöms i 4 olika grader. Grad 1 innebär att personen blir behandlade av personen på skidområdet utan behov av vidare behandling, grad 2 innebär att den skadade personen hänvisas vidare till lokal vårdklinik, grad 3 innebär att personen behöver transporteras till sjukhus med ambulans och grad 4 är transport med helikopter till specialistsjukhus. Vanligaste orsaken till att personer hänvisas vidare till lokal vård vid grad 2 skador är att det finns ett behov av röntgen Vid grad 3 transporteras personerna med ambulans oftast på grund av större frakturer eller misstankar om större frakturer (Stenroos & Handolin 2015).Studier har gjorts i USA och runtom i världen som visar att frekvensen av skidolyckor har minskat från att vara 7,6 per 1000 skidåkare i slutet av 1950-talet, till att vara mellan 0,9–6,0 skador per 1000 skidåkning vid år 1996. Förändringen kan bero på utvecklingen av skidutrustning och tekniken vid skidåkning. Från undersökningen som gjordes under en nioårsperiod mellan 1983–1992, visar den att totala skadefrekvensen ökade med 59 %. Den generella skadefrekvensen var 2,7 skador per 1000 skiddag och överensstämmer med skadefrekvensen som även fanns i Australien och Europa (Davidson
& Laliotis 1996).
En studie som gjordes visade att av alla skador som orsakats av vintersport är ryggskador 4,9 %. Mellan 1982 och 1992 kunde det genom insamlad data visas att på grund av ökad hastighet och ökade kollisioner så ökades även skadorna. Vid vintersporter orsakades 81,7 % av ryggskador från skidåkning och 39,8
% av ryggskadorna utgjordes av människor i åldersgruppen 15–25 år. Olyckor med förödande konsekvenser på huvud och rygg ökar i de flesta länder (Ackery 2007).
24 Design för användaren
Användarcentrerad design innebär enligt (Wikberg m.fl. 2015) att designen anpassas till användarnas behov samt förutsättningar på produkten. Designen ska fungera som ett komplement till styrkorna och förmågorna som finns hos användarna. Till skillnad från att människan ska behöva anpassa sin förmåga till produkten, så ska produkten anpassas till människans förmågor. För att kunna designa med användarna i centrum krävs det en medvetenhet av människors olikheter såsom ålder, storlek, styrkor och tidigare erfarenheter.
Antropometri
Antropometriska data är data om människans mått. Över en population är människokroppens dimensioner statiskt normalfördelade. Det finns två mått för fördelningen, medelvärde och standardavvikelse. Vanligast är att designa för 95:e procenten vid utformning av utrymme, vilket innebär att av normalpopulationen kan 95 procent använda utrymmet. Det som gör att dimensionerna inte alltid designas åt alla är ekonomiska och praktiska begränsningar. Antropometriska måtten som ligger mellan 5:e och 95:e procenten för mäns kroppslängd är 166,9 cm – 190,2 cm. För kvinnors kroppslängd är måtten mellan 5:e och 95:e procenten 156,2 cm – 178,9 cm. Antropometriska måtten som gäller för mäns längd mellan midjan och axeln som är inom 5:e och 95:e procenten är 41,3 cm – 46,2 cm. För kvinnor är längden inom 5:e och 95:e procenten 40,9 cm och 45 cm (Bohgard 2011, s. 171).
Måtten som användes under projektet är mått hämtade från Bliz storleksguide som kan ses i Tabell 10.
Storlekarna varierar mellan S-XL och varje storlek har mått från midja till axel länd och kroppslängden.
Alla måtten ligger inom de antropometriska måtten mellan 5:e och 95:e procenten för kvinnor och män.
Tabell 10. Bliz storleksguide
Storlek Midja till axel längd Kroppslängd
S 35–38 cm 145–165 cm
M 38–42 cm 165–175 cm
L 42–48 cm 175–185 cm
XL 48–53 cm 185–200 cm
25
3.2.3 Konkurrentanalys
Konkurrentanalysen gjordes gentemot konkurrerande företagen Poc, Scott, Everest, Atomic och Marker då de anses vara störst på svenska marknaden. Produkterna från företagen som jämfördes under konkurrensanalysen var Poc - Spine Vpd Air Vest, Scott - Airflex Light Vest, Everest - D3o Vent Vest Bp, Atomic – Live Shield Vest, Marker - Body Vest Map 2.0.
Konkurrentanalysen redovisas i Tabell 11 och visar att Atomic möter frågeställningarna bäst samt får högst totalsiffra. Atomic har ingen siffra lägre än 3 på något kriterium. Företaget Bliz hamnar 3e bäst och hade sämst gradering när det gäller möjligheten att välja olika färger på ryggskyddet. Valet av material är detsamma på alla konkurrerande produkter och därför valdes det att inte jämföra material i konkurrentanalysen. Alla ryggskydd möter även säkerhetskraven och är därför inte givande att jämföra produkterna inom den aspekten. Givande inblick från konkurrentanalysen till projektet är att det generellt inte erbjuds bra justeringsmöjligheter och avsaknaden av färgalternativ. Många av användarnas önskemål från användaranalysen som fickor, underställ, egna färgval och GPS-funktion saknas på marknaden.
Tabell 11. Konkurrentanalys
Konkurrentanalys
LÅG
PRISKLASS MÖJLIGHET
JUSTERING STORLEKS VARIATION
TYDLIG STORLEKS
GUIDE
ANTAL
FÄRGER TOTAL SUMMERING
POSITIVT SUMMERING NEGATIVT
POC 3 2 5 1 2 13
- Många olika storlekar - Medel prisklass
- Saknas tydlig storleksguide - Är inte särskilt justeringsbart
SCOTT 2 2 3 5 4 16
- Tydlighet i storlekar - Många färgalternativ
- Högre prisklass - Få delar att justera
EVEREST 5 3 2 3 1 14
- Billigare prisklassen - En tydligare storleks guide
- Inga färgalternativ - Få storlekar att välja mellan
ATOMIC 5 3 3 5 4 20
- Den lägsta prisklassen - Tydligast storleksguide
- Erbjuder inte så många storlekar
MARKER 1 1 3 2 1 8
- Variationen av antal storlekar
- Dyraste prisklassen - Inga färgalternativ
BLIZ 4 3 3 4 1 15
- Den lägre prisklassen
- Tydlighet kring olika storlekar
- Inga alternativ på färger - Inte så många storlekar
26
3.2.4 Varumärkesanalys
Analys kring Bliz varumärke görs utifrån ryggskyddet unisex (Se figur 4). Underlag till analysen kommer från Bliz hemsida, återförsäljares hemsidor, personer inom målgruppen samt Bliz Sales play book och gav följande.
Estetik: Sensoriskt perspektiv
Ryggskyddet har enkla, skulpterade linjer som ger en modern känsla och proffsigt intryck. Midjebältet ser robust och åtsittande ut. Ryggskyddet ser ut att vara väldigt lätt och fungera som ett andra skin till kroppen. Ryggskyddet har en genomgående svart färg förutom skyddsplattan och Bliz logotypen vilket ger ett stilrent intryck. Då Bliz logotypen är i vit färg är den i kontrast till den svarta färgen och blir väldigt synlig. Ryggskyddets material och även midjeband känns flexibelt.
Interaktion: Beteendeperspektiv
Det är lätt för användaren att förstå sig på hur ryggskyddet ska placeras på kroppen eftersom den är i en västmodell, som är ett klädesplagg som många är välbekanta med. Dragkedjan på framsidan och ryggskyddets platta som är på baksidan indikerar för användaren åt vilket håll västen ska placeras och det verkar aldrig vara svårigheter att placera västen rätt. Ryggskyddet uppmuntrar användaren till att skydda sin kropp och att ha ett säkerhetstänk vid aktiviteter.
Figur 4. Bliz Back Protector Unisex.
https://www.bliz.com/sv/. Använd med tillåtelse.
27 Prestanda: Funktionellt perspektiv
Produkten skyddar ryggraden och hjälper även till att hålla värmen vid ryggen. Det är givande att hålla ryggen varm för personer med ryggproblem och för att motverka att inte sträcka ryggen vid brist på uppvärmning inför mer avancerad skidåkning. Ryggskyddet förhindrar att förödande skador på ryggen sker vid olyckor.
Konstruktion: Fysiskt perspektiv
Ryggskyddets väst är gjort av mesh material med en integrerad skyddsplatta som är gjort av materialet D30, som är ett formbart material. Skyddsplattans D30 material är mjukt vid vilade tillstånd och vid kraft mot materialet stelarna det till och blir hårt för att skydda ryggen. Ryggskyddets midjebälte är gjort av materialen nylon, lycra, polyester och kardborre. Ryggskyddet är tillverkat efter fyra olika storlekar som grundas i längden från midja till axlar och kroppslängden.
Betydelse: Mentalt perspektiv
Från mitt perspektiv ger själva skyddsplattan på ryggskyddet en känsla av säkerhet och trygghet, att kroppen har ett skydd om en olycka skulle inträffa. Ryggskyddet framkallar en känsla av ansvar eftersom personer som använder ryggskydd tar ett ansvar att skydda kroppen från möjliga skador. Det ges även en känsla av en positiv uppmuntran gentemot andra personer att skydda kroppen och att använda skydd.
Det finns en känsla av skicklighet då personer som tävlar inom alpina sporter använder sig av skydd.
Känslan av skicklighet bygger även på att skydd förknippas med personer som åker skidor i en högre hastighet, vilket oftast är erfarna personer.
28
3.3 Analys av förstudie
Presentation av resultatet från kapitlet som innehåller problembestämmelse, funktionsanalys och kriteriematris.
3.3.1 Problembestämmelse
Under förstudien var den ursprungliga problemformuleringen ”Hur kan ryggskyddet utformas för att motverka användarnas identifierade problem och tillhandhålla användarnas önskemål?”.
Efter analysering av problem som uppstod från förstudien specificerades problemen närmare:
• Ryggskyddet har en dålig passform som gör det obekvämt för användarna
• Det är svår för användarna att individanpassa ryggskyddet mot olika kroppsformer pga.
bristande justeringsmöjligheter vilket gör det obekvämt
• Ryggskyddet åker upp och förflyttar sig vid rörelse vilket inte är bekvämt för användarna
• Midjebältet nöts ut vilket ger dålig passform och hjälper inte ryggskyddet att hållas på plats
Tillsammans med specificeringen av problemen och användarnas främsta önskemål som var ”ett ryggskydd integrerat med underställ” och ”fickor för värdesaker ” så fastställdes de slutgiltiga problemformuleringarna som blev:
- ”Hur kan ett ryggskydd integreras med ett underställ som ger möjligheten att använda understället separat och som skydd?”
- ”Hur kan ett ryggskydd utformas för att vara justerbart mot olika kroppsformer och förhindra att det åker upp vid rörelse?”
29
3.3.2 Funktionsanalys
Det första som görs är att bestämma huvudfunktionen för produkten och sedan kategorisera delfunktionerna i vilken klass de tillhör. Anmärkningar antecknas på de funktioner som anses gynnas av ett förtydligande. Huvudfunktionen i funktionsanalysen för produkten är att skydda ryggen (Se tabell 12.)
Tabell 12. Funktionsanalys
Funktion
Klass
HF= huvudfunktion N= nödvändig Ö= önskvärd O= onödig
Anmärkning/
funktionsgränser
Nr Verb Substantiv
1 Skydda ryggen HF
2 Förvara värdesaker N Inom ramen av mindre värdesaker ex
nycklar, bankkort.
3 Förvara liftkort Ö
4 Tillföra GPS Ö
5 Underlätta justering N
6 Visa företagsidentitet Ö
7 Tydlig storlekguide Ö
8 Erbjuda fasthållning N Understället inte åker uppåt
9 Erbjuda storleksvariation Ö
10 Tillåta separering N Skyddsplatta med underställ, kunna
tvätta
11 Erbjuda förvaringsmöjligheter N
12 Erbjuda färgvariation Ö
13 Erbjuda komfort Ö Inget skaver mot kroppen
30
3.3.3 Kriteriematris
Kriteriematrisen för projektet (Se tabell 13.) tas fram med stöd av Olssons matris och visar kraven och önskemålen på produkten.
Tabell 13. Kriteriematris Kriterium
nummer Cell Kriterium Krav = K
Önskemål = Ö Funktion = F
Begränsning = B 1 1.1 Kunna enkelt separera skyddsplattan från
underställ K F
2 1.1 Hålla kroppen varm K B
3 1.1 Kunna användas som endast underställ Ö,5 B
4 1.3 Möjlighet att justera midjan Ö,5 F
5 1.3 Understället ska inte åka upp vid
användning Ö,5 F
6 1.3 Enkel interaktion med funktioner Ö, 3 F
7 1.3 Självklar placering på kroppen Ö, 4 F
8 1.3 Inget skav mot kroppen K F
9 2.1 Säkerheten ska klara certifieringsnivå 1 K B
10 2.1 Design i linje med företagets varumärke K B
11 2.1 Inte förstöra andra klädesplagg Ö,3 B
12 2.3 Erbjuda olika färger Ö, 1 F
13 3.1 Tydlig storleksguide Ö, 4 F
14 3.3 Estetiskt tilltalande Ö,3 F
15 4.1 Underställ ska kunna tvättas K B
16 4.3 Personer över 18 år ska kunna använda
produkten utan hjälp från en annan person Ö, 4 F
17 4.3 Erbjuda olika storlekar Ö, 4 F
18 4.3 Minimera risk för ryggskador K B
31
3.4 Idégenerering
Fokusfrågorna under idégenereringen är baserad på analysen av förstudien och slutgiltiga problemformuleringarna som tagits fram:
• Separering av skyddsplatta från underställ
• Förhindra att underställ med skyddsplatta åker upp
• Justering av underställ för olika kroppsformer
• Tilläggsfunktioner
3.4.1 Brainstorming
Brainstormingen i grupp kring fokusområdet separering av skyddsplatta från ryggskydd gav lösningarna som visas i Figur 6.
Figur 6. Urval av idéer kring separering av skyddsplatta från ryggskydd
Brainstormingen i grupp kring fokusområdet tilläggsfunktioner gav idéerna som kan ses i Figur 5.
Figur 5. Idéer kring fokusområdet tilläggsfunktioner
32
3.4.2 6-3-5
Metoden 6-3-5 i grupp kring fokusområdet förhindra att ryggskydd åker upp gav idéerna som kan ses i figur 7-
Figur 7. Idéer kring fokusområdet förhindra att ryggskydd åker upp
Idégenereringen med metoden 6-3-5 i grupp kring fokusområdet justering av ryggskydd för olika kroppsformer gav idéerna som kan ses i Figur 8.
Figur 8. Idéer kring fokusområdet justering av ryggskydd för olika kroppsformer
Den individuella idégenereringen var kring alla fokusområden och gav utveckling av idéer som hade kommit fram från idégenerering i grupp samt nya idéer som kan ses i Bilaga C.
33
3.4.3 Delkoncept
Resultatet av lösningarna från idégenereringen som utgör delkoncepten inom kategorierna separering, justering, fasthållning och tilläggsfunktioner. Inom kategorin separering presenteras delkoncepten för att separera skyddsplattan från understället. Kategorin justering innebär delkoncepten kring hur understället kan justeras gentemot olika kroppsformer. Fasthållning är en kategori med delkoncepten som har lösningar på hur understället inte ska åka upp mot nacken vid rörelse. Sista kategorin tilläggsfunktioner visar olika funktioner som användarna kan tänkas vilja ha på understället.
Separering
Nr. Delkoncept Förklaring Positivt Negativt
1 Insydd ficka med
elastisk öppning.
- Enkelt att ta ut och lägga in skyddsplattan - Inga skav mot kroppen från fickan
- Kan vara svårt att hitta öppningen
2
Remmar i elastiskt material.
Skyddsplatta träs igenom.
- Mjuk mot kroppen - Sitter på plats
- Kan vara krångligt att placera remmarna rätt
- Tar tid
3
Skyddsplatta fäst med kardborrband på ryggen.
Tygstycke fästs med kardborrband över ryggskyddet.
- Fungerar med och utan skyddsplattan.
- Kardborrband är vanligt att förstå hur det används
- Krävs tygstycke för att skyddsplattans kardborrband inte ska förstöra kläder - Lösa delar
4
Magneter på underställ och magneter på skyddsplatta.
- Enkelt att fästa samman och ta bort
- Skavande - Kan minska säkerheten med magneter på skyddsplattan
5 Magnetremsa på
underställ samt skyddsplattan.
- Enkelt att fästa och
ta av skyddsplattan - En större kostnad - Kan orsaka skav för användaren
34 Justering
Nr. Delkoncept Förklaring Positivt Negativt
1
Elastiskt tyg i olika sektioner, kan justeras beroende på vilken
knäppning som väljs.
- Ger många
justeringsmöjligheter över kroppen
- Knapparna kan ge skav
- Många steg vid på och avtagning
2
Elastisk tråd som spänns och justeras längst ner med dragsko.
- Ger en justering över hela
bröstkorgen och magen.
- Går inte att öppna upp understället
3
Remmar med knäppe vid 3 olika sektioner på kroppen.
- Ger
justeringsmöjligheter på olika positioner av kroppen.
- Understället kan öppnas
- Många steg när understället ska sättas på och tas av.
- Knäppena kan kännas hårda mot kroppen
4
Elastisk tråd på sidorna som spänns med dragsko.
- Är inte i vägen när understället ska sättas på och tas av - Diskret funktion
- Endast en mindre del kan justeras
5
Material på sidorna i ett väldigt tajt men elastiskt material.
- Lätt att formas efter användarens kropp
- Kan inte justeras själv av användaren
35 Fasthållning
Nr. Delkoncept Förklaring Positivt Negativt
1
Öglor i
underställsbyxor där elastisk rem kan föras igenom och sedan knäppas upp mot tröjan.
- Håller ihop underställsbyxor och underställströja tajt
- Krävs ett set av både tröja och byxor - Knappen kan skava mot kroppen
2
Elastiska remmar som är fästa baktill med knappar, träs mellan bena och fäst på framsidan.
- Kräver bara underställströjan - Sitter ordentligt
- Finns ingen möjlighet i nuläget där remmarna kan förvaras om de inte vill användas.
3
Body i elastiskt material som är fäst på baksidan, träs mellan bena och fäst fram i knappar
- Håller understället på plats
- Kräver bara underställströjan
- Inte möjlighet att inte ha body
4
Klämma fäst på sidorna av tröjan som kan fästas i underställsbyxorna.
- Behöver bara
underställströjan - Svår att kunna justera för olika längder
- Klämman blir inte skön mot kroppen
5
Band som fästs runt låren och justeras runt låren med kardborrband.
- Sitter ordentligt - Kan justeras efter personers
benstorlek
- Finns inte möjlighet att inte använda - Kan bli krångligt om man vill ta av fästena utan att ta av
täckbyxorna över
36 Tilläggsfunktioner
Nr. Tilläggsfunktioner Förklaring
1 Ficka med dragkedja på framsida bröstet som ger
möjligheten att förvara värdesaker och en ficka på vänstra armen som är anpassad efter et liftkort.
2 Reflex på underställets framsida och armar som hjälper
skidåkaren att vara synlig i mörker.
3 En buff för att värma halsen och undersidan av ansiktet
vid skidåkning.
4 Klocka på vänster arm som ger användarna möjligheten
att se tiden utan att behöva ta fram värdesaker.
5 En tunnare luva som kan användas under hjälmen för
att ge mer komfort.
6 Hål för tummarna för att underställets armar inte ska
åka upp vid rörelse.
