INOM
EXAMENSARBETE TEKNIK, GRUNDNIVÅ, 15 HP
STOCKHOLM SVERIGE 2021,
Energilager i batterier
Möjligheter, hinder och incitament för bostadsrättsföreningar
MARIA FORSGREN
KTH
SKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD
I
Abstract
The energy market is changing due to the current climate issue. Increased demand flexibility is a prerequisite for the transition to renewable energy sources. Energy storage in batteries is seen as a key solution in the electricity supply of the future. An alternative is the implementation of battery storage in buildings at the end consumer.
The thesis examines the incentives for a Swedish tenant-owner association to invest in battery storage. The results show that financial aspects are crucial for the decision.
Potential for reduced electricity costs and investment support are opportunities that are highly valued. Sustainability aspects and environmental perspectives also provide incentives. The biggest obstacle to the investment in battery storage is the lack of space in the buildings.
Sammanfattning
Energimarknaden förändras till följd av den alltmer aktuella klimatfrågan. En ökad efterfrågeflexibilitet är en förutsättning för omställningen till förnyelsebara
energikällor. Energilagring i batterier ses som en nyckellösning i framtidens elförsörjning. Ett alternativ är implementering av batterilager i byggnader hos slutkonsumenten. Uppsatsen undersöker vilka incitament som finns för en bostadsrättsförening att investera i batterilager. Resultaten visar att ekonomiska aspekter är avgörande för beslutet. Potential till minskade elkostnader
samt investeringsstöd är möjligheter som värderas högst. Även hållbarhetsaspekter och miljöperspektiv ger incitament. Störst hinder för investeringen i batterilager är brist på utrymme i byggnaderna.
Title Author Department TRITA number Supervisor Keywords
Energy storage in batteries – Possibilities, obstacles and incentives for tenant owners’ association
Maria Forsgren
Real Estate and Construction Management TRITA-ABE-MBT-21392
Berndt Lundgren
Battery storage, Energy storage, Effect reduction, Tenant owners’ association
Titel Författare Institution TRITA nummer Handledare Nyckelord
Energilager i batterier - Möjligheter, hinder och incitament för bostadrättsföreningar
Maria Forsgren
Fastigheter och byggande TRITA-ABE-MBT-21392 Berndt Lundgren
Batterilager, Energilager, Effektreducering,
Bostadsrättsföreningar
II
Förord
Denna rapport är ett kandidatexamensarbete i fastighetsekonomi inom
civilingenjörsprogrammet Samhällsbyggnad på Kungliga Tekniska Högskolan i
Stockholm. Under arbetets gång har flera personer bidragit till att förbättra innehållet i rapporten. Jag vill särskilt tacka min handledare Berndt Lundgren, universitetslektor, för att ha bidragit med värdefulla synpunkter och guidning under arbetets gång.
Vidare vill jag tacka samtliga respondenter som ställt upp på intervjuer för er tid och för de resonemang ni bidragit med.
Stockholm maj 2021
Maria Forsgren
III
Begrepp
Effekt beskriver hur mycket energi som går åt för att uträtta ett arbete per tidsenhet.
kW Kilowatt är 1000 W och SI-enhet för effekt.
kWh Kilowattimme är 1000 Wh. En apparat på 1 kilowatt som är påslagen under en
timme använder en kilowattimme. Det används normalt vid debitering av
elanvändning.
Efterfrågeflexibilitet hänvisat till förändringar i belastningen i fråga om el från
slutkunder, i jämförelse med deras normala konsumtionsmönster, och som svar på markandssignaler eller ekonomiska incitament (Husblad, R; Morén, G; Nordström, J;
Vendel Nylander, C Tedebrand, L, 2020).
Aggregator är en marknadsaktör som kombinerar flera kundlaster eller producerad
el för försäljning, inköp eller auktionering på elmarknader (Husblad, R; Morén, G;
Nordström, J; Vendel Nylander, C Tedebrand, L, 2020).
0
Innehåll
Abstract ... I Sammanfattning ... I Förord ... II Begrepp ... III
1 Introduktion ... 1
1.1 Syfte ... 1
1.2 Forskningsfråga ... 1
1.3 Avgränsningar ... 1
2.4 Metod ... 1
2 Bakgrund ... 3
2.1 Bostadsrättsföreningar ... 3
2.2 Miljö ... 4
2.3 Batterilager ... 5
2.4 Elnätet ... 6
2.5 Elkostnad ... 7
2.6 Styrmedel ... 9
3 Teori ... 10
3.1 Investeringsteori ... 10
3.1.1 Nettonuvärde ... 10
3.1.2 Lagen om ett pris ... 11
3.2 Motivationsteori ... 11
4 Litteraturstudie ... 14
4.1 Erfarenheter av energilagring i batterier ... 14
4.2 Elnätets tariffstruktur ... 15
4.3 Incitamentstudier ... 17
5 Resultat och Analys ... 19
5.1 Resultat av möjligheter ... 20
5.2 Analys av möjligheter ... 21
5.3 Resultat av ekonomiska aspekter ... 22
5.4 Analys av ekonomiska aspekter ... 23
5.5 Resultat av hinder ... 24
5.6 Analys av hinder ... 25
6 Diskussion ... 26
1
1 Introduktion
Klimat- och miljöfrågor ställer krav på energimarknadens anpassning. I omställningen till förnybara energikällor uppkommer nya förutsättningar och utmaningar. En ökad efterfrågeflexibilitet är en förutsättning för mer volatil produktion och energilager i batterier är utpekat som en nyckellösning (Statens Energimyndighet, November 2019). Ett alternativ är implementering av batterilager i byggnader hos
slutkonsumenten. Vilka drivkrafter skulle få en konsument ska axla den rollen? Vilka incitament väger tyngst? Genom att avgränsa till en specifik slutkund ämnas ta tempen på kundmarknadens syn på en ny teknisk lösning.
1.1 Syfte
Uppsatsen har ett utforskande syfte och ämnar undersöka potentialen att introducera batterilager i bostadsrättsföreningar. Uppsatsen syftar till att redogöra för vilka
incitament, möjligheter samt barriärer som är relevanta för en bostadsrättsförening för att investera i ett batterilager.
1.2 Forskningsfråga
Vilka möjligheter och barriärer finns för att installera energilagring i batterier i flerbostadshus?
Vilka incitament finns för att en bostadsrättsförening ska investera i ett batterilager?
1.3 Avgränsningar
Uppsatsen är avgränsad till upplåtelseformen bostadsrättsföreningar med >100 lägenheter.
Studien är avgränsad till Sverige och den geografiska spridningen är Stockholm, Kalmar, Sundsvall.
1.4 Metod
Uppsatsen följer en kvalitativ metod och för att besvara forskningsfrågan har en litteraturstudie i kombination med semistrukturerade intervjuer genomförts.
Arbetsprocessen för studien kan sammanfattas med följande steg:
1. Syfte, forskningsfråga och avgränsningar har formulerats 2. Litteraturundersökning har genomförts
3. Insamlad information har bedömts och intervjuguide har skapas 4. Semistrukturerade intervjuer har genomförts
5. Relevant information har sammanställts och analyserats
2 Efter beskrivning av syfte, forskningsfråga och avgränsningar påbörjades
litteraturundersökningen. Vid litteraturundersökningen har en översikt av tidigare publicerade relevanta studier gjorts genom sökningar i Diva och Google Scholar.
Tryckta källor som kurslitteratur samt artiklar har lästs igenom och bearbetats. Syftet har varit att skapa en så bred och övergripande bild som
möjligt. Detta har utgjort förberedelser inför intervjuerna som har genomförts samt senare utgjort grunden till de slutsatser som senare dragits. I enlighet med Metod för
teknologer (2017) så avslutades litteratursökningen när fler källor inte har bidrog tillmer information (Blomkvist & Hallin, 2017).
För att erhålla en fördjupad förståelse av bostadsrättsföreningars perspektiv har intervjuer genomförts med förvaltare eller styrelseordförande i 8 föreningar i Sverige.
Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade där respondenten ombads gradera enligt en 4-gradig skala, specifika hinder och möjligheter som tagits fram under litteraturstudien. Även öppna frågor kring eventuella tidigare beslutsprocesser i föreningen fanns med. Intervjuguiden återges i bilaga 1.
Investeringsteori används för att utvärdera finansiella incitament och motivationsteori
för att bredda diskussionen kring olika incitaments roll.
3
2 Bakgrund
Förändringar på energimarknaden drivs av klimatfrågan och miljöanpassningar. För att förstå batterilagers roll hos en bostadsrättsförening i ett flerbostadshus
presenteras en grundläggande beskrivning av ingående förutsättningar.
2.1 Bostadsrättsföreningar
En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening utan vinstsyfte, som har till ändamål att i föreningens hus och till föreningens medlemmar, upplåta lägenheter med nyttjanderätt utan tidsbegränsning. I Sverige finns cirka 27 500 stycken bostadsrättsföreningar (Olander, 2020) , dessa är av varierande storlek från som minst tre lägenheter till stora föreningar med över 1000 lägenheter. 2018 ägdes 41%
av alla lägenheter i flerbostadshus av bostadsrättsföreningar (Statistiska Central Byrån, 2021).
Hushållsel är den elen som används i bostaden för att driva exempelvis kyl och frys, belysning och hemelektronik. En normal årsförbrukning av el i en mindre lägenhet är cirka 2 000 kWh och i en större lägenhet cirka 5 000 kWh (Statistiska Central Byrån, 2021). Lägenheter som använder direktverkande el är inte medräknade i den här generaliseringen, den vanligaste uppvärmningsformen i flerbostadshus är fjärrvärme.
Energianvändningen varierar över året, under vinterhalvåret spenderas mer tid i bostaden och elförbrukningen ökar. Priserna för el är även högre under
vintermånaderna vilket ger att kostnaden för el är högre under vintern än sommaren.
Elanvändningen varierar även över dygnet, en generaliserad vardag innehåller två effekttoppar. Den ena infaller på morgonen då de flesta elkunder vaknar, lagar frukost och gör sig i ordning för dagen. Den andra infaller i slutet av dagen då de flesta kommer hem från jobbet och samtidigt lagar middag, startar diskmaskinen och så vidare (Energimarknadsinspektionen , u.d.). I figur 1 visas uppmätt data från ett av Familjehems flerbostadshus där tre större toppar och en mer utdragen topp kan avläsas (Pentilla, 2020). Den utdragna toppen infaller på morgonen mellan kl.06 till kl.09 följt av toppar med högre amplitud kl.12, kl.17 och kl.20. Den streckade linjen visar vinterperioden under vilken effektbehovet är större och även topparna högre.
Den heldragna linjen visar sommarperioden.
4 Figur 1. Effektbehovets dygnsvariation (Pentilla, 2020)
Dessa effekttoppar utgör en ytterst liten del av energianvändningen men ställer stora krav på elnätet. Figur 2 illustrerar minutvärden av den uppmätta effekten i
Familjebostäders flerbostadshus för ett helt år.
Figur 2. Effektbehovets varaktighet (Pentilla, 2020).
2.2 Miljö
De svenska energi- och klimatmålen anger att elproduktionen år 2040 ska vara 100
procent förnybar (Energimyndigheten, 2020). Förnybara energikällor som sol och
vind är av naturen volatila och kräver möjlighet till lagring av energi för att tillgodose
en jämn tillgång. Energilagring, med batterier i synnerhet, utpekas som en av sju
nyckellösningar för att möta energi- och klimatmålen (Statens Energimyndighet,
November 2019). Batterier ses som avgörande för att skapa nödvändig flexibilitet i
energisystemet.
5 Batterilager stödjer och möjliggör användningen av förnybara energikällor, vart än i kraftnätet dessa är placerade. Energilager är en nödvändig förutsättning för
omställningen till mer volatila, förnybara energikällor. Ur det perspektivet kan batterilager ses som en grön investering trots att det isolerat inte innebär en lägre mängd använd energi eller användning av mer förnybar energi.
Ytterligare en miljöaspekt är den direkta miljöpåverkan av själva batterierna. EU- initiativet Battery 2030+ omfattar forskningsprojekt för batteriers hållbara framtid genom att skapa högpresterande, pålitliga, säkra och prisvärda batterier (European Union Horaizon 2020 research and innovation programme, 2021). Den nordiska batteribranschen själva betonar den cirkulära batterivärdekedjan där råmaterial återvinns i ett kretslopp (Stegrin & Pettersson, 2021).
Den stora elektrifieringen av fordonsflottan öppnar möjligheter för återanvändning av batterier och så kallade second-life användning testas på många håll. I
bostadsrättsföreningen Viva i Göteborg återanvänds gamla bussbatterier för
energilagring i byggnaden. Batterier i fordon ställer höga krav på kapacitet och Volvo beräknar att ca 80% av den initiala kapaciteten finns kvar i batterierna när dessa anses vara förbrukade i fordonen (Göteborg Energi, 2021). Användningen av
batterierna i en byggnads energilagringsystem ökar livslängden med 35% (Canals, et al., 2019).
2.3 Batterilager
Ett batterilager är ett energilager som laddas med el för att förvaras och användas vid annat tillfälle. Dessa kan se mycket olika ut i kraftnätets olika delar men syftar till att balansera effektnivåerna i nätet. Tyskland ligger i framkant med 100 000
hemmabatterier och erfarenhet därifrån konstaterar att ju längre ner i systemen batterilagren finns desto fler tjänster möjliggörs (Wickström, 2019).
Flerbostadshus med energilager kan kapa sina effekttoppar genom att under
topplastider komplettera elen från nätet med sitt lager. I Sverige pågår forskning och pilotstudier med batterilager i kombination med solceller och egenproducerad el. Det finns ekonomisk nytta av att effektreducera (Pentilla, 2020). Det här är mycket
intressant då den potentiella marknaden för batterilager ökar drastiskt om de är lämpligt för fler byggnader än de som producerar solel.
För ett flerbostadshus kan lager köpas som färdig produkt, oftast med inbyggt värme- och kylsystem, eller platsbyggas av individuella celler (Elsäkerhetsverket, 2021).
Kravs ställs på både värme och ventilation. Det finns olika typer av batterier med
varierande kemi, och beroende av batterityp och installerad effekt upptar batterilagret
ett varierande utrymme.
6 Litiomjoncellsbatteri som är ett vanligt val i byggnader bör hållas inom 5-40 grader Celsius (Elsäkerhetsverket, 2021). Temperaturer under fryspunkten riskerar intern kortslutning och höga temperaturer påverkar främst batteriets livslängd. Batterilager måste installeras i enlighet med Boverkets byggregler om brandcellsindelning (BBR 5:53). Installation av energilager faller inom Elsäkerhetslag (2016:732) och
Elsäkerhetsförordning (2017:218)
SIS, Svenska Institutet för Standarder, arbetar mot internationella standarder och tar fram säkerhetskrav som; SS-EN IEC 62485-1 säkerhetskrav för second life
batteriinstallationer (Svenska Institutet för Standarder, 2021)
2.4 Elnätet
Elnätet är utbyggt på tre olika nivåer: stamnät, regionnät och lokalnät (E.ON, 2020).
Det statligt ägda stamnätet överför el från norr till söder, ut i regionnäten. De har också förbindelser till våra grannländer för import vid behov och export av den svenskproducerade elen. Elen transporteras vid hög spänning på 400 eller 220 kilovolt. De regionala näten ägs av fem regionalnätsföretag och spänningen är lägre, mellan 40 och 130 kilovolt. Lokalnäten går genom bebyggelse fram till hushåll och verksamheter. Spänningen är 40 kilovolt eller lägre, och sänks till 230 volt när elen levereras till sin slutdestination. De lokala näten ägs av drygt 100 elnätsföretag, varav många har lokal anknytning.
El är ett grundläggande behov för de flesta verksamheter och segment i samhället.
Elanvändningen ökar i och med att samhället alltmer elektrifieras. Elproduktionen genomgår förändringar för att uppnå miljöanpassningar vilket leder till ökade utmaningar. För att förstå dessa utmaningar är det viktigt att förstå begreppet effektbalans.
Elproduktionen måste i varje ögonblick vara lika stor som elanvändningen
(Energimyndigheten, 2020). Det här kallas effektbalans. Det är Svenska Kraftnäts ansvar att upprätthålla effektbalans. Vid en befarad eleffektbrist finns en effektreserv som kan användas. Den skapas genom att Svenskt Kraftnät varje år ingår avtal med ett antal elproducenter, elleverantörer och elanvändare om att producera extra effekt eller minska sin elanvändning. Effektbalansen uppnås även genom att importera eller exportera el till våra grannländer eller producera el i reservkraftanläggningar.
Effektbehovet är inte konstant utan varierar över dygnet och över året. Förnybara energikällor som vind och sol har en ojämn produktion och många gånger
sammanfaller inte produktionstoppar med effektbehovstoppar. En ökad andel
förnybara energikällor medför således en ökad utmaning att bibehålla effektbalansen
och behovet av att skapa en ökad flexibilitet i efterfrågan tydligt. En diskussion förs
7 kring hur slutkonsumenter i sin uttagsprofil kan bidra till det här arbetet (Helbrink, et al., 2015).
För att anpassa svensk lagstiftning efter nya EU-direktiv och förordningar rörande elmarknaden och energipolitik presenterades i Elmarknadsdirektivet bland annat aggregatorer och medborgargemenskaper som nya aktörer (Husblad, R; Morén, G;
Nordström, J; Vendel Nylander, C Tedebrand, L, 2020). Detta för att möjliggöra flexibilitet och anpassningar till de nya förutsättningarna. Även möjligheten för kunder att uppträda som posument, det vill säga producera egen förnybar energi som kan både konsumeras själv och matas ut i elnäten, förbättras (Husblad, R; Morén, G;
Nordström, J; Vendel Nylander, C Tedebrand, L, 2020)
Av de cirka hundra elleverantörer som finns i Sverige erbjuder i fem stycken av dom någon form av flexibilitetsavtal (Energimarknadsinspektionen , u.d.). Nämnda
flexibilitetsavtal är designade för posumenter och gäller köp av el från
mikroproducenter av förnybar el, vanligen genom solceller på tak. För att mata ut el till det allmänna nätet krävs i alla fem fall att man även köper el från elleverantören, och den köpta elen måste vara mer än den sålda utslaget på ett år. I alla fall finns kraven på att det är egenproducerad el vilket i dagsläget omöjliggör varianten att köpa och ladda upp batterilager vid lågt pris och sälja när priset stiger. Alla inköpspriser är kopplade till Nord Pools timtaxa. Nord Pool är den
nordiska elbörs som innefattar Sverige, Norge, Danmark, Finland och Estland. Den tillhandahåller flera marknadsplatser för Spotmarknaden är en och avser nästa leveransdygns 24 timmar (Nord Pool Group, 2020).
2.5 Elkostnad
Den totala kostnaden för el består av tre delar där kostnaden för själva elen utgör en mindre del (Konsumenternas energimarknadsbyrå, 2021). Utöver elkostnaden utgör avgift för elnätet samt skatter och moms de kvarvarande beståndsdelarna. Avgiften för elnätet redovisas mer ingående i litteraturkapitlet. Energiskatt och moms utgör den största delen av slutpriset för en kund. Momssatsen ligger på 25% och
energiskatten 35, 6 öre per kWh för de flesta konsumenter i Sverige. Vissa kommuner i norra Sverige har så kallad reducerad energiskatt vars syfte är att kompensera hushållen för högre uppvärmningskostnader (Finansdepartementet, 2016).
Kommuner med reducerad energiskatt är samtliga kommuner i Norrbottens län, Västerbottens län och Jämtlands län. Sollefteå, Ånge och Örnsköldsviks kommun.
Ljusdals kommun, Torsby kommun, Malung-Sälen, Mora, Orsa och Älvdalens
kommun. Hushållen i dessa kommuner betalar 26 öre per kWh (Konsumenternas
energimarknadsbyrå, 2021).
8 Sverige är sedan 2011 indelat i fyra elområden vars syfte är att stimulera ökad
elproduktion där det är underskott på el och till att elnäten förstärks där det är
nödvändigt. Elpriset varierar alltså mellan tidpunkt och elområde. Slutkunden kan fritt välja elleverantör samt avtalstyp (Konsumenternas energimarknadsbyrå, 2021).
Fast pris – Ett fast pris per kWh, exklusive skatter, som betalas under hela avtalsperioden. De vanligaste bindningstiderna är ett, två eller tre år.
Rörligt pris – månadsbaserat - ett avtal med månadsbaserat rörligt pris innebär ett elpris som följer utvecklingen på Nordpool eller någon av de andra elbörserna som är aktiva i Sverige. Priset per kWh förändras en gång per månad och representerar ett genomsnitt av börspriset under hela innevarande månad, plus elhandlarens påslag och moms.
Det finns två typer av månadsbaserade rörliga avtal: löpande och tidsbestämda. Ett löpande avtal kan du säga upp med uppsägningstid. I ett tidsbestämt avtal har du förbundit dig att köpa din el av samma elhandelsföretag under hela avtalsperioden.
Timpris – Vid timprisavtal följer elpriset utvecklingen timme för timme på Nordpool eller någon av de andra elbörserna som är aktiva i Sverige. Elkostnad påverkas av när på dygnet du använder elen.
Det kräver att elmätaren klarar timmätning, detta är dock kostnadsfritt för konsumenten (Konsumenternas energimarknadsbyrå, 2021).
Mixavtal – Ett mixavtal innebär att del av elen betalas till ett månadsbaserat rörligt pris och en del till ett fast pris. Hos många elhandelsföretag kan du göra om den rörliga delen av mixavtalet till ett fast pris.
Anvisat pris- Om konsumenten inte själv väljer elavtal anvisar elnätsföretag en elhandlare. Priset är då ett så kallat anvisat pris, som ofta är mycket högre än om kunden gjort ett aktivt val.
Tabell 1 visar fördelning av avtal på olika avtalstyper i mars 2021 (Statistiska Central
Byrån, 2021). Statistiken avser alla avtal och inkluderar alltså olika boendeformer och
lokaler. Statistik för timpris saknas i dagsläget.
9 Tabell 1. Procentuell fördelning av avtalstyper
Riket Elområde 1 Elområde 2 Elomårde 3 Elområde 4
Aviserat avtal 9,81 7,16 20,5 8,5 10,3
Avtal om rörligt
pris 53,42 48,05 45,8 53,0 58,5
Avtal med
avtalslängd 1 år 9,63 8,99 8,1 9,9 9,4
Avtal med
avtalslängd 2 år 2,86 3,33 3,6 2,4 4,0
Avtal med
avtalslängd 3 år 12,35 22,37 14,1 12,5 9,6 Övriga
avtalsformer* 11,92 10,11 7,9 13,7 8,2
*Övriga avtalsformer är t.ex avtal med annan avtalslängd än 1, 2 eller 3 år, kombinationsavtal och mixavtal.
2.6 Styrmedel
Med styrmedel menas i regel insatser eller regler som har sitt ursprung i statliga eller kommunala beslut och syftar till att påverka beteende på marknaden. Idag saknas statliga mål och starka incitament med fokus på effektreduktion och
efterfrågeflexibilitet. (Borg, et al., 2020)
För solceller har ekonomiska styrmedel i form av statligt stöd existerat sen 2009 (Energimyndigheten, 2021). Stödet är på väg att avvecklas.
För kommuner och företag, och därav bostadsrättsföreningar, existerar en stödnivå på 10% (Persson, 2020). I dagsläget är det dock inte öppet för nya ansökningar utan den budget som är avsatt för 2021 kommer gå till att hantera redan inkomna
ansökningar (Energimyndigheten, 2021).
Sen 1 januari 2021 kan privatpersoner få stöd genom skattereduktion för kostnaden
för arbete och material vid installation av Grön teknik. Nivåerna ligger på 14,55% för
solceller och ca 48,50% för batterilager till solceller (E.ON, 2020). Skattereduktionen
för grön teknik är högst 50 000 kr per person och år (Skatteverket, 2021).
10
3 Teori
3.1 Investeringsteori
Enligt den klassiska ekonomin bestämdes priset av en vara av det arbete som utfördes för att skapa den. Neoklassisisterna introducerade konceptet att värdet istället var beroende av köparens vilja och modellen byggdes på utbud och
efterfrågan. Ur detta föddes den traditionella investeringsteori som konstaterar att ett gott investeringsbeslut är det som ökar firmans värde genom att nyttan är större än kostnaden (Berk, 2013). En bostadsrättsförening är inte ett vinstdrivande företag utan en form av ekonomisk förening som har till syfte att i föreningens hus upplåta
lägenheter till medlemmarna med bostadsrätter utan tidsbegränsning.
Den ekonomiska föreningen drivs för att skapa nytta för bostadsrättsinnehavarnas räkning, på samma sätt ett företag ämnar skapa nytta för sina investerare. Nytta kan ta flera former, uppkomma vid olika tidpunkter och omfattas med olika risker eller osäkerheter (Berk, 2013). För att utvärdera en investering, eller flera alternativa investeringar, finns olika metoder. Gemensamt är metoderna baserade på grundteorin om att avgöra om nyttan är större än kostnaden.
3.1.1 Nettonuvärde
En av de vanligaste är Nettonuvärdesmetoden (NPV) som används både för att rangordna olika investeringsalternativ och avgöra om en investering är bärkraftig.
Nettonuvärdesmetoden går ut på att diskontera betalningar som inträffar vid olika tidpunkter till en gemensam referenstidpunkt. Vanligen används nutid som
referenstidpunkt och benämnd tid 0. På så sätt jämföras samtliga betalningar vid en och samma tidpunkt. Genom att välja investering med högs nettonuvärde maximeras utfallet av investeringen.
Nettonuvärdesmetoden skrivs:
𝑁𝑁𝑁𝑁𝑁𝑁 = 𝐼𝐼
0+ � 𝐶𝐶𝐶𝐶
𝑡𝑡(1 + 𝑟𝑟)
𝑡𝑡𝑛𝑛 𝑖𝑖=1
I0 benämner grundinvesteringen, det vill säga utgifterna vid tidpunkt 0.
CFt benämner kassaflödet vid tidpunkt t r benämner diskonteringsräntan
11 Diskonteringsräntan kallas även kalkylränta och utrycker avkastningskravet för det investerade kapitalet. Diskonteringsräntan inrymmer tre delar:
• faktiska kostnader för kapitalet, exempelvis låneräntor
• alternativa avkastningsmöjlighet
• risk
Både i teori och praktik finns olika sätt att fastställa kalkylräntan.
Den ekonomiska livslängden refererar till den tid under vilken en investering uppnår lönsamhet. Är ett investeringsobjekt tex en maskin talas om teknisk livslängd. Efter den tekniska livslängden anses objektet förslitet och inte längre brukbart. Ofta används en schablonmässig bedömning av ekonomisk livslängd.
3.1.2 Lagen om ett pris
På en konkurrensutsatt marknad existerar ingen möjlighet till arbitrage, alltså att göra vinst genom att köpa för ett lägre pris och riskfritt sälja till ett högre pris. Existerar två eller fler tillgängliga marknader som erbjuder identiska vara med olika pris kommer priset konvergera och alla marknader handla för ett pris som representerar ett genomsnitt av de ursprungliga priserna (Berk, 2013).
3.2 Motivationsteori
Psykologiska aspekter påverkar beslut och ger ytterligare lager i förklaringsmodeller kring incitament. Att vara motiverad innebär att vara manad att agera och den traditionella psykologin delar in motivation i inre och yttre motivation utefter vad som är roten till motivationen. Den inre motivationen är en naturlig instinkt, ett medfött driv att agera för nöjes skull, av nyfikenhet eller av utmaningen. En motivation av
inneboende tillfredställande, endast en minoritet av ageranden är baserade på inre motivation. (Richard & Edward, 2000)
Den yttre motivationen innebär motsatt att göra något för att det leder till ett separat resultat. Att agera för att undvika straff, behaga någon eller att ge strategiska fördelar är alla motiverade av yttre orsaker. Majoriteten av allt agerande är yttre motiverat men existerar på en kontinuerlig skala från lydnad till en mer aktiv, äkta motivation.
Self-Determination Theory delar in den yttre motivationen i fyra undergrupper beroende av hur internaliserad motivationen är (Richard & Edward, 2000).
Yttre kontroll kategoriseras av existensen av belöningar eller straff som resulterar i
enbart åtlydnad. Förordningar upplevs som främmande eller kontrollerande och att
alla orsakssammanband är externa. Som konkret exempel kan vi se på nedskräpning
12 i naturen. I en situation där individer ser agerandet att slänga skräp i naturen som ett oproblematiskt och enkelt sätt att bli av med avfall, skulle ett förbud resultera i
agerande av yttre kontroll. Förbudet skulle efterlevas endast motvillig, och implementerandet av kontroll kräva stora resurser.
Introjection, en något mer internaliserad motivation stammar från involveringen av
ego, agerande motiveras av press för acceptans, stolthet eller att undvika negativa känslor som ångest. Det relateras till gruppens godkännande. Ett introjection motiverat beteende kan vara att inte slänga skräpet med risk att bli upptäckt och skämmas inför omgivningen.
Ytterligare internalisering av motivationen resulterar i ett medvetet värderande av agerandet. I Identifikation upplevs förordningen som sin egen och agerandet blir själv-stödjande. Skräpet slängs inte i naturen eftersom individen själv vill leva i en skräpfri miljö.
Integration är den totala internaliseringen av yttre motivation, agerandet är accepterat
som eget och agerandet är i total kongruens med egna värderingar och behov.
Agerandet utgår från den egna självuppfattningen. Med en integrerad motivation ser individen sig själv som en miljömedveten person och agerar i enlighet med det.
Integration av yttre motivation delar många egenskaper med Inre motivation då båda
grundas i helt självständigt agerande, förordningen ligger helt i linje med egna
värderingar och inga inre konflikter uppstår. Skillnaden kvarstår dock i att yttre motiverat agerande utförs för att uppnå ett separat mål och inte för agerandet i sig.
Studier visar att agerande utfört av yttre kontrollerad motivation resulterar i lägre intresse, värde och ansträngning. Negativa utfall skylldes även på yttre faktorer.
Introjection motiverat agerande var positivt relaterat till ansträngning men negativt
relaterat till misslyckanden. Identifierad motiverat agerande är associerat med större uppfyllnad och tillfredställelse, och även mer positivt hanterande av misslyckande.
Av detta kan vi se många fördelar med ökad grad av internalisering av yttre
motivation. Det ökar tillfredställelsen hos individen samt minskar behovet av kontroll och belöningssystem vilket frigör resurser. Den främsta grunden att frambringa yttre motiverat agerande är att det värderas av människor till vilka de har eller önskar ha gemenskap, detta kan vara familj, grupp av jämlikar eller samhället. (Richard &
Edward, 2000) För att fullt internalisera yttre motivation krävs att människan helt greppar betydelsen och värdet av den. (Richard & Edward, 2000)
Nyckelkoncept för att skapa en högt integrerad motivation är känslan av
valmöjligheter samt frånvaro av press och kontroll. Men Self-Determination Theory
13 påpekar även att en yttre förordning kan vara ett första steg i upptäckandet av ny motivation. Hur ett visst agerande motiveras förändras över tid.
Kunskap om vilken typ av motivation som är närvarande hjälper utformningen av
korrekta incitament för att skapa ett önskat agande.
14
4 Litteraturstudie
Studien är ett bidrag till den mycket aktuella diskussionen om batteriers roll i den framtida energiförsörjningen. Mitt tillskott till den befintliga litteraturen är
bostadsrättsföreningarnas perspektiv och de incitament som påverkar besluten.
Uppsatsen fokuserar även på en implementering av tekniken på ett sätt som inte är specifikt beforskat i Sverige. Mer forskning har genomförts kring användningen av batterilager i kombination med solceller och de erfarenheterna presenteras nedan.
4.1 Erfarenheter av energilagring i batterier
Energilagring generellt och batterier specifikt, utpekas som en av sju nyckellösningar för att möta energi- och klimatmålen (Statens Energimyndighet, November 2019).
Batterier ses som avgörande för att skapa nödvändig flexibilitet i energisystemet.
Batterilager kan fylla olika roller i elnätets olika delar, i dagsläget installeras och studeras batterilager i byggnader som komplement till solceller för att lagra egenproducerad el.
På uppdrag av Familjebostäder genomfördes just en sådan studie, som redovisades 2020, där två driftfall av lager utreddes. En jämförelse mellan fokus på
energiförflyttning, d.v.s att maximera egenanvändning av egenproducerade sol-el, och fokus på effektreducering; d.v.s att minimera effekttopparna i uttaget från elnätet gjordes. Dessa driftfall är motsatta varandra då batterilagrets urladdning optimeras på olika sätt. Familjebostäders LCC-kalkyl (livscykelkostnadsanalys) visar att störst nytta nåddes med driftfallet effektreducering (Pentilla, 2020). Rapporten poängterar att deras kalkyl ska ses som en antydan mer än en fastslagen sanning.
Rapporten kartlade erfarenheter från flera projekt och genomgående konstateras att tekniken ännu inte är mogen (Pentilla, 2020). Många felande komponenter vittnar om svårigheter med ny teknik. Mer forskning, kvalitetssäkring och en tydlig
branschstandard efterfrågades. Erfarenheten att felfunktioner och driftstörningar behöver larmfunktion poängterades också (Pentilla, 2020).
Utöver tekniska hinder uppstod svårigheter grundade i kunskapsbrist. En fallstudie i Örebro konstaterade att lokala entreprenörer saknade erfarenhet och att det vid driften fanns svårigheter att förstå driftparametrarna (Pentilla, 2020).
Effektreducering kräver särskild styrning, en hög grad av automatisering krävs. För att anpassa efter klimat och beteendeförändringar bör olika driftfall användas under sommaren och vintern (Pentilla, 2020). Andra aktörer betonar fördelarna med artificiell intelligens och maskininlärning. Fördelarna med smarta system ökar om batterilagret används som del i ett system av energitillgångar som elbilsladdning, värmepumpar och solceller (Pentilla, 2020).
Ingen av de svenska fallstudierna kunde påvisa en ekonomisk nytta av investeringen,
alla hänvisar till de höga investeringskostnaderna i dagens batterilager (Pentilla,
15 2020). Familjebostäder specificerar att investeringskostnaden måste halveras för att uppnå nytta. En av aktörerna poängterar att bättre ekonomi uppnås om batterilager utnyttjas som del i ett system med fler sammankopplade byggnader istället för enskilda fastigheter (Pentilla, 2020). I en spansk studie har man gjort ekonomisk jämförelse av scenarier där batterilager implementerats med och utan
aggregatormodeller, vilken visar på liknande resultat (Canals, et al., 2019).
Aggregering innebär en tjänst som kombinerar flera kundlaster eller producerad el för försäljning, inköp eller auktionering på elmarknader (Husblad, R; Morén, G;
Nordström, J; Vendel Nylander, C Tedebrand, L, 2020).
Studien med aggregatormodeller visade på ekonomisk nytta i de scenarier där aggregering använder (Canals, et al., 2019). Scenariot med ren egenkonsumtion av elen gav endast incitament för investering vid låga investeringskostnader, i studien använder second life batterier (Canals, et al., 2019). Aggregatormarknaden är inrättad i Sverige sen 1 januari 2021 (Husblad, R; Morén, G; Nordström, J; Vendel Nylander, C Tedebrand, L, 2020) och en fastighetsägare kan genom Svenska Kraftnät bidra med funktioner för elnätsbalansering (Pentilla, 2020).
Den ekonomiska nyttan som påvisas i de svenska projekten härstammar från lägre elnätsavgifter samt lägre elförbrukning (Pentilla, 2020). Den lägre elnätsavgiften följer av effektbaserade elnätstariffer och effektreduktionen med batterilagerna. Den
minskade elförbrukningen följer av den ökade egenanvändningen av egenproducerad solel (Pentilla, 2020).
En jämförelse mellan effektkapningskapacitet med solpaneler, batterilager och V2G, d.v.s elbilar, belyser batterilagers stabila och förutsägbara egenskaper (Aziz, et al., 2015). Den största effektkapningen uppnåddes med batterilager.
En aktör presenterar möjligheter till framtida intäkter som att köpa el från det allmänna nätet när den är billig och lagra den, för att undvika köp till ett högre pris (Pentilla, 2020). Detta förutsätter ett rörligt elpris, och är alltså teoretiskt möjligt oavsett om byggnaden producerar egen el.
Resistens mot strömavbrott lyftes som en fördel med batterilager (Pentilla, 2020).
Trots svårigheter i alla fallstudier visar aktörerna en stor framtidstro till tekniken och utrycker en stark övertygelse om att batterilager kommer vara en del av
energisystemet framöver.
Batterilager diskuteras genomgående som en del i en systemlösning. Användandet av second life batterier har positiv effekt både på den miljömässiga hållbarheten av batterierna och byggnaden (Cusenza, et al., 2019).
4.2 Elnätets tariffstruktur
Elnätet är ett naturligt monopol vilket innebär att det, på grund av praktiska
förutsättningar som höga investeringskostnader, endast finns ett elnät tillgängligt till
varje kund och därav agerar elnätsbolaget i en monopolställning. Detta ger att deras
intäkter regleras för att försäkra korrekt prissättning. 2019 utfördes en studie på
16 begäran av Energimarknadsinspektionen som granskade erfarenheter av olika
tariffstrukturer. Internationellt finns flera olika modeller av reglering och det befintliga svenska regelverket baseras på riktlinjer och överordnade principer utan
detaljstyrning.
En nättariff menar att uppfylla två mål: Det grundläggande är att den ska täcka den totala nätkostnaden och vidare ska den även ge incitament till effektivt utnyttjande av nätet och till nödvändiga investeringar (Energimarknadsinspektionen, 2019).
Nättariffer utformas olika beroende av kund men består vanligen av tre komponenter:
en fast del, en energidel och en effektdel. Utredningen på uppdrag av
energimarknadsinspektionen föreslår följande grundläggande kriterier för en optimal nättariffstruktur:
• ”Individuellt debiterade anslutningsavgifter bör endast återspegla kundspecifika nätelement.
• Energikostnaderna bör enbart återspegla kortsiktiga rörliga kostnader, det vill säga marginalvärdet av energiförluster i nätet.
• Effektiva investeringssignaler bör tillhandahållas med en generell kapacitetsavgift som är relaterad till de långsiktiga marginella
investeringskostnaderna (som inte beror på var i nätet kunden är ansluten).
• Effektiva lokaliseringssignaler bör återspegla kapacitetsbegränsningar i nätet, det vill säga påverkan på medellångsiktiga investeringskostnader, och bör ta hänsyn till de lokaliseringssignaler som tillhandahålls av flaskhalsintäkter.
• Återstående (residuala) kostnader ska täckas av separata tariffdelar som inte påverkar kortsiktig användning av nätet.” (Energimarknadsinspektionen, 2019) Tariffutformningen bör vara samhällsekonomisk effektiv men det är också viktigt att de är begripliga för kunderna och att de administrativa kostnaderna är hanterbara (Energimarknadsinspektionen, 2019). Av detta skäl poängteras fördelarna med att utforma enklare strukturer.
Den vanligaste förekommande tarifftypen i för lågspänningskunder i Sverige är
säkringsabonnemang (Helbrink, et al., 2015). Bostadsrättsföreningar som slutkund i
lokalnäten är en typisk lågspänningskund. Säkringstariffer innebär att kunder delas in
i kategorier efter maximala tillåtna effektuttag, så kallad säkringsstorlek, och alla inom
samma kundkategori debiteras samma abonnemangsavgift. Avsikten med denna
kategorisering är en skälig fördelning av kostnader. Nätbolagen ska enligt Ellagen ta
ut en avgift som är skälig, objektiv och icke-diskriminerande. Säkringsabonnemang
konstruerades då det inte var tekniskt möjligt att följa en given lågspänningskunds
effektuttag, med dagens möjlighet till timmätning så är detta en realitet (Helbrink, et
al., 2015).
17 Säkringsabbonemang ger inte incitament till beteendeförändring
(Energimarknadsinspektionen, 2019). Energimarknaden är under reform och en av trenderna är att tarifferna går mot att tydligare inkludera effektpåverkan. Införandet av timmätning av elanvändningen är en förutsättning för detta. Siffror från 2018 visar att 80% av lokalelnätsbolagen infört effekttariffer och ytterligare 10% planerade att införa det (Energimarknadsinspektionen, 2019). Drivkraften bakom införandet varierade och motivet var främst bättre utnyttjande av befintligt nät för att undvika eller skjuta upp investeringar. Ytterligare motiv som nämndes var att ge kunderna möjlighet att påverka sina kostnader eller rättvisare fördelning av nätkostnader mellan olika kundkategorier. Motivet att det skulle ge incitament för slutkunderna att reducera effektanvändningen i nätens topplast hade lägre vikt.
Kostnaden för effektdelen av elnätstariffen baseras på kundens uppmätta
maximaleffekt (Energimarknadsinspektionen, 2019). Vilka mätvärden som användes varierade mellan bolagen men vanligast var ett medelvärde av de 3-5 högsta
mätvärdena på en månad. Av det här följer att elnätstariffen blir lägre om effekttopparna kapas.
Hälften av elnätsbolagen hade infört effekttariffer för små kunder
(Energimarknadsinspektionen, 2019). Dock har några av dessa elnätsbolag valt att undanta lägenheter från att betala effekttariffer. Argumenten är att dessa kunder har ett lågt effektuttag, att de har små möjligheter att påverka sitt effektuttag samt att de har lite intresse av att lära sig om effekt. Det här ger att elavtal i dagsläget generellt sett inte är strukturerade på ett sätt som skapar incitament för investering av
batterilager i flerbostadshus. Åtgärder inom effektreduktion och leverans av
efterfrågeflexibilitet hos kunderna kommer med största sannolikhet bli mer lönsamma i takt med att energibolagens tariffer förändras (Borg, et al., 2020).
4.3 Incitamentstudier
I egenskap av ett likartat område granskas tidigare studier relaterade till incitament vid investering av solceller på flerbostadshus samt incitament vid miljöcertifiering av flerbostadshus.
Litteraturöversikten av detta område visar att de övervägande motiven till
solcellsinvesteringar är rent ekonomiska i olika aspekter. Enligt en studie från 2015
var den starkaste drivkrafterna för investering i solceller rent ekonomiska; sänkta
driftskostnader vilket kan leda till sänkta månadskostnader samt ett framtida högre
försäljningsvärde av bostadsrätten (Nashed & Olin, 2015). 2020 bekräftades detta
resultat då de konstaterade att Inbesparingar på energiförbrukningen och Ökning av
fastighetens värde var de starkaste motiven (Engholm & Knis, 2020). Vidare visarTuvander att anledningarna till att en solcellsinvestering inte blev av i samband med
en takrenovering var övervägande ekonomiska. Exempelvis dålig lönsamhet och
höga investeringskostnader, följd av olämplig utformning av taket, ogynnsamma
18 väderstreck och osäkerhet kring det framtida värdet av den producerade elen. Enligt studien angav ingen brist på lämpliga produkter eller osäkerhet kring drift och
förvaltning som orsak till att avstå en installation (Thuvander, et al., 2017).
Tuvander anger sparad energi som viktigaste motivation vilket inte säger något om den grundläggande motivationen då detta kan tolkas ge både ekonomisk och
miljömässiga nyttor. Samma studie nämner även ökad grad av självförbrukning som en huvudmotivation för bostadsrättsföreningar, och även tillgången till bidrag.
De ekonomiska incitamenten förefaller dominera men alla studier fastlägger även miljörelaterade drivkrafter. Som incitament nämns även att Tydlig signal mot
allmänheten (Engholm & Knis, 2020) motiverar för bostadsrätter och Ökat miljötänk hos boende (Nashed & Olin, 2015). Även om de sistnämnda anger ekonomisk
lönsamhet som huvudargumentet så konstaterar de att den positiva känsla som investeringen medför ändå är en stark anledning (Nashed & Olin, 2015) .
Flera studier betonar att bostadsrättens ekonomi påverkar. En studie konstaterar att föreningar med god ekonomi har de starkaste incitamenten till investering (Nashed &
Olin, 2015) och en annan fastställer att en tillräckligt god ekonomi för att
investeringen inte ska leda till avgiftshöjning anses som en förutsättning (Engholm &
Knis, 2020). Studien fortsätter med att poängtera att solcellsinvestering ses som en relativt riskfri investering och med riskfri investering menar de att anläggningarna har lång livslängd och låga underhållskostnader.
En studie som undersökte fastighetsbolagens perspektiv och dess incitament till miljöcertifiering av byggnader konstaterade att Ökad ekonomisk lönsamhet var den starkaste motivationen och att Förbättrad varumärkesprofil kom strax efter.
(Gustafsson & Lundgren, 2019). Upplåtelseform och ägaregenskaper påverkar incitament. De studier som behandlade flerbostadshus upplåtna med hyresrätt konstaterade genomgående att incitament som var relaterade till företagets Goodwill
och image mot allmänheten (Engholm & Knis, 2020) och fastighetsbolagensmiljöpolicy (Nashed & Olin, 2015) motiverar investeringen.
19
5 Resultat och Analys
För en enklare överblick presenteras resultaten och analysen i direkt följd, uppdelat under delrubriker.
Studien är en semistrukturerad telefonintervjustudie. Respondenten graderar
presenterade hinder och möjligheter efter en 4-gradig skala där 1 är lågt värderat och 4 är högt värderat. Siffergraderingen av de olika hindren och möjligheterna möjliggör en inbördes jämförelse mellan de olika alternativen men dess främsta roll är som verktyg för att skapa ett resonemang. Den största nyttan av intervjuerna är tankegångarna som leder fram till graderingen. I de fall respondenten inte kan gradera ett specifikt alternativ räknas det inte med i sammanställningen och är markerat med ´-´ i tabellen. De tillfällen respondenten inte specificerar en gradering men utrycker sig starkt att alternativet väger mycket tungt eller inte alls så tolkas det till en etta eller fyra, dessa är markerade med ´*´ i tabellen.
Utöver de specifika hinder och möjligheter som presenteras angående batterilager så ställds en öppen fråga om bostadsrättsföreningens tidigare erfarenhet av
beslutsprocess kring energiinvesteringar. De beskriver fritt incitament och resultat av den processen.
Deltagande bostadsrättsföreningar i intervjustudien presenteras i tabell 2.
Tabell 2. Respondenter
Förening Stad Antal lgh Respondent Titel
Kungsklippan Sthlm
(Kungsholmen) 1040 Jan Härstedt ordförande Bosvedjan Sundsvall 1033 Henrik Bufers förvaltare City Täby Täby 900 Christian Bengtsson förvaltare Spiikens
backe Sthlm
(Sundbyberg) 124 Bengt Nyman ordförande
Hagtorpet Kalmar 498 Pontus Lorv ordförande
Jublet Sthlm
(Johanneshov) 240 Stig Vilhelmsson ordförande Mässen Sthlm (Gärdet) 642 Rikard Glimmerak ordförande Hamnen Sthlm (Gärdet) 104 Bosse Fristedt ordförande
Intervjuguiden återfinns i bilaga 1.
Transkriberade intervjuer återfinns i bilaga 2-9.
20
5.1 Resultat av möjligheter
Respondenternas gradering presenteras i tabell 3.
Tabell 3. Gradering av möjligheter
Minskad
elkostnad Intäkt av
elförsäljning Resistens
mot elavbrott Goodwill -stödja förnybar
energiomställning
Kungsklippan 2 1 1 3
Bosvedjan 3 4 2 4
City Täby 4 3 1 2.5
Spiikens Backe 2 2 3 3
Hagtorpet 4 2 3 3
Jublet 4 4 2 1
Mässen 4 4 2 3
Hamnen 4 4 2 4
Genomsnitt 3.8 3 2 2.9
Det tyngst vägande argumentet är ekonomiska. Minskade elkostnader ger störst incitament med 3.8 och intäkter från elförsäljningen ger 3. Flera respondenter utryckte en självklarhet att minskade elkostnader är det främsta motivet till en investering. Ekonomiska analyser är metoden för att fatta beslut och väga olika investeringsalternativ mot varandra. Flertalet respondenter underströk även att den ekonomiska kalkylen är det tydligaste redskap som används för att presentera ett förslag inför medlemmarna i föreningen. Låga graderingar förklarades med att elkostnaden i dagsläget inte var en stor utgift vilket minskar incitamentet.
Goodwill graderades som ett relativt tungt argument för investering till 2.9. Flera respondenter kommenterade att de personligen önskade att incitamentet kunde graderas högre men utryckte att så inte var fallet då många medlemmar behövde vara överens. En respondent utvecklade resonemanget och menade att det berodde på om investeringen skulle leda till avgiftshöjning eller inte.
Respondenterna utryckte i samtliga fall en självklarhet kring att miljöaspekten är viktig eller värd att överväga och såg mycket positivt på att kunna bidra till en mer hållbar energimarknad. En respondent utryckte att hela samhället arbetar mot ekologisk hållbarhet och därav är det givet att bidra med sin del.
Värt att notera är att de två lägsta noteringarna för goodwill kom från respondenter
som av olika skäl menade att batterier inte var en framtidslösning. Deras svar
värderade alltså batterier som icke-miljövänliga snarare än att värdera
21 miljöargumentet som princip. En av respondenterna kommenterade att hade det inte handlat om batterier så hade graderingen fyra givits för alternativet. Goodwill hade då graderats till ett snitt av 3.4.
Den lägsta graderingen fick resistens mot elavbrott. Respondenterna ser inte elavbrott som ett problem i dagsläget så där av finns inget problem att lösa.
Genomgående nämndes personliga erfarenheter. Respondenterna erinrar sig kring hur många elavbrott de upplevt, elavbrottens längd och konsekvenser för att dra slutsatsen att det inte är ett stort problem. En respondent påpekade att trots en ökad grad av uppkoppling i vår vardag och professionella liv bedömer han att de boende inte ser elavbrott som en risk.
5.2 Analys av möjligheter
Att det ekonomiska möjligheterna till minskade kostnader väger tyngst är helt i enlighet med klassisk investeringsteori där högst nettonuvärde avgör det mest
fördelaktiga investeringsalternativet. Många olika aspekter påverkar kostnaden för el.
Moms och skatter, elprisets avtalsstruktur och elnätets tariff är några delar. I dagsläget finns få ekonomiska incitament på plats för en bostadsrättsförening att investera i batterilager. Trender i samhället går mot strukturer som skulle kunna ge incitament, och som påvisats ökar den ekonomiska nyttan i modeller där
aggregatorer är verksamma (Canals, et al., 2019).
Bostadsrättsföreningarna visar ett stort intresse för den potentiella möjlighet till ekonomisk nytta genom att batterilager laddas upp på natten när taxan är lägre för att säljas tillbaka under topplasttimmar i syfte att göra en vinst. Scenariot är teoretiskt möjligt även om alternativet i jämförelse kan ses stå längre från införande.
Implementering kräver att antal förutsättningar som inte är verklighet idag. Modeller finns i dagsläget skapade för mikroproducenter av solel att sälja sin överskottsel till nätet men ett av kraven är just att elen är egenproducerad
(Energimarknadsinspektionen , u.d.). En förutsättning är alltså avtalsmodeller som inte finns idag. Utöver detta påverkas dimensionen av batterilagret.
En utvärdering av potentialen med Klassisk investeringsteori föreslår att skillnader i elpriset under dygnet skulle försvinna enligt ”lagen om ett pris” (Berk, 2013). Vid timtaxa utgör varje timme en enskild elmarknad. Förutsatt att investeringen i
batterilager för att bedriva elhandel gav ett positivt nettonuvärde och ses som riskfritt skulle många investera. Detta skulle leda till att fler och fler på marknaden har
batterilager och effektkurvan jämnas ut. Elanvändningen ökar under natten när lager
laddas upp och efterfrågan sjunker under tider med topplaster då användarna kan
nyttja sin lagrade el. Detta leder till att prisskillnaderna minskar och nyttan av att köpa
billigt och sälja dyrt försvinner. Eller som uttryckt i Corporate Finance (Berk, 2013)
22
Arbitrage opportunities are like money lying in the street; once spotted,they will quickly disappear.
Den inbördes värderingen mellan ekonomiska- och miljörelaterade argument vid energiinvestering är i linje med studier rörande solcellsinvesteringar presenterade i litteraturavsnittet. Ekonomiska kalkyler avgör, men även miljöargument väger tungt.
Imagerelaterat agerande som företagspolicy och goodwill tyder enligt motivationsteori på en Introjektion. Föreningen söker acceptans från allmänheten och samhället, agerandet är motiverat av att tillhöra gruppen. Flera respondenter utrycker
miljöaspekten och energiomställning i termer av ´vi´ och hänvisar till vi som samhälle.
En grupptillhörighet påverkar de psykologiska effekterna av ett agerande.
Internaliseringen av motivation existerar på en skala (Richard & Edward, 2000). En lägre värdering av miljömässiga argument vid investeringsbeslut visar på låg
internalisering av de värdena. Konsekvensen blir att någon nivå av yttre påverkan krävs. Analys kring detta utvecklas mer under 5.4. Även strävan efter gott anseende är en typ av yttre påverkan. Ju mer energiomställningen accepteras som ett mål för gruppen, och i förlängningen för individen desto mindre resurser krävs för yttre påverkan. Ett agerande som är i linje med egna värderingar är mer friktionsfritt.
5.3 Resultat av ekonomiska aspekter
Respondenternas gradering presenteras i tabell 4.
Tabell 4. Gradering av ekonomiska aspekter.
Hyra/leasa Investeringsstöd
Kungsklippan 2 3
Bosvedjan - 4
City Täby 2 4
Spiikens Backe - 3
Hagtorpet 1 4
Jublet 2 3
Mässen 2 4
Hamnen - 4
Genomsnitt 1.8 3.6
Flera respondenter kunde inte svara på om skillnaden mellan alternativen att hyra eller leasa batterilagret istället för att köpa det skulle göra någon skillnad.
Genomgående är resonemanget, både hos de som graderade alternativet och de
som inte gjorde det, att allt beror på de ekonomiska kalkylerna. De är neutralt
inställda till alternativen och värderar det i rent ekonomiska termer.
23 Investeringsstöd graderades högt av alla respondenter. Respondenterna konstaterar att den ekonomiska kalkylen är den avgörande faktorn vid ett investeringsbeslut och att ett investeringsstöd påverkar kalkylen.
5.4 Analys av ekonomiska aspekter
Vikten av den ekonomiska kalkylen som motivation bekräftas ytterligare. Utöver elkostnad så påverkar investeringskostnaden den ekonomiska kalkylen.
Batteribranschens utveckling leder till sjunkande priser. Investeringsstöd skulle
förbättra kalkylen vid höga initiala kostnader. Investeringsstöd eller subventioneringar är politiska verktyg som faller under en yttre kontroll enligt motivationsteorin (Richard
& Edward, 2000).
Ytterligare politiska verktyg är krav och regler. I syfte att lastbalansera kraftnäten är det inte orimligt att tänka sig att obligatoriska batterilager skulle vara en självklar del av det svenska byggnadsbeståndet. Batterilager av en viss kapacitet skulle kunna regleras i BBR precis som ventilation, eller kontrolleras genom egna lagar som energideklarationer.
Krav och regler är en tydlig yttre kontroll enligt traditionell psykologi, vilket inte är optimalt enligt motivationsteori. När värderingen inte ligger i linje med individens, eller i det här fallet bostadsrättsföreningens, egna värderingar krävs stora resurser för att motivera agerandet. Regler skulle behöva utformas, kontrollinsatser inrättas och konsekvenser verkställas. I syfte att undvika detta resurskrävande system är en högre grad internalisering av motivationen gynnsam.
Investeringsstöd eller subventioner är en yttre motivation med två stora skillnader mot alternativet att göra batterilager obligatoriska. Det första är en valfrihet, vilket är ett påvisat nyckelkoncept för att integrera motivation (Richard & Edward, 2000). Det andra är att nyttan blir tydligare kopplad till agerandet när det resulterar i belöning för individen, eller i det här fallet bostadsrättsföreningen. Fördelen med en internaliserad motivation är att agerandet blir mer friktionsfritt och mindre resurser krävs för
reglering.
Hur ett visst agerande motiveras förändras över tid (Richard & Edward, 2000). Ett agerande kan alltså introduceras genom yttre kontroll i form av krav eller bonus, för att med tiden övergå i en mer internaliserad introjection motivation där
grupptillhörighet och acceptans spelar roll. Jämför känslan av att inte källsortera sina hushållssopor i dagsläget till exempel.
Den huvudsakliga nyttan av att jämna ut lasterna tillkommer elnätsbolagen. För
slutkonsumenterna blir nyttan av lägre priser i vissa fall marginell då slutpriset för
elen består till begränsad del av eltariffen och till stor del nätavgiften samt energiskatt
24 och moms. Rimligen kan elnätsbolagen vara de som bör introducera incitament till konsumenterna att kapa sina effekttoppar.
5.5 Resultat av hinder
Respondenternas gradering presenteras i tabell 5.
Tabell 5. Gradering av hinder
Utrymme Säkerhet Kunskapsbrist
förvaltning Kunskapsbrist
medlemmar Finansiering
Kungsklippan - 3 3 2 2
Bosvedjan 3.5 2 2 1 3
City Täby 3 4* - 1 1*
Spiikens
Backe 3 3 4 3 1
Hagtorpet 4 3 - - 3
Jublet 4 4 2 2 1
Mässen 2 3 3 3 1
Hamnen 3 2 4 4 1
Genomsnitt 3.2 3 3 2.3 1.6
