201 Högberg, A. & Persson, C. Small pieces of flint. Mesolithic contact patterns on the Småland highlands in south Sweden.
220 Lindström, T. Ett huvudlöst förslag – angående den tredje individen i grav 7 från Ire. —Summary.
229 Ericsson, A. Kungsbetet – en medeltida fägata av stora mått. —Summary.
debatt
242 Blehr, O. Sumtangen, a medieval commu- nal reindeer (Rangifer tarandus) drive locality on the mountain plateau Hardangervidda in Norway, once more.
247 Nyborg, E. Svar till Jan Eskildsen.
249 Lovén, C. Beowulf och Gotland – replik till Bo Gräslund.
korta meddelande
253 Fjellström, M. et al. Nya
14C-dateringar av glaciärfynd vid Ålmallojekna i Jokk- mokks kommun, Lappland.
258 Apel, J. et al. Erret Callahan (1937–2019) and his impact on Swedish archaeology.
recensioner
263 Illum Hansen, S. Jættestuebyggerne:
Arkitektur i Danmarks stenalder. An- mälan av L. Larsson.
265 Naumann, H-P. Metrische Runeninschrif- ten in Skandinavien. Einführung, Edi- tion, Kommentare. Anmälan av S. Oehrl.
266 Gräslund, A-S. et al. (red.). Fynden från
»Svarta jorden» på Björkö från Hjalmar Stolpes undersökningar. Anmälan av S.
M. Sindbæk.
268 Trotzig, G. Arkeologins fotografier. Några milstolpar. Anmälan av J. Wienberg.
270 Rundkvist, M. At home at the Castle.
Lifestyles at the Medieval Strongholds of Östergötland, AD 1200–1530. Anmälan av M. Hansson.
272 Eriksen, P. & Rindel, P.O. Lange linjer i landskapet. Hulbælter fra jernalderen.
Anmälan av J. Wikborg.
register
275 Innehåll, Årgång 114, 2019
VÄNNEN FORN
FORNVÄNNEN2019/4
JOURNAL OF SWEDISH ANTIQUARIAN RESEARCH
2019/4
Innehåll
issn 0015-7813
Omslag 2019/4_Omslag 3/2004 (kopia) 2019-12-04 16:24 Sida 1
Utgiven av
Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien i samarbete med Historiska museet.
Fornvännen finns på webben i sin helhet från första årgången och publiceras löpande där med ett halvårs fördröjning: fornvannen.se
Ansvarig utgivare och huvudredaktör Mats Roslund
Vitterhetsakademien Box 5622, 114 86 Stockholm mats.roslund@ark.lu.se
Redaktionssekreterare och mottagare av manuskript Peter Carelli
Vitterhetsakademien Box 5622, 114 86 Stockholm fornvannen@vitterhetsakademien.se Redaktörer
Herman Bengtsson, herman.bengtsson@upplandsmuseet.se Christina Fredengren, christina.fredengren@shm.se Åsa M Larsson, asa.larsson@raa.se
Teknisk redaktör Kerstin Öström Grävlingsvägen 50 167 56 Bromma kerstin@vinghasten.se Prenumeration Vitterhetsakademien Box 5622, 114 86 Stockholm
e-post fornvannen@vitterhetsakademien.se Bankgiro 535-3552
Årsprenumeration i Sverige (4 häften) 200 kronor, lösnummer 60 kronor Journal of Swedish Antiquarian Research
published by The Royal Academy of Letters, History and Antiquities Subscription price outside Sweden (four issues) SEK 250:–
Box 5622, SE-114 86 Stockholm, Sweden
fornvännen började utges av Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien år 1906 och ersatte då Akademiens Månadsblad samt Svenska Fornminnesföreningens Tidskrift, som båda tillkommit under 1870-talets första år. Förutom i Sverige finns Fornvännen på drygt 350 bibliotek och vetenskapliga institutioner i mer än 40 länder.
Tidskriften är referentgranskad.
fornvännen (»The Antiquarian») has been published by the Royal Academy of Letters, His tory and Anti quities since 1906, when it replaced two older journals which had started in the early years of the 1870s.
Outside Sweden Fornvännen is held by more than 350 libraries and scientific institutions in over 40 countries.
The journal is peer-reviewed.
issn 0015-7813
Printed in Sweden by AMO-tryck AB, Solna, 2019
Till författaren
fornvännen välkomnar manuskript i nordisk arkeologi och äldre tiders konstvetenskap med angränsande ämnen. Bidrag kan vara avfattade på de skandinaviska språken samt engelska, tyska och franska. Abstracts och sammanfattningar skall vara på engelska, bildtexter på uppsatsens språk och engelska. Hela Fornvännens inne- håll publiceras fortlöpande både på papper och på internet, det senare med ett halvårs fördröjning. Kontakta gärna redaktionen inför och under skrivandet om frågor uppstår.
Tekniska och typografiska frågor
Manuskript skall vara kompletta och noga korrekturlästa. De levereras med all text i en enda fil i RTF-format eller annat vanligt ordbehandlingsformat. Filen skickas helst per e-post, annars på CD. Inget pappersmanu- skript behövs. Om invecklad typografi som tabeller, matematiska formler eller runtranskriptioner förekommer kan dock en utskrift eller PDF-fil vara bra.
Uppsatser
Tät och kortfattad framställning är en dygd. En uppsats får inte överstiga 16 trycksidor à 4500 nedslag inkl.
abstract, illustrationer och tabeller.
Uppsatser levereras med abstract (högst 1500 nedslag), summary (2000–4500 nedslag) och bildtexter, alla dessa på engelska.
Abstract inleds med författarnamn, årtal, uppsatsens titel med engelsk titel inom parentes och avslutas med författarens namn, institutionsadress och e-postadress.
Referenser
Dessa utformas enligt Harvardsystemet med författarnamn, tryckår och sida inom parentes i texten. Under rubriken Referenser förtecknas refererade eller citerade arbeten i bokstavsordning efter författarens efternamn följt av initialer, tryckår, titel, namn på eventuell tidskrift samt nummer, utgivande institution och förlagsort.
Titlar på monografier och tidskrifter kursiveras. Inga sidnummer anges i referenslistan. Se nedan.
Forsklund, F., 1954. Skäggmode under järnåldern. Esoteriska sällskapets årsskrift 26. Stockholm.
Gendergren, G., 1993. Medeltida suffragetter i Burgund. Lund.
Sviskonkvist, S., 1946. Priapos på Kullaberg. Adlerlöffel, X. & Ölkefjär, Y. (red.). Sydsvensk järnålderskult, ett symposium. Halmstad.
Illustrationer
Illustrationer skickas med minst 1500 pixlars bredd, per e-post, på CD eller i fysiskt original. Fornvännen pub- licerar endast illustrationer där rättighetsinnehavaren givit författaren tillstånd för publicering på internet.
Debatt och mötesreferat
Debattinlägg och mötesreferat saknar abstract och summary, får ha referenser och illustrationer, överskrider inte 5 trycksidor à 4500 nedslag inkl. illustrationer. Innan ett inlägg publiceras skickar redaktionen ofta slut- redigerad version till berörd part för inhämtande av svar.
Korta meddelanden
Korta meddelanden får ha referenser och illustrationer, överskrider inte 3 trycksidor à 4500 nedslag inkl.
illustrationer. Recensioner
Recensioner får inte ha illustrationer eller referenslista (kortfattade referenser läggs inom parentes i texten), omfattar högst 9000 nedslag inklusive mellanslag. Tonvikten skall ligga på vetenskaplig utvärdering mer än på referat av böckernas innehåll.
Korrektur
Författaren får efter textredigeringen den nya textversionen per e-post för granskning. Illustrerade bidrag skickas därtill, efter slutförd typografering och ombrytning, per e-post i form av PDF-fil för granskning. Inga papperskorrektur förekommer.
Varje författare erhåller ett exemplar av det häfte i vilket bidraget blivit infört.
Omslag 2019/4_Omslag 3/2004 (kopia) 2019-12-04 16:24 Sida 2
Korta meddelanden
Nya 14 C-dateringar av glaciärfynd vid Ålmallojekna i Jokkmokks kommun, Lappland
Glaciärarkeologi är ett växande forskningsfält i flera länder i världen, bland andra Norge (Con- stanza Ceruti 2014; Sgouros & Stirn 2015), där man sedan ett antal år tillbaka genomför regel- bundna arkeologiska inventeringar vid glaciärer.
Pilar med träskaft och musselskal som spetsar, daterade till bronsålder, samt en träsläde daterad till järnålder är bara några exempel på fynd som gjorts vid de norska glaciärerna och snöfläckarna (Callanan 2014, s. 29; Bjørgo et al. 2015, s. 77). Gla- ciärer och snöfläckar förvarar och bevarar orga- niskt material, men med den globala uppvärm- ningen smälter dessa varvid fynden tinar fram och det organiska materialet snabbt bryts ner (Dixon et al. 2015, s. 3; Öberg & Kullman 2011).
Föremål tillverkade av organiska material är van- ligen sällsynta arkeologiska fynd, men de ger vik- tig information, i detta fall om vår förståelse av förhistorien i Lappland (Sápmi). Dessa fyndma- terial kan ge information om den materiella kul- turen och aktiviteter som vi annars saknar, till exempel jakten på vildren på snöfläckar (Pilø et al. 2018; Rosvold 2016).
Idag saknas regelbundna inventeringar av gla- ciärer och snöfläckar i Sverige. Tidigare har endast några få sporadiska inventeringar utförts av gla- ciärer (t.ex. Sandén 2017). Men med tanke på da- gens klimatförändringar ligger det i allas intresse att skapa en nationell plattform för regelbundna inventeringar av både glaciärer och snöfläckar, både från ett glaciologiskt och ett arkeologiskt perspektiv. Vid en arkeologisk inventering, som genomfördes i slutet av augusti 2017, samlades ett antal framsmälta djurben in från glaciären Ålmallojekna, belägen i sydvästra delen av Padje- lanta nationalpark. Inventeringen ingick i pro- jektet »Glaciärarkeologi – en fotogrammetrisk studie av glaciärers dynamik och arkeologiska spår i Norrbottensfjällen» som leds av Per Holm- lund, Institutionen för naturgeografi, och Kerstin Lidén, Arkeologiska forskningslaboratoriet, båda
vid Stockholms universitet, samt Kjell-Åke Arons- son vid Ájtte fjäll- och samemuseum i Jokkmokk.
Det är ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt mellan arkeologer och glaciologer, finansierat av Göran Gustafssons stiftelse för natur och miljö i Lappland.
Den samiska närvaron i de miljöer vi inven- terar är en självklarhet (Bergman & Edlund 2016;
Mulk 1994; Fjellström 1986; Ruong 1969, s.
51–58), men likväl har marken även utnyttjats av icke-samer, som t.ex. personer från norröna kul- turer under järnåldern och vid birkarlars handels- verksamhet (Bergman et al. 2013; Bruun 2007;
Hansen & Olsen 2004, s. 58–69; Östlund et al.
2015). Genom en kombination av olika metoder, som
14C-datering och stabila isotopanalyser på djurbensmaterial, kan vi nå ökad kunskap om hur fjällandskapen har utnyttjats. Vi redovisar här de första isotopresultaten och
14C-datering- arna på djurben som vi samlat från glaciären vid Ålmallojekna, Jokkmokks kommun, för att disku- tera forskningspotentialen i och vikten av regel- bundna inventeringar av glaciärer och snöfläckar i den svenska fjällvärlden.
Vid den arkeologiska inventeringen av en liten del av glaciären på Ålmallojekna hittades och insamlades sju djurben (Fjellström 2018).
Dessa har osteologiskt bestämts till ren, ripa och fjällämmel (tab. 1). Kollagen extraherades från samtliga ben för vidare datering och isotopana- lys. Av dessa daterades en fjällripa, två renar och en fjällämmel till nutid och tre renar till förhis- torisk/historisk tid. Dateringarna av de två äldre renarna sammanfaller med två kallperioder, den första med de omskrivna vulkanutbrotten runt år AD 536 och den efterföljande mindre kallperi- oden, en tid då domesticeringen av ren inte var lika intensiv som under medeltiden (Pilø et al.
2018, s. 5; Salmi et al. 2018). Det senare gör att vi tolkar denna ren som en vildren. Den andra ren- en, daterad till historisk tid, har med stor sanno-
Fornvännen 114 (2019)
z
"'
rl
"°
0 ♦
-24 -23 -22
IBiendeme1t11Jt
X
)!(
•
-21 -20 -19
(513(
Allder
■
•
-18 -17
■ ÅLL l_Ren (1660-1890 AD)
♦ ÅII 2_Fjällripa (modern)
•ÅLL3_Ren (400-570AD)
X ÅLL 4_Ren (1890-1910 AD)
)4( ÅLL S_Ren (modern)
• ÅLL 7 _Ren (modern)
13C %o (JEA-lilRMS), liw,rrigeradl för fossi.l. fud effectts
254 Korta meddelanden
Prov # Art Benelement Ålder Ÿδ13C ‰ Ÿδ13C ‰ ŸŸδ13C ‰ (EA-IRMS),
(AMS) (EA-IRMS) korrigerad för fossil fuel effects
Åll 1 Ren (?) Tibia sin Trol. yngre -17,4 -17,6 –
Åll 2 Fjällripa Ulna dx – -22,3 -23,0 –
Åll 3 Ren (?) Atlas – -18,0 -18,4 –
Åll 4 Ren Scapula dx – – -19,9 –
Åll 5* Ren (?) Scapula dx Trol. yngre -19,5 -22,0 -21,0
Åll 6 Fjällämmel Kranium – – – ––
Åll 7* Ren (?) VT, bröstkota > 6 månader -20,5 -21,4 -20,4
Tabell 1. Osteologisk bedömning, isotopresultat (δ13C, δ15N och δ34S) och 14C-datering av djurben från Ålmallojekna glaciär, Jokkmokks kommun, Lappland. Prover markerade med * är korrigerade för fossil fuel effect (Feng 1998; Long et al. 2005), pmC (postmodern carbon). –Results from osteological analysis and the stable isotopes carbon, nitrogen and sulphur (δ13C, δ15N and δ34S), in addition to radiocarbon datings of faunal material from the glacier of Ålmallojekna in Jokkmokk parish, Lapland. Samples marked with * are corrected for a fossil fuel effect (Feng 1998; Long et al. 2005), pmC (postmodern carbon).
Fig. 1. Kol- och kväveisotop- resultat för de analyserade indi- viderna från Ålmallojekna.
ÅLL 5 och 7 har kolisotopvärde korrigerat för fossil fuel effect.
—Results from the stable iso- topes carbon and nitrogen analysis of the faunal individu- als from Ålmallojekna. ÅLL 5 and 7 are corrected for a fossil fuel effect.
likhet levt under en annan känd köld- och svält- period under 1600-talet och betraktas som do- mesticerad.
Kolisotopvärdena ( δ
13C) för renarna ligger mellan -21,0‰ och -17,6‰, medan fjällripan har ett lägre värde på -23,0‰ (fig. 1). De två moder- na renarna (ÅLL 5 och 7) har korrigerats för en s.k. fossil fuel effect motsvarande +1‰ (Feng 1998;
Long et al. 2005), för att kunna jämföras med de äldre renarna. Fjällripans låga kväveisotopvärde ( δ15N), 0,2‰, är helt i paritet med värden från andra moderna fjällripor (Dehnharda et al. 2016).
Renarnas kvävevärden, 1,0‰ respektive 3,0‰, motsvarar värden från renar vars föda på vintern till stor del består av lavar (Mårell 2006, s. 7;
Drucker et al. 2001). En hög konsumtion av lavar på vintern menar Drucker et al. (2001) medför att moderna renar, i deras fall Rangifer tarandus
groenlandicus (caribou), får förhöjda kolisotop-värden. Fysiologisk stress, som fallet är under vin- tern, kan i sin tur orsaka förhöjda kväveisotop- värden (Drucker et al. 2001; 2012). Renarnas svavelisotopvärden ( δ34S) ligger mellan 6,4‰
och 11,1‰ och fjällripans värde är 4,4‰ (fig. 2).
15N%o (JEA-lilRM§)
34§%o (JEA-lilRM§)
V)
"'
ev, LO
ll4(C (JBJP')
12 11 10
♦
-24 -23 -22
ll4(C (kal.AD), 2 ll4(C-lalbnWl!lmeir
■ÅLL l_Ren (1660-1890AD)
♦ ÅII 2_Fjällripa {modern) åÅLL 3_Ren (400-570 AD)
•
X ÅLL 4_Ren (1890-1910 AD)X ■
:::t:: ÅLL S_Ren (modern)
• ÅLL 7 _Ren (modern)
-21 -19 -18 -17
Korta meddelanden 255
™δ15N ‰ ™™δ34S ‰ 14C (BP) 14C (kal AD), 2 σ™ 14C-labnummer
(EA-IRMS) (EA-IRMS)
3,0 7,0 157±32 1660-1890 (76,5%) Ua-56967
0,2 4,4 102,8±0,5 pmC – Ua-56968
1,7 11,1 1573±36 400-570 Ua-56969
2,4 7,1 25±14 1890-1910 Ua-56970
1,0 6,4 107,2±0,4 pmC – Ua-56971
– – 105,8±0,4 pmC – Ua-56972
1,5 7,7 109,3±0,4 pmC – Ua-56973
Fig. 2. Kol- och svavelisotop- analyser för de analyserade indi- viderna från Ålmallojekna. ÅLL 5 och 7 har kolisotopvärde kor- rigerat för fossil fuel effect.
—Results from the stable iso- topes carbon and sulphur analy- sis of the faunal individuals from Ålmallojekna. ÅLL 5 and 7 are corrected for a fossil fuel effect.
Det är alltså en stor variation både inom och mellan de olika arterna avseende kol-, kväve- och svavelisotopvärden. De förhistoriska/historiska renarna har högre kolvärden än de moderna, trots korrektionen för en fossil fuel effect. Vi finner ingen kronologisk skillnad i kvävisotopvärden mellan de olika renarna. De äldre renarna, ÅLL 1, 3 och 4, har bland de högsta värdena både för kol och kväve. De högsta kvävevärdena har de yngs- ta av de historiska renarna, ÅLL 1 (1660–1890) och ÅLL 4 (1890–1910). Skillnaden mellan de historiska och de moderna renarna, där de först-
nämnda har högre kol- och kvävevärden, skulle kunna bero på skillnader i klimatet, hur man höll renarna, eller huruvida det är vilda eller domes- ticerade renar. Underlaget är dock för litet för att kunna dra några vidare slutsatser. Anmärknings- värt är att renen som daterats till folkvandrings- tid (ÅLL 3) skiljer ut sig markant från resten av renarna rörande svavelisotopvärde (fig. 2). Fort- farande är underlaget för litet för att dra några långtgående slutsatser, men det är en intressant fråga för framtiden om detta har något att göra med domesticeringsprocesserna, eller om det är
Fornvännen 114 (2019)
256 Korta meddelanden
tecken på regionala skillnader, med på tanke på närheten till den norska kusten.
Vi finner det häpnadsväckande att det i ett mycket litet insamlat material från en liten pilot- inventering på en enda glaciär i Norrbotten hit- tades tre förhistoriska/historiska individer. Av dessa dateras två till kända köldperioder, 536 CE och 1600-talet. Det har tidigare visats i norska studier att det är ett större antal fynd funna på norska glaciärer som dateras till just köldperi- oder än andra perioder (Rosvold 2016). Intres- sant är också den stora kronologiska bredden på dateringarna, som omfattar perioder både före och efter renens domesticering, vilket i sig med- för en stor forskningspotential.
Med en kontinuerlig inventering av de smäl- tande snöfläckarna och glaciärerna kan vidare
14C- dateringar och andra laborativa metoder inom arkeologin (stabila isotoper, aDNA, elementana- lyser, m.m.) på framsmältande organiska läm- ningar, både artefakter och ekofakter, användas för att adressera flera viktiga frågor rörande his- toria och arkeologi. De stora frågorna rör förstås klimatförändringarna till vilka arkeologin och glaciologin kan bidra med ökad kunskap om hur människor och djur påverkats, liksom hur djur och människor påverkar naturen.
För att fullt ut utnyttja den forskningspoten- tial som ligger i de framsmältande lämningarna krävs det dock årligt återkommande arkeologiska inventeringar och glaciologiska undersökningar vid svenska glaciär- och snöfläcksområden.
Tack
Tack till Bettina Stolle som utfört de osteologiska bedömningarnaavbenmaterialet,tillGöranGustafs- sons stiftelse för natur och miljö i Lappland för bidrag till resan och till Greta Arwidssons fond för finansieringen av dateringen av benen.
Referenser
Bergman, I. & Zackrisson, O. & Liedgren, L., 2013.
From hunting to herding: Land use, ecosystem processes and social transformation among the Sami AD 800–1500. Arctic Anthropology 50(2).
Bergman, I. & Edlund, L.-E., 2016. Birkarlar and Sámi – inter-cultural contacts beyond state control:
Reconsidering the standing of external tradesmen (birkarlar) in medieval Sámi societies. Acta Borea- lia 33(1).
Bjørgo, T., Linge, T., Skår, Ø., Lohne Rongved, S. &
Slinning, T., 2015. Fragments of a Late Iron Age Sledge Melted Out of the Vossaskavlen Snowdrift Glacier in Western Norway. Journal of Glacial Ar- chaeology 2.
Bruun, I. M., 2007. Blandede graver – blandede kulturer?
En tolkning av gravskikk og etniske forhold i Nord-Norge gjennom jernalder og tidlig middelalder. Masteropp- gave i arkeologi. Det samfunnsvitenskapelige fa- kultet. Universitetet i Tromsø.
Callanan, M., 2014. Bronze Age Arrows from Norwe- gian Alpine Snow Patches. Journal of Glacial Archaeo- logy 1.
Ceruti Constanza, M., 2014. Overview of the Inca Frozen Mummies From Mount Lullaillaco (Ar- gentina). Journal of Glacial Archaeology 1.
Dehnharda, N., Yohannesb, E., Jennyc, H., & Segel- bacherd, G., 2016. Stable isotope ratios in alpine rock ptarmigan and blackgrouse sampled along a precipitation gradient. Basic and Applied Ecology 17(7).
Dixon, E. J., Callanan, M., Hafner, A. & Hare, P. G., 2014. The Emergence of Glacial Archaeology. Jour- nal of Glacial Archaeology 1.
Drucker, D., Bocherens, H., Pike-Tay, A. & Mariotti, A., 2001. Isotopic tracking of seasonal dietary change in dentine collagen: Preliminary data from modern caribou. Comptes Rendus de l’Académie des Sciences. Paris.
Drucker, D., Hobson, K. A., Münzel, S. C. & Pike-Tay, A., 2012. Intra-individual variation in stable car- bon (δ13C) and nitrogen (δ15N) isotopes in man- dibles of modern caribou of Qamanirjuaq (Ran- gifer tarandus groenlandicus) and Banks Island (Rangifer tarandus pearyi): Implications for trac- ing seasonal and temporal changes in diet. Interna- tional Journal of Osteoarchaeology 22.
Feng, X., 1998. Long-Term ci/ca Response of Trees in Western North America to Atmospheric CO2Con- centration Derived from Carbon Isotope Chrono- logies. Oecologia 117(1/2).
Fjellström, P., 1986. Samernas samhälle i tradition och nutid. Stockholm.
Fjellström, M., 2018. Glaciärarkeologisk inventering vid Ålmallojekna, Jokkmokk socken, Lappland (20–24 augusti 2017). Rapporter från Arkeologiska forskningslaboratoriet 29.
Hansen, L. I. & Olsen, B., 2004. Samenes historie fram til 1750. Oslo.
Long, E. S., Sweitzer, R. A., Diefenbach, D. R. & Ben- David, M., 2005. Controlling for Anthropogeni- cally Induced Atmospheric Variation in Stable Carbon Isotope Studies. Oecologia 146(1).
Mårell, A., 2006. Summer Feeding Behaviour of Reindeer:
A Hierarchical Approach. Umeå.
Pilø, L. & Solli, B., 2017. SPOR etter gammel ferdsel smelter ut av isen. SPOR 2.
Korta meddelanden 257 Pilø, L., Finstad, E., Bronk Ramsey, C., Robert Post
Martinsen, J., Nesje, A., Solli, B., Wangen, V., Callanan, M. & Barrett, J. H., 2018. The chronolo- gy of reindeer hunting on Norway’s highest ice patches. Royal Society Open Science.
Rosvold, J., 2016. Faunal Finds from Alpine Ice: Natu- ral or Archaeological Depositions? Journal of Gla- cial Archaeology 3.
Ruong, I., 1969. Samerna. Stockholm.
Sandén, E., 2017. Håll ögonen öppna i fjällen. Populär arkeologi 5.
Sgouros, R. A. & Stirn, M. A., 2015. An Ice Patch Arti-
Markus Fjellström Arkeologiska forskningslaboratoriet Stockholms universitet SE-106 91 Stockholm markus.fjellstrom@arklab.su.se Hans Ahlgren Arkeologiska forskningslaboratoriet Stockholms universitet SE-106 91 Stockholm hans.ahlgren@arklab.su.se Per Holmlund Institutionen för naturgeografi Stockholms universitet SE-106 91 Stockholm per.holmlund@natgeo.su.se
fact and Paleobiological Specimen from the Teton Mountains, Wyoming, USA. Journal of Glacial Ar- chaeology 2.
Öberg, L. & Kullman, L., 2011. Recent Glacier Reces- sion – a New Source pf Postglacial Treeline and Climate History in the Swedish Scandes. Landscape Online 26.
Östlund, L., Hörnberg, G., DeLuca, T. H., Wikström, P., Zackrisson, O. & Josefsson, T., 2015. Intensive land use in the Swedish mountains between AD 800 and 1200 led to deforestation and ecosystem transformation with long-lasting effects. Ambio 44.
Erik Schytt Holmlund Institutionen för naturgeografi Stockholms universitet SE-106 91 Stockholm erik-holmlund@hotmail.com
Kerstin Lidén Arkeologiska forskningslaboratoriet Stockholms universitet SE-106 91 Stockholm kerstin.liden@arklab.su.se
Fornvännen 114 (2019)
