Ett företag har mdnga ansikten. Några givna, andra mer oväntade.
Andy Warbols färgstarka mdlning av Absolut Vodka är ett av våra ansikten.
Några andra presenterar vi i den här årsboken.
~
Omslaget:
A~ Warhol, amerikansk konstnar, fDdd 6 augusti 1928.
Mdlningen av Absolut Vodka har an vants i en annons.
kampanj i USA.
Dell V&S-koncernen
2 Företaget 4 Huvudkontoret 6 stockholmsfabriken 8 Falkenbergsfabriken l O Sundsvallsfabriken 12 Åhusfabriken
De/2 V&S produkter
14 Produkterna
16 Skördeberättelse 1985 18 Vita viner
20 Röda viner
22 starkvin och mousserande vin 24 Sprit
26 Punschen av jan-Öjvind Swahn
De/3 Förvaltningsberättelse och årsredovisning 1985
30 Förvaltningsberättelse
35 Moderbolagets resultaträkning 36 Moderbolagets balansräkning 38 Moderbolagets finansieringsanalys 39 Koncernens resultaträkning 40 Koncernens balansräkning 42 · Koncernens finansieringsanalys 43 Bokslutskommentarer
46 Vinstdisposition 4 7 Revisionsberättelse 48 Styrelse och revision 50 statistik
54 1985 i sammandrag 55 Resume 1985
56 Zusammenfassung 1985 57 Adresser
•
•
!
eL:?
VsS Vin- & Spritcentralens årsbok 1985
Ett företag har många ansikten och många uppgifter.
Några är kända av alla, andra helt eller delvis anonyma.
Vin- & Spritcentralen är ett företag som är välkänt i
branschen. Som importör. Som producent. Som produkt- utvecklare. Och numera, inte minst, som exportör. För allmänheten är V&S mera okänt. Som konsumenter kommer de flesta i kontakt med vår kund, Systembolaget, men inte med oss.
Vi har i år valt att göra en litet annorlunda årsredovis- ning. Alla de vanliga uppgifterna finns givetvis med: för- valtningsberättelse, resultat- och balansräkningar etc. Men vi vill nu också ge en något bredare bild av företaget och dess arbetsuppgifter. Det gör vi i denna Årsbok 1985. Den är indelad i tre delar.
Del l
presenterar Vin- & Spritcentralens o rganisation och våra olika produktionsenheter. Vad vi gör och var vi finns. Samt vår roll i den svenska alkoholhanteringen.
De/2
handlar om våra produkter. De produkter som av vår kund Systembolaget säljs vidare till allmänheten i mer än 300 butiker
ihela landet. I del 2 finns också en artikel om punsch av Jan-Öjvind Swahn samt en redogörelse för skörderesul- taten i Europa 1985.
De/3
är den egendiga årsredovisningen. Där finns förvaltningsbe- rättelsen samt bokslutet med kommentarer. Där finns också större delen av de tabeller som i siffror visar försäljningsut- vecklingen under de senaste åren.
Idel 3 kan du också läsa om vår export, som från en blygsam start 1979 nu nått en värdemässig omsättning som är större än den samlade
r importen tilllandet av all sprit i butelj.
1 --- -- ---
Vin-& Spritcentralen
Vin- & Spritcentralen (V&S) är ett grossist- och tillverkningsföretag. Bolagets främsta uppgift är att förse de svenska konsumenterna med vin, sprit och starköl (samt alkoholfritt). V&S arbetar i stort som varje annat industriföretag och har inga alkoholpolitiska uppgifter. Bolaget
handhar import, beredning och tillverkning, tappning, lagerhållning och distribution av främst vin och sprit. Det andra alkoholbolaget i Sverige, Systembolaget,
·äransvarigt för detalj- handeln och driver i detta syfte över 3 00
systembutiker i hela landet. Båda bolagen ägs av staten.
Vin- & Spritcentralen är ett monopolbolag.
Det innebär att företaget (i Sverige) är undan- taget den fria marknadens mekanismer, vilket ställer alldeles speciella krav på verksamheten.
För de flesta företag, i de flesta branscher, är konkurrensen den drivkraft som skapar effekti- vitet och håller priserna nere. Den drivkraften får vi skapa själva. Det gör vi inte minst genom jämförelse med de krav som ställs främst på övrig svensk livsmedelsindustri och på industrin i utlandet. Genom ett väl utvecklat system för ekonomisk planering och kontroll.
Genom att utveckla egna produktivitets- och effektivitetsmått. FÖretaget har trots delvis vikande försäljning under en följd av år lyckats höja produktiviteten.
V&S är också det bolag som handhar exporten av svenska alkoholprodukter. 1979 lanserades Absolut Vodka, som är resultatet av en vidareutveckling av de n månghundraåriga traditionen att göra brännvin i Sverige. Idag
ärAbsolut jämsides med den ryska vodkan det största importmärket i USA med en andel av ca 40% av marknaden för importerad vodka.
Absolut marknadsförs dessutom på ett tjugotal andra marknader. Exporten kommer också den svenske konsumenten tillgodo. Förutom att den hittillp visat en god lönsamhet vitaliserar den hela företagets verksamhet och ger impulser till produktutveckling och nytän- kande i Sverige.
Vin- & Spritcentralen har sitt huvudkontor i Stockholm samt fabriksanläggningar
iStockholm, Falkenberg, Sundsvall och Åhus.
4
Verkställande direktör Vin-&. Spritcentralens direktion,frv:
Lars Lindmark Ingvar Danielsson, Ekanomi/ ADB Björn Carlson, Personal
Sven Camestedt, Teknik Goran Sandberg, Information
Annelie Sylven Troedssan ,juridik/Risk Management, sekr Robert _Cederschiöld, Fr5rsaljning
Erik Stille, Inköp
Curt Nycander, Logistik, VVD Lars Lindmark, W)
Vin- & Spritcentralens huvudkontor är beläget invid stockholmsfabriken i ÅrstadaL Hit flyttade vi 1978 efter att i många decennier ha arbetat i det gamla klassiska vinhanteringshuset vid S:t Eriksgatan, där företagets museum fortfa- rande inryms.
Ledningsfunktionerna består av åtta själv- ständiga enheter: Inköp, Försäljning, Ekonomi/
l ,,
~Il 1a
• !
•• ·~ •llilil:• .·. -.. .. -.... ~t..-.~··
ADB, Logistik, Teknik, Personal, Information ochJuridik/Risk Management.
Inköpsenheten har funktioner för inköp av vin, sprit, starköl och alkoholfritt samt ett
provrum. Inom denna enhet finns de inköpare som, specialiserade på olika delar av den stora världsmarknaden för vin och sprit, bevakar att de svenska konsumenterna får del av både nya och etablerade producenters bästa produkter.
Försäljningsenheten innehåller avdelning- ar för försäljning till Systembolaget, produktpla- nering samt export. Produktplanerama arbetar intimt ihop med inköparna för att utveckla sortimentet av både viner och spritdrycker.
Inom enheten Ekonomi/ ADB finns tre avdelningar: Ekonomisk planering och styrning, Affårsbokföring samt ADB. På grund av sin struktur är V&S ett dataintensivt företag och har också satsat på en an vändarorienterad verksam- het, där en stor del av företagets anställda arbetar med dataterminalen som sitt naturliga redskap.
Logistikenheten har en avdelning för materialstyrning som sysslar med hemtagning, transporter och reglering av varutiödet mellan fabrikerna av bulk- respektive buteljvaror samt en planeringsavdelning, som arbetar med prog- nossystem för försäljningen och övergripande planläggning av fabrikernas kapacitetsutnytt- jande.
Tekniska enheten ansvarar för den
långsiktiga tekniska utvecklingen av företagets produktionsapparat, byggverksamheten, inköp av material samt arbetsmiljöfrågor. Enheten svarar också för utformningen av företagets
kvalit~tsstyrningssystem
samt föreslår mål och följer upp resultatet av kvalitetsarbetet.
Persanalenheten är samordnande enhet för bolagets samtliga personalfrågor, d vs perso- naladministration, utbildning och förhandlings- verksamhet.
Infomzationsenheten har funktioner för intern information, extern information, besöks- verksamhet och företagsmuseum. Den externa informationen är i första hand koncentrerad till restaurangbranschen, där företagets monopol- situation medför ett ansvar för en allsidig varu- information.
juridik/Risk Managementansvarar för bolagets juridiska verksamhet samt för säker-
hets- och riskplanering.
6
G6ran Sauter,fabrikschif.
Vid Stockholmsfabrikens sju tappningslinjer tappades 1985 över 80 milj buteljer.
Från Stockholmsfabriken, vackert belägen vid Årstaviken strax "söder om söder", levereras varor till Systembolagets butiker i mellan-
sverige. Det innebär att 42% av samtliga buteljer som levereras från V&S kommer från stock- holmsanläggningen. Drygt 100 butiker har man som kunder.
Fabriken har byggts i flera etapper. Den
-:._
~rsprungligabyggnadskroppen var tillsammans .. hed tre imponerande bergrum klar i slutet av
50-talet. 1977 fick anläggningen sin nuvarande omfattning. Omkring 400 personer arbetar nu vid Stockholmsfabriken. Den totala byggnads- ytan är 110 000 m
2•Av dessa är 40 000 m
2lagerytor i de fem bergrummen.
stockholmsfabrikens verksamhet består av destillation av risprit, tillverkning och beredning av vin och sprit, laboratorium, tappning, lager- förvaring i cistern och på butelj samt prdersam- manställning och distribution till butikerna.
Vid anläggningen finns lagercisterner på 20 milj liter för vin och sprit och ytterligare
10 milj liter för rå- och finsprit.
Ibergrummen förvaras vin motsvarande ca tre månaders för- säljning. Där mognadslagras också de slotts- viner som tagits hem i bulk och tappats i Stockholm.
Anläggningen har sju tappningslinjer. Mer än 90% av alla varor tappas på returglas. Ca 80%
av dessa kommer tillbaka och används för ny tappning. Omkring 100 milj buteljer (buteljim- porten inräknad) lämnar årligen fabriken.
Den 92-procentiga rispriten, som anländer från Sveriges enda kvarvarande råspritsdestilleri, Gärdsbränneriet i Skåne, renas ytterligare (rekti- fieras) genom en andra destillation. slutpro- dukten blir en 96-procentig finsprit. Destilla- tionsanläggningen, som är en av de största i världen, har en kapacitet på 150 000 liter per dygn.
Vid beredning av sprit blandas finspriten med vatten och i vissa fall kryddsprit. Bulkim- porterad cognac och whisky bereds till
tappningsfirdiga varor. Under hela hanteringen kontrolleras varorna ingående såväl kemiskt som manuellt och samtliga tappningslinjer har en omfattande inbyggd kontrollutrustning för att garantera produktemas kvalitet.
Stockholm,sfabriken 1985
• stockholmsanläggningens totala försäljning 1985 var 68 milj liter.
• Under 1985 tappades 80,8 milj buteljer, av vilka viss kvantitet levererats till andra V&S- fabriker.
8
Under året har stockholmsfabriken slutgiltigt övertagit samtliga verksamheter som tidigare bedrevs i Södertälje, dvs mognadslagring och beredning av härtappad whisky, cognac och rom.
~
Under 1985 har en helt ny verksamhet vid
fabriken tttvecklats, nämligen lagerhållning och
leverans tilllandets systembutiker av samtliga
varor ingående i det nya specialsortimentet
8
Ro[fDahl,Jabrikschet:
Det automatiserade höglagret vid Falkenbergsfabriken har en kapacitet för lagring av 7,5 milj buteljer.
Falkenbergsfabriken utgör huvudenheten
iV&S sydvästra region. Fabriken invigdes 197 6 och den totala golvytan är ca 63 000 m
2•Härifrån levereras härtappade och buteljimporterade vin- och spritdrycker samt starköl och alkohol- fritt till ca 160 systembutiker i södra och västra Sverige. Anläggningen svarar därmed för 39%
av V&S totala försäljning.
Varje dag tappas vid de fyra tappningslin-
~ma
i genomsnitt ca 300 000 buteljer. Antalet anställda i Falkenberg är ca 265.
Fabriken har en cisternkapacitet på nästan 13 milj liter (1,5 milj liter finsprit utomhus och 11,5 milj liter vin och sprit inomhus).
Falkenbergsfabrikens kännemärke är dess höga automatiseringsgrad. Efter pallning
trans-porteras flaskorna automatiskt in i ett höglager, där åtta datastyrda
krana~hämtar och lämnar varor vid ca 22 200 pallplatser. Höglagret är
21 m högt och har en kapacitet för lagring av 7,5 milj buteljer.
Även sammanställningen av order till systembutikerna är i huvudsak automatiserad.
De fårdiga kundpallarna lastas på växel- skåp (container). Dessa går sedan med dragbilar till någon av åtta terminaler, från vilka de trans- porteras till butikerna.
Förutom tappning, ordersammanställning och udeverans har fulkenbergsanläggningen egna resurser för beredning och tillverkning av vin och sprit samt för varukontroll i ett modernt laboratorium.
Falkenbergsfabriken 1985
• Falkenbergsfabriken sålde under 1985 62,5 milj liter.
• Antalet tappade buteljer uppgick under året till67,8 milj.
• 1985 har inneburit en successiv ökning av tappning av buteljer med naturkork Detta ligger i linje med den profilering av de härtappade varorna som nu pågått i flera år.
• 55 rostfria cisterner med kvävgasskydd har installerats under åre t. Deras sammanlagda lagringskapacitet är l , 7 milj liter.
• Under året har av kostnads- och flexibili- tetsskäl ytterligare en vinbåt avvecklats. Enda kvarvarande tankfartyg av de tre ursprungliga är nu Vindemia. Den ökade mottagningen av varor per järnväg och tankbilar har nödvändig- gjort en omfattande utbyggnad av mottagnings- kapaciteten.
9
1 Ommy Anctersson,fabrikschef
Varje dag levereras ca 140 000 buteljer frdn Sundsvallsfabriken.
10
Sundsvallsfabriken svarar för leverans av
företagets produkter till ett 60-tal systembutiker i norra Sverige. Varje dag levereras ca 140 000 buteljer med järnväg och lastbil. Fabriken svarar därigenom för 14% av V&S totala leveranser.
Fabriken byggdes i början på 1950-talet och moderniserades och byggdes ut 1980.
~
yolvytan är ca 3 3 000 m
2och anläggningen har -drygt 100 anställda.
Av de fyra tappningslinjerna används två, som har hög kapacitet, för den svenska
marknaden. De andra två används för Absolut Vodka, främst för 1,75-litersbuteljer och mindre storlekar för den svenska marknaden. Linjernas kapacitet varierar mellan 1500 och 24 500 buteljer i timmen. Ca 70% av buteljerna kommer tillbaks som returglas. För tappning av Absolut Vodka används enbart engångsglas.
Sundsvallsfabriken har en total cistern- kapacitet på 10 milj liter. I sex stora utomhus-
cisterner förvaras 8 milj liter finsprit och inne i fabriken lagras 2 milj liter sprit och vin i 130 rostfria cisterner. Största delen av cisternkapaci- teten utomhus hyrs ut till dotterbolaget Kemetyl AB. I lagren fitlllii dessutom ca 2,5 milj tappade buteljer. För att vinet vid förvaringen i cisterner inte skall komma i kontakt med luftens syre och därigenom försämras, skyddas det liksom vid övriga fabriker av ett lager kvävgas.
Vid Sundsvallsfabriken finns även ett laboratorium och en beredningsavdelning. Vid beredningsavdelningen inryms bl a brännvins- blandningen. I en automatiserad enhet blandas den 96-procentiga finspriten med vatten till okryddat brännvin. Därefter går den firdiga blandningen till kolfiltrering för att sedan blan- das, eventuellt kryddas och sedan tappas på butelj.
Sundsvallsfabriken 1985
• 1985 års försäljning uppgick till22,2 milj liter.
• Under året tappades vid fabriken 21,7 milj buteljer.
• En ny tappningslinje för Absolut Vodka har installerats till en kostnad av 5 Mkr. Den är i första hand avsedd för leveranser till den svenska marknaden.
• En ny idrottsanläggning har börjat byggas och beräknas stå klar i juni 1986.
• Ett stort antal rostfria cisterner har installerats under året, främst beroende på utökad
tappning.
12
jan Matson,fabrikschef
Vid A husfabriken tillverkas och tappas samtliga svenska likörer.
För tillverkningen används naturtiga rdvaror.
Åhusfabrikens mest betydande verksamhet är tillverkning och tappning av Absolut Vodka, både för export och för den svenska mark- n aden. Dessutom tillverkar den nu 80-åriga fabriken kryddsprit, likörer och fruktviner samt tappar likörer, finare
cogna~orter,punsch, aquaviter och vissa viner. En av V&S två destilla- tionsanläggningar och ett av de fyra laborato-
-··<ierna finns också i Åhus. Större delen av destil-
tationskapadteten tas i anspråk för Absolut Vodka.
Antalet anställda är ca 90 och den totala golvytan ca 13 000 m
2•Lagringskapaciteten är ca 9 milj liter cisprit och nära 4 milj liter finsprit.
I tillverkningscisterner finns en kapacitet på 4,3 milj liter.
Den 92-procentiga råspriten från det närbelägna Gärdsbränneriet rektifieras (renas)
till 96-procentig finsprit Kapaciteten är 40000 liter 96-procentig sprit per dygn.
Åhusfabrikens andel av V&S udeveranser uppgick 1985 til15%.
Under senare år har tillverkningen allt mer kommit att domineras av framgångarna för Absolut Vodka. De första skeppningarna för export till USA ägde rum 1979. 1985 uppgick tillverkning och tappning av Absolut Vodka till drygt 12 milj liter, av vilka ca 9 milj liter såldes på export och resten på den svenska mark- naden. Den totala produktionen av Absolut beräknasl986 uppgå till ca 16 milj liter.
I Åhus tillverkas också kryddsprit, genom att kryddor, frukt etc läggs i sprit, så att ett koncentrerat rnacerat erhålles. Maceratet kan också destilleras för att fi en renare karaktär och fu då benämningen kryddsprit. Denna
används för smaksättning av brännvin och för likörtill verkning.
I den doftande kryddboden förvaras över 40 olika sorter och man förbrukar årligen ca 40 ton kryddor.
I Åhus tillverkas och tappas samtliga 23 svenska likörer. Man framställer också ca 3 milj liter fruktvin varje år. Även tappningen av de finaste cognacssonema är förlagd till Åhus. Det gäller Grönstedts Monopole,
V.O ., X. O. och Extra.
Abusfabriken1985
• Den stora ökningen för Absolut Vodka har dominerat verksamheten i Åhus under 1985.
Ca 12 milj liter tillverkades under året.
• Under året tappades vid anläggningen totalt 17,7 milj buteljer.
• En ny metod för värmeåtervinning i den
mycket energikrävande destillationsprocessen
har tagits i bruk under 1985. Energikostnaderna
har sänkts med 75%.
-
Produkterna
1 4
I takt med det alltmer ökande vinintresset har sortimentet utökats under senare år. V&S kan genom Systembolaget idag erbjuda ca 800 olika produkter och med de storleksvarianter som finns uppgår antalet artiklar till inte mindre än ca 1100.
Eftersom märken tar slut och nyheter kontinuerligt tillkommer går det inte att ange
--~xakta
siffror. Under år 1985 lanserades ca 230
-- .lya vin- och spritprodukter inklusive nya årgångar av tidigare befintliga viner . Ett femtiotal av dessa varor ingår i specialsorti- mentet, som totalt omfattar ca 13 5 produkter.
Huvudsakligen säljs dessa varor via Systembo- lagets butik vid Stureplan i Stockholm.
V&S monopolställning innebär krav på ett brett och varierat sortiment för att kunna
tillgodose efterfrågan från många olika konsu- mentgrupper. Specialsortimentet har gjort det möjligt att göra intressanta inköp även av mindre kvantiteter av udda viner och från vinländer, som är nya för Sverige, t ex Storbri- tannien. Under 1986 kommer V&S även att erbjuda ett specialsortiment av spritprodukter.
För närvarande finns 26länder represen- terade med ett eller flera viner i sortimentet. De röda och vita vinerna är ungefår lika många till antalet märken, men de röda svarar för den största delen av försäljningen.
Övervägande delen (83%) av det vin V&S säljer är importerat som bulkvara och tappat på butelj i Sverige. De övriga 17% är buteljimpor- terade varor. Företagets filosofi att köpa varorna unga och själva svara för lagringen gör att V&S undviker den spekulationshausse som då och då förekommer på den internationella markna- den och även att man kan hålla internationellt sett mycket konkurrenskraftiga priser även på viner av hög klass - detta trots det stora skatte- påslaget.
Spritprodukterna kommer från 25 olika länder. Sedan århundraden har Sverige en vodkatradition, även om vodkan här i landet mest sålts under den svenska beteckningen brännvin. Bland de svenska specialiteterna märks också ört- och bärlikörer, samtliga tillverkade enbart av naturliga råvaror.
V&S produktutvecklare och inköpare försöker hela tiden att " ligga ett steg före".
Eftersom utveckling av nya produkt er är en lång procedur, följer de den internationella utvecklingen och är lyhörda för trender inom dryckesområdet.
Not: jämförelserna i de/2 mella:n olika produkters försäljning avser, om inte annat anges, volymer.
Skördeberättefse
l(j
Under 1985 rådde extrema väderleksförhål- landen i hela Europa med köldrekord i början av året och mycket hög värme och långvarig
torka under sommaren. De medelstora till rikliga vinskördarna är mestadels av god kvalitet.
I Frankrike erhölls en normalstor skörd på omkring 68 milj hl, något större än fjolårets.
- Produktionen av kvalitetsviner-viner med _iontrollerad ursprungsbeteckning -ligger med
en volym på nära 17 milj hl något över de senaste årens genomsnitt.
Bordeaux. Efter sträng kyla i januari, natt- frost under våren, hagelskurar i maj och föga regn under juli - oktober befarades att 1984 års klena utfall skulle upprepas. Skörden blev dock överraskande stor, 5,6 milj hl i hela Girande.
Överlag väntas goda till utmärkta röda viner, alkohol- och tanninrika med djup fug och erforderlig syrahalt De vita, torra vinerna har blivit medelgoda till goda.
Idet torra, vackra höstvädret kunde typiska sautemesviner framställas bara i mindre mängd.
Den totala skörden i Bourgogne blev något större än under 1984. Speciellt lyckade blev de röda vinerna i Cöte d'Or, vilka i många fall antas bli fylliga, tanninrika lagringsviner av hög klass.
De vita vinerna är tämligen alkoholrika med bra fruktighet men med syra något i underkant.
I
det frostdrabbade Chablis skördades liksom 1984 en begränsad mängd.
I
Beaujolais blev resultatet något över genom- snittet. Vinerna är goda, fruktiga och fylliga.
Hög produktivitet hos Grenache-druvan gav Rh6nedalen- framför allt i dess södra delar - tämligen rikliga skördar.
Ihela regionen är man nöjd med vinernas kvalitet.
I
Champagne reducerades skördevolymen kraftigt av frostskador. Kvaliteten är hög och årgångsviner kommer med säkerhet att framställas.
Även Alsace erhöll en kvantitet under den normala. Vinerna beräknas bli av hög klass .
I
Loiredalen har avkastningen varit över genomsnittet. Kvaliteten väntas bli god.
I
Gagnac-distriktetgav skörden en tämligen stor mängd alkoholstarka viner.
För andra året
iföljd fick ryskland ett klent skörderesultat, som uppskattas till5,2 milj hl, nästan hälften av normalskörd. Vinerna
ärgoda och sockerrika och utgörs till en tredjedel av Qualitätsweine, till nära två tredjedelar av Prädi- katsweine och till mycket ringa del av Tafelweine.
Frost och hagel har reducerat Italiens vinskörd till65 milj hl, avsevärt under genom- snittet. Både röda och vita viner förväntas bli av god kvalitet.
Spanien fick se sin totalskörd minskad till ca 28 milt hl, den lägsta på fem år. Vinerna antas bli goda i flertalet regioner, bl a i Rioja, där skördeutfallet blev av normal omfattning. Ä ven i shenydistriktetär resultatet gott såväl kvanti- tativt som kvalitativt.
Port;ugal erhöll en skörd som gav över- vägande goda viner, överstigande 8 milj hl.
Dourodalen motser i stort sett oförändrad produktion av portviner, av vilka många tros bli högklassiga.
Från Central- och Östeuropa rapporteras i
allmänhet reducerade skördekvantiteter av god
kvalitet.
18
Chatea u L E B O Ufu~A(
ARVEYRES
BORDEAUX.BLA .. NC
~.?P!':LL..o\TlON BORDEA\fX BLANC' CO~TR0LH
~~~~ •'f• ')-~lUt~·•)IC.. ,'\.U
/·,e Vi;·.~. :,i:tt;·;'.'l\hrlll'l·
. \BBOCCATO
ORVIETO CLA SSICO
I'K'O'-<TATl) t.Al.LJI.
~UIQI BIGI a riGLIO SpA tJR'VIE' o . rr Ai-IA
19 s 4
De vita vinerna har visat en intressant
utveckling under de senaste åren. Både röda och vita viner har ökat sin försäljning i Sverige sedan 1978, men för varje år har de vita vinerna närmat sig de röda. 1978 utgjorde andelen vita viner 36% av lättvinsförsäljningen, en siffra som stigit till41% år 1985. sedan flera år visar de franska vita vinerna en markant ökning, inte
C llATEAIJ
Glt\L~ D ~lP
Mt:; ~'"" ;;,x,: au.;-, "<li".
AB Vti'Hi' Si>lliTCENTRALEN - STOCK!'Ci.li1•
-minst den vita bordeauxen. Under det senaste
1
--~tt och ett halvt året har utvecklingen domine- rats av de vita lantvinerna från Österrike, Västtyskland och Portugal.
1985 steg försäljningen av vita viner med 2% jämfört med föregående år. Den totala för- säljningen av vita viner blev därmed 34,9 milj liter, den högsta vitvinsförsäljningen någonsin.
Den kraftigaste ökningstakten visade vit bordeaux med 27%. Ökningen hänför sig helt till d e härtappade vita slottsvinerna. En icke prognostiserad köprusch medförde att det några gånger under året varit svårt att tillgodose
kundönskemålen. Ökningen för de härtappade vita slottsvinerna från Bordeaux blev 44% och för andra året i rad såldes därmed flera vita härtappade slottsviner än röda (trots att de senare mer än fördubblat sin försäljning under året). Buteljimporterade vita slottsviner visar en minskning med 14% under 1985.
Efter flera års uppåtgående trend visar för- säljningen av vit bourgogne en nedgång med 7%
under 1985. På grund av senare års prisutveck- ling i Bourgogne svarar den vita bourgognen emellertid för en volym uppgående till endast 6% av volymen för vit bordeaux.
Bland de tyska vinerna har senare år medfört en viss stagnation för rhen- och mosel- viner. Under 1985 gick emellertid moselvinerna upp med 7% medan rhenvinerna minSkade 1 %.
Det tyska lantvinet klev under 1985 upp på förstaplatsen bland samtliga vita viner med en försäljning av 3,4 milj liter. Detta innebär en minskning i volym med 4% jämfört med 1984.
Det tidigare mest sålda vinet, österrikiskt lantvin, har emellertid, trots att Sverige inte på något sätt var berört, minskat ännu mer (-7% ) till följd av sommarens och höstens s k " glykol- skandal". Totalt sett under året har glykolaffuren
endast minskat försäljningen av österrikiska viner i Sverige med l %, vilket beror på att det österrikiska lantvinet introducerades först i maj 1984. Affiiren kan sannolikt beräknas a betydligt
större genomslag i försäljningen under 1986.
Ä
ven i övrigt har de vita lantvinerna minskat i relativ betydelse under senare hälften av 1985. Under andra halvåret 1984 svarade de vita lantvinerna för 33% av den totala vitvins- försäljningen, under första halvåret 1985 för 29% medan andra halvåret 1 985 visar en andel av16%.
I
specialsortimentet har under 1985
lanserats 23 vita viner.
;~f~[/)1J.[;I;
~;.:-:;z,·.f,.:\U\ t!('lisf>!.'
1.•·"
~4~<~ ~o::::>€AlJ.li col(!1'-<li.l<20
• 16
(r
P.. A V E
~CH Al [o' \l
CAlM EI
. IOI.c!i~
41-..J~•kt.M r
"'MJt:fr.·.
~<- . ./"~.:·, .. " ... ,:/r; ... ~./
. t •
,::J~~~-~·.·'·'~-.; ;~~-, ... '"
~ ... •. ··.:· ... -~ --~--! :1; ,_~ .. i·.~
De röda lättvinerna ökade under 1985 sin för- säljning med l% jämfört med föregående år. Det är den lägsta procentuella ökningen sedan 1978. Under de första åren av 1980-talet har ökningen varit mellan 5 och 10% varje år.
1984 var ökningen 9%, i hög grad beroende på succen med lantvinslanseringen i slutet av 1983.
En fortsatt övergång till vita viner har också spelat roll för försäljningsutvecklingen.
1985 års försäljning av röda lättviner upp- gick till46,6 milj liter. A v denna volym svarade fortfarande de röda lantvinerna för en betyd- ande andel, 26%, eller ca 12 milj liter. Detta är dock en mindre andel än 1984, då de röda lantvinerna svarade för 33% av rödvinsförsälj- ningen. De tre röda lantvinernas försäljning sjönk under 1985 med 21%.
De röda bordeauxvinerna visar en mycket stor ökning under 1985: 58 %. Det är främst de röda härtappade slottsvinerna som ökat. De mer än fördubblade sin omsättning under året medan de slottstappade röda bordeauxerna minskade med 2%. Den röda bourgognen gick upp med 14%. Bland rödvinerna i övrigt märks en fortsatt ökning för de bulgariska vinerna medan de spanska röda vinerna efter flera års uppgång nu visar en nedgång med nästan 10%.
Bland övriga röda viner som minskat kan nämnas de algeriska, tunisiska och ungerska.
Bland nya röda viner under året märks 32
nya härtappade slottsviner från Bordeaux, en
rad riojarpärken av kvalitetsklass Gran Reserva
och flera ·nya italienska viner, främst i special-
sortimentet.
Ispecialsortimentet har under året
lanserats 21 röda viner.
22
VINTAGE CDARACTEB
PORT
.
\lllrfrll "
;~:10"1 f1.1\DGATE & YEATMAN
'ilt~HO~ SAR.l., OPORlO
Ali Yl N· & SPRllCENTRALEN
1'i83
Försäljningen av starkvin ökade under 1985 med 2%. Under den senaste tioårsperioden har emellertid starkvinerna visat en nedåtgående försäljningstrend. sedan 1975 har försäljningen av starkvin sjunkit med 21%. Volymmässigt svarar de svenska fruktvinerna för den största
nedgången med en minskning på 1,3 milj liter (61%) under tioårsperioden. Relativt sett har madeiran minskat lika mycket (62% eller med 264 000 liter). Vermouthen har legat på ungefAr samma nivå under tio
årmedan sherryn ökat med 27%. En stor nedgång visar starkvins- glöggen, vilket helt beror på introduktionen av en lättvinsglögg.
Under 1985 ökade emellertid både stark- vinsglögg och lättvinsglogg betydligt. Under 1985 ökade vermouthen med 7%, den finska vinaperitifen Marinella med 6% och aperitif- serien Rosita, Carito och Solita med tillsammans
7%. Försäljningen av portvin sjönk med 1%, sherry med 1 % och madeira med 3%.
De mousserande vinerna har fortsatt den
uppåtgående trend i försäljningen som varat
sedan 1979. Under 1985 blev ökningen 14% och
försäljningen sammanlagt 2, 7 milj liter. Både
champagne och övriga mousserande viner
ökar. 1985 svarade champagneförsäljningen för
12% av den totala omsättningen av mousse-
rande vin. Under den senaste tioårsperioden
har champagnen annars haft en andel på
mellan 10 och 11% av de mousserande vinerna.
24
Spritförsäljningen i Sverige har visat en klart vikande tendens under de senaste åren. För V&S del innebär emellertid den stora ökningen av exportförsäljningen en uppgång i produk- tion och total försäljning.
Försäljningen av sprit inkl exporten ökade under 1985 med 5% jämfört med föregående år.
Uppgången hänför sig helt till exporten medan spritförsäljningen på den svenska marknaden sjönk med 1%. Försäljningen av Absolut Vodka på export ökade med 49% till 8,9 milj liter. Det totala exportvärdet uppgick 1985 till173 Mkr.
Varutypen brännvin minskade med 2%
i Sverige. Inkl exporten visar brännvinsförsälj- ningen en ökning med 7%. Explorer är fortfa- rande det största spritmärket i Sverige med en försäljning av 9,4 milj liter (-6%). Näst störst är Renat Brännvin med 7,7 milj liter (-2%).
Absolut Vodka visar under 1985 högre försäljning i Sverige än året innan. Försälj- ningen uppgick till3,2 milj liter, vilket är 80%
mer än den sammanlagda försäljningen av all importerad vodka. Explorer, Renat Brännvin, Absolut Vodka och Kron-Vodka svarar tillsam- mans för närmare 7 5% av den totala brännvins- försäljningen
iSverige. Den sammanlagda försäljningen av Absolut i Sverige och på export uppgick till12,1 milj liter.
Bland övriga spritdrycker är whiskyn den största varugruppen. Försäljningen uppgick till 8,3 milj liter, en ökning med 6%. Den härtappa- de skotska whiskyn ökade med 6%, den butelj- importerade med 3%. Mest sålda märke är
Mae Scot med en omsättning av 1,5 milj liter. Den härtappade kanadensiska whiskyn Lord Calvert har fått ett ordentligt fotfiste på den svenska marknaden och har mer än fördubblat sin försäljning under 1985 .
Försill.jningen av gin låg under 1985
oförändrad på en nivå av 2,2 milj liter. Omsätt-
ningen av cognac ökade med 6% och stannade
vid 0,6 milj liter. Likörförsäljningen gick ned
med 4% till1,2 milj liter. Både svenska och
importerade likörer minskade.
Var skall man nu mera taga
sådan vällust, sådan must?
F<\ dagar- om ens någon- genom tiderna torde ha vållat en mera allmän tandagnisslan i vårt land än den första januari 1767, den dystra dag när möss- partiets överflödsförordning trädde i kraft. Från alla Sveriges kaffemostrar, chokladsnaskare, likörsmuttare och hetvinspimplare höjdes under denna nyårshelg ett samf.i.llt ramaskri. Det verbaliserade sig inte minst i en omfattande flora av mer eller mindre patetiska poem, som i skillingtryckets form framställde de drabbade läcker.
gommarnas sorg och saknad efter de utländska njutningsmedel som en ogin regering nu förmenade dem.
Till de godsaker som i samma veva importförbjöds - i det aktningsvärda syftet att råda bot på en orkeslös handelsbalans - hörde även arrak.
Denna exotiska dryck hade tack vare vår vaknande ostindiehandel snabbt klättrat högt upp på införselstatisti-
26
kens topplista. Men nu var det stopp, och därmed skulle källorna sina till de punschbålar som under loppet av några få decennier gett svenskarna en ny favoritdryck Bitterheten tolkades bl a av till.eUlespoetenjohan Georg Lange i följande elegiska "Sorgekväde över den i livstiden s<\ allmänt älskade som vid dess bortgång saknade POUNSCHE" att sjungas till melodin
"Vous amans etc."
Ljuva vatska! TUngans nektar!
Som ett rovdjurman dig jäktar, du från Edens växter slaktar,
som en missväxt drivs du ut.
Du dig ej fOrsvara maktar, du ska db, det blir ditt slut!
Den som kallskdl kan behaga har val mindre fog att klaga.
Men en läckermun och maga ser förgds sin bästa lust.
Var ska man nu mera taga sddan vallust, sddan must?
Gom och bröst och maga blöde, trirarutför ki:ndenjl(Jdef Punsch ska ha de storas öde:
hat och avund fd till/cm.
Han ska prisas bland de dbde, som f6rtra.fllig, smaklig, skön.
Darrande jag glaset fattar.
Muntra vatska! Du mig mattar, mer än bischoffjag dig skattar.
Arrak! Bort! Farvall Hav tack!
Ack, ack, ack!
Fullt så katastrofal som dikten antyder var dock icke punschvännernas situation. Av allt att döma var lagren välfyllda och smugglingen effektiv, och så fort Gustav III kommit till makten några <\r senare upphävdes förordningen. Sedermera har däremot svenskarna vid två tillfållen verkligen tvingats avstå från sin liv- dryck, nämligen under de båda världskrigen. Jag minns med vemod hur man 1943, vid min ankomst till studierna i Lund, försökte fylla punschens plats i studentlivet med hjälp av besynnerliga substitut, som t ex "moses", d vs lika mängder svensk cacaolikör och eau-de-vie. Tala om vemodiga hågkomster ...
''Men i Ostindien sd har man, somjag vet,
sitt friska rus var dag
och aggpunsch, kall och het"
(CARL MICHAEL BELLMAN)
Punschen har i vån land en historia som sträcker sig över ett kvarts årtu- sende. Och ju längre tillbaka i tiden man försöker spåra dess öden, desto risigare blir dess stamträd och desto mera tilltrasslade dess rötter. Till förvirringen bidrar inte minst motsätt-
ningen mellan de ledtrådar vi
tar
av språkvetenskapen och de anvisningar som kulturhistorien ger oss.Att ordet punsch till sin upprin- nelse bör vara indiskt, därom är de flesta punsehologer helt överens. Det forna sanskritspråkets "pancha" och det nutida hindustaniordet "punj" är helt enkelt räkneordet fem, som även återgår i t ex det välkända landskaps- namnet Punjab, "Femflodslandet".
Därför heter också fem i de en gång från Indien utvandrade zigenarnas språk, romani, "pansj". Att talet fem fått ge namn åt en dryck brukar man förklara med att den "ursprungliga"
punschen var en sorts bål, tillredd av de fem ingredienserna sprit, vatten, socker, citronsaft och te (eller någon annan smakgivande tillsats).
Men det är inte lätt att finna en historisk bakgrund till den där etymo- login, ty när ordet punsch började användas som beteckning för en drink skedde det nästan så långt som man kan komma från Hindustan, nämligen i Västindien. 1632 är ordet belagt för första gången (på engelska), men vanligt blev det- tillsammans med r hum-· först efter 1655, det år då engelsmännen erövrade ön Jamaica
fcln spanjorerna och lade beslag på dess stora sockerspritsdestillerier. Det tycks som om begreppen punsch och rom vore intimt förknippade med varandra ända från begynnelsen.
Det finns emellertid ytterligare en härledning av ordet punsch, nämligen att det skulle stamma fcln den gamla engelska mått-termen puncheon, som betecknade de fat om mellan 70 och 120 gallons rymd som användes vid importen av exotisk alkohol till England. En hake i det samman- hanget är dock att man oftast forslade arrack i puncheons. Men å andra sidan gjorde man inte så stor skillnad på arrack och rom i äldre tid, och de användes på ungefur samma sätt, som ingrediens i vanligtvis heta bålar.
9
»Bröder se bdlen, den fr6jdar och röker, h6jom för Bacchus vdr glätttga ton!
~a Se hur han vänligt och milt oss besöker, Y skänker oss glädjen i rack och dtron!"
(ANNA MARIA LENNGREN)
Den karakteristiska komponenten i svensk punsch är ju arrak- kan månne denna välska produkt hjälpa oss på vägen mot punschens ursprung?
När det gäller arraken råder det inte någon tvekan om ordets härstamning - det har sin rot i det arabiska ordet raq, som betyder saft, svett. Förstavel- sen är den arabiska bestämda artikeln, som ofta har hängt med när arabiska lånord acklimatiserats i europeiska språk, som i t. ex. al-kohol och a-miral.
När äldre svenska källor (som
(~ru
Lenngren i citatet ovan) talar om rack är den formen egendigen mera korrekt, rent filologiskt sett.Med araberna fördes ordet araq till Ostindien och kom där inte minst att :.- användas om den sprit som i Indone- sien destillerades av ris och som får sin speciella arom genom tillsatsen under jäsningsprocessen av palmsaft och sockermelass. Ordet spreds emellertid raskt vida omkring i södra och sydöstra Asien och kom att få beteckna de mest skilda och obesläk- tade rusdrycker- turkestanskt kom- brännvin, egyptiskt palmbrännvin och persiskt russinbr:innvin för att inte tala om tatarernas jästa stomjölk.
I främre Indien innebar arrak alkohol- haltiga drycker överhuvudtaget.
Det visade sig snart att ingen ostin- disk importvara var så lönsam som just arrak, vars värde mer än tiodubb- lades under hemfärden. Dessutom spelade den en viktig roll i försöken
att hålla åtminstone så stor del av ostindiefararnas besättningar vid liv att skeppen kunde manövreras även under de sista veckornas segling. Med arrak i det ruttnande sötvattnet fick man en något mindre riskabel dryck, som för de meniga sjömännens del värmdes upp på så vis att man slog glödande kanonkulor i de tunnor ur vilka den serverades.
Ostindiehandeln är den sannolika orsaken till att svensk punsch blivit olik alla andra länders punsch genom att tillverkas av arrak. I England, vari- från punschseden spreds i Europa, dominerade romimporten från kolo- nierna i Västindien, och därför blev rompunsch på modet där. Av femton äldre engelska punschrecept som jag gått igenom är det bara två som näm- ner arrak, och då bara som en extra krydda utöver rom. Frankrike, som ju annars påverkade vår livsstil under 1700-talet, drabbades då inte av punschkul turen, för där rådde import- förbud på udändsk sprit, eftersom man ville skydda den inhemska cognacstillverkningen från konkur- rens.
Det var först efter Napoleonskri- gens slut, när engelsksendemanna- sed blev stilbildande även i Paris, som fransmännen började blanda sig punschdrinkar och njuta rom på brit- tiskt maner.
"Men nyttjam min komposition av socker och rack och d tron!
Den friskar upp blodet!"
(CARL MICHAEL BELLMAN)
Långt innan arrak, rom och punsch blev gängse i Sverige nåddes vårt land genom olika resenärers rapporter av ryktet om dessa främmande
drycker. Den märklige äventyraren Nils Kiöping, som var släkt "till vänster"
med ingen mindre än Per Brahe d. y. och därför fick sin stora resebe- rättelse från Ostasien tryckt på dennes officin på Visingsö, återger en ofta citerad skröna om hurman på Ceylon använ-
de arraksbegivna elefanter som bödlar (och dödgrävare), och i ett annat samtida alster från Visingsö skildras vilken våldsam fylla arraken ger.
Holländarnas ostindiehandel kan väl tänkas ha bragt även själva arraken till Sverige redan på 1600-talet, men därom tiger källorna. Första gången punsch omtalades som tillgänglig inom landets gränser är i den levnads- glade amiralen Carl Tersmedens dagboksanteckningar från 1733, ett par månader innan den första arraks- lasten kom till Sverige med Ostindiska kompaniets skepp Friedericus Rex.
Han kom med tiden att dricka mycket punsch både inom och utom riket, men man kan inte avgöra om det- åtminstone i början-var rom eller arrak i bålen. Det skulle dock, som redan påpekats, inte dröja länge förrän den svenska arrakspunschen var ett faktum och Sverige en "natio- nal dryck'' rikare.
Punschen var under hela 1700-talet en dryck
som
man blandade själv och serverade som "drink" eller stundom även tillsammans med mat. Kajsa Wargs receptfrån 1755 kan välanses repre- sentativt. Hon löste upp trekvarts kilo socker i två liter hett vatten och slog sedan i 3,5 deciliter citronsaft samtavslutade proceduren med att tillsätta 7 deciliter "stark" arrak. Eftersom denna höll60% alkohol blev det en tämligen oskyldig dryck om 15%
alkoholhalt. Men det fanns kraftigare varianter. Särskilt läkarna ansågs blanda goda punscher, så låt oss anföra hur Kajsa Wargs 125 år yngre kollega i kokboksgenren, doktor Hagdahl, lagade sin arrakspunsch.
Han gjorde en sockerlag på 8,5 deci- liter vatten och 425 gram socker och satte till en helbutelj arrak och några citron- eller ananasskivor- det blev en punsch som närmar sig vår V &B- tillverkades 26%.
Ett problem för hemmabryggarna var att punschen blev grumlig. Den ambitiöse tillverkaren brukade klara brygden med äggvita, men det gällde förstås att d:\ inte hetta upp den så mycket att spriten avdunstade.
Under 1700-talet tycks arraks-och därmed punschkonsumtionen ha ökat stadigt fram till sekelskiftet, då emellertid Napoleonskrigen gjorde avbräck i arraksim porten. Samtidigt ökade Sverige- som då hade blivit
"kolonialmakt" i Västindien -sin rominförseL Därav följde ett nytt mode i vår dyckeskultur- romtoddyn trädde i punschens ställe för en tid, men när handeln på nytt gick i sina gamla banor :\tererövrade punschen snart det mesta den förlorat av mark- naden. De båda, romtoddyn och punschen, skulle sedan sitta säkra i sadeln ända tills nya engelska seder började påverka oss kring senaste sekelskifte- då gjorde whiskyn och groggen sin entre på scenen, som de snart nog skulle komma att dominera.
28
Idag ser en servitör närmast förvirrad ut om en hes eller snuvig gäst ber honom om en rorntoddy.
"Bdlen fylld pd bordets rundel roker, där d tronens skurna skal
sig ikring den varma brädden kroker under slevens dropp och skval."
(CARL MICHAEL BEllMAN)
Punschen kom inte ensam till våra landamären. Liksom kaffet hade sällskap med turkiska öron- och futlösa koppar och teet med kinesiska koppar som var försedda med såväl det ena som det andra (det är därför som många fortfarande säger sig sätta sin kaffekopp på ett tefut), så slog punschen följe med en hel uppsätt- ning attiraljer. Först korn punschkop- parna med grepe och ofta dekorerade i blått och guld, lämpliga att slå upp den heta drycken i. Så småningom började även svenska keramikfabriker att tillverka punschkoppar, men den typ som skulle bli bestående var glas- koppen, som dessutom bättre lät punschens varma gula fårg komrna till sin rätt och blev än mer ändamåls- enlig sedan man börjat förtära punschen kyld. Stora punschskålar, bålar kallade efter engelsk förebild, blev liksom keramikbrickor eller fat att sätta kopparna på tacksamma objekt för 1700-talets designers.
Bålarna hade lock för att innehållet skulle hålla värmen. Av svenska modeller blev Rörstrands "tunnbinda- rebalja", en fajansbål som tillverkades på 1760-talet i form av en laggad tunna, särskilt magnifik. Den hade plastisk dekor av frukter och blommor, en citron som knopp på
locket och två rejäla hänklar i form av flätade grenar.
Till bålen hörde vidare en punschslev. De äldsta exemplaren brukat bestå av ett polerat, halvt kokosnötskal, som fått skaft av silver.
Senare kom modeller med silverkupa och ett långt, smäckert träskaft, gärna av ebenholts och avslutat med en silverknopp. De långa skaften med- förde att man bekvämt kunde ösa upp åt sig från sin plats vid det bord där bålen tronade utan att resa sig eller flytta på den heta skålen. Eftersom
citron var en regelbundet återkom- mande ingrediens behövde man också en citronklämmare, vanligtvis tillverkad av metall.
När punschmodet slog om från varmt till kallt korn en ny accessoar in i bilden - punschkylaren. Ibland var den utrustad med små nischer, där man kunde ställa in kopparna att hålla sig svala.
"Vad jordiska hyddan är bräcklig och
svag!
jör-ld.tmig, min moder natur, om jag grdter!
Men ack! pd en bd! är jag bjuden idag, en morgon Hk denna nu vantarmig
dter.
ja, "dagen därpd"
ar
varendaste dag- vad punschen är stark och vadmänskan är svag!"
(WILHELM VON BRAUN)
1845 hemkom den tjugoårigejahan Edward Cederlund från en studieresa till kontinenten. Hans pappa, den ansedde stockholmske vin-och sprit- grossisten Johan Cederlund, hade skickat ut sin ättelägg för att inhämta nyheter i branschen, och ett av läro- spånen var att "punsch gick att dricka även i kallt tillstånd". Detta var icke i och för sig en sensation, för redan på 1700-talet förekorn det att man gjorde kallskål på arrak, t.ex. vid "pique- niquer". Men vid 1800-talets mitt var dock tvivelsutan den heta punschen regel, mestadels hemlagad, även om det fanns krogar och handlande som erbjöd furdigblandad punsch i lösvikt.
I juni samma år inträffade en inci- dent under ett skandinaviskt student- möte i Lund. Man hade bänkat sig vid punschbord i Lundagård, men talen blev så många och skandinavismens -clgor gick så höga att man totalt glömde bort punschandet. När stäm- ningen äntligen lagt sig var punsc~en
kall, men studenterna upptäckte till sin glädje att den fortfarande var helt drickbar.
Tydligen l:ig den kalla punschen i tiden. Men väl så väsentlig för punsch- ens framtida öden i Sverige var emel- lertid den unge grosshandlaresonens ide att faderns firma skulle börja lansera färdigbryggd punsch, distri- buerad på butelj. Detta visade sig inom kort vara ett snilledrag, och Cederlunds
~öretag gjorde furor både inom och utom landet Det senare särskilt sedan man p:i världsutställningen i London 1862 inhöstat en stor belönings- medalj för sin aromatiska produkt, -asom där exponerades under märket
-..caloric. Hur många svenskar anar vad detta ord betyder, där det alltjämt står med gammaldags bokstäver på Cederlunds Genuine Caloric Punch?
]o, det var ett sätt att marknadsmässigt utnyttja den internationellt mest uppmärksammade svensken vid denna tid, nämligen uppfinnarenjoho Ericsson och hans varmluftsmaskin
"Caloric". Ericsson var just då ett extra hett namn i PR-sammanhang, efter- som hans Monitor ett par månader tidigare hade skjutit Merrimac i sank.
Hur som helst var Cederlunds succe på exportmarknaden så stor att man snart nog måste inrätta agenturer och anlägga punschfabriker i flera länder.
f
Cederlunds framgångar stampade· förstås strax skaror av konkurrenter ur marken, och under de följande åren växte punschfabrikernas antal snabbt - och än snabbare mängden av mär- ken. En helt ny genre av kleinkunst blommade upp i den fårgrika etikett- floran. En samling punschetiketter från senare delen av 1800-talet blir samtidigt till en krönika om tidens märkvärdigasee personer och händel- ser - Vegafå.rden, Katarinahissen, kungliga bröllop, kulsprutor, skarp- skyttar och velocipeder samt sceniska kändisar som Calle P. eller Gustaf Bergström (sin tidsjarl Kulle) hugfåstes hos punschkonsumenterna.
Och de var talrika. Den oscarianska eran fick punschen som sin kanske främsta symbol. Den födde punsch- patriotismen, som flödade inte minst rikligt i de punschälskande student- kretsarna, men ocks:i på de nu fram- växande stadshotellens punsch- verandor och i punschpaviljongerna
kring de nyrikas skärgårdsvillor. Ja, de som inte hade råd till bättre byggde sig små punschtempel uppe i ett stort och lämpligt vuxet träd, dit man tog sig på en stege (det kunde väl bli mera problematiskt att ta sig helskinnad ner igen efter tempeltjänsten). Svenska akademiens ordbok erbjuder ett rikt urval av invektiv med punschanknyt- ning, hämtade ur den samtida littera- turen. Man talade om de punschfetas punschmagar, man häcklade den punschsentimentalitet som infann sig i punschrusets slutstadium och tad- lade de otäcka punschångor som omvälvde dess dyrkare och deras punschiga, dvs arracksklibbiga, appa- ritioner.
Punschvågen över det oscariska Sverige var inte bara en följd av
skicklig reklam utan hade förstås djupare liggande orsaker. Man har pekat pi svenskens fåderneärvda fai- blesse för söta drycker (sina sötaste produkter kallade en gång tyska vinexportörer för "Schwedenge- schmack"). Men viktigare var nog att husbehovsbränningen av alkohol förbjöds just 1855 och lämnade ett slags vakuum efter sig. Punschen spreds vid den här tiden även utanför de borgerliga kretsar som den tidigare hade varit förbehållen och började bli gängse inte minst bland bönderna - både på bröllop och begravningar flöt punschen i strömmar. Vid ungdomar- nas danstillställningar ansågs flickorna kunna dricka punsch (pojkarna höll sig alltfort till brännvinet), och även respektabla moror kunde ha en liten punschflaska i handväskan tillsa.m- mans med luktvatten och psalmbok under kyrkbesöken. Dec var kanske den här sociala förändringen som inspirerade Falstaff, fakir, till hans rim
n Proletaren gärru:l vme
dricka punsch och spela kille. "
"Whiskyn, den gemena, kam 1890:
den gjorde människOrru:l tungsinta och undanträngde den glada punschen, sam begärde sdng och käglor. "
(AUGUST STRINDBERG)
Strindberg hade säkert rätt- det var internationella dryckesvanor som trängde sig in även i värt land och kom punschen att lämna scenen. Men av det nästan rituella punschdrickan- det blev dock en skärva kvar-
torsdagsärtsoppans varma punsch, en relikt från tiden före 1845. Att äta ärter med fläsk på torsdagar är i och för sig en rit med rötter i medeltidens fredagsfasta (man behövde bunkra inför späkningen!), och i maskulina miljöer som officersmässar och studentnationer dröjde den åldriga kombinationen reliktartat kvar. För övrigt även i en likartad situation: vid skånska ålagillen tär man varm punsch till kokt rimmad ål - mindre ritualiserad låter den östgötska seden att man ska ha varm punsch till kålsoppa.
På sistone tycks punschen ha råkat ut för m\got av en renässans i student- kretsar, där den ju en g:ing i tiden uppbars av en mäktig nimbus. Den är troligtvis i sin pånyttfödda roll en del av det nostalgisyndrom som präglar studentlivet av i dag: frackfester, vals och kvartettsång skall återkalla minnet av fornstara dar, när studen- terna icke utan skäl uppfattade sig som ett slags Prometeusgescalter. Om inte annat, så kan väl punschen hjälpa till med att generera sådana ange- näma om än något verklighetsfräm- mande drömmar.
Och så här lyder- åtminstone i Lund - den nutida punschsången på
"Ankevalsens" melodi:
''Punschen kommer, punschen kommer skOn och sval.
Glasen imma, ljusen glimma ivdrsal.
Skdl f6r glada minnen, skdl för varje vår!
Inga sorger finnas mer
nar
punsch vi f dr!"Jan-Öjvind Swahn
30
Den svenska marknaden visar en uppgång med 2% till151,8 milj liter
(en ökning för vinet med 2% och en nedgång för spritleveranserna med l%). Försäljningen av utländskt stark- öl (som svarar för ca 8% av den totala starkölsförsäljningen i landet) ökade 31% medan försäljningen av alkohol- fritt minskade 13%. En viss återhämt- ning kan noteras för de buteljimporte- rade vinerna. Totalt för sprit och vin är andelen härtappade varor den- samma som under 1984, 83%.
1985 innebar fortsatta framgångar förV&S e:xportförsäljning. Absolut Vodka ökade åter kraftigt eller med 49% jämfört med 1984 och nådde närmare 9 milj liter. Absolut Vodka marknadsförs nu på dryga 20-talet marknader, av vilka USA är den klart dominerande. sedan starten i maj 1979 har Absolut i USA hela tiden ökat sin andel av marknaden för importe- rad vodka och är nu jämsides med den ryska vodkan det största import- märket
V&S totala leveranser ökade med 4% till160,6 milj liter, vilket åter är den största volymen i företagets historia.
Fakturering och resultat
Moderbolagets fakturerade försäljning ökade 1985 med 10% till1923 Mkr (föregående år l 7 43 Mkr)_ Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt ökade med 8% til1425,1 Mkr (394,9 Mkr). Nettoresultatet uppgick till 17 4, 4 Mkr (3 04,4 Mkr)_ Anledningen till den stora differensen är främst ändrade regler för företagets beskatt- ning. Då den kommunala beskattning- en av juridiska personer slopades från den l januari 1985, borttogs nämligen begränsningsregeln avseende beskatt- ning av
AB
Vin- & Spritcentralens monopolvinst.Koncernens fakturering ökade med 10% til12 059Mkr (1864Mkr).
Nettoresultatet för koncernen blev 181 Mkr (307 Mkr)_
Räknat i volym uppgick försälj- ningen av vin och sprit (exkl starköl och alkoholfritt) till151,6 milj liter
(147,3)-
Räknat i 100% alkohol visar försälj- ningen av vin och sprit (exkl Absolut Vodka för export) samma volym som 1984 eller 29,2 milj liter.
Fakturerad försäljning 1btalfaktureringiMkr
1000 750 500 250
81 82 83 84 85
Försäljning i volym Total fOrsäljning i milj liter
81 82 83 84 85
Försäljning räknat i 100% alkohol Försaljning av vin och sprit (exkl Absolut VodkapdExport) omraknati 100%
alkohol, i miij liter
---8~1--~8~2--~83~~84~-~~
Varuhanterings-och leveranssystemet
Utvecklingen av ett nytt leveranssys- tem för företaget har avslutats under året. I Falkenberg har arbetet med införande av ett nytt automatiskt varu- hanteringssystem slutförts. Systemet omfattar transporter av furdigtappade
produkter samt buteljimport och lagerförflyttade varor till och fu\n höglagret för lagring, ordersamman- ställning, utlastning och terminalbase- rad distribution.
Det terminalbaserade distributions- systemet, som innebär att varorna i specialbyggda växelskåp via terminal- orter distribueras till Systembolagets butiker, har framför allt fått betydelse inom Falkenbergsfabrikens distribu- tionsområde.
Investeringar
Under åren 1975 till1981 investerades (omräknat i 1985 års penningvärde) totalt 982 Mkr i en ny produktionsap- parat, omfattande bl a en helt ny fabriksanläggning i Falkenberg och ett nytt huvudkontor samt betydande om-och tillbyggnader av fabrikerna i Stockholm, Sundsvall och.Åhus. Häri- genom har en produktionskapacitet byggts upp som under de senaste åren väl svarat mot leveransbehovet på den svenska marknaden. Investering- arna under åren 1982 till1985 har där- för varit förhållandevis små och bl a hänfört sig till nya tappningslinjer för buteljer med naturkork Under första hälften av 1980-talet har emellertid den ökade exportförs:tljningen av Absolut Vodka ansträngt kapaciteten vid Åhusfabriken. En översyn av- seende exportkapaciteten har därför igångsatts.
De sammanlagda investeringarna i anläggningstillgångar under 1985 uppgick till41,8 Mkr (1984: 22,4 Mkr).
Av årets investeringar h:tnför sig 38,6 Mkr till maskiner och inventarier samt 3,2 Mkr till byggnader och mark.
Investeringar
Investeringar i anläggningsttllgdngar i Mkr
120 JOO
BO
60 40 20
81 82 83 84 85
• I Falkenberg har under året installe- rats 55 moderna rostfria cisterner med kvävgasskydd med en lagrings- kapacitet på sammanlagt 1,7 milj liter.
I samband därmed har ett antal äldre ekfat utrangerats.
• I Sundsvall harytterligare en tapp- ningslinje installerats. Denna linje är främst avsedd för tappning av vodka för den svenska marknaden. Genom den utökade tappningen har även i Sundsvall ytterligare ett antal rostfria cisterner installerats.
• I Åhus har investerats i ett energibe- sparingsprojekt för värmeåtervinning i destillationsprocessen. Genom den nya anläggningen har energibehovet i rektifieringen reducerats med 75%, vilket under 1986 beräknas ge en kost- nadsbesparing på ca 2 Mkr.
• I Stockholm har årets investeringar främst haft till syfte att finslipa pro- duktionsutrustningen.
• Vid Huvudkontoret avser den tyngs- ta investeringen under året inköp av en ny kommunikationsdator.
Produktivitet
Personalens produktivitet ökade under 1985, mätt i antal försålda liter per arbetad timma, med 2,3% jämfört med 1984. På grund av en förskjut~
ning i produktionen mot förpack- ningar som kräver större arbetsinsats, minskade emellertid produktiviteten, mätt i antal tappade buteljer per arbe- tad timma, med 1,6%. För att förbättra ekonomistyrningen i företaget har under verksamhetsåret ett nytt mått för totalproduktivitet införts. Detta innebär att de totala omkostnaderna, planenliga avskrivningar, räntan på planenligt restvärde samt räntan på det genomsnittliga varulagret har tagits in som komponenter i en modell för mätning av "försåld volym per satsad krona". Mätningen har genomförts dels per fabriksenhet, dels för företaget totalt. Mätt på detta sätt visar företaget totalt en produktivitets- ökning på 3,1% jämfört med 1984.
Effekter av omorganisationen Den under 1984 genomförda omor- ganisationen av de centrala lednings- funktionerna vid Huvudkontoret har inneburit en samordning av produkt- utvecklingsarbetet, försäljningen till den svenska marknaden och export- försäljningen inom ramen för en ny Försäljningsenhet Omorganisationen har fått fullt genomslag under 1985.
V aminformationen till restaurang- branschenj Sverige har förstärkts
