Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Upplevelser av fatigue vid bröstcancer
Författare Handledare
Elin Eurell Marie Kirsebom
Tilde Wallin Ylitalo
Examensarbete i vårdvetenskap 15hp Examinator Sjuksköterskeprogrammet 180hp Gunnell Larsson 2021
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Diagnosen bröstcancer tillhör den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor. Både nationellt och internationellt står bröstcancer för en tredjedel av alla cancersorter.
Biverkningen fatigue är något som drabbar många kvinnor med bröstcancer och kan vara väldigt påfrestande för de som drabbas. Fatigue innebär en kraftig trötthet/ utmattning som inte går att vila eller sova bort. I nuläget finns ingen specifik behandling mot fatigue och kan kvarstå under en lång tid efter avslutad behandling.
Syfte: Syftet är att beskriva upplevelser av fatigue bland kvinnor som drabbats av bröstcancer.
Metod: Arbetet har genomfört med en litteraturöversikt som metod. En litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och Amed. Där identifierades 12 stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar vilket granskades och analyserades. Studierna kvalitete granskades efter SBU kvalitetsmall för litteraturöversikt.
Resultat: Fatigue var ett symtom som kvarstod efter avslutad behandling hos deltagarna i samtliga studier. Samstämmigt gav fatigue upphov till ett stort lidande. Resultatet omfattade sju teman vilket redogör för att tillståndet fatigue har en stor inverkan på vardagen hos kvinnor med bröstcancer.
Slutsats: Tillståndet fatigue upplevdes som ett besvärande symtom som omfattade större delar av kvinnornas vardag. Ett ut av huvudfynden var att informationsbrist förelegat inom hälso- och sjukvården, vilket denna litteraturöversikt bidrar med att motverka.
Nyckelord: Bröstcancer, trötthet, brösttumör, erfarenhet, cancerrelaterad trötthet
ABSTRACT
Background:
The most common cancer for women is breast cancer. Both nationally and internationally, breast cancer accounts for a third of all cancers. The side effect is something that affects women during and after treatment and can be very stressful for those affected. Fatigue means a severe fatigue / exhaustion that can not rest or sleep away. At present, there is no specific treatment to facilitate the fatigue that can persist for a long time and create suffering for the woman.
Aim:
The aim is to describe experiences of fatigue among women affected by breast cancer.
Method:
A literature search was carried out in the databases PubMed, Cinahl and Amed. There, 12 qualitative scientific articles were found that were reviewed and analysed. The quality studies were reviewed according to the SBU quality template for literature overview.
Result: Fatigue was a symptom that persisted after stopping treatment in all participants in all studies. In unison, fatigue caused great suffering. The results covered seven themes, which explain that the condition has a major impact on everyday life in women with breast cancer.
Conclusion: The fatigue condition was perceived as a troubling symptom that covered most of the women's everyday lives. One of the main findings was that there was a lack of
information in healthcare, which this literature review helps to counteract.
Keywords: Breastcancer, fatigue, breast neoplasm, experience, cancer-related fatigue
INTRODUKTION 1
Bröstcancer 1
Fatigue 1
Riskfaktorer för fatigue 2
Behandling 2
Sjuksköterskans roll 2
Teoretisk referensram 3
Problemformulering 4
Syfte 4
Metod 4
Design 4
Sökstrategi 5
Bearbetning och analys 5
Kvalitetsanalys 6
Resultatanalys 6
Forskningsetiska överväganden 6
Resultat 8
Känslan av att leva med tillståndet fatigue 8
Fatigues påverkan på livskvaliteten 9
Kvinnans roll i familjen förändrades 10
Sexuella relationer 11
Information och bemötande inom hälso- och sjukvården 11
Förändrad aktivitet och arbetsförmåga 12
Strategier för att underlätta och hantera fatigue 12
DISKUSSION 13
Resultatdiskussion 13
Fatigues påverkan på kvinnornas livskvalite 15
Kvinnornas roller förändrades 15
Bristande information 16
Strategier för att underlätta och hantera fatigue 16
Författarnas analys av resultatet 16
Sjuksköterskans ansvar 17
Etiska aspekter 17
Klinisk relevans 18
Vidare forskning inom detta område 18
Metoddiskussion 19
SLUTSATS 21
REFERENSLISTA 25
INTRODUKTION
Bröstcancer
Den vanligaste formen av cancer hos kvinnor både nationellt och internationellt är
bröstcancer. Bröstcancer innebär en elakartad tumör i bröstkörteln som oftast upptäcks genom att kvinnan finner en knöl i bröstet eller i armhålan. Kvinnor som drabbas av bröstcancer brukar i samband med det också drabbas av ett psykiskt trauma där stressreaktioner
förekommer. En krisreaktion utlöses där de olika faserna längd kan variera och kvinnan kan även gå fram och tillbaka mellan faserna under en längre tid (Sørensen & Almås, 2012).
Det har visat sig att diagnosen bröstcancer har en fördubblad risk till att utveckla en
psykologisk påverkan hos kvinnan än med andra cancersjukdomar. Osäkerhet kan föreligga om cancern har metastaserat sig, tankar om liv och död, ett förändrat utseende och sociala roller. Flertalet kvinnor upplever också ångest och depression eftersom det tar tid att förstå och acceptera sin sjukdom (Sørensen & Almås, 2012).
Fatigue
Fatigue är en subjektiv upplevelse som innebär en kraftig trötthet/ utmattning som inte går att sova eller vila bort (Lorentsen & Grove, 2012). National Comprehensive Cancer Network definierar fatigue som ihållande trötthet som stör den vanliga fungerande funktionen.
Förekomsten av fatigue hos bröstcancerpatienter som genomgår strålbehandling är cirka 75-77 % och det är vanligt att fatiguen kvarstår i månader efter att strålningen avslutats (Lipsett, Barrett, Haruna, Mustian & O’Donovan, 2017). Fatigue förekommer även vid kemoterapibehandling med en förekomst av 25- 99 % vid kemoterapi och vanligast under behandlingen ut av cytostatikan (Reinertsen et al., 2017). Fatigue kan förekomma vid cancer, multipel skleros och parkinsons sjukdom. Tillståndet definieras som ett kliniskt syndrom eller som ett sammansatt tillstånd som uppstått som följd av ett eller flera symtom. Orsaken till fatigue vid cancer är antingen primär eller sekundär. Primär fatigue uppstår som följd av tumörtillväxt och av frisättning från cytokiner. Sekundär fatigue handlar om andra symtom och tillstånd som uppstår till följd av cancern i sig, såsom anemi, kakexi och även
biverkningar från den medicinska behandlingen (Lorentsen & Grove, 2012).
Riskfaktorer för fatigue
En kohortstudie utförd av Puigpinós-Riera och medarbetare (2020) fann att en ökad risk för att drabbas av svår fatigue hos kvinnor med bröstcancer förelåg hos individer med en lägre samhällsklass, ålder under 50 år, personer som lider av någon kronisk sjukdom samt personer som uppvisade symtom på depression och ångest. I en annan kohortstudie fann Goldstein och medarbetare (2012) att fatigue hade en frekvens på 24 % efter kirurgi och 6 % av deltagarna upplevde fatigue 12 månader efter adjuvant behandling. Den ihållande fatiguen kunde kopplas ihop med tumörens storlek.
Följder av strålbehandling
Det är vanligt att sekundär fatigue uppstår efter strålbehandling då kroppen försöker att återhämta sig samt göra sig av med döda celler vid det utsatta området. Eftersom att
tillståndet inte går att vila bort, påverkar det mer eller mindre personens förmåga att hantera sin allmänna dagliga livsföring (Lorentsen & Grove, 2012).
Behandling
Socialstyrelsen (2014) rekommenderar fysisk aktivitet vid bröst- och prostatacancer, vilket inte kan motiveras vid tjocktarms och ändtarmscancer. Motiveringen innefattar träning av måttlig svårighetsgrad vilket ska utgöra en minskad effekt av fatiguen. Tillståndet fatigue saknar botande behandling, däremot så har det visat sig att farmakologiska preparat som är psykostimulerande medel efter cancerbehandling har en viss stödjande bevisning för att minska fatiguen. Den farmakologiska behandlingen vid fatigue utgår från att åtgärda andra tillstånd exempel anemi (Berger et al., 2015).
Behandling utgår från screening enligt NCCN- riktlinjer och bör genomföras vid det första kliniska mötet, vilket innefattar en bedömning av fatigues intensitet. Denna bedömning utgår från numerisk betygsskala eller genom MDAS- skala. Efter att en screeningen så genomför har en vidare utredning över hur tillståndet yttrar sig fysiskt, emotonellet, kognitivt och om personen har några andra bidragande faktorer som eventuellt kan förvärra en befintlig fatigue och behandla dessa. Åtgärder som sätts in baseras på om patienten genomgår en adjuvant behandling, efterbehandling eller vårdas i livets slut. Där den aktiva behandlingen mot fatigue innefattar information och stöd från hälso- och sjukvårdspersonal, egenvårdsstrategier för att hanter fatiguen, måttlig fysisk aktivitet, psykosociala inventioner som kognitiv beteendeterapi
vid sömnproblem, näringskonsultation eftersom att en tillräcklig energibalans är nödvändig för en full energi. Strategier för att underlätta tillståndet fatigue innefattar utförande av energibesparande aktiviteter, dagbok för att kartlägga ett mönster över energinivån, distraktion genom musik och spel, arbetsbesparande tekniker och att utföra meningsfulla aktiviteter. I mindre studier så har akupunktur och massage har visat sig ha positiva effekter mot fatigue. Andra strategier för att underlätta fatigue är mindfulness, information om ångest och depression och råd för att hanter dessa tillstånd (Berger et al., 2015).
Sjuksköterskans roll
Vid behandling av fatigue är det viktigt att se till hela personen. I sjuksköterskans
värdegrunder beskrivs omvårdnad som något som ska utföras på personnivå och att personen som har omvårdnadsbehovet ska få stöd och information med gott bemötande från
vårdpersonal. Sjuksköterskans roll är att bidra med vård som förebygger ohälsa, lidande och genom det främja hälsa och välbefinnande. Ett arbete som bygger på detta kan göra att
behandlingen och kunskap av fatigue bli lättare att förstå för patienter och genom det få större motivation till att genomföra vissa åtgärder (Svensk Sjuksköterskeförening, 2016). Enligt patientlagen (SFS, 2014:821) patientsäkerhetslagen (SFS, 2010:659) så ska vård och
behandling så långt det är möjligt genomföras i samråd med patienten. Alla individer har rätt till delaktighet som bygger på individanpassad information. Vad en patient väljer att göra med informationen behöver respekteras då personen har rätt till självbestämmande och synen på hälsa- och ohälsa kan skilja sig åt. Genomförandet av den här litteraturstudien motiveras dessutom från ett etiskt perspektiv då sjuksköterskan enligt svensk sjuksköterskeförening (2020) har ett etiskt ansvar att stå upp för patienter som har en nedsatt autonomi som hamnar i en situation där personens värdighet eller integritet riskerar för att bli utsatt. Sjuksköterskor har ett ansvar att lyfta sårbara grupper för att kunskapen ska komma att påverka politiken (Svensk Sjuksköterskeförening, 2020).
Teoretisk referensram
Dorothea Orem har år 1971 publicerat en bok om sina tankar kring egenvård och hennes teori om egenvårdsbrist. År 1991 uppdaterade hon sin upplaga av boken med att utveckla sin omvårdnadsteori som hon kallar den den generella teorin om egenvårdsbrist. I den uppdaterade upplagan beskriver hon tre mer specifika delar vilket innefattar: teorin om egenvård, teorin om egenvårdsbrist och teorin om omvårdnadssystem (Kristoffersen, 2006).
Den första teorin om egenvård handlar om att man ska ge egenvård som bestämda aktiviteter som människan på eget bevåg gör för sig själv eller för närstående som är i behov av hjälp.
När Orem beskriver egenråd och omsorg för närstående beskriver hon att det är ett beteende hos mänskligheten som vi lär oss av i den kultur och miljö personen växer upp i. Dessa handlingar utförs av vana och handlingarnas syfte är att bidra till en normal funktion, välbefinnande, hälsa och utveckling hos personen och dennes närstående (Kristoffersen, 2006).
I andra teorin om egenvårdsbrist utvecklar Orem egenvårdsbegreppet mer omfattat. Det görs genom att utveckla egenvårdshandlingarnas avsikt och mål, som är att garantera normal mänsklig funktion, hälsa och utveckling. Dessa mål kallas Orem för “self care requisites”.
Teorin leder fram till en skildring som handlar om förhållandet mellan en persons kapacitet till egenvård och vad det egentligen som krävs för att kunna tillgodose egenvård. Vid bedömning av omvårdnadsbehov av en person, handlar det om att se efter om personen har förmågan att uppnå sina egna egenvårdskrav. I den sista teorin om omvårdnadssystem
beskrivs det hur sjuksköterskan ska avpassa personens omvårdnad efter avsaknad av förmåga till att utföra egenvård. Särskilt viktigt tycker Orem det är att sjuksköterskan ska utjämna patientens bristfälliga egenvårdsförmågor och samtidigt ge patienten chans till att uppnå förmåga till egenvård (Kristoffersen, 2006).
I Patientlagen (SFS, 2014:821) stadgats i 3 kap 1§att alla individer inom hälso- och
sjukvården har rätt till information angående sitt hälsotillstånd, tillvägagångssätt vid metoder, prognos, vård och behandling. Paragrafen inkluderar dessutom att patienter ska tillgodoses med råd angående egenvård samt information om förebyggande metoder mot skada och sjukdom. Patienten ska ges möjlighet att välja mellan olika behandlingsalternativ som erbjuds och utformas av hälso- och sjukvården (SFS, 2014:821). Orems teori styrks av att hälso- och sjukvårdspersonal har en skyldighet att instruera om egenvård som en möjlig
behandlingsåtgärd.
Problemformulering
Idag finns det kunskap om att fatigue är ett plågsamt symtom vid cancer. Däremot saknas kunskap i form av litteraturöversikter om sambandet mellan upplevelser om fatigue vid bröstcancer. Dessutom så föreligger det bristfälligt med styrningsdokument gällande behandling av fatigue vid bröstcancer. Diagnosen bröstcancer tillhör den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor, vilket innebär att sjuksköterskor kommer att möta dessa patienter inom olika delar i hälso- och sjukvården. Mer kunskap om erfarenheter vid fatigue och bröstcancer behövs, för att underlätta de negativa konsekvenserna som fatigue medför samt för att förbättra patienternas livskvalité. En ökad förståelse bidrar till att sjuksköterskan på ett bättre sätt kan bemöta, hantera, stödja och hjälpa dessa patienter. Kunskapen kan ses som ett komplement till behandlingen av fatigue och utvecklingen inom området kan komma att påverka vårdens sätt att arbeta.
Syfte
Syftet är att beskriva upplevelser av fatigue bland kvinnor som drabbats av bröstcancer.
Metod
Design
Detta arbete utgår från en beskrivande kvalitativ design med litteraturöversikt som metod, eftersom att syftet är att ta reda på upplevelser av fatigue vid bröstcancer. Kvalitativ design avser erfarenheter, upplevelser och fenomen vilket sammanställs genom en litteraturöversikt avsedd för tidigare forskning inom området (Forsberg & Wengström, 2016).
Sökstrategi
Urval ut av databaser: En litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och AMED. Där identifierades 12 stycken vetenskapliga artiklar. Studierna kvalitetsgranskas efter SBU kvalitetsmall för litteraturöversikt.
Specificering av sökord: relevanta sökord för litteraturöversikten används vilket omfattar:
Breast cancer, women, fatigue, breast neoplasms, experiences. Valda sökord utgår från MeSH termer. Kombinering ut av sökord utgår från ihopsättningar av AND och OR för
specialisering av sökningar. Uteslutning av sökningar kompletteras med NOT som används för sökorden exercise och physical activity. Sökord samt sökord redovisas i tabell 1.
Specificering av filter: filter används för att exkludera artiklar äldre än 10 år. Filter på de senaste 5 åren användes för att underlätta genomgången av antalet artiklar vilket innefattar årtalen 2016- 2021 och 2011-2021 .
Studiernas design: kvalitativa artiklar inkluderas i litteraturöversikten för en bredare förståelse om upplevelserna vid fatigue vid bröstcancer (Forsberg & Wengström, 2016).
Inklusionskriterier: artiklar som ingår i litteraturöversikten är publicerade på engelska, finns med i Pubmed, CINAHL eller AMED, är originalartiklar samt har genomgått en
peer-reviewed. Artiklarna är publicerade mellan 2011-2021 för att inkluder de senaste
publicerade forskningsresultaten. Deltagarna är kvinnor från 18 år som är drabbade av fatigue vid bröstcancer.
Exklusionskriterier: artiklar som är kvantitativa och publicerade längre tillbaka än 10 år.
Artiklar som inte är vetenskapliga originalartiklar, motsvarar inte syftet eller som inte håller en tillräckligt hög kvalite enligt kvalitetsgranskning från SBU granskningsmall.
Bearbetning och analys
På de tidigare angivna databaserna söktes det med våra bestämda sökord. Författarna läste först igenom titlarna för se om det verkade stämma med syftet, om detta verkade korrekt analyserades sammanfattningen av artikeln för säkerställa att det innehållet var korrekt för denna studie.Om artikeln verkade stämma överens med syftet granskades och bearbetades artikeln noggrannare. Efter 10-15 artiklar som stämde överens med syftet gjordes en genomgång av artiklarna med kvalitetsgranskning utifrån granskningsmall från SBU.
Kvalitetsgranskningen utfördes för att ta reda på om artikelns kvalitet var låg, medelhög eller hög vilket redovisas i tabell 2.
Kvalitetsanalys
Vid kvalitetsanalysen har det använts kriterier som att studierna har ett syfte som är
väldefinierat, har en problemformulering och syfte. Urvalet är relevant för det vi söker efter, vara tydligt beskrivet och om det finns några etiska övervägande bakom urvalet. Vid
datainsamlingen utvärderas urvalet om det är relevant, tillräckligt tydligt beskrivet och om forskarna har uppnått datamättnad (Forsberg & Wengström, 2016). Artiklarna lästes ett flertal gånger av båda författarna för att få en helhetsbild av innehållet och för att undvika
feltolkning, de olika artiklarna redovisas i tabell 2. Avslutningsvis skall resultatet vara begripligt, logiskt och väl beskrivet för sedan redovisas med hänvisning till vår valda teoretiska referensval. Rubrikerna i resultatet utformades efter de författarna ansågs vara viktiga delar som kvinnorna beskrev i de olika artiklarna som användes i arbetet. Dessutom hade artiklarna gemensamma delar som sammanställdes till valda rubriker, vilket författarna skapade tillsammans.
Resultatanalys
Litteraturen som bearbetas ska ha ett överensstämmande resultat med syftet till vår
litteraturöversikt. Artiklarna lästes först igenom enskilt av författarna och sedan tillsammans för att urskilja viktiga centrala delar. Centrala delar som stämmer överens med syftet
inkluderas och plockas ut, vilket däremot kräver en mer genomgående analys gällande likheter och skillnader. Detta gjordes gjordes med stöd av en innehållsanalys från Forsberg och Wengström (2016) som innefattade 5 olika steg. Steg 1 lästes artiklarna först igenom enskilt av författarna ett flertal gånger och sedan tillsammans för urskilja viktiga delar. I steg två användes koder för dela in texten efter innehållet i artiklarna. Under steg tre
sammanställdes koder till olika kategorier som sedan i steg 4 sammanfattades i ett antal rubriker. Steg 5 tolkades och diskuterades resultatet (Forsberg & Wengström, 2016). Alla de inkluderade artiklarnas resultat sammanställdes och redovisas kortfattat i tabell 2.
Forskningsetiska överväganden
Samtliga inkluderade studier ska vara etiskt granskade samt godkända för en etikprövning.
Deltagarna i studierna ska ha givit sitt samtycket och medverkan ska ha byggt på frivillighet vilket innebär att deltagarna ska ha rätt att när som kunna välja att avluta deltagandet i studien. Forskningsetiska överväganden inkluderar även att deltagarna informerats om det
aktuella syftet, genomförbarhet, metod, hur personuppgifter hanteras, vem
forskningshuvudmannen är och eventuella risker som medföljer med projektet. Samtycket ska vara beskrivet efter utgivarens information och som dokumenteras och sparas (SFS 2003:460). Forsberg och Wengström (2016) beskriver i sin bok de etiska principer ska präglar en litteraturöversikt. Endast studier som var godkända av en etisk kommitté och studier där författarna hade grundligt undersökt etiska övervägande inkluderas i arbetet.
Tabell 1 Artikelsökning
Databas Sökord Filter Antal träffar Antal lästa
abstract
Utvald
Pubmed experience and fatigue and (breast cancer) not (physical activity) not exercise
Senaste 5 åren 142 15 1
Pubmed (Breast
neoplasm) and fatigue and qualitative
Senaste 5 åren 33 12 1
CINAHL (breast
cancer) and fatigue and experience and qualitative
Senaste 10 åren
36 15 7
CINAHL (breast
neoplasms) and fatigue and
experiences andinterview
Senaste 10 åren
46 10 2
AMED (Breast
neoplasm) and fatigue not exercise not physical activity not effect
Senaste 10 åren
46 6 1
Resultat
Resultatet grundar sig på 12 stycken kvalitativa studier som är redovisade i tabell 2. I dessa studier identifierades sju stycken underrubriker vilka är känslan av att leva med tillståndet fatigue, fatigues påverkan på livskvaliteten, kvinnornas roll i familjen förändrades, sexuella relationer, information och bemötande inom hälso- och sjukvården, förändrad aktivitet och arbetsförmåga och strategier för att underlätta och hantera fatigue. Gemensamt så upplevde alla kvinnorna tillståndet fatigue som ett plågsamt symtom som gav upphov till ett stort lidande. Fatigue hade en stor inverkan på kvinnornas vardag och vilket medförde en försämrad livskvalite. Likheter och skillnader uppmärksammas och presenteras under rubrikerna i resultatet.
Känslan av att leva med tillståndet fatigue
Fatigue var ett symtom som kvarstod efter avslutad behandling hos deltagarna i samtliga studier. Till skillnad från de andra kvarstående symtomen ansågs tröttheten vara den mest påtagliga biverkan (Levkovich, Cohen & Karkabi, 2019). Levokovich och medarbetare fann att det var en ny slags trötthet som de aldrig hade känt förut, en överväldigande brist på energi och känsla av utmattning. Son, Park och Kim (2020) beskrev att en deltagare trodde att fatiguen skulle gå över eller bli bättre efter de tuffa behandlingarna.
Tillståndet kunde beskrivas som “energikrascher” där de helt plötsligt blev utmattade och var tvungna till att avsluta det som de höll på med för att gå och vila. Dessa “energikrascher”
ledde till att kvinnorna var tvungna att omprioritera sina liv för att kunna hantera den
förlamande tröttheten som uppstod helt plötsligt (Penner, Zimmerman, Conboy, Kaptchuk, &
Kerr 2020).
En kvinna beskriver fatigue under behandlingen som en bergodalbana och när tröttheten äntligen försvann var det dags igen för en ny kemoterapibehandling (Longpre, Polo & Baxter, 2020). Tillståndet fatigue beskrevs från flera kvinnor som en förlamande känsla, som om att de hade sprungit ett maraton av att göra bara en enkel uppgift (Bennett, Goldstein,
Friedlander, Hickie, & Lloyd, 2007). Denna fysiska känsla av att kroppen inte orkar med kan ses som en jämförelse som en kvinna beskriver att vara fast i en 80 årings kropp (Levkovich et al., 2019).
En deltagare beskrev tillståndet som en “tung atmosfär” och att den verkliga känslan
förändras. Enligt en kvinna kändes det som att hennes hjärna gick i ett spår medans kroppen gick i ett annat (Penner et al., 2020). Studien av Penner och medarbetare (2020) fann att några kvinnor trodde att tillståndet skulle bli bättre och att de skulle kunna återgå till ett vanligt liv efter avlutad behandling vilket även Son och medarbetare (2020) beskriver i sin studie.
Fatigues påverkan på livskvaliteten
När tröttheten anlände kände kvinnorna sig förlamade och att det var omöjligt att utföra något, det enda som gick var att sova. Fatiguen präglades inte av antalet timmar de tidigare sovit natten innan eller huruvida kvinnorna fann motivation till att utföra en viss åtgärd (Levkovich et al., 2019). En kvinna beskrev hur hon inte kunde minnas när hon senaste gången vaknade upp och kände sig utvilad på morgonen (Bennett et al., 2007). Mardrömmar och sömnproblem förekom hos en kvinna till följt av fatiguen (Tighe, Molassiotis, Morris &
Richardson, 2011). Sömnproblem var något som Mackereth, Farrell, Bardy, Molassiotis och Finnegan-John (2015) identifierade vid fatigue.
Koncentrationssvårigheter hos deltagarna förekom i tre artiklar (Macherth et., al 2015; Tighe et al., 2011; Mosher et al., 2018). Enligt Mackereth och medarbetare (2015) påverkades koncentrationssvårigheterna som en “tjock dimma i hjärnan”. Mackereth och medarbetare (2015) fann att en kvinna upplevde demenssymtom till följd av koncentrationssvårigheter, saker glömdes, utfördes utan att tänka och saker placerades på fel ställen. Fatiguen gjorde att en kvinna tappade ord och fick ofta söka efter orden hon skulle använda (Bennett et al., 2007).
En vanlig oro som fatiguen orsakade var att det var ett symtom om att cancern kunde vara tillbaka (Mackereth et al., 2015). Oro förekom även i studien av Levkovich och medarbetare (2019) över vad tröttheten hade gjort med deras kroppar. Depression var något Tigue och medarbetare (2011) identifierade hos en deltagare och en önskan om att saker kunde vara som vanligt. Efter cancerbehandlingen sågs cancerrelaterad trötthet som ett ärr och var något som påminde kvinnorna om cancerdiagnosen. En deltagare beskriver hur tröttheten påverkar hennes tillvaro och att roliga aktiviteter inte längre upplevs lika roliga som tidigare (Son et al., 2020).
Det framkom att fatigue begränsade livet, gjorde det svårare att uppnå plikter, förväntningar och önskningar (Medeiros et al., 2019). En kvinna från Son och medarbetare (2020) tar upp att begränsningen av livet har lett till en mental påverkan och vilket har bidragit till att stress och ilska lätt kan uppstå utan någon specifik anledning. Samma kvinna beskriver att synen på sig själv förändrades, det hade en negativ inverkan att beskriva sig själv som en trött person.
Nedsatt självkänsla i samband med fatigue var någonting som Medeiros och medarbetare (2019) och Tigu och medarbetare (2011) även identifierade. För en kvinna som Medeiros och medarbetare (2019) identifierade var att efter behandlingen började de se livet från andra vinklar och att prioritera vardagen. Trötthet kunde ses hos flera kvinnor som något de accepterande och ett tecken på att cancern höll på att bekämpas (Son et al., 2020). En
deltagare uttrycker att fatiguen har ökat hennes mognad och bidragit till mer livserfarenheter (Levkovich et al., 2019).
Kvinnans roll i familjen förändrades
Många deltagare upplevde ett bra stöd från sina män vid svåra situationer både känslomässigt och med praktiska uppgifter, vilket gav upphov till förstärkta familjeband (Levkovich et al., 2019). Andra erfarenheter som Levkovich och medarbetare (2019) Spichiger, Rieder, Müller-Fröhlich och Kesselring (2012) identifierade var att andra kvinnor istället var besvikna på sina män. Det förekom kvinnor som blev lämnade av sin partner eftersom de ansåg att hon inte var en “kvinna” längre som försörjer och tar hand om familjen till följd av sin fatigue (Penner et al., 2020). Det förekom frustration över hur ens familj eller partner inte kunde förstå hur mycket tröttheten påverkade kvinnornas vardag. Det handlade om att
närstående omkring som trodde att allt skulle bli som vanligt efter att behandlingen är avslutad (Mackereth et al., 2015; Oktay, Bellin Scarvalone, Appling, Helzlsouer, 2011;
Bellin, Oktay, Scarvalone, Appling & Helzlsouer, 2015 ). Bellin och medarbetare (2015) närstående anser att eftersom att tillståndet inte hade en medicinsk behandling var det inget verkligt tillstånd.
Studierna Son och medarbetare (2020) Oktay och medarbetare (2011) identifierade att hushållsarbeten samt föräldraskapet påverkas negativt av fatiguen. Oktay och medarbetare (2011) beskriver att detta har orsakat ilska och skuld hos en kvinna i familjerollen.
Svårigheter uppstod att ta hand om sina barn, som gav upphov till känslor om att vara en
sämre förälder (Son et al., 2020). Återkommande i studien av Oktay och medarbetare (2011) var att kvinnorna försökte skydda sina barn och prioriterade deras välmående framför sitt egna. Studien av Longpre och medarbetare (2020) fann ett motsatt resultat nämligen att en kvinnlig deltagare lärt sig att prioritera sitt egna behov framför sin familjs.
En kvinna gick ner i arbetstid för att orka ta hand om sina barn för att hon ansåg det vara nödvändigt för att få ihop vardagen. På grund av att vissa kvinnor var tvungen att gå ner i arbetstid ledde det till ekonomiska svårigheter, vilket skapade ännu mer stress hos kvinnorna att kunna hantera sin trötthet (Penner et al., 2020). En deltagare upplevde ett bra stöd ifrån omvärlden då hon fick tillbaka den hjälp som hon tidigare har hjälpt andra med. Stödet av vänner och familj uppfattades som något jobbigt av två deltagare. Eftersom att de ville klara sig på egen hand, hade en stark integritet och ville undvika att var beroende av andra
(Levkovich et al., 2019).
Sexuella relationer
Gemensamt fann studierna av Oktay och medarbetare (2011), Mackereth och medarbetare (2015) och Son och medarbetare (2020) att fatiguen hade en negativ effekt på kvinnornas sexualitet. Kvinnorna beskrev samstämmigt att lusten var nedsatt samt att fatiguen påverkade orken till intimitet. Fatiguen hade en tidig påverkan på sexlivet hos en deltagare som tyckte att det var jobbigt att ta upp och prata om ämnet med sin partner, de kändes viktigare för henne att prioritera sitt välmående (Son et al., 2020).
Information och bemötande inom hälso- och sjukvården
I studien av Spichiger och medarbetare (2012) framkom det att deltagarna från denna studie var nöjda med informationen om fatiguen och dess symtom som de fått av vårdpersonalen.
Medans i studierna gjorda av Mackereth och medarbetare (2015), Son och medarbetare (2020), Longpre och medarbetare (2020) och Penner och medarbetare (2020) visade att kvinnorna upplevde att det saknades kunskap hos vårdpersonal samt mötts av otillräcklig information. Faktum var att vissa deltagare i Penner och medarbetare (2020) studie hade aldrig hört talas om cancerrelaterad fatigue innan dem medverkade i studien. Det tolkade de som en personlig reaktion efter cancerbehandlingen istället för en normal biverkan (Penner et al., 2020). Studien av Son och medarbetare (2020) inkluderar en kvinna som beskriver
bristfällande information gällande egenvårdsråd och vad hon själv kan göra för att lindra sin fatigue
I Mackereth och medarbetare (2015) upplevde vissa kvinnor att symtomet fatigue inte togs på allvar inom vården vilket även studien av Son och medarbetare (2020) förtydligade genom att vårdpersonal ansåg fatigue som ett obetydligt och naturligt tillstånd efter behandling. I
studien av Penner och medarbetare (2020) framkom det att kvinnor inte valde att ta upp tillståndet med sin läkare eftersom att det hade börjat förlika sig med tillståndet samt att de kände att de var de själva som överdrev. Kvinnor fick olämpliga råd som att gå hem och vila och ta ett glas vin (Mackereth et al, 2015).
Förändrad aktivitet och arbetsförmåga
Enligt Mackereth och medarbetare (2015) berättade en kvinna att hon varit tvungen att ta ut pension i förtid därför att hon inte fick förståelse från sina arbetskollegor, En tredje deltagare var tvungen att gå ner till 25 timmars arbetsvecka eftersom hon annars inte längre hade samma kapacitet att ta hand om sina barn. En studie som utfördes av Son och medarbetare (2020) beskrev kvinnorna då att vardagliga aktiviteter som tidigare hade varit självklara och enkla att utföra nu kändes omöjliga och svåra att hantera. Det fysiska tillståndet, deras
mående, på morgonen beskrivs av många deltagare vara det som avgjorde deras prioriteringar på vilka aktiviteter, hushållssysslor som skulle genomföras och vilka andra uppgifter som kunde skjutas upp, vilket även studien av Longpre och medarbetare (2020) identifierade.
Kvinnorna upplevde även att sociala aktiviteter inte längre var energigivande eller uppiggande utan snarare något som mera tröttar ut dem (Son et al., 2020).
Strategier för att underlätta och hantera fatigue
Förståelse och kunskap har beskrivits som en strategi att hantera fatigue hos en deltagare och att tillståndet inte går att påskynda (Levkovich et al., 2019). En kvinna som tidigare haft ett intensivt liv har nu behövt ställa om och förändra sitt liv. Kvinnan upplevde att förändringen har fungerat väl eftersom att hon innan sjukdomen identifierade behovet av att förändra sitt liv (Medeiros et al., 2019). Deltagarna från studien av Levkovich och medarbetare (2019) beskriver att fatiguen har bidragit till en ökad mognad och livserfarenheter vilket har underlättat hanterandet av fatigue hos deltagarna.
Att ta en paus kunde kännas positivt och var ett sätt att lyssna och förstå sin kropp, genom att anpassa mängden aktivitet efter mängden energi (Son et al., 2020). En kvinna beskriver att det var viktigt att försöka tänka positivt och behålla hoppet om att tillståndet kommer att förbättras (Levkovich et al., 2019). Det underlättade också att tänka att fatiguen handlade om att bekämpa cancern och att behandlingen hjälpte dem att bli friska igen (Spichiger et al., 2012). En deltagare uttrycker att det var svårare att anpassa sig. Hon försöker istället att ta en dag i taget (Medeiros et al., 2019). En kvinna i Longpre och medarbetare (2020) studie tar upp att hon nu har lärt sig att prioritera och väljer att utföra de aktiviteter som hon anser vara mest nödvändiga.
Insikt har varit en stor behjälpt att hantera fatigue och kvinnorna beskriver även praktiska strategier för att underlätta fatiguen. Studien av Mackereth och medarbetare (2015) använder dagbok som ett verktyg för att uttrycka sina känslor. Andra strategier för att motverka fatigue var att äta hälsosamt, träna och jobba med stresshantering. En deltagare tog avstånd från media som rapporterar om cancer för att inte bli påmind (Mackereth et al., 2015). Vissa deltagare i studien av Penner och medarbetare (2020) hjälpte det att ha en spirituell syn på tröttheten och hedra sin fatigue genom bön eller liknande, för att behålla hoppet.
DISKUSSION
Syftet med studien var att undersöka upplevelser av fatigue hos kvinnor som drabbats av bröstcancer. Resultatet omfattade sju teman vilket redogör för att tillståndet fatigue har en stor inverkan på vardagen hos kvinnor med bröstcancer.
Resultatdiskussion
Teman som inkluderas i resultatet är känslan av att leva med tillståndet fatigue, fatigues påverkan på livskvaliteten, kvinnans roll i familjen förändrades, sexuella relationer, information och bemötande inom hälso- och sjukvården, förändrad aktivitet och
arbetsförmåga samt strategier för att underlätta och hantera fatigue. Delar av resultatet som kommer att diskuteras är fatigues påverkan på kvinnornas livskvalite, kvinnors roll
förändrades, bristande information, sjuksköterskans roll, klinisk implikationer och vidare forskning inom området. Dessa teman inkluderades för de var det mest väsentliga i alla artiklar samt att delar av innehållet i resultatet kunde sättas ihop och diskuteras tillsammans.
Fatigues påverkan på kvinnornas livskvalite
Gemensamt kvarstår besväret fatigue efter behandling i samtliga inkluderade studier i litteraturöversikten. Tillståndet besvärade kvinnorna starkt och fatigue beskrivs på olika sätt utifrån egna erfarenheter. Från studien av Levkovich och medarbetare (2019) beskriver en kvinna det som att vara “fast i en 80 årig kropp” och av en kvinna från studien Bennett och medarbetare (2007) som en “tung atmosfär”. Detta tyder på att tillståndet fatigue är otroligt påfrestande och någonting som hälso- och sjukvården behöver uppmärksamma och stödja.
Fatigue hade en negativ inverkan på livskvaliteten där bland annat psykiska symptom, koncentrationssvårigheter sömnproblem uppstod till följd av fatigue. Sömnproblem är ett omvårdnadsproblem enligt VIPS, vilket sjuksköterskan har ett huvudansvar inom.
Sjuksköterskan kan ordinera omvårdnadsåtgärder efter en omvårdnadsbedömning enligt omvårdnadsprocessen (Ehnfors, 2013). Fatigue hade en negativ effekt på sexualiteten och den fysiska relationen med sin partner. Med tanke på att fatigue har en så stor inverkan på livskvaliteten så behöver förebyggande åtgärder sättas in i god tid. Det finns i dagsläget ingen framgångsrik behandling mot fatigue vilket gör det är av extra stor vikt att sätta in
förebyggande åtgärder i god tid, för att minska lidandet. Sjuksköterskans roll är att bidra med vård som förebygger ohälsa och lidande genom att främja hälsa och välbefinnande (Svensk Sjuksköterskeförening, 2016).
Kvinnornas roller förändrades
Det framkommer i flera studier att kvinnorna upplever en bristande energi och svårigheter att ta hand om sina barn på grund av fatiguen (Mackereth et al., 2015; Son et al., 2020; Penner et al., 2020). Studierna Levkovich och medarbetare (2019) och Spichiger och medarbetare (2012) visar att kvinnorna kände en besvikelse på männen för de inte förstod hur fatiguen påverkade deras kapacitet till att ta hand om hemmet och familjen. Det är av stor vikt att inkludera familjen inom hälso- och sjukvården och som sjuksköterska förstå hur familjen kan påverkas för att optimalt kunna stödja dessa kvinnor. Information till partnern av hälso- och sjukvårdspersonal skulle kunna eliminera risken för missförstånd samt tvivel om tillståndet.
Kvinnornas roll på arbetet förändrades negativt av fatiguen, till exempel behövde en kvinna gå ner i arbetstid för att orka ta hand om sina barn, en annan kvinna från var tvungen att ta ut sin pension i förtid (Mackereth et al., 2015). I Sverige så har arbetsgivarna en skyldighet att se till att deras anställda får rehabilitering och kan återgå till sitt arbete (SFS 1977:1160).
Detta är något som saknas i flera andra länder och kan vara orsaken till att kvinnorna behövde
gå ner i tid och inte fick korrekt rehabilitering. Det bör finnas en rehabiliteringsplan vid fatigue för återgång till arbetetet och ett välskrivet läkarintyg till arbetsgivaren som förklarar vad kvinnan lider av för symtom.
Bristande information
I fyra studier beskriver kvinnor att de inte fick tillräcklig med information om vad fatigue är och hur det yttrar sig (Mackereth et al., 2015, Son et al., 2020; Longpre et al., 2020; Penner et al., 2020). Kvinnorna upplevde i ovan nämnda studier att sjukvården hade bristande kunskap (Mackereth et al., 2015; Son et al., 2020, Penner et al., 2020).Tillståndet fatigue beskrivs ingående, vilket talar för att fatigue är ett väldigt besvärande symtom för alla de drabbade kvinnorna.I en del av patientlagen står det att information om råd och egenvård ska ges ut för att förebygga skada (SFS, 2014:821). Vilket betyder att hälso- och sjukvårdspersonal har en skyldighet att rådgiva dessa kvinnor om fatigue. Det gällande information om tillståndet, vård och behandling, egenvårdsråd och strategier, vart de kan vända sig för stöd samt vad vården kan erbjuda för hjälp vid fatigue.
Strategier för att underlätta och hantera fatigue
Det framkom att kvinnorna hade olika sätt att för att underlätta och hantera sin fatigue (Son et al., 2020; Levkovich et al., 2019; Spichiger et al., 2012; Medeiros et al., 2019; Machareth et al., 2015). En strategi som kvinnorna från studien Spichiger och medarbetare (2012) beskrev var att tänka på att fatiguen handlade om att bekämpa cancern och var en biverkan av
behandlingen som skulle hjälpa dem att bli friska igen. Orems teori styrks utav att hälso- och sjukvårdspersonal har en skyldighet att instruera om egenvård som en möjlig
behandlingsåtgärd. Utförandet ut av egenvård bygger på tydlig information för att utjämna patientens brist på egenvårdsförmågor. Hade vårdpersonalen haft en bredare fokusering på Orems teori så hade det potentiellt kunnat förbättra livskvalitén och reducera de negativa sidoeffekterna som fatigue medför (Kristoffersen, 2006).
Författarnas analys av resultatet
I resultatet framkommer de likheter och skillnader mellan studierna gällande erfarenheter.
Gemensamt i resultatet så orsakade fatigue ett lidande, kvinnorna befann sig i en utsatt situation, påverkade kvinnornas vardag i en stor utsträckning, försämrad livskvalité, ett tillstånd som påverkar på många sätt och utan framgångsrik behandling. Skillnader i
resultatet innefattar att vissa kvinnor tyckte att informationen var bra, vissa män var ett bra stöd i relationen vilket kvinnorna inte fann gemensamt. Vidare så kände en del kvinnor att de utvecklas av att leva med tillståndet fatigue.
Sjuksköterskans ansvar
Enligt patientlagen ska hälso- och sjukvården bygga på individanpassa information vid tillvägagångssätt för metoder, prognos och behandling. Information om råd och egenvård ska ges ut för att förebygga skada (SFS, 2014:821). Vilket betyder att hälso- och
sjukvårdspersonal har en skyldighet att instruera dessa kvinnor om fatigue. Det gällande information om tillståndet, vård och behandling, egenvårdsråd och strategier, var de kan vända sig för stöd samt vad vården kan erbjuda för hjälp vid fatigue. Åtgärder och egenvård som sätts in ska bygga på evidensbaserad vård nämligen senaste beprövade erfarenhet, vilket främjar patientens hälsa och vårdens kvalite (Wallen et al., 2010).Eftersom att tillståndet fatigue inte har en framgångsrik medicinsk behandling blir det av stor vikt att sjuksköterskans omvårdnadskunskaper tillämpas. Strategier och egenvård för att underlätta fatigue utgår från riktlinjer och guidelines vilket innefattar att upprätthålla en god sömn, fysisk aktivitet, undvik alkohol, utför energisparande aktiviteter, distraktion, föra en dagbok som hjälper en att forma en strategi, avslappningsövningar, behålla en tillräckligt näringsstatus, fokusera på mening och värdighet (Berger et al., 2015). ICN etiska koder beskriver att sjuksköterskan har ett ansvar att se till att patienter får tillräcklig och korrekt information. Det är även av vikt att sjuksköterskan arbetar professionellt, det vill säga att vara lyhörd, visa respekt och känna medkänsla. Om sjuksköterskan arbetar efter det så leder till förbättrad behandling och ökad kunskap av fatigue vilket gör det lättare för kvinnorna att förstå och få större motivation till att genomföra specifika åtgärder (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017).
Etiska aspekter
Resultatet identifierade att fatigue är ett så pass besvärande symtom, vilket innebär att det är av stor vikt att sjuksköterskor eller övrig vårdpersonal lyfter detta ämne. Eftersom att
sjuksköterskan har ett ansvar att lyfta utsatta grupper (Svensk Sjuksköterskeförening, 2020).
Det kan också ses som en del av att göra- gott principen vilket innebär att patientens
medicinska och medmänskliga behov ska upprätthållas (SBU, n.d). En annan etisk princip är inte skada- principen som avser att risker och åtgärder som ger upphov till skada ska
undvikas. Tillståndet fatigue gav upphov till andra plågsamma besvär som sömnproblem,
depression, koncentrationssvårigheter och nedsatt aktivitetsförmåga vilket kan ses som en ytterligare anledning till att tillståndet behöver uppmärksammas. Eftersom att denna litteraturstudie identifierar att dessa kvinnor inte fått tillräckligt stöd som de hade behövt.
Klinisk relevans
Det framkom att informationsbrist var ett förekommande problem. Detta är någonting som hälso- och sjukvårdspersonal behöver förändra. Det ska finnas ett konkret arbetssätt vid omhändertagande av fatigue för en optimal behandling. Problemen kan grunda sig i informationsbrist om tillståndet fatigue vid bröstcancer vilket den här litteraturöversikten bidrar med att motverka. Hälso- och sjukvårdspersonal ska bidra med information om exempelvis vad tillståndet fatigue innebär, hur det påverkar kvinnornas vardag och vilka evidensbaserade egenvårdsåtgärder som bör tillämpas. För att på bästa sätt stödja samt främja välbefinnande hos dessa patienter behöver en tydligare beredskap inom vården finnas samt en ökad förståelse om att tillståndet fatigue är ett väldigt besvärande och plågsamt symtom. I och med att diagnosen bröstcancer tillhör den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor innebär det att sjuksköterskan kommer att möta dessa patienter inom fler olika delar i hälso- och sjukvården och behöver därmed känna till tillståndet för att bedriva en god omvårdnad (Sørensen & Almås, 2012). I resultatet framkom det att deltagarna från Levkovich och medarbetare (2019) uppger att tillståndet fatigue är det mest plågsamma symtomet vid bröstcancer och rent praktiskt bidrar denna litteraturöversikt till en omfattande kunskap om upplevelser om tillståndet fatigue vid bröstcancer.
Vidare forskning inom detta område
Vid genomförandet av arbetet framkom att det i nuläget finns få litteraturöversikter som berör fatigue och bröstcancer. Det innebär att resultatet samt informationen från denna
litteraturöversikt är aktuellt och av hög klinisk relevans för individen, samhället och hälso- och sjukvårdspersonal. Det behövs mer kvalitativ forskning inom området fatigue och bröstcancer hos kvinnor för att uppnå datamättnad för att vidare kunna implementera den kvalitativa kunskapen inom hälso- och sjukvården. Deltagarna i litteraturöversikten var enbart kvinnor vilket gör just denna del blir särskilt utmärkande i just denna del av resultatet.
Resultatet om upplevelser av fatigue vid andra tillstånd samt med manliga patienter hade
kunnat se annorlunda ut, vilket bör studeras vidare för att eventuellt uppmärksamma skillnaden mellan grupper.
Metoddiskussion
En litteraturöversikt används som metod som besvarade syftet att beskriva upplevelser av fatigue bland kvinnor som drabbats av bröstcancer. Syftet utgår ifrån en beskrivande design och därav har en kvalitativ studiedesign används för att beskriva enskilda subjektiva
upplevelser. Forsberg och Wengström (2016) beskriver att syftet med kvalitativa metoder är att förstå och förklara fenomen, upplevelser och erfarenheter. Sökstradein redovisas i tabell 1 och utgår från tre databaser som ansågs vara lämpligt för litteraturöversikten syfte. En
noggrann redovisning av sökstrategier ökar kvaliteten i arbetet (Polit & Beck, 2017). Flera databaser har använts vilket ökar trovärdigheten i arbetet till följd av att en bredare
genomgång ut av artiklar genomförs från flera databaser (Polit & Beck, 2017). Valet av sökord utgick från MeSH termer och identifierades och specialiserades genom att kombinera relevanta ämnesord som skulle kunna utge träffar på artiklar utefter valt syfte. Rimliga sökningar dök upp efter kombinations försök och samma artiklar dök ofta upp under datasökningarna. Flera kombinationer av sökord behövde genomföras för att smalna av sökningarna. I tabellen 1 redovisas de filter som har används under sökningarna. Valet av de 5 senaste åren har används för att smalna av sökningarna medans de 10 senaste åren har används för att utöka antalet träffar.
Granskningsmallen som har används i arbetet är SBU “ Mall för bedömning av litteratursökningar i systematiska översikter” för att avgöra kvaliteten i artiklarna.
Litteraturöversikten inkluderar artiklar ut av hög till medelhög kvalite, eftersom att validiteten i arbetet präglas ut av artiklarnas kvalite och innehåll. Författarna genomgick analysarbetet tillsammans för att sedan diskutera och bedöma innehållet, vilket minskar risken för feltolkning av materialet (Polit & Beck, 2017). Artiklarna lästes helt igenom för att därefter diskuteras om det förekom några oklarheter eller brister. De säkerställdes att
inklusionskriterierna var uppfyllda och att inga exklusionskriterier fanns med, att syftet var besvarade och att artiklarna var peer- review. Trovärdigheten i arbetet höjs om artiklarna har genomgått en peer- review (Polit & Beck, 2017). Artiklarna ansågs vara tillräckliga utifrån syftet och behövde inkludera upplevelser av tillståndet fatigue. En studie inkluderades som beskrev familjens situation vilket ansågs vara av vikt att inkludera eftersom att det påverkar kvinnan och utgick från kvinnans egna upplevelser och inte familjens.
En viktig del var att alla det inluderade artiklar ska vara etikgodkända, deras medverkan ska ha byggt på eget intresse, att hänsyn tagits till integritet och autonomi, vilket lagen om etikprövning av forskning som avser människor reglerar. Alla artiklar hade en likvärdig process och ställningstagande vid de etiska principerna och kontakt av etiskt kommitte.
En svaghet i arbetet var att det fanns ett begränsat antal artiklar inom området vilket hindrar möjligheten att inkludera fler studier, vilket kan påverka resultatets omfång av erfarenheter vid fatigue. Författarna hade inte någon större erfarenhet av att söka efter artiklar och det kan vara en möjlig anledning till att datamättnad inte uppnås. Det i sin tur kan komma att påverka överförbarheten i arbetet gällande erfarenheter vid fatigue. Delar av studierna översattes från engelska till svenska vilket ledde till att vissa delar ur artiklarna kunde vara svårtolkade och vilket försvårar förståelsen för den korrekta innebörden. Båda författarna förstår engelska och en översättning gjordet för att enklare förstå vissa delar. En annan svaghet i arbetet var att författarna ej har skrivit en litteraturöversikt tidigare vilket gjorde arbetet mer tidskrävande och något försvårande.
Förförståelsen i arbetet präglades inte av författarnas tidigare erfarenheter eftersom att tillståndet inte var känt sedan innan, mer än att det var ett besvärande symtom som ansågs intressant att ta reda på mer kunskap om. Författarna anser att arbetet är trovärdigt eftersom att artiklarna har besvarat syftet i arbetet. Arbetes överförbarhet till andra personer med fatigue är begränsat eftersom att den studerade gruppen inkluderar endast kvinnor med bröstcancer.
Inklusionskriterier valdes efter syftet för ett passande innehåll och som säkerställer att litteraturöversikten kunde genomföras av trovärdighet. Exklusionskriterier tillhörde det som inte skulle studeras, därav så valdes inklusions- samt exklusionskriterierna noggrant utefter syftet. De flesta artiklarna var från de fem senaste åren, endast två artikel var från gränsen på 10 år. Dessa artiklar valdes med eftersom det är en viktig ursprungsartiklar och inkluderade värdefull information som ett antal andra artiklar hade refererat till. Det uppmärksammades ingen skillnad efter vilket år studierna var genomförda eftersom upplevelserna av fatigue inte utmärkte sig beroende på om artiklarna var publicerade för 5 eller 10 år sedan. Artiklarnas ursprung utmärktes inte i resultatet och var ingenting som präglade urvalet ut av artiklarna
två av artiklarna (se tabell 2) så har intervjuer som baseras på innehållsanalys genomförts, vilket kan ha påverkat innehållet. Endast större centrala delar av upplevelser vid fatigue inkluderades och är någonting för oss som författare inte kan säkerhetsställas, om vad som uteslöts och inkluderades från dessa studier.
Klinisk implikation
Litteraturstudien som har genomförts beskriver bland annat hur och vad kvinnorna med fatigue behöver för kunna hantera tröttheten. Genom att lyssna på kvinnorna som upplever fatigue kan vården sammanställa vad patienterna anser sig behöva och därefter utforma en handlingsplan för hantering av biverkan hos kvinnor med bröstcancer. Det behövs mer forskning för undersöka påverkan av fatigue och även mer kvantitativ forskning för kunna ta reda på hur utbrett problemet egentligen är. Det är även av vikt att forska om vilka strategier kvinnorna har för hantera fatiguen för undersöka om det finns något som kan underlätta symtomen.
SLUTSATS
Litteraturöversikten avser upplevelser hos kvinnor med fatigue vid bröstcancer. I
huvudresultatet konstateras det att fatigue är ett plågsamt tillstånd och som orsakar ett stort lidande. Vardagen påverkas negativt vid fatigue och livskvaliteten. Informationsbrist har förelegat inom hälso- och sjukvården gällande fatigue. I och med att fatigue är ett väldigt besvärande symtom, bör det tas på ett stort allvar att brister har förekommit. Denna
litteraturöversikt är lämpad till all vårdpersonal eftersom att diagnosen bröstcancer tillhör den vanligaste cancerdiagnosen. Sjuksköterskan ansvar över att bedriva omvårdnad. I dagsläget finns det inte någon framgångsrik medicinsk behandling mot fatigue vilket gör tillståndet aktuellt för omvårdnad. Området fatigue behöver belysas i en högre utsträckning och med hjälp av denna litteraturöversikt sprids det mer kunskap om tillståndet fatigue och
upplevelser om hur det är att leva med tillståndet vid bröstcancer.
Tabell 2 Sammanfattning av inkluderade studier i resultatet
Författareår, land Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalitet Mackereth, P.,
Farrell, C., Bardy, J., Molassiotis, A.,
& Finnegan-John, J.
(2015).
England
Legitimisin g fatigue after breast-canc er treatment
Undersöka erfaren- heter av kvinnor som lever med trötthet efter kemoterapi för bröst- cancer
Sex
fokusgrupper.
två personer till en-till en intervju samt att fyra personer gav skriftliga svar frågorna.
Kvalitativ studie
40 Fem kategorier;
identifie- rades: fatigue på relationer, socialt liv, sexualitet, hemliv och återgång till arbete
Hög
Levkovich, I., Cohen, M., &
Karkabi, K. (2019).
Israel
The Experience of Fatigue in Breast Cancer Patients 1-12 Month Post-Chem otherapy: A Qualitative Study
Påverkan av fatigue under och efter behandling av
bröstcancer och dess inverkan på
familjeförh ållanden och
livskvalitet hos äldre samt yngre patienter
Semi-struktur erade
intervjuer.
Analys:
Konventionell innehållsanaly s.
Kvalitativ studie
3 Fyra kategorier;
identifierades:
Fatigue och dess inverkan, hanterande, familjens roll
& socialt stöd
Hög
Medeiros, M. B. de, Silva, R. M. C. R.
A., Pereira, E. R., Melo, S. H. da S., Joaquim, F. L., Santos, B. M. dos, Goés, T. R. P., (2019).
Brasilien
Perception of women with breast cancer undergoing chemothera py: a comprehens ive analysis
Att utforska uppfattning en hos kvinnor med bröstcancer om
erfarenheter av
kemoterapi
Fenomenologi sk intervju
Kvalitativ studie
20 Tre kategorier;
identifierades alopeci, andlighet och fatigue
Medelhö g
Penner, C., Zimmerman, C.,
"Honorable Toward
Syftet är att bättre förstå
Semistrukture rade intervjuer
13 Tre
kategorier; identifierades Hög
Conboy, L., Kaptchuk, T., &
Kerr, C. (2020).
Italien
Your Whole Self":
Experience s of the Body in Fatigued Breast Cancer Survivors
samspelet mellan fatigue och de
kroppsliga symtomen och det multidimens ionella erfarenheter
Kvalitativ studie
Fatigue sociala, kroppsliga och
känslomässiga problem
Son, H.-M., Park, E.
Y., & Kim, E.-J.
(2020) Korea
Cancer-rela ted Fatigue of Breast Cancer Survivors:
Qualitative Research:
EBSCOhos t
Förstå erfarenhet av
cancerrelate rad fatigue hos
överlevande av
bröstcancer
Djupintervjuer och
temaanalys.
Kvalitativ studie
14 Fyra kategorier;
identifierades restsymtom av cancerbekempningen, uppfattningar om jaget, begränsningar i ADL &
kroppens signaler för vård
Hög
Spichiger, E., Rieder, E.,
Müller-Fröhlich, C.,
& Kesselring, A.
(2012).
Australien
Fatigue in patients undergoing chemothera py, their self-care and the role of health professiona ls: A qualitative study
Symtom upplevelser av fatigue under kemoterapi behandling.
Individuella intervjuer
Kvalitativ studie
19 Två Kategorier;
symtom på fatigue under behandling och
underlättande aktiviteter
Hög
Mosher, C. E., Daily, S., Tometich, D., Matthias, M. S., Outcalt, S. D., Hirsh, A., Johns, S.
A., Rand, K., Schneider, B., Mina, L., Storniolo, A. M., Newton, E., &
Miller, K. (2018) USA
Factors underlying metastatic breast cancer patients' perceptions of symptom importance:
a
qualitative analysis
Upplevelser hur fatigue påverkar det dagliga livet, aktiviter, koncentratio n &
påverkan på förhållande n.
Semistrukture rade
intervjuer.
Kvalitativ studie
25 Fem kategorier;
identifierades bland annat; fatigues påverkan på dagliga aktiviteter, koncentrationssvårighete r & påverkan på
förhållanden
Hög
Bennett, B., Goldstein, D., Friedlander, M., Hickie, I., & Lloyd, A. (2007)
Australien
The Experience of
Cancer-Rel ated Fatigue and Chronic Fatigue Syndrome:
A
Qualitative and
Comparativ e Study
Beskriva cancerrelate rad (CRF) trötthet hos kvinnor som behandlas för
bröstcancer samt att jämföra tillståndet med kroniskt trötthetssyn drom (CFS) hos kvinnor
Fokusgrupper Kvalitativ studie
28 Tre kategorier med likvärdigt resultat identifierades; symtom vid fatigue,
humörstörningar och neurokognitiva svårigheter.
Hög
Oktay, J. S., Bellin, M. H., Scarvalone, S., Appling, S., &
Helzlsouer, K. J.
(2011) USA
Managing the impact of
posttreatme nt fatigue on the family:
breast cancer survivors share their experiences
Hur kvinnor med fatigue hanterar det i sitt möte med
familjen och i det dagliga livet.
Gruppintervju er
Individuella intervjuer Kvalitativ studie
35 Två kategorier
identifierades fatigues påverkan på familjelivet & förstå hur de hanterar detta
Hög
Longpre’, S. M., Polo, K. M., &
Baxter, M. F.
(2020).
USA
A Personal Perspective on Daily Occupation s to
Counteract Cancer Related Fatigue: A Case Study
Denna fallstudie syftar till att
identifiera och beskriva meningsful la fysiska yrken som används av en
canceröver levare för att öka eller upprätthåll
Halvstrukturer ad intervju
Kvalitativ studie
1 Prioritering av
meningsfulla aktiviteter, ändring av fysisk aktivitet eller dagliga rutiner & brist på remiss för omedelbara behov.
Medelhö g
a nivåer av deltagande under aktiv kemoterapi och
efterföljan de
cancerrelat erad trötthet.
Tighe, M., Molassiotis, A., Morris, J., &
Richardson, J.
(2011) England
Coping, meaning and symptom experience:
A narrative approach to the
overwhelmi ng impacts of breast cancer in the first year following diagnosis
Utforska och presentera symtom, behandling och effekter hos kvinnor med bröstcancer det första året efter diagnosen
Alla intervju utspelar sig i kvinnornas egna hem Kvalitativ studie
10 Tre kategorier
identifierades; hantering av symtom, upplevelser av relationer och återvända till arbete
Medelhö g
Bellin, M. H., Oktay, J., Scarvalone, S., Appling, S., &
Helzlsouer, K.
(2015).
USA
A
Qualitative Description of a Family Interventio n for Breast Cancer Survivors Experiencin g Fatigue
Utforska erfarenheter hos
bröstcancer överlevare med fatigue och deras närstående
Grupp
interventioner, semi-strukture rade intervjuer och noteringar från
eftersamtal kvalitativ studie
40 Fyra kategorier
identifierades: vikten av att inkludera familjen, utbildning av
familjemedlemmar om trötthet, förbättrad familjekommunikation och familjepartnerskap för att bekämpa trötthet.
Medelhö g
Författare Tilde Wallin Ylitalo och författare Elin Eurell har i lika stor omfattning bidragit till alla delar i detta examensarbete.
REFERENSLISTA
Bellin, M. H., Oktay, J., Scarvalone, S., Appling, S., & Helzlsouer, K. (2015). A Qualitative Description of a Family Intervention for Breast Cancer Survivors Experiencing Fatigue.
Journal of Psychosocial Oncology, 33(4), 395–413.
https://doi.org/10.1080/07347332.2015.1046010
Berger, A. M., Mooney, K., Alvarez-Perez, A., Breitbart, W. S., Carpenter, K. M., Cella, D., Cleeland, C., Dotan, E., Eisenberger, M. A., Escalante, C. P., Jacobsen, P. B., Jankowski, C., LeBlanc, T., Ligibel, J. A., Loggers, E. T., Mandrell, B., Murphy, B. A., Palesh, O., Pirl, W.
F., … Smith, C. (2015). Cancer-Related Fatigue, Version 2.2015. Journal of the National Comprehensive Cancer Network : JNCCN, 13(8), 1012–1039.
Bennett, B., Goldstein, D., Friedlander, M., Hickie, I., & Lloyd, A. (2007). The Experience of Cancer-Related Fatigue and Chronic Fatigue Syndrome: A Qualitative and Comparative Study. Journal of Pain and Symptom Management, 34(2), 126–135.
https://doi.org/10.1016/j.jpainsymman.2006.10.014
Ehnfors, M. (2013). Nya VIPS- boken (2. uppl.) [Elektronisk resurs]. Lund: Studentlitteratur
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier. [Elektronisk resurs]. Stockholm: Natur & Kultur.
Goldstein, D., Bennett, B, K., Webber, K., Boyle, F., Souza, P., Wilcken, N, RC., Scott, E, M., Toppler, R., Murie, P., O'Malley, L., McCourt, J., Friedlander, M., Hickie, I, B.,& Lloyd, A. (2012). Cancer-related fatigue in women with breast cancer: outcomes of a 5-year
