C-UPPSATS
INDUSTRIELL DESIGN C
Luleå tekniska universitet Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Industriell design
LINDA ERIKSSON
Arbetsplatsutformning
Biobact, Luleå
Arbetsplatsutformning
Biobact, Luleå
Linda Eriksson
2005-05-13
Luleå Tekniska Universitet Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Industriell Produktionsmiljö
Förord
Denna rapport är resultatet av det examensarbete som genomförts vid Luleå Tekniska Universitet på uppdrag av Biobact AB i Luleå. Arbetet har utförts under vårterminen 2005 med syftet att förbättra arbetsmiljön och organisationen av arbetet i produktionshallen.
Examensarbetet omfattar 10 poäng och är den avslutande delen i min teknologkandidat examen med huvudämnet arbetsmiljö.
Det är ett flertal personer som hjälpt mig och möjliggjort detta arbete. Jag vill därför börja med att tacka Lennart Blixt som varit min handledare på Biobact, samt alla andra på företaget som ställt upp med information både vad det gäller teori och praktik. Dessutom vill jag tacka Bo Johansson, Lars Sundström, Bror Tingvall och Hans Wiklund på Luleå Tekniska Universitet som hjälpt mig med idéer, material och utrustning. Till sist vill jag även ge en stor eloge till min handledare på universitetet, Stig Karlsson.
När det gäller själva rapportens utformning vill jag tacka Mikael Lyckman som kommit med värdefulla synpunkter och kommentarer.
Luleå den 17 maj 2005.
Linda Eriksson
Sammanfattning
Detta examensarbete har utförts på Biobact som bedriver sin verksamhet i Luleå och är ett familjeföretag med fem anställda. Företaget startades 1993 och specialiserar sig främst på växtodlingsprodukter som riktar sig till både hobbyodlare och professionella. Dessa marknadsförs i ett flertal länder under namnen Biobact och Bycobact. Företaget har tre huvudkategorier av produkter; flytande, granulat och näringspinnar.
Målet med analysen är att ta fram lösningsförslag som syftar till att förbättra arbetsmiljön främst i den del av produktionshallen där huvuddelen av det manuella arbetet utförs.
Informationsinsamlingen till arbetet har skett med hjälp av observationer, intervjuer, praktiska försök, fotografering, litteraturstudier och benchmarking. Vid rapportskrivningen har Microsoft Word, Microsoft Excel och Microsoft Visio använts.
Den del av verksamheten som har undersökts består i huvudsak av fyra arbetsstationer;
paketering av flytande produkter, granulat och näringspinnar, samt inplastning av produkterna. Problemen består i första hand av risken för belastningsskador, men även buller, risk för akuta olyckfall och fara för exponering av hälsoskadliga ämnen bör undersökas ytterligare.
När det gäller övergripande lösningsförslag bör man till att börja med utse en arbetsledare samt städa ur lokalen och organisera efter Ernest J. McCormick’s principer för att få en fungerande arbetsmiljö. Arbetsrotation, omväxlande arbete från höger och vänster sida av kroppen, samt en kombination av sittande och stående arbete är alla bra metoder att skapa variation och därmed undvika risk för belastningsskador. Vid sittande arbete är det mycket viktigt med en bra stol, och vid långvarigt stående arbete bör man använda sig av sviktmattor samt arbetsskor anpassade för hårt underlag. För att inte äventyra hälsan bör personalen dessutom alltid använda hörselskydd vid höga ljudtrycksnivåer, samt genomgå hörsel och hälsokontroller med jämna mellanrum.
Vid paketeringen av flytande produkter bör ett tiltbord användas på stationen där maskinen förses med tomma flaskor. Dessutom måste maskinen genomgå en ordentlig service för att därefter kunna hållas i gott skick med hjälp av förebyggande underhåll. För att sänka ljudtrycknivån i lokalen bör tätningslisten runt skåpet med pneumatiska detaljer till att börja med bytas ut och alla andra springor täppas igen för att få en helt tättslutande konstruktion.
Om denna lösning inte räcker till kan en låda i ljudisolerande material dessutom byggas runt skåpet. En belastningsbromsad stol vid stationen för påfyllningen av flytande produkter och ett höj och sänkbart bord på stationen där flaskorna packas i kartonger underlättar arbetet.
Används dessutom ett pallbord när kartongerna lyfts till pall reduceras belastningarna ytterligare. För att öka effektiviteten är en kartongresningsmaskin en god investering.
Granulatet är en helt ny produkt där paketeringen bör effektiviseras med hjälp av någon typ av modern granulatfyllningsmaskin. Ett underlag bestående av lättroterande rullar gör att de fyllda kartongerna kan förflyttas i sidled utan att lyftas. Ett höj och sänkbart arbetsbord, sviktmattor och ett pallbord som används då kartongerna lyfts till pall är värdefulla hjälpmedel på denna arbetsstation. För att minska risken för att någon skadas om den ett ton tunga granulatsäcken trillar ner bör området runt säcken förses med varningsmarkeringar eller ett lågt staket.
På stationen där näringspinnarna förpackas är det inte risken för belastningsskador som är det största problemet, utan det är framförallt bristen på ytor som måste åtgärdas. Arbetsborden bör därför rensas och planeras enligt Ernest J. McCormick’s principer. Eftersom arbetet inte kräver någon större rörlighet går det bra att använda en arbetsstol. Denna arbetsstation används inte i samma utsträckning som de övriga stationerna och det är därför bra att förse borden med hjul för att emellanåt kunna ställa undan dem och på så vis skapa mer utrymme.
För att hela tiden kunna upprätthålla en bra arbetshöjd kan vagnar med självjusterande hyllplan användas som sidobord. Alternativt kan tre bord placeras i en hästskoform och på så vis skapa en arbetsplats med tillräckliga ytor för arbete och förvaring av material.
När det gäller inplastningen så är det framförallt att transportera produkterna med hjälp av pallbjörnen som personalen upplever som tungt. För att avhjälpa detta är den bästa lösningen att byta ut den manuella pallbjörnen som företaget nu använder mot en modernare eldriven modell.
Att försöka skapa en god arbetsmiljö endast med hjälp av tekniska lösningar räcker inte. För att bästa resultat ska uppnås är det också viktigt att använda sig av rätt arbetsteknik vid samtliga moment.
Abstract
This degree project has been carried out at Biobact in Luleå which is a family business with five employees. The company was launched in 1993 and specialises mostly in plant breeding products for professionals as well as for people who have cultivation as a hobby. The products are marketed in a big number of countries under the names Biobact and Bycobact. The company has three main categories of products; liquids, granulate and nutriment sticks.
The goal is to come up with recommendations that aim to improve the work environment first of all in the area where the majority of the manual work takes place. The collection of information has been carried out through observations, interviews, practical experiments, photographing, literary studies and benchmarking. Microsoft Word, Microsoft Excel and Microsoft Visio have been used to write this report.
The part of the business that has been analysed consists of mainly four stations; packing of liquid products, granulate and nutriment sticks, as well as the station where the products are coated with plastic. The problem consists of especially the danger of ergonomic injuries, but high noise levels, risk of severe accidents and danger of exposure to health hazardous substances are also subjects that need further investigation.
When it comes to overall solutions the company first of all needs to designate a foreman as well as tidy up the production hall and organise after Ernest J. McCormick’s principles of rational workplace design. Work rotation, alternated work from both the right and left side of the body, as well as a combination of sitting and standing while working are all excellent methods to create variation and therefore avoid the risk of ergonomic injuries. When working while sitting it is very important to have a comfortable chair and when working in a standing position for a long period of time you should use a springy carpet as well as shoes suited for hard floors. In order not to jeopardise the health the staff they should always use noise protection as well as go through regular hearing- and health controls.
At the station where the liquid products are packed a tilt table should be used on the part where the machine is provided with empty bottles. Repairs need to be carried out on the machine so the staff subsequently can keep it in a good condition with preventive maintenance. To lower the noise level in the production hall the sealing jointing around the locker containing pneumatic details needs to be replaced and all other slits should be clogged to create a tight construction. If these measures are not enough a box made of soundproofing material can be built around the locker. A weight-braked chair at the place where the liquid products are drawn off into bottles and an adjustable working-table will make the work easier.
If in addition to that a scissors lift is used when the cardboard boxes are lifted to the loading pallet the stress on the body is reduced even more. To enhance the efficiency a folding machine for cardboard boxes is a good investment.
Granulate is a completely new product where the packing of the products needs to become more effective. This can be done by using some type of modern filling machine. A table consisting of rollers that are easy to rotate makes the already filled cardboard boxes easy to move collaterally without lifting. An adjustable table, a springy carpet and a scissors lift that is used when the cardboard boxes are lifted to the loading pallet are all valuable facilities at
this station. To reduce the risk of somebody getting hurt if the sack with granulate would fall down, the area around the sack should be provided with warning marks or a small fence.
On the station where the nutriment sticks are packed it is not the risk of ergonomic injuries that needs to be fixed. The biggest problems are instead the lack of storage space and surfaces to work on. The working-tables should for that reason be tidied up and organised after Ernest J. McCormick’s principles. The worker does not need to be able to move much so a chair is therefore usable on this workplace. The station is not used to the same extent as the other stations and it is therefore a good idea to provide the tables with wheels so that they occasionally can be put aside to create more space. To keep a good working height at all time self levelling carts can be used as side tables. As an alternative three tables can be places in a horseshoe shape and in that way create a working place with enough surfaces for storage and work.
When it comes to the workplace where the products are coated with plastic it is mostly the transport of the products that the staff finds heavy. The best way of rectifying this problem is to replace the existing pallet truck with a modern truck that is driven by electricity.
To create a good work environment only with the use of technical solutions is not enough. To achieve the best result it is also important to use the right method of working.
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1
1.1BAKGRUND... 1
1.2SYFTE OCH MÅL... 1
1.3AVGRÄNSNINGAR... 1
2 METOD ... 2
2.1GENOMFÖRANDE... 2
2.1.1 Observationer ... 2
2.1.4 Intervjuer ... 2
2.1.2 Praktiska försök... 2
2.1.3 Fotografering ... 2
2.1.6 Litteraturstudier ... 2
2.1.7 Benchmarking... 3
2.1.8 Rapportskrivning ... 3
2.2ANALYSMETODER... 3
2.2.1 HA – Hierarkisk arbetsanalys ... 3
2.2.2 ASA – Arbetssäkerhetsanalys ... 3
2.2.3 RULA – Rapid Upper Limb Assessment ... 4
2.3MÄTMETODER... 4
2.3.1 Buller ... 4
2.3.2 Damm ... 5
3 TEORI... 6
3.1ANTROPOMETRI... 6
3.2BELASTNINGSERGONOMI... 6
3.3ARBETSPLATSUTFORMNING... 7
3.3.1 Arbetsplatsens ergonomi ... 7
3.3.2 Arbetsplatsens organisation ... 10
3.4BULLER... 10
3.5KEMISKA HÄLSORISKER... 12
4 NULÄGESBESKRIVNING ... 15
4.1FÖRETAGSFAKTA... 15
4.2PRODUKTER... 16
4.3LOKALENS UTFORMNING... 17
4.4ARBETSBESKRIVNING... 18
4.4.1 Paketering av flytande produkter ... 18
4.4.2 Paketering av granulat ... 19
4.4.3 Paketering av näringspinnar ... 20
4.4.4Inplastning av pall... 21
4.5ARBETSORGANISATION... 21
4.6BULLER... 22
4.7KEMISKA HÄLSORISKER... 23
5 ANALYS ... 24
5.1HA–HIERARKISK ARBETSANALYS... 24
5.2ASA–ARBETSSÄKERHETSANALYS... 24
5.3RULA–RAPID UPPER LIMB ASSESSMENT... 24
5.4BULLER... 26
5.5DAMM... 27
6 KRAVSPECIFIKATION ... 28
6.1ÖVERGRIPANDE KRAVSPECIFIKATION... 28
6.2DETALJERAD KRAVSPECIFIKATION... 28
6.2.1 Paketering av flytande produkter ... 28
6.2.2 Paketering av granulat ... 29
6.2.3 Paketering av näringspinnar ... 29
6.2.4 Inplastning... 29
7 ÅTGÄRDSFÖRSLAG... 30
7.1ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSFÖRSLAG... 30
7.1.1 Organisation av arbetet... 30
7.1.2 Utformning av arbetsplatserna... 31
7.1.3 Övriga belastningsreducerande åtgärder... 31
7.1.4 Buller ... 32
7.1.5 Kemiska hälsorisker ... 33
7.2DETALJERADE ÅTGÄRDSFÖRSLAG... 33
7.2.1 Paketering av flytande produkter ... 33
7.2.2 Paketering av granulat ... 36
7.2.3 Paketering av näringspinnar ... 38
7.2.4 Inplastning av pall ... 39
7.2.5 Lokal utformning ... 40
8 DISKUSSION ... 43
9 REFERENSER... 45
9.1TRYCKTA REFERENSER... 45
9.2INTERNET REFERENSER... 45
9.3MUNTLIGA REFERENSER... 46
9.4ÖVRIGA KÄLLOR... 46 BILAGOR
Bilaga 1: Enkät
Bilaga 2: Antropometriska mått
Bilaga 3: Essve - Varuinformationsblad Bilaga 4: APET - Material safety data sheet Bilaga 5: HA - Paketering av flytande produkter Bilaga 6: HA - Paketering av granulat
Bilaga 7: HA - Paketering av näringspinnar Bilaga 8: HA - Inplastning av pall
Bilaga 9: ASA - Paketering av flytande produkter Bilaga 10: ASA - Paketering av granulat
Bilaga 11: ASA - Paketering av näringspinnar Bilaga 12: ASA - Inplastning av pall
Bilaga 13: RULA Worksheet
Bilaga 14: RULA - Delmomentens poängfördelning
Inledning
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Biobact bedriver sin verksamhet på Bergnäsets industriområde i Luleå. Affärsidén är att utveckla, producera, marknadsföra och sälja effektiva miljövänliga växtodlingsprodukter för hobbyodlare och professionella. Företaget har framförallt specialiserat sig på miljövänlig och KRAV-märkt växtnäring och jordförbättringsmedel, men har även en del andra produkter i sortimentet. Dessa produkter kan delas in i tre huvudkategorier; flytande, granulat och näringspinnar.
Biobact behöver hjälp att se över sin produktion, både vad det gäller arbetsmiljön och sättet på vilket arbetet i produktionshallen är organiserat. Problemen består framförallt av tunga lyft, dåligt planerade arbetsstationer och bristfällig lokalutformning. De har kört fast i gamla spår och behöver därför någon som kan se på situationen med nya ögon, samt har större kunskaper inom området arbetsmiljö.
1.2 Syfte och mål
Examensarbetet syftar till att förbättra arbetsmiljön och organisationen i produktionshallen.
Faktorer som till exempel ergonomi, akustik, kemiska hälsorisker, samt arbetsplats och lokalutformning kommer att beaktas. I och med att Biobact är ett litet företag med begränsade ekonomiska resurser är målet i första hand att ta fram lösningar som med relativt små medel ska kunna genomföras. Förutom detta tas även en del förslag fram som kräver mer omfattande förändringar eller större investeringar. Dessa kan bli aktuella om företaget skulle öka sin omsättning och därmed ha större ekonomiska möjligheter att utveckla verksamheten.
1.3 Avgränsningar
I och med att företaget framställer en rad olika produkter som samtliga omfattar en rad delmoment är det omöjligt att undersöka hela verksamheten. Arbetet har därför koncentrerats till den del av produktionshallen där den största delen av det manuella arbetet utförs. Detta innefattar paketeringen av näringspinnar och granulat, samt den del där de flytande produkterna tappas på flaskor och sedan förpackas i kartonger. Till sist rymmer arbetet också den del då produkterna packas på pall och sedan plastas in.
Ventilation och temperatur kommer inte att ingå i utredningen i och med att dessa faktorer omfattar hela produktionshallen. Inte heller ljusförhållandena kommer att beaktas då lokalens ljusförhållanden varierar kraftigt beroende på om det är ljust eller mörkt ute, samt mellan olika årstider. Eftersom det under arbetets utförande nu under våren är ljust under hela arbetstiden blir det svårt att göra jämförelser med andra årstider och därmed ge relevanta lösningsförslag. När det gäller buller kommer åtgärderna endast att röra den del av produktionsanläggningen som detta examensarbete omfattar.
2 Metod
2.1 Genomförande 2.1.1 Observationer
Till att börja med samlades informationen in genom att passivt observera personalens arbete.
Detta för att få en känsla av vilka moment som ingår och hur arbetet är organiserat. För att se om det finns några skillnader mellan olika individers sätt att utföra uppgiften omfattade observationerna i så stor utsträckning som möjligt två eller flera personers arbete på samma station. På grund av att företaget bara har totalt fem anställda var detta tyvärr inte möjligt vid alla moment.
2.1.4 Intervjuer
Observationerna kompletterades med både ostrukturerade intervjuer och en enkät för att få fördjupade kunskaper om verksamheten. De ostrukturerade intervjuerna genomfördes till stor del ute i produktionen, men även till viss del genom diskussioner av oklara moment med framför allt handledaren på företaget. Förutom diskussioner med personalen på Biobact har en del personliga kontakter tagits med personer utanför företaget för att få ökade kunskaper på olika områden. Detta har i första hand gjorts för att få fördjupad information angående olika tekniska lösningar. Valet att göra en skriftlig enkät (bilaga 1) och inte strukturerade muntliga intervjuer beror på flera saker, bland annat på att det under tiden för arbetet varit högsäsong för tillverkningen och företaget samtidigt haft en viss personalbrist. För att kunna få svar av samtliga anställda, men inte störa verksamheten ytterligare delades enkäten ut skriftligt och kunde sedan besvaras då tillfälle gavs. På detta vis gavs personalen dessutom möjlighet att i lugn och ro tänka igenom frågorna och komma med egna förslag.
2.1.2 Praktiska försök
För att erhålla en bättre bild av arbetsuppgifternas karaktär har delar av dem testats praktiskt.
Syftet med detta är få en känsla för vilka belastningar kroppen utsätts för, om tillräckligt utrymme finns för att kunna genomföra uppgifterna på ett tillfredställande sätt och vilka moment som eventuellt är bristfälligt organiserade.
2.1.3 Fotografering
Både digital videokamera och stillbildskamera har använts för att samla information om verksamheten. Dessa bilder har sedan använts i rapporten och för att kunna göra fortsatta analyser. Fördelen med videoinspelning är att momenten kan studeras upprepade gånger utan att vara på plats i produktionen. För att öka noggrannheten har även stillbilder från videoinspelningarna använts vid analyserna.
2.1.6 Litteraturstudier
För att få fördjupade kunskaper inom ämnesområdena har studier gjorts av både läroböcker, facklitteratur och material på Internet.
Metod
2.1.7 Benchmarking
Under arbetet att ta fram förbättringsförslag har även inspiration hämtats från andra typer av branscher. Detta har gällt såväl tekniska som ergonomiska lösningar. Inga studiebesök eller intervjuer har genomförts i detta fall, utan idéerna bygger på tidigare erfarenheter inom olika områden.
2.1.8 Rapportskrivning
Vid rapportskrivningen har programmen Microsoft Word, Microsoft Excel och Microsoft Visio använts för att kunna presentera materialet i både text och bildform.
2.2 Analysmetoder
2.2.1 HA – Hierarkisk arbetsanalys
En hierarkisk arbetsanalys är en metod att systematiskt kartlägga samtliga operationer som ingår i en arbetsuppgift. Operationerna som personalen måste genomföra för att fullfölja uppgiften beskrivs i den ordning som de utförs. Dessutom delas uppgiften in i nivåer med information om vad som måste råda för att dessa operationer ska kunna genomföras. Hur ingående en arbetsuppgift analyseras beror på dess karaktär. Metoden ger en god överblick av helheten och resultatet är till hjälp i alla faser av förändringsarbetet. (Bohgard m.fl, 1997) 2.2.2 ASA – Arbetssäkerhetsanalys
Detta är en riskanalysmetod som används för att identifiera risken för olycksfall och analysera orsakssambanden. ASA används då det till exempel har inträffat många tillbud eller olycksfall vid en arbetsstation eller om det finns planer på att göra förändringar i produktionen.
Det första steget är att dela in arbetsuppgiften i mindre delmoment vilket görs i kronologisk ordning. Principen är att varje delmoment ska innehålla en handling. Denna uppdelning ska även innehålla sidoaktiviteter som inte är frekvent förekommande, så som underhåll, rengörning och åtgärder vid störningar (Bohgard m.fl, 1997). Därefter analyseras de olika delmomenten vart och ett för sig. Tänkbara skadehändelser (olyckor), samt risksituationer och riskkällor beskrivs, det vill säga de förhållande som kan ge upphov till en olycka. Därefter beskrivs orsakerna till skadehändelsen, vilka kan vara såväl tekniska som mänskliga. Till sist bedöms risken som är ett mått på allvarligheten för varje skadehändelse. För att bedöma risken används en bedömningsskala där den totala risken (R) är lika med produkten av sannolikheten för ett olycksfall (S) och konsekvensen av olyckan (K).
Tabell 1: Bedömningsskala för beräkning av risker i ASA (Undervisningsmaterial i kursen ARA109)
Sannolikheten för ett olycksfall, S: Konsekvensen av ett olycksfall, K:
S = 0 Faran är helt eliminerad K = 0,5 Bagatell
S = 0,1 Mycket osannolikt (<1 gång/10 år) K = 1 Mycket liten (1-2 dgr sjukskrivn.) S = 1 Osannolikt (1 gång/10 år) K = 5 Liten (3-7 dgr sjukskrivn.)
S = 3 Låg sannolikhet (1 gång/3 år) K = 15 Kännbar (8-29 dgr sjukskrivn.) S = 10 Rätt sannolik ( 1 gång om året) K = 70 Allvarlig (30-299 dgr sjukskrivn.) S = 30 Sannolik (1 gång/månad eller mer) K = 500 Mycket allvarlig (> 300 dgr sjuk.)
När riskbedömningen är slutförd tas åtgärdsförslag fram som ska förhindra att olyckor eller tillbud inträffar. Det bör uppmärksammas att arbetssäkerhetsanalysen måste ses över och kompletteras i takt med att förändringar sker i produktionen.
2.2.3 RULA – Rapid Upper Limb Assessment
RULA är ett verktyg som används för att studera de olika kroppsställningar som används vid ett arbetsmoment och hur dessa påverkar individen. Fokus ligger på användningen av armar och handleder, samt positionen för huvud och överkropp. Dessutom tas hänsyn till huruvida benen har stöd eller inte, hur stor den eventuella bördans tyngd är och om positionen är statisk eller upprepas frekvent. Utifrån delpoängen för de olika kroppsdelarna utläses en totalpoäng som graderas enligt följande tabell;
Tabell 2: Bedömningsskala för totalpoäng i RULA. (Undervisningsmaterial i kursen ARA109)
Klass Totalpoäng Anmärkning
1 1-2 Acceptabel arbetsställning, om den inte intas för länge eller upprepas under långa perioder.
2 3-4 Ytterligare utredningar krävs.
3 5-6 Ytterligare utredningar och förändringar krävs.
4 >6 Utreda och förändra omgående.
Det bör observeras att RULA inte är en metod som ger information om vilka förändringar som bör vidtas, utan målet är att ge en uppskattning av arbetsmomentens skadlighet och därmed vägledning om vilka delar av verksamheten som behöver ses över.
(Undervisningsmaterial i kursen ARA109) 2.3 Mätmetoder
2.3.1 Buller
För att fastställa om hälsoskadliga ljudtrycksnivåer uppnås på arbetsplatsen användes en ljudmätare av märket Rion NA-29.
Mätningarna gjordes till att börja med när endast manuellt arbete utfördes i lokalen. Dessa aktiviteter ger i sig inte upphov till någon skadlig ljudalstring, men resultatet kan användas för beräkningar av den bullerdos som personalen utsätts för under en åtta timmars arbetsdag.
Ljudtrycksnivån varierar också beroende på om pumparna går eller omrörarna i tankarna är i drift, så alla tre tillfällena måste därför undersökas för att få en uppfattning om vilken ljudtrycksnivå som personalen utsätts för i de olika fallen. Mätningarna genomfördes mitt i lokalen och i samtliga fall mättes endast den ekvivalenta ljudtrycksnivån i och med att inga större variationer normalt förekommer och nivåerna inte heller ligger i närheten av gränsvärdena. Endast A-filter användes eftersom resultatet ligger till grund för att fastställa om gränsvärdet för ekvivalent ljudtrycknivå överskrids eller inte. Denna gräns är satt i enheten dB(A).
Därefter gjordes mätningar då maskinen som fyller på flaskorna kördes, då detta är det arbetsmoment som mest påverkar ljudtrycknivån. Mätningar gjordes i direkt anslutning till maskinen, det vill säga där den person som sköter påfyllningen av flaskorna befinner sig. Det
Metod
som mättes var i det här fallet den ekvivalenta ljudtrycknivån (Leq) samt maxvärdet (Lmax).
Vid mätningar av ekvivalent nivå användes både A- och C-filter för att kunna fastställa om bullret är lågfrekvent, och för maxvärdet användes A-filter samt tidskonstanten fast. Även en ovägd frekvensanalys gjordes som grund för eventuella bullerbekämpande åtgärder. Inga mätningar av impulstoppvärdet utfördes dock eftersom nivåer i närheten av gränsvärdet 140 dB(A) inte förekommer.
Alla mätningar genomfördes under en tidsperiod av vardera en minut. Målet är i samtliga fall att kontrollera ifall Arbetarskyddsstyrelsens gränser för bullerexponering överskrids.
2.3.2 Damm
Det enda arbetsmoment som eventuellt ger upphov till damm i denna del av lokalen är hanteringen av granulat. För att kunna fastställa om några förhöjda dammhalter förekommer vid stationen för granulatpaketering användes en mätare av märket Microdust Pro.
Till att börja med gjordes en kontroll av dammhalten innan granulatet hanterats för att få ett värde att jämföra med. Därefter utfördes mätningar på samma plats i lokalen och i andningszonen på den som paketerade produkten, men då medan granulatet fylldes i kartonger. Det finns två sätt att utföra detta arbetsmoment; genom att fylla kartongen direkt från säcken, eller genom att hälla granulatet i kartongen med hjälp av en kanna. Försök gjordes vid användning av båda metoderna för att undersöka om tillvägagångssättet påverkar personalens exponering för damm. För att kunna fastställa om några variationer av dammhalten förekommer vid paketeringen genomfördes mätningarna i två omgångar.
Alla försök gjordes under en tidsperiod av tio sekunder som ganska exakt motsvarar tiden för att fylla en kartong. Det som mättes var i samtliga fall både medelvärdet och maxvärdet i enheten mg/m3.
3 Teori
3.1 Antropometri
Ordet antropometri kan sammanfatta som läran om människans mått vad det gäller storlek och form. Detta används för att skapa miljöer och föremål som passar för människan. Det är stora skillnader mellan kön, men också mellan olika etniska grupper och åldersgrupper. Inte bara längdmåtten skiljer grupperna åt. En kvinna har till exempel i snitt bara 60 procent så stor muskelstyrka som en man (figur 1). Antropometri används för att exempelvis anpassa rörelseutrymmen, räckvidder, kroppsställningar och erforderlig muskelstyrka.
Figur 1: Muskelstyrka i relation till ålder och kön. (Bohgard m.fl, 1997)
När det gäller utformning av miljöer och produkter är det nästintill omöjligt att hitta lösningar som passar för alla personer. Man brukar därför ofta ha som mål att designa för 90 procent av populationen, och utesluta de 5 procent som ligger över respektive under genomsnittet.
Utrymmesmått för olika kroppsställningar finns angivna i bilaga 2, och de definieras bland annat enligt följande (Bohgard m.fl, 1997);
Figur 2: Definitioner av antropometriska mått. (Pheasant, 1996)
3.2 Belastningsergonomi
Belastningsergonomi kan sammanfattas som arbetsställningar, rörelser, fysiska belastningar och andra faktorer som direkt eller indirekt påverkar rörelseorganen. Med rörelseorgan menas muskler, senor, skelett, brosk, ledband och till viss del nerver. Att ha kunskaper inom detta
Teori
område är viktigt eftersom över 70 procent av alla anmälda arbetssjukdomar och över 20 procent av alla arbetsolyckfall gäller belastningsskador. Dessa utgör tillsammans mer än 40 procent av alla anmälda arbetsskador 1.
Vid långvarig statisk belastning tar muskler och vävnader skada. De akuta symtomen är trötthet och muskelsmärta, men i längden kan det ge permanenta skador på leder och muskler (Bohgard m.fl, 1997). Kroppsdelens egen tyngd räcker ofta för att en överbelastning ska ske.
Både vid statisk och vid ensidig upprepad belastning kan det ta månader eller år innan en permanent skada uppstår. Det är därför viktigt att uppmärksamma tidiga kroppsliga symptom som muskeltrötthet och muskelsmärta.
Att stå och gå är relativt skonsamt för kroppen, men nackdelarna är att hjärtat, blodomloppet samt lederna i ben och fötter ständigt belastas. Att sitta är ur det perspektivet mindre ansträngande, men belastningen på ryggen ökar då istället något. Räckvidden blir dessutom mindre och möjligheten att utveckla kraft minskar.
Manuell hantering av bördor där arbetstagaren med muskelkraft flyttar ett föremål kan om detta är för tungt ge akut överbelastning på leder, muskler och senor i till exempel ländrygg, skuldror och armar. För att undvika skador bör föremålet hållas så nära kroppen som möjligt och att lyfta och vrida samtidigt bör också undvikas 2.
3.3 Arbetsplatsutformning 3.3.1 Arbetsplatsens ergonomi
Förutom att ta hänsyn till antropometrin vid formningen av en arbetsplats finns det en rad andra saker som bör beaktas. För att undvika överbelastning och skador till följd av detta kan följande rekommendationer vara bra att ta hänsyn till;
Ändra kroppsställning ofta och undvik statiska arbetsställningar.
Undvik framåtlutande ställningar för huvud och överkropp.
Undvik att hålla armar och axlar högt.
Undvik vridna och asymmetriska ställningar.
Undvik positioner som innebär att lederna måste hållas i sina ytterlägen under lång tid.
Sörj för lämpligt ryggstöd vid sittande ställning.
När muskelkraft erfordras ska den kroppsdel som används befinna sig i den position som ger störst kraft. (Pheasant, 1996)
Arbetshöjden är mycket viktig när det gäller utformningen av en arbetsplats. Är den för hög leder det till kramper i nacke och axlar. Är den däremot för låg måste ryggen böjas vilket ofta ger upphov till ryggsmärtor. Arbetshöjden ska anpassas utifrån vilken typ av arbetsuppgift
12 http://www.av.se/regler/afs/1998_01.pdf
som ska utföras. I det normala fallet är personens armbågshöjd den lämpligaste arbetshöjden, men det finns arbetsuppgifter som kräver lite annorlunda förhållanden (figur 3). Vid precisionsarbete är det viktigt att armbågarna har bra stöd för att undvika statisk belastning av musklerna. En bra arbetshöjd är då 5-10 cm ovanför armbågshöjd. Vid manuellt arbete där operatören behöver plats för verktyg, material och behållare av olika slag är en passande höjd 10-15 cm under armbågshöjd. Vid stående arbete där mycket kraft krävs och man behöver tyngden av överkroppen för att utföra vissa moment måste arbetshöjden vara ännu lägre, 15- 40 cm under armbågshöjd (Kroemer och Grandjean, 1997). Det är viktigt att observera att arbetshöjden och arbetsytans höjd är skilda saker. När verktyg och annan utrustning används kan arbetshöjden bli betydligt högre än arbetsytans höjd. (Bohgard m.fl, 1997)
Figur 3: Rekommenderade höjder vid olika typer av stående arbete. (Kroemer och Grandjean, 1997)
Arbetsområdet för händerna kan delas in i inre och yttre arbetsområde (figur 4). Det yttre arbetsområdet begränsas av armarnas räckvidd, men huvuddelen av händernas arbete bör ligga inom det inre arbetsområdet. Ju längre och mer precisionskrävande uppgifterna är, desto viktigare är det att arbetet utförs med helt avslappnade armar och axlar nära och framför kroppen, det vill säga centralt i det inre arbetsområdet 3. Att sträcka sig allt för långt i försöken att nå ett föremål leder till stora rörelser av överkroppen vilket ökar energikonsumtionen och kan resultera i axel- och ryggsmärta. (Kroemer och Grandjean, 1997)
Figur 4: Arbetsområde för händerna. Mått i centimeter 4.
När det gäller sittande arbete är det viktigt att bibehålla svanken. Detta för att motverka att bäckenet roterar bakåt, samt för att kotpelaren ska kunna hållas i en bra position med minsta möjliga muskelansträngning. Det bör åstadkommas utan att muskulaturen behöver aktiveras.
34 http://www.av.se/regler/afs/1998_01.pdf
Teori
För att upprätthålla en avslappnad kroppsställning även vid sittande arbete finns följande rekommendationer;
• Vinkeln mellan sits och ryggstöd ska vara ungefär 110˚.
• Ryggstödet ska följa ryggradens kurvatur.
• Sitsen ska inte vara lägre eller djupare än nödvändigt.
• Ryggstöd ska alltid finnas som avlastningsstöd vid vila, även om det inte används vid arbetet. (Bohgard m.fl, 1997)
Det är dessutom viktigt att fötterna alltid har bra stöd. Hållningsmuskulaturen måste annars arbeta statiskt för att kompensera bristen på stöd. För att detta ska vara möjligt och för att en i övrigt god arbetsställning ska kunna upprätthållas är det bra om både bord och stol är reglerbara. En korrekt arbetsställning innebär också att knäna är böjda i en rät vinkel samt att 3/4 av lårets baksida stöds mot sitsen. (Undervisningsmaterial i kursen ARA109)
Att siktområdet (figur 5) är det rätta är inte bara viktigt för att få bra synergonomi, utan har lika mycket med kroppen att göra, i och med att dess position till stor del bestäms av huvudets och nackens ställning. Enligt undersökningar ligger den mest vilsamma siktlinjen 15˚ under den horisontella siktlinjen. Det vinkelområde som det flesta föredrar omfattar 30˚under den horisontella siktlinjen och kan dessutom utökas något om nacken böjs lite framåt.
(Bohgard m.fl, 1997)
Figur 5: Rekommenderat siktområde. (Bohgard m.fl, 1997)
Att förbindelselederna i lokalen har tillräcklig bredd är viktigt eftersom en person sällan står på samma ställe och arbetar under en hel dag. Beroende på vilken situation man väljer att utforma miljön för bör passager enligt Stephen Pheasant ha följande mått;
Tabell 3: Utrymmen för cirkulation. (Pheasant, 2001)
Typ av situation Föreslagna mått (mm)
En person som går normalt 650
Två personer passerar eller går sida vid sida 1350 En person går, en annan står tryckt mot väggen 1000
Två personer passerar, båda i sidled 900
Enligt arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 1998:1) har arbetsgivaren bland annat följande ansvar när det gäller utformning av arbetsplatser;
2 § Arbetsgivaren skall så långt som det är praktiskt möjligt ordna och utforma arbete och arbetsplatser så att arbetstagarna kan använda för kroppen gynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser. Långvarigt eller ofta återkommande arbete med böjd eller vriden bål liksom med händerna över axelhöjd eller under knähöjd skall undvikas. Detsamma gäller arbete som innebär kraftövningar i ogynnsamma arbetsställningar.
4 § Arbetsgivaren skall se till att arbete som är ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet normalt inte förekommer. Om särskilda omständigheter kräver att en arbetstagare utför sådant arbete skall riskerna för ohälsa eller olycksfall till följd av hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar förebyggas genom arbetsväxling, arbetsutvidgning, pauser eller andra åtgärder som ökar variationen i arbetet.
3.3.2 Arbetsplatsens organisation
När det gäller organisationen av en arbetsplats finns det också några saker som bör beaktas, bland annat hur knappar, verktyg eller andra föremål ska placeras för att skapa en fungerande arbetsmiljö. Ernest J. McCormick har sammanfattat några av dessa i fyra principer;
Relevans principen: De viktigaste föremålen ska placeras på den mest tillgängliga positionen.
Frekvens principen: De mest använda föremålen ska placeras på den mest tillgängliga positionen.
Funktions principen: Föremål med liknande funktion ska grupperas tillsammans.
Sekvens principen: Föremål som vanligtvis används i en viss följd ska placeras i denna ordning. (Pheasant, 1996)
För att människan ska må bra på sitt arbete är det inte bara den fysiska utformningen av arbetsplatsen som är viktig, utan även arbetet i sig måste ses över. Enkla, monotona och repetitiva arbetsuppgifter leder till bland annat belastningsskador, avtrubbning och tristess.
Risken för att begå misstag ökar också. Man bör därför ha som mål att reducera tristessen, göra arbetet mer givande och ge operatörerna möjlighet att utvecklas. Det kan ske med hjälp av arbetsrotation, bredare arbetsuppgifter samt ökat ansvar för planering av verksamheten och underhåll av lokaler och maskinpark. (Kroemer och Grandjean, 1997)
3.4 Buller
Buller brukar beskrivas genom definitionen ”icke önskvärt ljud”. Det finns ingen knivskarp gräns för vad som betraktas som buller, utan upplevelsen av vad som är ”icke önskvärt” är högst individuell och varierar dessutom mellan olika situationer. För att kunna kalla ljudet för buller måste det också finnas en mottagare i form av en levande varelse.
Unga personer med normal hörsel uppfattar frekvenser mellan 20-20 000 Hz (Hertz). Detta kan jämföras med en hund som har en övre gräns på 80 000 Hz. Till följd av ålder och hörselskador minskar dock detta spektrum och framförallt den övre hörselgränsen flyttas successivt nedåt. Örat påverkas olika beroende på ljudets karaktär. Hög ljudnivå under kort tid, så kallade impulsljud, skadar de inre hårcellerna medan lägre nivå under längre tid istället skadar de yttre. En exponering kan vara tillräcklig för att orsaka en permanent
Teori
hörselnedsättning. Vid en eventuell hörselskada påverkas främst frekvensområdet vid och närmast över det område som det skadliga ljudet haft. Arbetstagare som vistas i bullrig miljö är enligt arbetsmiljölagen skyldiga att bära hörselskydd.
När man talar om buller använder man sig bland annat av begreppet ljudtrycknivå vilket är det värde som mäts för att fastställa om bullret är skadligt. Enheten är decibel (dB) och sambandet är inte linjärt utan logaritmiskt. Adderar man till exempel två lika starka ljudkällor höjs totalnivån med 3 dB och adderar man fyra stycken höjs totalnivån med 6 dB.
Ljudtrycksnivån är också avståndsberoende och avtar med 6 dB vid en fördubbling av avståndet. Vid ljudmätningar används så kallade vägningsfilter för att bättre motsvara den hörupplevelse som vi människor har. Det som normalt används vid ljudmätningar är A-filtret, och man talar då om A-vägd ljudtrycknivå som förkortas dBA. Problemet är att det lågfrekventa bullret kan underskattas och det är därför bra att komplettera genom att mäta även med ett C-filter som inte förbiser detta. Är det C-vägda värdet mer än 15 dB högre än det A-vägda kan man konstatera att bullret är lågfrekvent. (Andersson, 1998)
Arbetarskyddsstyrelsens författning om buller (AFS 1992:10) har fastställt följande gränser för bullerexponering;
• Ekvivalent ljudnivå under en 8 timmars arbetsdag 85 dB(A)
• Maximal ljudnivå (med undantag för impulsljud) 115 dB(A)
• Impulstoppvärde 140 dB(A)
Den ekvivalenta ljudnivån är medelvärdet av en varierande ljudtrycksnivå under en tidsperiod. Maxvärdet är det högsta värdet under en tidsperiod, med undantag för impulstoppvärdet som beskriver den högsta momentana ljudtrycknivån som uppmätts under mätningen. Det bör också poängteras att även om dessa nivåer inte överskrids riskerar ändå cirka tio procent att få hörselskador i och med att det är stora individuella skillnader mellan hur känsliga vi är för exponering.
Överskrids dessa gränser ska åtgärder genast vidtas för att minska exponeringen. En utredning ska göras för att utreda orsaken till att gränserna överskrids och ett tidsbestämt åtgärdsprogram ska tas fram. Detta ska dokumenteras och sedan uppvisas för arbetsmiljöinspektionen. (Andersson, 1998)
Vid bedömning av exponeringen för buller ska man inte ta hänsyn till användningen av eventuella hörselskydd och dessa ska heller inte ses som någon permanent lösning. 5
Enligt arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om buller (AFS 1992:10) gäller bland annat följande för tekniska anordningar;
7 § Maskin och annan teknisk utrustning skall installeras och underhållas så att buller exponeringen blir så låg som praktiskt möjligt. Bullrande utrustning och komponenter skall så långt som möjligt placeras i särskild lokal eller avskärmas för att begränsa bullerexponering.
Allt buller är inte skadligt för hörseln, men det kan ändå påverka människan på ett negativt sätt. Starka ljud som sätter kroppen i beredskap och monotona ljud på måttlig nivå kan leda till trötthet. Inlärningen påverkas också negativt av bullerexponering. Lågfrekvent buller, det
5 http://www.av.se/regler/afs/1992_10.pdf
vill säga buller med en dominerande frekvens upp till 178 Hz, kan orsaka försämrade prestationer redan långt under de gränsvärden som Arbetarskyddsstyrelsen satt upp.
Symptomen kan exempelvis vara trötthet, huvudvärk och koncentrationssvårigheter. När det gäller högfrekvent buller i form av ultraljud, det vill säga frekvenser över 18 kHz, är störningsupplevelsen påfallande. Obehaget yttrar sig bland annat som tryck och värmekänsla i örat. (Undervisningsmaterial i kursen ARF101)
Förutom att buller är direkt hälsoskadligt och kan ge obehagskänslor så är ytterligare ett problem dess förmåga att maskera andra ljud. Detta medför bland annat försämrade möjligheter att föra samtal i bullrig miljö och att eventuella akustiska varningssignaler inte uppfattas. Med hög röst kan man på en meters avstånd föra ett samtal om ljudnivån är 70 dB(A), förutsatt att någon hörselnedsättning inte förekommer. Är ljudnivån 95-100 dB(A) måste man skrika för att höra varandra.
När det gäller bullerbekämpning behövs ofta en kombination av åtgärder för att arbetet ska lyckas. Några exempel på åtgärder är;
• Byte av arbetsmetod eller maskin.
• Bullerbekämpande åtgärder på bullerkällan.
• Inbyggnad av bullerkällan.
• Åtgärder i lokalen, till exempel absorbenter eller avskärmningar.
• Ljudisolerad hytt.
Den mest effektiva och ekonomiska lösningen är oftast att bullerbegränsning vid själva ljudkällan 6.
3.5 Kemiska hälsorisker
De effekter som kan uppstå vid hantering av kemiska ämnen är lokala hälsoeffekter och systemiska hälsoeffekter. När det gäller lokala effekter menar man effekter på det ställe av kroppen som ämnet kommit i kontakt med. Detta innebär inte bara huden, utan innefattar även hud, ögon och luftvägar. En lokal påverkan kan vara irritation, frätskador och kontakteksem som antingen är allergiska eller icke-allergiska. Även brännskador eller kylskador tillhör denna grupp. Med systemiska effekter menas att kemikalien har tagit sig in i kroppen och där orsakar skador på inre organ, nervsystem eller benmärg. Det finns tre vägar för ämnen att komma in i kroppen, via förtäring, hud eller inandning. Förtäring kanske inte känns som en vanlig väg för ett kemiskt ämne att komma in i kroppen, men bland annat dålig handhygien kan faktiskt leda till att man får i sig ämnet när man till exempel röker, snusar eller äter. Den systemiska påverkan kan se ut på många olika sätt. Vissa typer av effekter visar sig efter några timmar, medan andra tar flera decennier att utveckla. Följande indelning kan göras;
• Akut förgiftning
• Kronisk förgiftning
• Allergi
• Cancer
• Mutationer
• Teratogena effekter
6 http://www.av.se/regler/afs/1992_10.pdf
Teori
En akut förgiftning får man efter bara en exponering och den kulminerar ofta inom ett dygn.
En kronisk förgiftning uppstår efter en lång tids exponering av doser som i sig inte ger upphov till några symptom. Förgiftningen visar sig ofta på ett visst organ och är för det mesta mycket svårläkt. Symptomen på allergi är många, till exempel snuva, rinnande ögon, nässelutslag, eksem, astma och till och med livshotande chock. En allergi visar sig inte i början utav en exponering utan den så kallade sensibiliseringstiden kan variera mellan en vecka och 30 år. Cancer yttrar sig genom att kroppens celler börjar växa okontrollerat och bildar till sist en tumör. Idag misstänker man att över 1000 ämnen är cancerframkallande.
Mutagena ämnen påverkar våra arvsanlag och många, men inte alla, ämnen som framkallar mutationer kan också ge cancer. Teratogena ämnen kan ge fosterskador eller nedsätta förmågan att skaffa barn för mannen eller kvinnan.
Hälsoeffekterna av damm beror på vilket ämne det är, samt vilken storlek och form partiklarna har (figur 6). Ju mindre partiklarna är desto farligare eftersom de då kan tränga djupt ner i lungornas alveoler (lungblåsor). Det sker om en sfärisk partikel är mindre än 5 µm eller om en fiber har en diameter mindre än 2,5 µm. Fibrernas längd kan dock vara större än 20 µm. Dessa typer av partiklar som tränger ända ner i alveolerna kallas respirabla partiklar.
Väl nere i alveolerna kan de antingen lösas ut i blodomloppet eller bli kvar och orsaka allvarliga lungskador (Krook, 2001). Nivågränsvärdet för totaldamm ligger på 10 mg/m3 och för organiskt damm på 5 mg/m3. 7
Figur 6: Avskiljning beroende på partikelstorlek, samt bild av människans luftvägar. (Krook, 2001)
Om man samtidigt påverkas av flera giftiga ämnen kan dess samverka med varandra och förstärka eller försvaga den hälsoskadliga effekten. När effekten av två ämnen förstärks kallas detta för synergism och ett känt exempel på detta är asbest tillsammans med tobaksrök. När motsatsen inträffar, det vill säga att effekten försvagas, kallas det antagonism och detta förkommer till exempel mellan etanol och metanol. En del samband mellan olika ämnen är kända, men fortfarande har man mycket begränsade kunskaper inom detta område.
Gruppen mikroorganismer består av bakterier, virus, svampar och alger. Det som styr tillväxten av dessa är tid, temperatur samt tillgången på näring och vatten. För sjukdomsframkallande bakterier är till exempel idealtemperaturen 37˚ C och för vissa svampar är den 50˚ C. Näringen består i båda fallen av organiska ämnen. Finns det tillgång till vatten är det alltid någon typ av mikroorganismer som kan överleva även om näringsbehovet mellan arterna varierar. Salthalt och pH-värde är ytterligare faktorer som påverkar, men finns det
7 http://www.medgbg.net/lab/totaldamm.pdf
vatten och näring i näst intill obegränsade mängder är det i princip bara tiden som begränsar tillväxten.
Bakterier kan vara sjukdomsframkallande, men den största delen är harmlösa eller rent av nyttiga. Bara i våra tarmar bär vi på något kilo bakterier som sköter om matsmältningen.
Bakteriernas uppgift är nämligen att bryta ner döda växter och djur. Till gruppen svampar hör inte bara de vi ser i skogen, utan hit hör också jäst- och mögelsvampar. Även svampar har till uppgift att bryta ner dött organiskt material. Många svampar är nyttiga, och en typ av mögelsvamp använder vi till exempel för att tillverka antibiotika. Svamparna avsöndrar såkallade sporer och dessa är mycket livskraftiga. Mögelsporer finns i princip överallt och koncentrationen kan vara relativt hög innan några problem uppstår. Sågverk, svinstallar och potatislager är exempel på miljöer där det finns mögel, och man kan där förvänta sig att finna stora koncentrationer av sporer i luften (Krook, 2001). Upprepade exponeringar av låga doser kan beroende på typen av mögel ge till exempel levercancer, njurskador, blödningar och hjärtpåverkan (Undervisningsmaterial i kursen ARC100). Virus behöver en värdorganism för att överleva. Detta behöver inte vara en människa, utan djur, växter eller till och med bakterier kan smittas. Alger är vattenorganismer. Inomhus hittar man dessa i fuktiga lokaler som badhus och växthus. I vissa fall bildar algerna giftiga fytotoxiner vilket brukar uppmärksammas vid algblomning, men det kan också inträffa i luftfuktare till ventilation.
(Krook, 2001)
Det smältlim som används i företagets limpistol tillverkas av företaget Essve Produkter AB och kan enligt varuinformationen (bilaga 3) orsaka mild irritation av luftvägarna när det upphettas. Stänk av upphettat smältlim kan dessutom orsaka brännskador på hud och ögon.
Enligt tillverkarens allmänna råd för smältlim bör skyddshandskar användas vid arbetet eftersom munstycket blir mycket varmt. Man ska också sörja för god ventilation där produkten används och det bör finnas möjlighet till ögonspolning. Finns det risk för stänk ska ögonskydd användas 8.
Den plastförpackning som används för paketering av näringspinnar består av plasten APET som bland annat används för att tillverka våra vanliga PET-flaskor. Det kemiska namnet är Etentereftalat, typ amorf, och det är en transparent termoplastisk polyester med god kemisk resistens. Detta betyder att den är genomskinlig, mjuknar vid uppvärmning och tål en rad lösningsmedel 9. Plasten ger enligt materialdata bladet (bilaga 4) inte ifrån sig några hälsoskadliga ångor vid normal uppvärmning vilket gör att inget andningsskydd därför behövs. Det är först om plasten smälts på grund av eld eller överhettning som den kan vara hälsoskadlig.
8 http://www.essve.com/templates/EframePage.aspx?id=3535
9http://www.glasfiber.se/produkter-industri-a-pet.html
Nulägesbeskrivning
4 Nulägesbeskrivning
4.1 Företagsfakta
Företaget Biobact har i sin nuvarande form funnits sedan 1993 och är ett svenskt familjeföretag som bedriver sin verksamhet på Bergnäset i Luleå (figur 7). Företaget har specialiserat sig på miljövänliga växtodlingsprodukter, men har även en del andra produkter i sortimentet. Anläggningen i Luleå har en kapacitet som motsvarar en årsvolym på 1 200 000 liter. Produkterna marknadsförs framförallt i Skandinavien, Belgien, Holland, Tyskland, Österrike och Schweiz, men håller även på att introduceras i Baltikum 10.
Figur 7: Biobacts lokaler på Bergnäsets industriområde i Luleå.
Forskningen som ligger bakom denna typ av produkter startade redan på 60-talet. Det var i Karlstad som forskaren Byström väckte tanken om att på något sätt kunna simulera det naturliga kretslopp som finns i skogen. Där bryts grenar och annat biologiskt material ner och på det viset återförs näringsämnena till jorden. Dessutom skapas ett livsnödvändigt humuslager, det vill säga ett lager av organiskt material som med hjälp av mikroorganismer genomgår en långsam nedbrytning till ursprungliga beståndsdelar (Blixt, Biobact AB).
Humuslagret förser kontinuerligt växterna med vatten och närsalter. Vid konstgödning förskjuts jämvikten och jorden utarmas allt mer på humus. Genom att ta till vara på den restprodukt som blir kvar efter att fibrerna utvunnits inom pappersmassa industrin och återföra denna till jorden kan humusbildningen stimuleras. Dessutom ökar jordens förmåga att lagra vatten och näring, samt växternas förmåga att ta till vara på detta. Det är denna forskning som ligger till grund för företagets produkter 11.
Biobact har i normala fall fem anställda, men antalet kan skifta till följd av variationer i produktionen. Högsäsongen infaller under våren och sommaren då användningen av växtnäring och jordförbättringsmedel är som störst. Tillverkningen sker bara under dagtid, men arbetstiderna kan också dessa variera något beroende på efterfrågan av produkter.
Företaget säljer inte sina produkter direkt till butik, utan den största kunden är grossisten Bröderna Nelson Frö AB som också marknadsför andra liknande produkter. Detta är ett måste
1011 http://www.bibact.se
för att få ner transportkostnaderna och därmed kunna hålla låga priser gentemot butikskunderna.
Förutom själva produktionen jobbar företaget även med utveckling av nya produkter.
(Blixt, Biobact AB) 4.2 Produkter
Produkterna marknadsfördes till en början uteslutande under namnet Bycobact som bygger på kombinationen Byström, Company och Bacteria. Detta syftar på mannen bakom produkten, hans medarbetare, samt den bakteriekultur som används för att framställa den flytande näringen. I och med att Bröderna Nelson blev största kund redan 1993 och förkortningen
”bio” som står för biologiskt låg rätt i tiden, så började företaget använda produkt- och företagsnamnet Biobact. Detta för att konsumenterna lättare skulle förstå att produkterna var naturliga och miljövänliga. Man har ändå fortsatt att använda namnet Bycobact på de produkter som säljs till professionella odlare, det vill säga ekologiska lantbrukare, kommuner med flera. Dessa produkter har samma innehåll som motsvarande varor med namnet Biobact, men säljs bara i större förpackningar på 10-25 kilo.
Företaget har tre kategorier av produkter – flytande, granulat och näringspinnar (figur 8).
Figur 8: Företagets tre kategorier av produkter (flytande, granulat och näringspinnar)
De flytande produkterna är ett jordförbättringsmedel med humustillskott samt ett fullgödselmedel anpassat för krukväxter. Dessutom har man ett kompostmedel och ett saneringsmedel som används till torrdass för att ta bort obehaglig lukt och påskynda förmultningen av toalettavfallet. De flytande produkterna framställs av svartlut som blir restprodukten vid pappersmassa industrin efter det att fibrerna är borttagna. Svartluten förs från en tankbil över i de cylindriska tankarna på Biobacts produktionsanläggning där den fermenteras (sönderdelas) av en mikrokultur bestående av miljarder bakterier. De komplexa kemiska föreningarna bryts därmed ner till enklare föreningar som växterna lättare tar upp.
Granulatet är en helt ny produkt som har formen av små korn. Denna framställs inte på anläggningen i Luleå utan tillverkas i Belgien av den flytande produkt som skickas ner av Biobact. Den sänds sedan tillbaka till Luleå i säckar på ett ton och paketeras sedan i mindre förpackningar (Blixt, Biobact AB). Granulatet används framförallt till gödning av rabatter och gräsytor.
