Electrolux och patenten. En studie av Electrolux patentstrategiska agerande 1950-1970.

Uppsala Universitet Ekonomisk-historia C C-uppsats

Electrolux och patenten

En studie av Electrolux patentstrategiska agerande 1950-1970

Författare: Henrik Ericson

Handledare: Mats Larsson

Datum för ventilering: 2012-05-31

2

Innehåll

Inledning ... 3

Ekonomisk-historiskt forskningsläge ... 3

Forskningsproblematik ... 5

Syfte och frågeställning ... 6

Material och källor ... 6

Metod ... 8

Begrepp och begreppsdefinitioner ... 9

Innovativ verksamhet ... 9

Patent ... 9

Patentstrategi ... 9

Disposition ... 10

Patentsystemets framväxt ... 10

Electrolux patentkatalog 1950-1970 ... 11

Patentkatalog ... 11

Ett förändrat patentbeteende ... 12

Interna strukturförändringar och förändrade inkomstkällor ... 14

Royalty och patentinkomster ... 15

Electrolux som internationellt storföretag ... 18

De ekonomiska grunderna för nya patent ... 20

Diversifiering ... 20

Absorptionskylskåpet kontra kompressorkylskåpet ... 22

Electrolux och absorptionskylskåp 1924-1950 ... 22

Slutsatser ... 26

Bilaga 1 ... 29

Käll- och litteraturförteckning ... 39

Otryckta källor ... 39

Tryckta källor ... 39

Litteratur... 39

Elektroniska källor ... 40

3

Inledning

Patent är ett vida debatterat ämne. Både förr och nu, men kanske framförallt nu när vi lever i en värld där man försöker få rätten till allt från den gamla typens teknik, till stamceller och

”intellectual property”. Men vi vet fortfarande väldigt lite om patent och dess konsekvenser, både på individ och också samhällsnivå. I statens offentliga utredning från 2006 som heter

”Patent och innovation för tillväxt och välfärd”

kan man läsa att utredningen har för uppgift att undersöka sambandet mellan patentering och ekonomisk tillväxt. Som vi ser är ämnet högst aktuellt.

Många forskare är överens om att patent är något som går att aktivt använda i företag för att skaffa sig fördelar på en marknad. Detta brukar man kalla patentstrategi. Patentstrategi definieras på många olika sätt beroende på människans erfarenheter. Detta kommer från att patent är ett område som många olika akademiska områden samsas om att undersöka. De ämnesområden som främst har hållit på med patentfrågor och patentstrategi är juridik, ekonomi, förvaltning och administration.

Forskningen som kommit från dessa discipliner om patent och patentstrategi har en mycket stor spridning i både ansats, tid och rum. Det finns en forskningsinriktning som använder patent som ett sätt att mäta innovation.

Inom juridiken har man fokuserat på institutionella förhållanden och hur lagar och reglar påverkar patent och patentstrategier för företag.

Konsekvenser av patentering är också överlag ett stort ämne, som också inkluderar annan typ av äganderättsliga frågor.

Ekonomisk-historiskt forskningsläge

Något som inte finns i överflöd är mer kvalitativt inriktade historiska studier som behandlar patent och patentstrategi inom företag. En stor del av de empiriska studier som finns berör tiden för industrialiseringsprocessen vid mitten av 1800-talet och fram till början av 1900-

1 SOU 2006:80

2Somaya (2012) s.2

3 Griliches (1990) s.1669-1673

4 Somaya (2012) s.3

4

talet.

Därefter finns ett glapp i de företagsorienterade analyserna fram till nutid där det finns en mängd litteratur som berör moderna patentfrågor, ofta studeras medicin och teknikbolag.

Några som haft själva patenterandet som studieobjekt är Larsson och Tell i boken: Patent och pirater, patentstrategier och pirater under 100 år. Där de i ett kapitel har undersökte Separator respektive Aseas patentstrategier under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Där kan de visa på att patent har använts aktivt i bolagen och att motiven bakom patentagerandet har förändrats över tid, beroende på olika faktorer så som till exempel företagets storlek och tillgången på kapital.

Ett ekonomiskt-historiskt verk som är intressant ur patentsynpunkt är Kalle Westbergs avhandling: Var optimist! AGAs innovativa verksamhet 1904-1959. Westbergs avhandling har som utgångspunkt att försöka förklara AGAs innovativa verksamhet, diverifieringen och det produktträd som utvecklades i AGA. Han använder sig av Jacob Schmooklers teori om att innovativ verksamhet styrs av förändringar på ekonomins efterfrågesida. Som material och metod använder sig Westberg av patentstatistik och jämför patentfrekvens med försäljningssiffror för AGA och kommer på så sätt fram till att AGAs innovativa verksamhet var till stor del styrd av efterfrågan.

Skillnaden mellan Larsson och Tell, och Westberg är att Larsson och Tell tillskriver företagen ett handlingsutrymme som gör att de kan ta strategiska beslut om hur de ska använda sig av patent. De gör detta genom att stipulera några analytiska begrepp om patentstrategi.

Westberg har en annan syn på patent. Patent i Westbergs mening har en mer fast roll, och företaget förhåller sig till detta på ett mer rationellt sätt. Han ställer upp några antaganden om patent och företagets förhållande till patent.

1. Patent söks bara om man förväntar sig ekonomisk vinst 2. Patentering leder till ökad möjlighet att patentera

5 Se t.ex. Lamoreaux, Naomi R. & Sokoloff, Kenneth L. (1997). Location and technological change in the American glass industry during the late nineteenth and early twentieth centuries. Cambridge, Mass.: NBER och Lamoreaux, Naomi R. & Sokoloff, Kenneth L. (1999). Inventive activity and the market for technology in the United States, 1840-1920. Cambridge, Mass.: NBER

6 Larsson, Tell (2010) s.124-126

5

3. Låg patentfrekvens tyder på låg innovativ verksamhet

Forskningsproblematik

Med utgångspunkt i tidigare forskning kan vi finna flera problem med hur man väljer att se på patent och vad patent kan bidra till att förklara i ett företag. Forskningen om patent saknar ofta historiskt inriktade empiriska undersökningar. Detta gör att det är svårt att ta ställning till hur olika forskare väljer att se på patent i en historisk kontext. En majoritet av forskningen diskuterar inte heller speciella förklaringar till patentstrategiska val som ett företag gör. Då forskningsansatsen inte är ekonomisk-historisk är detta heller föga förvånande. Letar man till exempel mönster för ekonomisk tillväxt i patentstrategiskt agerande så kan man utgå från att företaget arbetar utifrån vinstmaximeringssyfte. Ur ett ekonomisk-historiskt perspektiv blir det dock intressant att undersöka om man kan förklara patentens roll i ett företag på ett mer djupgående sätt än med en vinstmaximeringsförklaring. Risken är annars överhängande om vinstmaximeringsprincipen får stå som ensam förklaringsmodell att man får en snedvriden bild av det handlingsutrymme som ett företag hade när det kom till patentstrategiska beslut och vilka andra faktorer som kan ha spelat in.

För att Westeberg ska kunna använda patentstatistik för att mäta innovation utgår han från att det finns ett konstant förhållande mellan företaget och patent. Han tillskriver också patent konstanta egenskaper. Genom att göra detta utesluter han helt att förhållandet till patent kan förändras över tid. Den förändring som Westberg ser i patentering hos AGA förklarar han med förändringar i marknaden. Skulle hans definitioner av patent inte vara konstanta och instället tidbundna och knutna till företagets agerande, är det mycket sannolikt att han inte hade kunnat förklara AGAs patentering på samma sätt. Jag menar att en förändring som sker i patentering i ett företag måste förklaras med en bredare modell, än genom en förändrad marknad, och genom en mer utvecklad metod än den Westberg använder. Enligt min mening påverkas patentering av både utomstående faktorer och av marknaden, men även av företagsknutna faktorer som till exempel tradition och ledningsbeslut.

7 Westberg (2002) s.61-63

6

Westberg och hans avhandling om AGA får här exemplifiera problematiken med att använda patent för att mäta och leta olika innovationsrelaterade objekt. I min mening överför Westberg problematiken från mycket av den företags- och nationalekonomiska forskningen som bedrivs, och från de kvantitativt inriktade studierna.

Syfte och frågeställning

Syftet med denna uppsats är att genom en studie av Electrolux patenthistoria, pröva de antaganden om patent som Westberg gör i sin avhandling och problematisera konsekvenserna av dessa. Syftet är också att visa på ett bredare spektra av möjliga förklaringsmodeller till ett förändrat patentbeteende hos företag - här belyst via Electrolux patenthistoria.

För att kunna uppfylla uppsatsens syften ställer jag upp några relevanta frågor som jag kommer besvara:

• Vad patenterade man i Electrolux mellan 1950-1970?

• Hur förändrades patentfrekvensen i Electrolux mellan 1950-1970 och hur kan denna förändring förklaras?

• Hur kan man förklara Electrolux licensiering och varför har den förändrats?

• På vilka ekonomiska grunder togs nya patent?

Valet faller på Electrolux som studieobjekt på grund av dess likhet med AGA, båda var svenska, internationaliserade storföretag. Även om branschen för varaktiga konsumtionsvaror kan tyckas stå långt ifrån AGAs tekniska område om fyrar och gaser så var branschen förhållandevis ny efter andra världskriget och Electrolux upplevde då en tid av stark efterfrågan på samma sätt som AGA upplevde under Westbergs studerade period. På grund av sin storlek och struktur och att det är ett svensk företag bidrar undersökningen också till en ökad förståelse om svensk storföretagshistoria.

Material och källor

För att svara på dessa forskningsfrågor använder jag mig i huvudsak av två olika typer av

material. Det första är patentbevis som kommer från den databas som återfinns på patent

7

och registreringsverkets hemsida.

Jag har undersökt alla patent som har en patenttid från 1950 och fram till 1970 både under namnen Electrolux och också Elektrolux. Namnbytet skedde år 1958. I dessa patentbevis kan man läsa ett patentkrav, där de som söker beskriver vad det unika med deras uppfinning är, ofta finns ett antal ritningar av uppfinningen också med. Man kan också se från vilket datum man har patentskydd, vilket datum patentet blev beviljat och datum för publicering. Att det är olika datum för patentskydd och beviljat beror på att hastigheten på beslutsprocessen för att få ett patent var mycket varierande och det kunde ibland ta upp till tio år innan du fick ett patent beviljat. Idag går det betydligt fortare att få ett patent beviljat, ofta cirka ett år. När du får ett patent beviljat kan du retroaktivt stämma för intrång och begära skadestånd från ingivningsdagen.

Det finns också beskrivet vilken patentklass uppfinningen tillhör. Alla uppfinningar blir tilldelad en patentklass, vilket är en beskrivning för att förstå vad det är för uppfinning och vad den har för tillämpning. Det har funnits olika sätt att klassificera patent under årens lopp. Under min undersökningsperiod användes det tyska klassystemet DPK. För de sju sista patenten sett kronologiskt i min undersökning har man bytt klassystem till IPC, vilket gör att de har en annan beteckning.

Ett patent kan till exempel vara betecknat såhär i ett patentbevis: 34 c:5/60. Med den tyska klasslistans beskrivning kan man få sig en uppfattning om vad patentet innebär. 34 är då huvudklassen vilken innehåller ”Hushållsmaskiner, husgeråd och möbler” Går man djupare in och tittar på subklassen ”c” ser man att den innehåller ”Anordningar för rengöring av bostäder, möbler, husgeråd, kläder osv.” Tillslut kommer vi ner till den sista subklassen 5/60 där vi ser att uppfinningen är en dammavskiljare.

Genom att studera dessa patentdatum och patentklasser kan jag visa vad Electrolux har patenterat och hur det har förändrats över tid. Genom att endast titta på Electrolux får jag bara information om de patent som företaget själv ansökte om. Ett förvärvat företags patent kommer inte synas i min statistik, då dessa är registrerade på detta företag. Eventuella frågor som rör förvärvade företags patent kommer jag diskutera löpande i texten.

8 www.prv.se sökord: electrolux och elektrolux

9 Lindgren (2008) s.25

10 www.prv.se

11 http://www.prv.se/sv/E-tjanster/E-tjanster-inom-patentomradet-A-O/Den-tyska-klasslistan/

8

Jag använder mig av Electrolux årsredovisningar för åren 1950-1970, för att kunna ge en bild av det ekonomiska klimatet i företaget. En årsredovisning innehåller mycket olika sorters data, och jag har valt att använda mig av koncernomsättning, nettovinst för moderbolaget och inkomst från royalty och patent. Vad dessa mätvärden kan visa på kommer jag diskutera fortlöpande i texten allteftersom de kommer till användning. I årsredovisningarna finns det inte bara siffror, det finns text också. När man kommer in på 1960-talets årsredovisningar så diskuteras företagets olika förehavanden förhållandevis ingående. Det finns kommentarer till allt från produktionsläget för nya produkter och världsmarknadens inverkan på den totala försäljningen.

Då forskning om företaget Electrolux nästan är obefintligt kommer jag att använda mig av en bok som en före detta anställd har skrivit om företagets historia. Boken har vissa hagiografiska drag när det kommer till några av de verkställande direktörerna, men för kontextualiserande och fakta fyller den sin funktion.

Generellt kommer jag att diskutera eventuella källkritiska frågor fortlöpande i texten där källorna kommer till användning.

Metod

Då denna uppsats utgångspunkt är att kritiskt granska den metod Westberg använder sig av i sin avhandling om AGA kommer jag till stora delar att använda mig av samma metod i denna uppsats för att se vad resultaten blir när studieobjektet är Electrolux. Jag kommer att använda mig av kvantitativa data i form av patentstatistik och ekonomisk data om företagets omsättning, resultat och licensintäckter. Eftersom jag är kritisk till Westbergs sätt att ställa upp premisser för vad patent är i sin metod väljer jag att göra kvalitativa nedslag i Electrolux historia för att visa på vad olika förändringar kan ha haft för möjliga orsaker.

Ett problem med användandet av patentdata och ekonomisk data i fallet med Electrolux är

att undersökningsperioden är begränsad till tjugo år och att andra observationer som rör

patent i många fall är ringa till antalet. Detta medför att det finns en risk att övertolka vissa

förändringar i materialet; olika trender blir svåra att sätta i proportion till varandra och

värdera. Olika typer av ekonomiska eftersläpningar blir också svåra att se i de kvantitativa

uppställningarna då jag inte har haft tillgång till bokföringen där jag skulle kunna gjort

kvalitativa nedslag för att tyda de ekonomiska tendenserna i företaget.

9

Begrepp och begreppsdefinitioner Innovativ verksamhet

Innovativ verksamhet är ett begrepp som är centralt i denna uppsats. I uppsatsen definieras innovativ verksamhet som arbete som utfördes i syfte att framställa innovationer. Detta är samma definition som Westberg använder sin avhandling om AGA.

Patent

Patent kan beskrivas som ett belöningssystem för de människor och företag som ägnar sig åt teknisk utveckling. De får genom patent en tidsmässigt begränsad ensamrätt för att exploatera den patenterade tekniken kommersiellt.

Att inneha patent innebär inte något direkt marknadsmonopol då det är möjligt för andra företag och individer att patentera runt det ursprungliga patentet och på så sätt komma fram till liknande produkter som de kan få ensamrätt på. Systemet med patent fungerar olika bra i olika branscher. Medicin och kemi är exempel på sådana branscher där patent spelar en särskilt stor roll, framför allt för att forskning och utveckling är en så viktig del av bolagens utveckling. I andra branscher är det mycket mer osäkert vad ett patent innebär för egentligt skydd.

Patentstrategi

Även fast patentforskningen är spridd och svåröverblickbar finns det några likheter i hur man ser på patentstrategi. Det mest grundläggande handlar om hur man kan använda patent strategiskt i företaget både för att tjäna pengar och för att skaffa sig konkurrensfördelar gentemot andra företag. Sedan har många forskare sina egna analytiska begrepp och modeller för vad patent strategi kan innebära. Den analytiska tolkningen av begreppet patentstrategi rör sig ofta kring termer som offensivt, defensivt och reaktivt.

12 Lindgren (2008) s.22

13 Somaya (2012) s. 3-4

14 Samoya (2012) s.4-13

10

I denna uppsats kommer patentstrategi att användas som ett brett begrepp och definieras som alla beslut man tar kring patent som har en betydelse för företagets fortlöpande arbete och existens.

Disposition

Jag inleda mitt avhandlingskapitel med en kort introduktion till patentsystemets framväxt.

Jag kommer sedan introducera Electrolux patentkatalog för att ge en bild av vad företaget patenterade och hur detta förändrats över tid. Sedan kommer jag försöka förklara och belägga den generella patenteringens förändring över tid. Avslutningsvis kommer jag gå djupare in på frågan om de ekonomiska motiven bakom enskilda produktgruppers patent.

Till sista kommer jag föra en avslutande diskussion om mina resultat och det övergripande syftet för uppsatsen.

Patentsystemets framväxt

Från Venedig kommer det första skriftliga dokumentet som kan likna en patentlag. Det är daterat till 1477. Det gav myndigheterna rätt att bevilja en individ ensamrätt till en uppfinning som gjorts i Venedig. Denna idé utvecklades under de kommande århundradena och återkom till exempel i England på 1600-talet då man tog ifrån kronan rätten att bevilja privilegier och förde över denna rätt till myndigheterna.

I Sverige kom en förordning 1668 som behandlade uppfinnarskydd. En svensk uppfinnare kunde då få privilegium att kommersialisera sin uppfinning. Nya patentlagar kom 1819 och 1834. Inte någon av dessa lagar reglerade om uppfinningen redan fanns, utan förprövning av patent infördes inte förrän 1884. Lagen reviderades många gånger under 1900-talet, men grundprinciperna var de samma som från 1884. År 1967 kom en ny patentlag som skapade en likartad lagstiftning i de nordiska länderna.

15Lindgren (2008) s.23-24

16 www.ne.se sökord: patenträtt. Hämtad: 2012-05-22

11

Electrolux patentkatalog 1950-1970

Patentkatalog

Vad som patenteras och varför, är den mest grundläggande patentstrategiska frågan i min undersökning av Electrolux.

Genom att titta på de olika patentens klasser kan vi se vad Electrolux valt att patentera under åren och skapa en tidsserie över patentaktiviteten. De beviljade patenten vilkas patenttid räknas från 1950 fram till 1970 var 431 stycken. De sträcker sig över 33 huvudklasser och 170 subklasser. Detta är en förhållandevis hög patentfrekvens om man jämför med till exempel AGA vilka är kända för sin innovativa verksamhet och som beviljades 628 patent mellan åren 1904 och 1959.

Diagram 1. Electrolux beviljade patent efter ansökningsår 1950-1970

Källa: Egen bearbetning av uppgifter från patent och registreringsverket.

Föga förvånande utgörs en stor del av patenten mellan dessa år av sådana patentklasser man kan relatera till Electrolux två huvudprodukter – dammsugare och kylskåp. 56 % av patenten är av klass 17(kyl och frysprodukter) och klass 34(dammsugare)

men förhållandet

17 Westberg (2002) s.63

18 http://www.prv.se/upload/dokument/Patent/spd/klassystem/DPK/17.pdf, http://www.prv.se/upload/dokument/Patent/spd/klassystem/DPK/34.pdf

12

mellan de olika patentklasserna förändras de över tid. I patentklass 21 som innehåller Electroteknik, återfinns 42 stycken patent beviljade för Electrolux. En del av dessa patent kan troligen kopplas till antingen dammsugare eller kylskåp då cirka en tredjedel är någon typ av elektrisk motor. Räknar man med denna osäkra kategori så blir övervikten på dammsugar- och kylskåpspatent än större. Generellt kan man återfinna patent till nästan samtliga produkter som Electrolux sålde. Där återfinns bland annat patent till spisar, mikrovågsugnar, stålinredningar, symaskiner, golvbonare och så vidare.

Diagram 2. Antal patent totalt, Antal klass 17 patent, Antal klass 34 patent beviljade åren 1950-1970.

Källa: Egen bearbetning av uppgifter från patent och registreringsverket.

Ett förändrat patentbeteende

Om diagrammet ovan skulle förklaras med Westbergs syn på patent och företag hade den

starka uppgången som tar fart någon gång kring 1952 förklarats med en stark innovativ

verksamhet i företaget. Den starkt nedåtgående trenden från toppåret 1962 skulle förklarats

med att den innovativa verksamheten avtog starkt. De antaganden han gör för att förklara

den innovativa verksamheten i ett företag passar bra att problematisera här, då Electrolux

patentfrekvenskurva visar på motsatsen till några av Westbergs antaganden om patent. För

13

det första skriver Westberg i sin avhandling att ”

Även om detta antagande var sant, så vore det svårt att stå som ensam förklaring för Electrolux stora ökning av beviljade patent. Vi tittar på beviljade patent sedan innan andra världskriget för att ändå skapa oss en bild av den tidigare patenteringen.

Diagram 3. Electrolux beviljade patent efter ansökningsår 1936-1970

Källa: Egen bearbetning av uppgifter från patent och registreringsverket.

Som vi kan se blir det svårt att förklara uppgången med någon kumulativ kunskapstanke från den forskning och utveckling som skedde innan andra världskriget.

Något som kan vara en alternativ förklaring var de starka förändringar som skedde både i samhället, i branschen och i företaget. Den första tiden efter kriget innebar problem för många företag, inklusive Electrolux. Basmarknaden fanns i Tyskland, och alla verktyg och all utrustning i Electrolux fabrik i Berlin tog Sovjet som krigsbyte.

När marknaden väl började efterfråga Electrolux varor igen, uppstod nya problem i form av överproduktion. Flera länder gick in och stödde sin inhemska produktion av vitvaror med stora exportsubsidier. Italien var bland de första, sedan följde Tyskland och Frankrike efter.

19 Westberg (2002) s.62. Med okända patent menar Westberg här potentiella patent som inte når ända fram till ansökningsprocessen av olika anledningar.

20 Gurt (1999) s.55

14

Electrolux viktiga kylskåpspatent gick ut i slutet av 1940-talet och alla som ville kunde börja tillverka absorptionskylskåp. Vilket bidrog till ett mycket svårt konkurrensläge för Electrolux.

Separator upplevde i början av 1900-talet en stark ökning i patentering efter att deras viktiga Alfa-patent gått ut. Där kan man se att ett mer aktivt arbete med just patent inleds som en konsekvensens av att man förlorar ensamrätten på en viktig uppfinning.

Arora och Ceccagnoli använder sig att begreppet ”Technological Competition” där de beskriver samma fenomen där de menar att sannolikheten att patentera innovationer ökar ju mer konkurrens det finns på marknaden.

Detta sätt att agera mot en osäkrare marknad skulle kunna förklara Electrolux ökade patentering i mitten av 1950-talet. I årsredovisningen från 1955 och 1956 beskriver Electrolux det rationaliseringsarbete som pågick inom både tillverkning, administration och försäljning för att möta den alltmer hårdnande konkurrensen.

Detta tyder på att patent var en del i företagets övergripande strategi för att möta en förändrad marknad, och att den ökade patenteringen i mitten av 1950-talet inte var en konsekvens av att man av en slump uppfunnit fler patenterbara innovationer.

Interna strukturförändringar och förändrade inkomstkällor

Jag kommer här att undersöka den starka nedgång som skedde i patentfrekvens i Electrolux utifrån Westbergs antagande om att låg patentfrekvens var samma sak som låg innovativ verksamhet i ett företaget.

Electrolux höll mellan 1956 och 1962 en stadig, hög nivå av beviljade patent. År 1962 fick Electrolux 37 patent beviljade. 1970 var antalet beviljade patent nere i tio stycken. Man kan tydligt se att någonting speciellt hände detta år. Det som skedde detta år var att Electrolux, som sedan 1956 var ägda av Separator, blev uppköpta av Asea.

Separator var ingen lyckad ägare då företagen konkurerade på samma vissa marknader, och de lärde sig aldrig att sammarbeta på ett förtjänstfullt sätt. När Asea tog över som ägare kom ett helt annat

21 Gurt (1999) s.60-61

22 Larsson, Tell(2010) s.110. s.124

23 Arora, Ceccagnoli (2006) s.299

24 Electrolux årsredovisningar 1955-1956

25 Glete (1994) s.176

15

sammarbete till stånd när man inlemmade det Asea-ägda bolaget Elektro Helios i Electrolux.

Man utökade sitt produktutbud stort genom övertagandet, då Elektro Helios var en stor tillverkare på framförallt frysområdet, men också av elspisar, strykjärn, strykmanglar, brödrostar och storköksutrustning. Företagets produktkatalog ansågs nu vara mer komplett.

Det mer kompletta utbudet av produkter skulle kunna vara en förklaring för minskningen i antalet beviljade patent, om Electrolux hade lagt om sin innovationsstrategi och minskat på forskning och utveckling i samband med fusionen med Elektro Helios. Så är dock inte fallet.

Centrallaboratoriet i Stockholm byggs ut under denna tid, och man satsar stora pengar på att rusta upp resterande anläggningar för forskning och utveckling. I årsredovisningen från 1962 utrycker man sig som att ”Härigenom har en betydande upprustning gjorts av hela centrallaboratoriet”

Den minskande patentfrekvensen 1963 och 1964 skulle kunna förklaras med att fusionen med Elektro Helios utvecklingsavdelning, tillsammans med ombyggnationer av centrallaboratoriet störde det tekniska arbetet, eftersom patenterandet ökar igen 1965. Den negativa trenden tar dock vid igen efter 1965 och går stadigt neråt fram till 1970.

En möjlig förklaring till den minskande patentfrekvensen vore att företaget fick tillbaka mindre pengar på sin patenterade teknik. Eftersom det alltid finns en kostnad när man utvecklar ny teknik och söker och upprätthåller patent, måste företaget förhålla sig till denna kostnad. Problemet med detta är att det är svårt att uppskatta ett patents värde. Det man kan förhålla sig till är hur eftertraktat det var för andra företag att få använda patenterad teknik. Detta kan man till viss del undersöka genom att titta på licensiering och royalty inkomster från patent.

Royalty och patentinkomster

Att företag tjänar pengar på att sälja och licensiera ut patenträttigheter är vanligt nu, och var vanligt förr.

Detta var något som Electrolux också gjorde under många år, och det var ofta en stor inkomstkälla.

26 Gurt (1999) s.59

27 Electrolux årsredovisning 1962.

28 Electrolux årsredovisning 1962

29 Se Arora(2003), och Larsson, Tell(2010)

16

I Electrolux årsredovisningar fanns det en post som hette ”Royalty och patentinkomster från utlandet”. Denna post utgjorde en ansenlig intäkt under många år.

Diagram 4. Nettovinst deflaterad till 1970 års priser, inkomst från patent deflaterad till 1970 års fasta priser

Källa: Egen bearbetning av uppgifter från Electrolux årsredovisningar

Namnet på denna kategori är dock till viss del missvisande. Electrolux byter namn på denna kategori, 1960 benämns den endast som ”Royaltyinkomster från utlandet”. 1964 gör ordet patent en kort återkomst i årsredovisningarna för att i år 1965 års årsredovisning slutning benämnas endast som ”Royalties”. I not 20 i årsredovisningen för år 1967 står det att vissa delar av omkostnaderna för centrallaboratorierna har betalats av de tillverkande dotterbolagen, och att detta har bokförts under ”Royalties”, från och med detta år flyttar man denna post till ”tillverkningskostnader, försäljningskostnader m.m.”. 1966 års siffror som redovisas parallellt med siffrorna för 1967 har justerats på samma sätt som står i noten.

Genom detta kan vi då få en hänvisning om den ungefärliga siffran för hur mycket som betalades i royalty och hur mycket som var andra inkomster från patent. I årsredovisningen för år 1966 är summan för intäkter från royalties 8138(tkr), i årsredovisningen för 1967 är 1966 års royaltyintäkter nedsatta till 4331(tkr) enligt det nya sättet att redovisa.

30 Se Electrolux årsredovisningar 1950-1970.

17

Det vi ser är en noga uttänkt patentstrategi av Electrolux, där man utformat ett system där man inte bara licensierar ut patent till andra företag för pengar, utan man för även tillbaka medel från dotterbolagen genom att låta dem betala en licensavgift för varje producerad produkt. Detta gör att man leder tillbaka pengar till moderbolaget och kan finansiera utvecklingen av ny teknik i de svenska utvecklingslaboratorierna. Det var inte bara utveckling av ny teknik som finansierades av licens och royaltyinkomster utan även alla omkostnader för centrallaboratoriet.

Patentverksamheten fungerade som profit center där patent blir en handelsvara, lika viktig som de varor som Electrolux producerade själva i sina fabriker.

Att se patentverksamheten som ett profit center är ingenting unikt för Electrolux. Detta sätt att värdera patent som en handelsvara att tjäna pengar på kan vi hitta långt tidigare i svenska företag som Separator och Asea. Innan Asea bildades och Jonas Wenström inte hade en stark bas i Sverige att vila mot försökte han bygga upp ett företag där tanken inte var att producera för den internationella marknaden, utan att sälja de patent som han ägde.

Det fanns säkert flera orsaker till att Wenström försökte sälja sina patent istället för att satsa på egen produktion. Detta är tydligt hos Electrolux som hela tiden fick ta ställning till att försöka producera och sälja själva eller licensiera ut. Det var inte alltid heller så att valet stod mellan dessa två utan en egen expandering och licensiering kunde ibland vara konsekvenser av utomliggande faktorer.

I början av 1950-talet började protektionism bli ett problem för Electrolux. Oro över skyddstullar och importbegränsningar får stort utrymme i kommentarerna till verksamheten i årsredovisningarna under hela 1950-talet. Skyddstullar och importbegränsningar var ingen geografisk begränsad företeelse utan länder i hela världen tas upp som problem. Vissa länder uppvisar också ett ej så konsekvent beteende när de till synes vartannat år lägger till och tar bort handelsrestriktioner.

1953 skriver man i årsredovisningarna om de åtgärder man behövt göra. ”[…] exporten av bolagets produkter succesivt försvårats genom importbegränsningar och höjda tullar i olika länder, vilket under årens lopp framtvingar utbyggnad av fabrikation i utlandet, såväl i egna fabriker som genom avtal med

31 Electrolux årsredovisning 1967.

32 Larsson, Tell (2010) s.106-119

33 Electrolux årsredovisning 1950-1960 (CFN)

18

licenstagare”. Här ser vi att både en internationell expansion och en ökad licensförsäljning kan vara en konsekvens av både det politiska- och världsmarknadsklimatet.

Om man jämför utvecklingen för inkomster från royalties och patent, och jämför dessa med vinstutvecklingen ser vi att dessa två kurvor följer varandra förhållandevis mycket fram till 1962. Detta kan förklaras logiskt eftersom att inkomster fram patent och royalties utgör en del av vinsten. Efter 1962 verkar det som att Electrolux hittat alternativa sätt att tjäna pengar och göra vinst. Patentinkomsterna blev inte lika viktiga för Electrolux, samtidigt som att den generella patenteringen minskade.

Electrolux som internationellt storföretag

Storleken på Electrolux kan också vara en förklaring till att både den generella patenteringen minskade och att licensinkomsterna minskade. Forskning visar på att mindre företag har en större tendens till att licensiera ut sin teknik. Detta beror på att mindre företag ofta saknar vissa av de tillgångar som behövs för att kunna sälja sina produkter i ett speciellt land eller starta sin egen produktion av varor.

Detta finns till exempel empiriskt belagt genom Larsson och Tells undersökning av Separator och Asea. Jonas Wenström bildade ett företag med motivet att sälja sina uppfinningar till andra företag, och inte med motivet att producera någonting själv, då han inte hade de tillgångar som krävdes.

Vi kan också se tendenserna i Electrolux på 1920 och 1930-talet, då de enda valmöjligheterna som verkade finnas för att få igång försäljning i USA var att starta sammarbeten med andra företag och licensiera ut sin teknik.

34 Arora, Ceccagnoli (2006) s.304-305

35 Larsson, Tell s.119

36 Gurt (1999) s.34-36

19

Diagram 5. Omsättning deflaterad till 1970 års priser, antal beviljade patent 1950-1970

Källa: Egen bearbetning av uppgifter från patent och registreringsverket och Electrolux årsredovisningar

Som vi kan se når Electrolux omsättning en ny högstanivå 1965, på 1,3 miljarder kronor det år den generella patenteringstenden börjar minska.

Storleken på företag påverkar också hur mycket återbäring man anser sig få från de pengar man satsar på forskning och utveckling. Det finns inget samband mellan hur mycket man får tillbaka från forskning och utveckling eller hur effektiv denna verksamhet är och storleken på företaget, däremot finns det en belagd skillnad i hur man uppfattar denna företeelse. Stora företag anser sig få ut mindre per satsad krona än ett mindre företag. Troligtvis på grund av att ett stort företag kan tjäna sina pengar på andra sätt än att ligga i framkant rent tekniskt.

Detta kan vara en möjlig förklaring till att Electrolux patentfrekvens minskade.

37 Arundel (2001) s.622

20

De ekonomiska grunderna för nya patent

Westberg skriver såhär i sin avhandling om AGA: ” Den koppling som jag hävdar finns mellan innovativ verksamhet och bygger på antagandet att den enskilde aktören endast sökte patent om företaget förväntade sig en ekonomisk vinst”

Detta antagande om patentering kan jag i grunden inte argumentera mot. Vi kan utgå från att det fanns en förväntan om ekonomisk vinst vid patentering. Om inte vinst från patentet i sig så kan företaget göra vinst genom att till exempel stänga ute andra aktörer från marknaden.

Det jag kan argumentera för, är att antagandet att man alltid vill göra vinst på patent är mer komplicerat än vad Westberg får det att framstå som. Jag kommer nu undersöka den ekonomiska bakgrunden för några patent i Electrolux. Först på ett bredare plan med deras diversifieringsprocess och sedan mer djupgående om en speciell produktgrupp.

Diversifiering

Under andra världskriget förändrades hela samhällets ramverk och med detta också marknadsvillkoren. Normal affärsverksamhet försvårades då de stora försäljningsmarknaderna var upptagna med kriget. Electrolux fabriker i Tyskland, Frankrike, England och senare USA blev tvingade att lägga om sin produktion till krigsmateriell. Även de svenska fabrikerna ändrade produktionsinriktning och började bland annat tillverka gengasaggregat under några år.

Det Electrolux verkligen satsade på under denna tid var att utveckla forskningsverksamheten. Stora summor plöjdes ner i utvecklings- och forskningslaboratoriet på Essingen i Stockholm. Resultatet av de stora satsningarna på forskning och utveckling är svåra att dra några långtgående slutsatser kring, då de under kriget både hade framgångar och motgångar. En stor framgång fick man då man lanserade köksmaskinen Assistenten 1940. Denna kom att bli en stor framgång och är fortfarande (i modifierad form) i produktion.

38 Westberg (2002) s.61

39 Detta är ett klassiskt patentstrategiskt agerande som t.ex. Separator ägnade sig åt i början kring sekelskiftet 1900.

40 Gurt (1999) s.54

41 Gurt (1999) s.54

21

Redan på 1930-talet hade man planer på att införa en ytterligare basprodukt utöver dammsugare och kylskåp, nämligen tvättmaskinen. Stora satsningar gjordes och en egen forskningsavdelning fick ansvaret för utvecklingen av tvättmaskinen. Hela projekt blev ändå ett stort misslyckande och lades ner efter några år. Det dröjde till 1944 innan man satsade på tvättmaskiner igen. Då genom att köpa upp den svenska tvättmaskinstillverkaren Bohus mekaniska verkstad.

Electrolux beviljades 13 egna patent på tvättmaskiner mellan 1950 och 1970.

Diskmaskinen lanserades som nästa stora hushållsprodukt. Innan denna storsatsning lät man göra omfattande marknadsundersökningar för att se om man satsade på rätt produkt. Man överskattade dock efterfrågan på diskmaskiner och den fabrik som byggdes i Holland för tillverkningen var ständigt drabbad av problem. Försäljningssuccén uteblev, förutom i Sverige där diskmaskinen blev väl mottagen och sålde bra.

Satsningen resulterade endast i åtta beviljade diskmaskinspatent under min undersökningsperiod.

Som vi kan se stämmer Westbergs antagagande om vinstmotivet bakom patent väl in på Electrolux diversifieringsprocess som innehöll både tvättmaskiner och diskmaskiner.

Tvättmaskiner blev inte förrän på 1970-talet, efter ännu ett företagsförvärv en riktigt lönsam produktkategori, och antalet patent under rekordåren 1950-1970 avspeglar detta.

Westbergs metod att använda patentfrekvens som mätinstrument för innovativ verksamhet blir problematisk när man tittar på Electrolux diversifiering. Diskmaskinen nådde inte upp till förväntade säljresultat internationellt när den lanserades, men i Sverige gjorde den det. I protokoll från den tekniska direktionen på Electrolux kan man läsa i varje protokoll under två år om hur utvecklingsarbetet fortgick med diskmaskinen. Fokus för Electrolux verkade vara att få ned produktionskostnaderna för diskmaskinen, så att de kunde sälja den billigare till kunden.

Mot denna bakgrund är det problematiskt att hävda en låg innovativ verksamhet inom Electrolux, trots att denna inte resulterar i specifika patent. Troligtvis var utvecklingsarbetet

42 Gurt (1999) s.54

43 Bilaga 1.

44 Gurt (1999) 65-67

45 Teknisk direktionskonferens 1958-1959. För diskussionen kring produktionskostnaden, se nr 41 - 43

22

en innovativ verksamhet som det inte gick att ta patent på, då det man utvecklade inte hade en synlig innovationshöjd.

Absorptionskylskåpet kontra kompressorkylskåpet

Tittar vi närmare på de klass-17 patent som finns registrerade upptäcker vi något intressant.

Alla klass 17 patent som finns är subklasserna 17a-kylmaskiner, 17b- Isframställning och 17c-Iskällare, isskåp, kylskåp, frysanordningar, kylvagnar, och konstruktionsdetaljer vid kylskåp.

Endast fyra stycken patent hör till patentklassen kompressionskylskåp, resten tillhör patentklassen för absorptionskyltekniken. Detta kan tyckas märkligt mot bakgrund av att kylskåp med kompressorteknik var det mest populära hushållskylskåpet från 1950-talet och framåt. För att förstå denna fördelning av patent går vi tillbaka till Electrolux barndom.

Electrolux och absorptionskylskåp 1924-1950

Absorptionskylskåpet var något Electrolux hade haft som huvudprodukt enda sedan 1924 när man förvärvade bolaget Artic och samtidigt köpte patentet till Carl Munter och Baltzar von Platens revolutionerande kylskåp. Det var ett kylskåp utan rörliga delar vilket gjorde att det inte blev utslitet på samma sätt som andra kylskåp, man kunde också driva absorptionskylskåpet på nästan vad som helst som kunde brinna, till exempel gas, fotogen eller sprit. Detta var en stor fördel när gas användes i mycket större utsträckning än elektricitet i hushållen vid denna tid.

Med Axel Wenner-gren som VD i täten för företaget började Electrolux blicka mot USA med sitt nya absorptionspatent. År 1926 slöt man ett avtal med det amerikanska bolaget Servel, och det första Electrolux-Servel kylskåpet kom ut på marknaden 1927. Tekniken var dock inte riktigt färdig och passade inte det amerikanska klimatet, man tillverkade dåliga kylskåp och det nyligen uppstartade Electrolux-Servel fick genomgå en företagsrekonstruktion. 1929 var Wenner-Gren tillbaka i USA med nya patent på ett luftkylt absorptionskylskåp som höll måttet för den amerikanska marknaden. Electrolux krävde en mycket stor summa för att

46 Bilaga 1.

47 http://www.prv.se/upload/dokument/Patent/spd/klassystem/DPK/17.pdf

48 Gurt (1999) s.28-33

23

ingå i ett nytt avtal med Servel - 2,5 miljoner dollar plus alla A-aktier i två nybildade bolag.

1,8 procent av värdet på alla sålda kylskåp skulle också betalas till Sverige som royalty.

Affären var dock för dyr för Servel att ensamma gå in i, men de fick hjälp av företaget Consolidated Gas som bidrog med ett stort kapitaltillskott

1930-talet blev kylskåpens år för Electrolux. De små absorptionskylskåp de tillverkade sålde bra i hela världen. Redan 1936 sålde Electrolux sitt miljonte kylskåp, och 1939 var de uppe i två miljoner sålda kylskåp.

Absorptionskylskåpets segertåg fortsatte inte på samma sätt efter andra världskrigets slut.

Den ostabila marknaden i efterkrigstidens Europa svämmade över av kylskåpstillverkare.

Enbart i dåvarande Västtyskland fanns det över 200 tillverkare av absorptionskylskåp.

Kvaliteten på kylskåpen sjönk drastiskt och tillslut fanns det ingen som efterfrågade absorptionskylskåp förutom England där kyltekniken passade deras användande av gas i hemmen. Alla större tillverkare gick över till att tillverka kompressorkylskåp och övergav på 1950-talet absorptionstekniken.

49 Gurt (1999) s.34-39

50 Gurt (1999) s.48-49

51 Gurt (1999) s.57

24

Källa: Egen bearbetning av uppgifter från patent och registreringsverket.

Som vi ser avstannade inte forskningen på absorptionstekniken när de ekonomiska kalkylerna började svikta. Antalet beviljade patent är förhållandevis höga ända fram till 1962 när det totala antalet patent för företaget också sjönk.

Enligt Nathan Rosenberg påverkas företags forskningsarbete och utvecklingsarbete i hög grad av den tekniska kunskap som ärvts från det förflutna. Han beskriver det som att ”[…]

internt genererade impulser och påstötningar spelar stor roll vid styrningen av de dagliga utvecklingsaktiviteterna.”

Rosenberg belyser också problematiken med att byta teknisk inriktning. Han menar att företags förmåga att hoppa mellan olika tekniska alternativ är överskattade och att det medför stora kostnader att byta teknisk inriktning, och det var precis inför detta val som Electrolux stod inför.

Från ledningen i Electrolux fanns det också en ovilja att lägga om inriktningen för kylteknik.

Det vittnar flera misslyckade försök att lansera nya moderna modeller av absorptionskylskåpen om. De genomförde inte heller de marknadsundersökningar som de till exempel gjort innan de inriktade sig på tillverkning av tvättmaskiner och diskmaskiner.

52 Rosenberg (1997) s.26

53 Gurt (1999) s.59

25

I mitten av 1960-talet växte en ny marknad fram för absorptionskylskåpen. Det var den växande trenden med husvagnar som gav absorptionskylskåpen ett nytt liv på grund av att det var betydligt enklare att driva ett husvagnskylskåp på gas än på elektricitet.

Denna nya marknad märks inte av i patentstatistiken. Då denna nya marknad växer fram har redan Electrolux patenterande avtagit på grund av strukturförändringarna.

Rationaliteten bakom patenteringen av absorptionsteknik går inte att förklara på samma sätt som för tvättmaskiner och diskmaskiner. Electrolux var medvetet om det ekonomiska läget för absorptionstekniken, och ekonomiska kalkyler kring produktgruppen kan inte ha sett ljusa ut. Eftersom nästan alla seriösa tillverkare gick över till att tillverka kompressorkylskåp kan jag inte heller dra slutsatsen att man försökte stänga ute någon från marknaden, och på så sätt tjäna pengar. Agerandet måste förklaras med en tradition i företaget och olika individers starka koppling till produktkategorin.

När Westberg utgår från att det finns en förhoppning om ekonomisk vinst när man söker ett patent, då har jag här visat på att denna förhoppning kan se ut på olika sätt. Även fast tvättmaskinen och diskmaskinen inte blev några direkta försäljningssuccéer hade Electrolux ändå kalkylerade förhoppningar på ekonomisk vinst när man sökte patenten. I fallet med absorptionstekniken verkar förhoppningarna inte varit kalkylerade och de verkar ha funnits hos ett fåtal människor i ledande positioner.

54 Gurt (1999) s.76

26

Slutsatser

Jag ställde i början fyra stycken övergripande frågor som jag här tänker sammanfatta resultaten av.

Vad patenterade man i Electrolux mellan 1950-1970? Electrolux patenterade först och främst sina två huvudprodukter – dammsugare och kylskåp. Förutom dessa patent fanns det många övriga patent som man kan härledas till varaktiga konsumtionsvaror för hemmet, så som tvättmaskiner, diskamskiner, och olika mindre köksredskap så som hushållsassistenten.

Med tiden diversifierades Electrolux produktkatalog och andra vitvaruprodukter än dammsugare och kylskåp ökade i patentstatistiken.

Hur förändrades patentfrekvensen i Electrolux mellan 1950-1970 och hur kan denna förändring förklaras? Electrolux patentfrekvens ökade kraftigt i mitten av 1950-talet. Den låg sedan på en hög nivå fram till 1962 då den dalade, den ökade till 1965 för att sedan minska till en lägstanivå 1970. Denna förändring går att förklara på flera sätt. Tänkbara förklaringar till den starka uppgången är den ökade konkurrensen på marknaden i samverkan med att flera av Electrolux viktiga patent gick ut. Detta ledde till en ökad patentering för att försöka säkra upp för framtiden. Den starka nedgången kan också härledas till flera olika händelser.

Något som definitivt påverkade nedången var att Electrolux blev uppköpta av Asea och att det Aseaägda Elektro Helios fusionerades med Electrolux kort efter detta. Den nedgång som följer sedan har troligtvis flera förklaringar. En av dessa är att Electrolux ansåg sig tjäna mindre på sina patent. Modern forskning tyder på att stora företag anser sig få sämre avkastning än mindre företag på det de satsar på forskning och utveckling.

Hur kan man förklara Electrolux licensiering och varför har den förändrats? Electrolux började med att licensiera ut sin teknik och sina patent på grund av att man ville tjäna pengar. Det krävs vissa tillgångar för att expandera ett företag och kunna tjäna pengar i andra länder på sin egen teknik och sina egna patent, till exempel genom egen produktion.

Electrolux förändring i licensiering kan också förklaras med olika institutionella hinder som

fanns i samhället. Vissa länder satte upp handelshinder av olika orsaker. Detta påverkade

Electrolux som företag och tvingade ibland dem att söka upp företag som ville licenstillverka

27

deras produkter för att fortsätta tjäna pengar. Licenstillverkningen minskade sedan på 1960- talet. Troligtvis var det samma fenomen som bidrog till att man började licensiera ut som gjorde att man minskade sin licensiering. När Electrolux växte och ökade sin omsättning ökade också de tillgångar som krävdes för att starta egen produktion och försäljning i andra länder.

På vilka ekonomiska grunder togs nya patent? Nya patent togs på grund av en förväntad ekonomisk vinst. Innan man började utveckla tvättmaskinen gjorde man markandsundersökningar för att se om det var en innovation man skulle satsa på. Innan man började med utvecklingsarbetet med diskmanskinen gjorde man också grundläggande marknadsundersökningar för att se om det var en ekonomisk gynnande satsning. Att patentera på denna ekonomiska grund var dock inte konsekvent. Electrolux hade en lång tradition av att tillverka absorptionskylskåp. Denna kylteknik var väldigt populär och gav stora ekonomiska vinster under 1930- och 1940-talet, men under 1950-talet blev denna kylteknik helt utkonkurrerad av kompressortekniken och alla seriösa tillverkare av kylskåp gick över till kompressortekniken. Även fast Electrolux hade all denna ekonomiska fakta om hur marknaden såg ut, fortsatte man ändå med patentering av den ej lönsamma absorptionstekniken.

Jag har i denna uppsats visat på att de antaganden om patent som Westberg gör i sin avhandling i stora drag inte är hållbara. Att patent görs med förhoppningen om en ekonomisk vinst stämmer i huvudsak, men ämnet är mycket mer komplext än vad Westberg diskuterar. Jag har visat att i Electrolux kunde patentering ske med ekonomiskt rationella förhoppningar om vinst, så som exemplet med tvättmaskinen och med diskamskinen. Men patent kan samtidigt sökas på mycket tveksamma ekonomiska grunder så som exemplet med absorptionstekniken. Detta medför att Westbergs antagande om det ekonomsikt rationella med att söka patent blir missvisande, och väldigt problematiskt att ta med i en undersökning då man kommer att få felaktiga resultat som en konsekvens av detta.

Att patentering skulle leda till möjligheter för ökad patentering kan vi se direkt i min

undersökning att detta inte är en konstant lag. Det som gör att Westbergs kan använda

denna tesen i sin avhandling är att AGAs utveckling passar in på detta. Electrolux har en

mycket begränsad patentering innan den stora ökningen i mitten av 1950-talet sker, och den

28

högfrekventa patentering som sker i mitten av 1950-talet leder inte till någon fortsatt ökad patentering utan patenteringen minskar istället.

Antagandet att låg patentfrekvens tyder på låg innovativ verksamhet blir också mycket problematiskt i skenet av min undersökning. Electrolux växer konstant som företag och satsar mer och mer pengar på forskning och utvekling, men patentfrekvensen sjunker ändå av olika anledningar i mitten av 1960-talet.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att de lagar Westberg och många andra sätter upp i

sina undersökningar för att kunna använda patentstatistik som mätinstrument för innovativ

verksamhet inte är hållbara när man applicerar dem på Electrolux. Hans modell medför att

det individuella utrymme som ett företag har att agera patentstrategiskt försvinner och

ersätts av slutsatser om hur företag borde betett sig. Fler studier av företag och deras

förhållande till patent och patentering med en ekonomisk historisk ansats krävs för att

kunna skapa en rättvis bild av vad patent är och hur de förhåller sig till samhället, individen

och företaget.

29

Bilaga 1

Patentnummer Klass Patenttid från Beviljat den Publicerat den

133275 34 c:5/05 1950-01-13 1951-07-26 1951-10-16

181196 17 a:18/02 1950-01-23 1962-08-09 1962-10-30

152136 82 b:10/13 1950-05-10 1955-08-11 1955-10-25

148834 17 a::11 1950-05-26 1954-12-02 1955-02-15

145365 65 a

:61 1950-06-07 1954-03-04 1954-05-18

147473 65 f

:4/20 1950-07-06 1954-08-12 1954-10-26

149846 17 a::12 1950-10-03 1955-02-24 1955-05-03

175537 34 c:5/60 1950-12-18 1961-04-06 1961-06-06

180862 34 c:5/60 1950-12-18 1962-07-05 1962-09-25

148645 8 d:10/80 1951-01-23 1954-11-18 1955-02-01

158414 17 a::10 1951-04-18 1957-01-31 1957-04-02

201697 17 a:8/02 1951-04-26 1965-07-22 1966-02-08

172058 17 a::10 1951-06-26 1960-05-05 1960-07-19

171736 17 a:13/01 1951-07-03 1960-04-07 1960-06-21

137818 34 c:5/60 1951-07-16 1952-08-07 1952-10-28

171567 17 a::12 1951-09-22 1960-03-24 1960-06-07

176261 17 a::12 1951-09-22 1961-06-08 1961-08-15

189135 34 c:13/01 1951-11-24 1963-12-05 1964-04-28

171381 17 a::12 1951-12-06 1960-03-03 1960-05-17

176471 17 a::12 1951-12-06 1961-07-06 1961-09-12

149082 8 d:9/60 1951-12-21 1954-12-29 1955-03-08

149834 8 d:5/06 1951-12-21 1955-02-24 1955-05-03

168428 17 a:13/01 1952-01-23 1959-07-02 1959-09-01

167084 34 c:5/50 1952-02-14 1959-02-26 1959-05-05

173522 17 a::12 1952-06-20 1960-09-22 1960-12-06

153967 34 c:5/70 1952-07-10 1956-01-19 1956-04-03

148854 34 c:5/60 1952-10-20 1954-12-02 1955-02-15

166878 8 d:10/40 1952-10-31 1959-02-12 1959-04-21

172103 34 c:5/70 1952-12-20 1960-05-05 1960-07-19

172102 34 c:5/60 1952-12-20 1960-05-05 1960-07-19

172101 34 c:5/70 1952-12-20 1960-05-05 1960-07-19

170449 34 c:5/04 1953-01-31 1959-12-10 1960-02-23

178860 17 c:4/04 1953-02-06 1962-02-08 1962-04-10

151245 34 b:8/20 1953-02-07 1955-06-09 1955-08-23

156015 34 b:8/20 1953-02-12 1956-07-05 1956-09-11

165792 8 d:9/60 1953-05-16 1958-10-29 1959-01-07

182892 17 a::10 1953-05-18 1962-12-20 1963-03-19

147260 34 c:5/04 1953-06-18 1954-07-29 1954-10-12

171569 17 c:4/05 1953-07-17 1960-03-24 1960-06-07

170450 34 c:5/70 1953-07-27 1959-12-10 1960-02-23

30

200829 21 h:4/03 1953-10-19 1965-06-10 1966-01-04 177203 17 a:18/02 1953-11-28 1961-09-07 1961-11-14 180630 17 a:18/02 1953-11-28 1962-06-20 1962-09-11

Patentnummer Klass Patenttid från Beviljat den Publicerat den

159165 46 c

:2 1954-02-12 1957-04-04 1957-06-11

219572 17 a:8/02 1954-03-24 1967-09-14 1968-03-19

183097 17 c:4/02 1954-03-25 1963-01-10 1963-04-02

176917 34 c:5/32 1954-04-19 1961-08-10 1961-10-17

174956 34 c:5/60 1954-05-07 1961-02-09 1961-04-11

164098 34 c:5/32 1954-05-19 1958-05-21 1958-07-22

168214 34 c:5/32 1954-05-19 1959-06-11 1959-08-18

176918 34 c:5/32 1954-05-19 1961-08-10 1961-10-17

176144 34 c:5/60 1954-05-19 1961-05-25 1961-08-01

187885 34 c:5/32 1954-05-19 1963-09-19 1964-02-25

183849 34 c:5/32 1954-05-19 1963-02-14 1963-05-21

177686 34 c:5/30 1954-05-24 1961-10-19 1961-12-27

168097 34 c:5/50 1954-08-21 1959-06-04 1959-08-11

178468 17 a::10 1954-11-08 1962-01-11 1962-03-13

175640 34 c:5/51 1954-11-26 1961-04-13 1961-06-13

182640 21 c:30 1954-11-26 1962-11-29 1963-02-26

171397 34 c:5/32 1954-12-10 1960-03-03 1960-05-17

180433 34 c:5/70 1955-01-13 1962-06-07 1962-08-28

178975 17 c:4/04 1955-01-26 1962-02-15 1962-04-17

199857 17 a:13/02 1955-02-16 1965-05-06 1965-11-23

202474 65 f

:4/20 1955-03-09 1965-08-12 1966-03-01

183095 17 a:18/02 1955-03-10 1963-01-10 1963-04-02

158912 21 d

:54 1955-03-19 1957-03-14 1957-05-21

178550 65 f

:4/20 1955-03-22 1962-01-11 1962-03-13

176945 47 f:4 1955-04-04 1961-08-10 1961-10-17

170518 34 b:8/20 1955-07-09 1959-12-17 1960-03-01

176916 34 c:5/70 1955-07-09 1961-08-10 1961-10-17

183157 a

:27/00 1955-07-20 1963-01-10 1963-04-02

194411 17 a:18/02 1955-08-20 1964-08-27 1965-02-17

162387 34 c:13/07 1955-09-13 1958-01-02 1958-03-04

166135 39 b:22/06 1955-09-26 1958-10-27 1959-02-03

182151 17 a::12 1955-10-07 1962-10-11 1963-01-08

168541 17 c:4/03 1955-10-21 1959-07-09 1959-09-15

178859 17 a::10 1955-10-26 1962-02-08 1962-04-10

172959 34 b:3/30 1955-10-29 1960-07-21 1960-10-04

177349 34 i:17 1955-11-01 1961-09-21 1961-11-28

174793 34 c:5/70 1955-11-02 1961-01-26 1961-03-28

184885 17 b:2/03 1956-01-17 1963-04-25 1963-09-03

221750 17 a::12 1956-01-19 1967-12-07 1968-07-30

31

208170 17 a:13/02 1956-02-07 1966-05-26 1966-10-18 184048 81 e:129 1956-02-15 1963-02-21 1963-05-28 Patentnummer Klass Patenttid från Beviljat den Publicerat den

184186 21 h:4/03 1956-03-01 1963-03-07 1963-06-11

184465 17 a::10 1956-03-23 1963-03-28 1963-07-16

177891 34 c:5/70 1956-03-29 1961-11-01 1962-01-16

177688 34 c:5/05 1956-03-29 1961-10-19 1961-12-27

177687 34 c:5/05 1956-03-29 1961-10-19 1961-12-27

195562 34 c:5/05 1956-03-29 1964-10-08 1964-04-06

176097 54 g:17/03 1956-04-14 1961-05-17 1961-07-18

177890 34 c:5/50 1956-04-25 1961-11-01 1962-01-16

203679 34 i:17 1956-05-05 1965-10-14 1966-04-26

176733 17 c:4/05 1956-05-14 1961-07-27 1961-10-03

194287 34 c:13/16 1956-05-19 1964-08-20 1965-02-09

181023 34 c:5/51 1956-05-30 1962-07-19 1962-10-09

193102 34 c:5/51 1956-06-11 1964-06-18 1964-12-01

175886 17 c:4/01 1956-06-18 1961-05-04 1961-07-04

183237 17 c:4/01 1956-06-18 1963-01-17 1963-04-23

177403 21 d

:53 1956-06-21 1961-09-28 1961-12-05

177404 21 d

:53 1956-06-30 1961-09-28 1961-12-05

185322 34 c:5/70 1956-07-05 1963-05-09 1963-10-01

186679 8 d:9/20 1956-07-06 1963-07-18 1963-12-10

183793 8 d:5/04 1956-07-06 1963-02-14 1963-05-21

193726 34 c:5/32 1956-07-09 1964-07-16 1965-01-05

186244 21 c:57/52 1956-10-02 1963-06-19 1963-11-19

182826 34 c:5/51 1956-11-17 1962-12-13 1963-03-12

192336 34 c:5/70 1956-11-29 1964-05-21 1964-11-03

182827 34 c:5/51 1956-12-05 1962-12-13 1963-03-12

192744 34 I:7/02 1956-12-08 1964-06-04 1964-11-17

182061 21 d

:53 1956-12-13 1962-10-04 1963-01-02

192741 34 c:5/32 1956-12-13 1964-06-04 1964-11-17

217781 34 c:5/32 1956-12-13 1967-07-06 1967-12-19

217779 34 c:5/32 1956-12-13 1967-07-06 1967-12-19

313580 17 a:8/02 1957-01-05 1968-07-01 1969-08-18

177230 34 c:5/70 1957-01-10 1961-09-07 1961-11-14

185323 34 c:5/70 1957-01-18 1963-05-09 1963-10-01

179236 65 f

:4/20 1957-01-21 1962-03-01 1962-05-08

195024 34 c:5/32 1957-02-20 1964-09-17 1965-03-16

168030 4 d:8 1957-02-21 1959-06-04 1959-08-11

180553 17 a:8/02 1957-02-27 1962-06-14 1962-09-04

167961 39 a:19/07 1957-03-29 1959-05-28 1959-08-04

175320 47 b:4 1957-04-18 1961-03-09 1961-05-09

183387 8 d:6/30 1957-04-18 1963-01-24 1963-04-30

207837 21 h:7 1957-04-23 1966-05-12 1966-10-04

32

180554 17 a::12 1957-06-07 1962-06-14 1962-09-04

201025 27 c:12/02 1957-06-12 1965-06-17 1966-01-11

176995 34 c:5/60 1957-07-01 1961-08-17 1961-10-24

Patentnummer Klass Patenttid från Beviljat den Publicerat den

180088 17 a:4/01 1957-07-01 1962-05-10 1962-07-24

206904 21 c:59/32 1957-07-05 1966-04-07 1966-08-23

184778 34 i:15/05 1957-08-26 1963-04-18 1963-08-20

187126 34 c:5/70 1957-09-20 1963-08-08 1964-01-14

195152 17 c:4/04 1957-09-23 1964-09-24 1965-03-23

190932 34 c:5/51 1957-09-27 1964-03-05 1964-08-11

180592 47 e:1 1957-10-09 1962-06-14 1962-09-04

192669 17 a::12 1957-10-29 1964-06-04 1964-11-17

166808 21 d

:51 1957-11-11 1959-02-05 1959-04-14

179297 34 c:5/60 1957-11-12 1962-03-08 1962-05-15

189136 34 c:13/01 1957-11-13 1963-12-05 1964-04-28

178974 17 a::12 1957-11-16 1962-02-15 1962-04-17

191185 17 c:4/04 1957-11-21 1964-04-02 1964-09-01

179988 21 c:57/52 1957-11-23 1962-05-03 1962-07-17

188186 34 c:5/60 1957-12-21 1963-10-10 1964-03-17

179298 34 c:5/05 1958-01-24 1962-03-08 1962-05-15

206017 34 i:19/04 1958-02-13 1966-02-17 1966-07-12

177646 8 d:12/04 1958-02-21 1961-10-19 1961-12-27

177645 8 d:12/04 1958-02-21 1961-10-19 1961-12-27

180667 34 c:13/10 1958-02-21 1962-06-20 1962-09-11

184867 8 d:6/30 1958-02-21 1963-04-25 1963-09-03

192099 34 c:13/01 1958-02-21 1964-05-06 1964-10-20

191117 37 d:24/01 1958-02-21 1964-03-19 1964-08-25

216998 8 d:6/50 1958-02-21 1967-06-08 1967-11-21

180389 17 a::10 1958-02-22 1962-06-07 1962-08-28

196643 34 c:5/70 1958-02-22 1964-11-26 1965-06-15

205554 17 a:8/02 1958-06-11 1966-01-27 1966-06-21

204842 a

:17/02 1958-06-16 1965-12-16 1966-05-31

193889 34 c:5/51 1958-06-27 1964-07-23 1965-01-12

200433 12 g:2/02 1958-07-16 1965-05-26 1965-12-14

169678 21 c:59/27 1958-07-17 1959-09-24 1959-12-08

192742 34 c:5/70 1958-08-30 1964-06-04 1964-11-17

206803 21 h:9/04 1958-09-12 1966-03-31 1966-08-16

193727 34 c:5/51 1958-09-25 1964-07-16 1965-01-05

205195 34 i:19/02 1958-10-06 1966-01-05 1966-06-07

193841 17 a:8/02 1958-11-03 1964-07-23 1965-01-12

214566 85 e:21/01 1958-11-22 1967-02-23 1967-08-01

205896 34 c:5/70 1958-11-28 1966-02-10 1966-07-05

171972 d

67/01 1958-12-22 1960-04-28 1960-07-12

180316 4 d:7/10 1958-12-23 1962-05-30 1962-08-14

190206 21 c:59/65 1958-12-23 1964-01-30 1964-06-30

33

193668 17 c:4/04 1959-01-20 1964-07-16 1965-01-05

182453 17 b:2/03 1959-02-05 1962-11-08 1963-02-05

198455 34 c:5/60 1959-02-24 1965-02-25 1965-09-21

Patentnummer Klass Patenttid från Beviljat den Publicerat den

204783 12 e:3/01 1959-02-28 1965-12-16 1966-05-31

322320 34 c:5/00 1959-03-05 1968-07-01 1970-04-06

204189 34 c:5/60 1959-03-24 1965-11-11 1966-05-10

209665 34 c:5/32 1959-03-24 1966-07-28 1966-12-13

225003 34 c:5/70 1959-03-24 1968-04-18 1969-02-18

187887 34 c:5/70 1959-03-31 1963-09-19 1964-02-25

187886 34 c:5/32 1959-03-31 1963-09-19 1964-02-25

185821 34 c:5/32 1959-03-31 1963-05-30 1963-10-29

185820 34 c:5/70 1959-03-31 1963-05-30 1963-10-29

197138 34 c:5/32 1959-03-31 1964-12-30 1965-07-13

203675 34 c:5/32 1959-03-31 1965-10-14 1966-04-26

203071 34 c:5/32 1959-03-31 1965-09-16 1966-03-22

203070 34 c:5/32 1959-03-31 1965-09-16 1966-03-22

199383 34 c:5/32 1959-03-31 1965-04-15 1965-11-02

194257 21 d

:53 1959-04-01 1964-08-20 1965-02-09

203072 34 c:5/70 1959-04-01 1965-09-16 1966-03-22

183916 2 b:1/03 1959-04-27 1963-02-21 1963-05-28

220405 34 c:5/70 1959-04-27 1967-10-19 1968-05-07

225191 a2:17/02 1959-05-26 1968-04-25 1969-02-25

197499 21 c:59/27 1959-07-03 1965-01-21 1965-08-03

209860 37 a:2 1959-07-06 1966-08-04 1966-12-20

210613 12 g:2/02 1959-09-10 1966-09-15 1967-01-31

188043 8 d:21/07 1959-09-15 1963-10-03 1964-03-10

190352 34 c:5/32 1959-09-23 1964-02-26 1964-07-07

197344 17 c:4/03 1959-10-09 1965-01-14 1965-07-27

190471 17 a::12 1959-10-10 1964-02-13 1964-07-21

198778 34 i:19/02 1959-11-19 1965-03-18 1965-10-05

186748 34 c:5/04 1959-11-23 1963-07-18 1963-12-10

192867 17 c:4/10 1959-11-27 1964-06-11 1964-11-24

187267 34 i:16/08 1959-12-23 1963-08-15 1964-01-21

190966 47 b:12 1960-01-09 1964-03-05 1964-08-11

176367 21 d

:46 1960-01-20 1961-06-21 1961-08-29

205580 21 d

:45 1960-01-20 1966-01-27 1966-06-21

201621 34 c:5/32 1960-01-28 1965-07-15 1966-02-08

209445 17 a:18/02 1960-01-30 1966-07-21 1966-12-06

304525 17 a::12 1960-01-30 1968-07-01 1968-09-30

224001 34 c:5/32 1960-02-05 1968-02-29 1968-12-10

175911 34 c:5/02 1960-02-09 1961-05-04 1961-07-04

198226 17 c:4/04 1960-02-12 1965-02-18 1965-09-14

192304 21 d

:51 1960-02-13 1964-05-21 1964-11-03

190686 47 a:16/01 1960-02-18 1964-02-20 1964-07-28