Uppdelat eller tillsammans?
En kvantitativ studie om hur gymnasieelever ser på nivåuppdelad och könsuppdelad undervisning i ämnet idrott och hälsa
Together or separate?
A study about how high school students experience gender and class ability grouping in physical education
Linnéa Fahgén
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Idrottsvtenskap med didaktisk inriktning
Idrottsvetenskap/Lärarprogrammet - självständigt arbete 15 hp Handledare: Stefan Wagnsson
Examinator: Christian Augustsson 2017-01-26
Sammanfattning
Uppsatsens syfte var att undersöka hur gymnasieelever ser på könsuppdelad och nivåindelad undervisning i idrott och hälsa. Frågorna som skulle besvaras var hur elevernas syn är på könsuppdelad och nivåindelad undervisning i stort samt om synen skiljer sig mellan kön, årskurs och egen upplevd ämneskompetens. En fråga berörde även vid vilka moment eleverna ville delas upp, under förutsättningar att de ville delas upp. För att undersöka detta skickades en enkät, gjord via verktyget Survey & Report, ut till två olika gymnasieskolor och 63 svar inkom. Resultatet blev att de flesta elever varken ville könsuppdela eller nivåindela klassen och att ytterst få alltid ville att en uppdelning skulle ske. De som ibland ville dela upp klassen menade att det var i mestadels simning en könsuppdelning borde ske, vilket tros bero på att flickor kan känna obehag att vara klädda i bara badkläder tillsammans med pojkar. En
nivåindelning önskades oftast vid bollsporter vilket antas bero på att eleverna här kan ligga på väldigt olika nivå på grund av att bollsporter är vanliga aktiviteter på fritiden.
Nyckelord: samundervisning, könsuppdelning, nivåuppdelning, genus
Abstract
The purpose of the essey was to examine the view of gender and level grouping in physical education among high school students. The questions were how the view of gender and level division in physical education was in general and how it varies between gender, grade and self-perceived skill. One question was about the respondent’s opinions in which moments in physical education they prefer a grouping. To investigate this a questionnaire, made in Survey
& Report, was sent out to two different high schools, which got 63 answers. The result showed that most of the student did not wanted neither a gender grouping nor a level
grouping. There were a few people who always wanted a grouping no matter the activity. The people who wanted a gender grouping in some moments wanted to do it in swimming, which may depends on how girls may feel around boys when they are only dressed in a bath suit. A level grouping was desired in sports, which may depends on the big activity in the spare time among many, which leads to a bigger difference in skills.
Key words: co-education, gender grouping, class ability grouping, gender
Innehåll
1. Inledning ... 5
2. Litteraturgenomgång ... 6
2.1 Begrepp ... 6
2.2 Teoretiskt perspektiv ... 7
2.3 Skolverket och likabehandling i skolan ... 7
2.4 Tidigare forskning ... 8
2.4.1 Könsuppdelning – en historisk tillbakablick ... 8
2.4.2 Könsuppdelning – för- och nackdelar ... 9
2.4.3 Nivåindelning ... 10
4.5 Sammanfattning av litteraturgenomgång ... 11
3. Syfte och frågeställning ... 13
4. Metod ... 14
4.1 Design ... 14
4.2 Urval ... 14
4.3 Genomförande ... 15
4.4 Databearbetning ... 15
4.5 Reliabilitet och validitet ... 16
4.6 Etiskt förhållningssätt ... 16
5. Resultat ... 18
5.1 Könsuppdelning ... 18
5.1.1 Aldrig, ibland eller alltid könsuppdelning? ... 18
5.1.2 Vid vilka moment föredras könsuppdelning? ... 19
5.2 Nivåindelning ... 21
5.2.1 Aldrig, ibland eller alltid nivåindelning? ... 21
5.2.2 Vid vilka moment föredras nivåindelning? ... 22
5.3 Upplevd ämneskompetens ... 23
5.4 Samband mellan upplevd ämneskompetens och syn på uppdelad undervisning i
idrott och hälsa ... 25
5.4.1 Upplevd ämneskompetens och syn på könsuppdelning ... 25
5.4.2 Upplevd ämneskompetens och syn på nivåindelning ... 25
5.5 Sammanfattning av resultatet ... 25
5.5.1 Könsuppdelning ... 25
5.5.2 Nivåindelning ... 26
5.5.3 Samband mellan upplevd ämneskompetens och uppdelad undervisning ... 26
6. Diskussion ... 28
6.1 Resultatdiskussion ... 28
6.1.1 Könsuppdelade idrottslektioner ... 28
6.1.2 Nivåindelade idrottslektioner ... 30
6.1.3 Jag anser mig vara duktig på det mesta i ämnet idrott och hälsa ... 31
6.1.4 Samband mellan upplevd ämneskompetens och könsuppdelning ... 31
6.1.5 Samband mellan upplevd ämneskompetens och nivåindelning ... 32
6.2 Metoddiskussion ... 32
6.3 Fortsatt forskning ... 33
6.4 Avslutning ... 33
Referenser ... 35 Bilagor
1. Inledning
En het debatt som pågått länge inom skolan gäller uppdelad undervisning i ämnet idrott och hälsa. Vissa anser att flickor och pojkar bör delas upp i olika grupper under idrottstimmarna för att öka lärandet hos respektive grupp. Detta med argumenten att kvinnor och män har olika fysiologiska förutsättningar och alltså borde få olika uppgifter och/eller krav. Andra menar att man inte ska dela på kvinnor och män i skolan utan de ska få lära sig att arbeta tillsammans, som de kommer göra i det verkliga livet senare. Vissa i den senare gruppen hävdar även att det kan vara lika stora skillnader mellan två män som mellan en kvinna och en man och man borde inte se och bedöma eleverna efter kön utan se alla som personer med olika förutsättningar (Löf, Marklund, & Öberg, 2004). Nyligen kom en artikel ut på sidan Lärarnas Nyheter gällande en skola i Stockholm som fått godkänt av skolinspektionen att ha delad idrottsundervisning för män och kvinnor och debatten tog fart på nytt. Bland annat idrottsforskaren Håkan Larsson motsatte sig genast detta då han arbetar med kvinnor och mäns lika villkor inom ämnet (Hagström, 2016).
En annan grupp människor menar istället att idrottsundervisningen bör delas in efter nivå hos eleverna, så att de som är duktiga får öva med andra på samma nivå och de som behöver träna mer får göra det med andra på samma nivå. Detta går alltså ut på, istället för att könsuppdela, att könen blandas men att en nivåindelning sker (Fast & Huss, 2014). Denna ”lösning” har dock mött motstånd då det kan vara känsligt att som lärare dela in elever efter ”de sämre” och
”de bättre”, vilket man inte borde göra i skolan (Löf, Marklund, & Öberg, 2004). Ovanstående problem gör ämnet intressant att undersöka då det finns många olika idéer och synsätt i
frågan. Experter och idrottslärare har uttalat sig i frågan men jag vill få en djupare insikt över hur eleverna ser på en eventuell uppdelning av klassen i idrott och hälsa då jag tycker att det är allt för lite forskat på just deras syn. Självklart är det bra att lyssna till vad lärarna tycker men det är ändå eleverna som ska gå på undervisningen och utvecklas, varför det borde vara av största intresse av hur de ser på uppdelning och om det överhuvudtaget finns ett problem med grupper och indelning. Jag kommer även undersöka om det finns speciella moment där elever hellre vill dela upp klassen, om det finns olika åsikter för kvinnor och män och olika åldrar samt om det finns något samband mellan hur duktiga eleverna anser sig vara och deras åsikter i frågan.
2. Litteraturgenomgång
2.1 Begrepp
Samundervisning betyder att grupper har undervisning tillsammans, till exempel när en klass undervisas tillsammans. Detta betyder att gruppen alltså blandas med olika kön och nivå.
(Nationalencyklopedin, 2016).
Särundervisning, eller uppdelad undervisning, är istället när klasser är uppdelade efter till exempel nivå, ålder eller kön (Nationalencyklopedin, 2016).
Kön är termen som används för att särskilja de biologiska skillnaderna mellan män och kvinnor (Larsson, 2007).
Genus är då istället ett begrepp för mäns och kvinnors sociala, historiska och kulturella villkor och kunskapen om vad som krävs för ”att vara” man eller kvinna. De båda könen bör agera efter vissa normer för att bli bekräftade, både inför sig själva och inför andra, enligt genusprincipen (Larsson, 2007).
Könsroller är de sociala och kulturella skillnaderna mellan könen med avseende på
värderingar, makt och beteende. Rollerna sätts redan under ett tidigt stadium i livet och dessa har betydelse för bevarandet av den rådande samhällsstrukturen, både på gott och ont
(Nationalencyklopedin, 2016).
Könsuppdelad undervisning är en form av uppdelad undervisning där eleverna delas upp efter kön, alltså män och kvinnor undervisas på olika ställen, till exempel på olika sidor av idrottshallen eller i olika klassrum. Detta menar vissa är att föredra då de två olika grupperna kan ha olika behov och olika förutsättningar beroende på kön (Fast & Huss, 2014).
Nivåindelad undervisning är en annan form av delad undervisning där eleverna istället delas in efter vilken kunskapsnivå de ligger på, alternativt vilken kroppslig nivå de ligger på inom en viss idrottsaktivitet. Detta menar vissa är att föredra då olika individer kan ha olika förutsättningar och för att alla ska få samma utveckling så görs denna form av indelning.
Detta är alltså en form av indelning efter individers spetskompetenser och grupperingarna varierar i olika ämnen. Detta görs för att varje individ ska kunna utvecklas på bästa sätt (Fast
& Huss, 2014).
2.2 Teoretiskt perspektiv
En teori som kommer användas i uppsatsen är Yvonne Hirdmans genusteori som behandlar kvinnors underordning i samhället och vad denna beror på. Denna kommer användas för att få en tydligare bild om hur könsuppdelat samhället är och om detta kan bidra till hur det ser ut i skolan och på idrottslektionerna. Staffan Bergström från GIH sammanställer Hirdmans teorier i sin uppsats ”Likvärdighet mellan könen i idrott och hälsa”. Han sammanfattar att Hirdman vill att samhället slutar att definiera kön efter kön utan hon förespråkar fokus på själva människan. Hon menar att män beskrivs som maskulina och fysiska, och att vara man är att inte vara kvinna. Detta skapar i sin tur särskilda förhållningssätt för de olika könen som de bör leva efter för att vara ”normala” (Bergström, 2014).
Hirdman skriver även i sitt genuskontrakt (vilket inte är ett kontrakt utan ett begrepp som förklarar hur män och kvinnor interagerar med varandra) år 2001 att det finns tre
grundläggande principer inom genus: 1) Mannen och kvinnan är motsatser med olika attribut, 2) de manliga attributen har större värde än de kvinnliga och 3) den rådande genussynen skapas tillsammans av alla individer i samhället med hjälp av olika normer. Kontraktet
kommer från synen på könen förr och mycket sitter kvar än idag. För att förändring ska kunna ske menar Hirdman även att samhället måste ”bryta” kontraktet (Bergström, 2014).
Hirdman skapade även genussystemet som har som mål att inte jämföra kön och genus, och inte heller biologiskt och socialt, utan istället att lösa upp gränserna mellan män och kvinnor så att de ses som ”föränderliga tankefigurer”. Detta genussystem består framförallt av två begrepp; dikotomin och hierarkin. Dikotomin skiljer män från kvinnor och delar in dessa i två olika grupper med olika förutsättningar och fasta gränser. Hierarkin handlar om gruppen mäns överordning kvinnorna, då denna menar att männen är det normala och kvinnorna är
undantaget. Kvinnans uppgifter är att föda barn och ta hand om dem medan männen ska försörja familjen och utföra tyngre uppgifter. Allt detta är, enligt Hirdman, grunden till den rådande synen på manligt och kvinnligt i dagens samhälle (Granberg, 2016).
2.3 Skolverket och likabehandling i skolan
Enligt Skolverket (2011) ska varje skola och lärare sträva efter en likvärdig undervisning, vilket betyder att alla människor, oavsett förutsättningar, ska kunna nå kunskapskraven.
Eleverna ska under idrottsundervisningen få möjlighet att utveckla sju olika punkter där en av dessa är just att kunna ta ställning kring könsroller identitet och etik. Ämnet idrott och hälsa har också som mål att motverka stereotyper över vad som är manligt och kvinnligt samt göra
eleverna medvetna om konsekvenser av kroppsideal. Det är alltså ett ämne som strävar efter att inte göra skillnad på kön och på att skapa en likvärdig undervisning för alla. Trots detta är idrott och hälsa det enda ämnet där män har bättre betyg än kvinnor och fler män än kvinnor anser sig verkligen få visa vad de kan på lektionerna, vilket tyder på att ämnet är anpassat för män. Det finns även undersökningar gjorda som visar att kvinnor får högre betyg i idrott och hälsa i de klasser där det har skett en könsuppdelning eftersom de känner sig tryggare, det blir ett högre närvaroantal och kvinnorna får större möjligheter att våga och kunna visa vad de kan (Leijnse, 2016). Enligt skolverket ska alla skolor sträva efter samundervisning men att skolor får använda uppdelad undervisning när det finns särskilda skäl (Löf, Marklund, & Öberg, 2004).
Att kunna arbeta i grupp i ämnet idrott och hälsa är viktigare än i något annat ämne. Dels eftersom det i kunskapskraven står att elever ska kunna arbeta sinsemellan och samarbeta under olika aktiviteter men också för att många moment inom idrotten kräver samarbete mellan eleverna för att ens kunna genomföras (Skolverket, 2011). Skolverket (2011) menar att eleverna ska kunna arbeta tillsamman i lag eller i par likväl som att de ska kunna utföra en aktivitet eller visa sin kunskap individuellt. En undersökning har gjorts på hur skolan ska kunna individanpassa undervisningen och att göra det i form av grupparbeten är bra så länge som det skapas gruppuppgifter som är anpassade efter alla individers olika förmågor och förutsättningar. För att kunna utveckla eleverna som mest individuellt krävs enligt artikeln en nivåanpassning av uppgifter så att alla elever får en uppgift de utvecklas genom (Forslund Frykedal & Thorsten, 2015).
Likabehandlingsplanen är något varje skola och ämne måste följa (Skolverket, 2011). Det svåra med likabehandlingsplanen i skolan är att förstå vad ordet lika står för. Lärare bör inte tolka detta som att de ska sträva efter att eleverna ska bli lika eller ens behandlas lika, utan snarare efter att alla ska få lika villkor i skolan. För att detta ska uppnås måste elever behandlas olika men för grova generaliseringar får inte heller göras. Skolans uppgift är att reflektera kring varför vissa elever känner sig trygga, osäkra, rättvist eller orättvist behandlade med mera (Larsson, 2007).
2.4 Tidigare forskning
2.4.1 Könsuppdelning – en historisk tillbakablick
Den olika synen på män och kvinnor är utmärkande i just idrott och hälsa vilket dels beror på att de olika könen faktiskt har olika fysiologiska och anatomiska skillnader men troligtvis
också på att män var de enda som utförde fysisk aktivitet och sporter och även de enda som hade idrottsförbund ända fram till 1920-talet. Under 1500- och 1600-talet började fysisk aktivitet och fostran ta plats i hemmen och skolorna men här var det endast fokus på männen och att de skulle träna på ridderliga kroppsövningar. Idrotten och sporter utvecklades med tiden och idrotten blev så småningom en folkrörelse i Sverige, mellan 1850 och 1914, men fortfarande enbart för män. Som tidigare nämnt fanns det inga idrottsförbund för kvinnor och inga kvinnor satt heller med i de existerande förbunden. Under OS i Stockholm 1912 deltog trots allt kvinnor men då i de estetiska och lite lugnare grenarna som simhopp, tennis och gymnastik och inte i kraftsporter som brottning och kastgrenar exempelvis. Att kvinnor deltog i idrott var ett undantag under stora delar av 1900-talets början och forskningen fastslog under denna tid synsättet att ”idrott är en aktivitet skapad av män för män” (Lindroth, 2011). I skolan förekom könsuppdelad undervisning för de allra flesta klasser ända fram till 1960-talet.
Då förekom samundervisning för de yngre åldrarna men från mellanstadiet och uppåt var klassen alltid uppdelad (Sandström & Olsson Hillgren, 2013). Vid tiden före 60-talet hette ämnet gymnastik med lek och idrott men bytte efter 60-talet namn till bara idrott. Detta var dock inte den enda förändringen som skedde. Steget till samundervisning tog tid då många menade att kvinnor och män har olika fysiologiska förutsättningar och att en likvärdig undervisning då skulle vara omöjlig. Men, år 1970 lades fokus på det sociala och inte det fysiska i idrotten och en samundervisning kunde införas på riktigt även fast den då nya läroplanen, lgr69, bara nämnde samundervisning i vissa delar av undervisningen.
Samundervisning har sedan dess varit den övervägande undervisningsformen i samtliga ämnen i skolan och är idag självklart i svenska skolan. Endast vid speciella situationer eller vid särskilda moment, med vissa grupper, sker idag en könsuppdelning i skolan (Diarbakerli
& Sintridis, 2011).
2.4.2 Könsuppdelning – för- och nackdelar Fördelar
En fördel med könsuppdelning är enligt Winell (2011) att då könen, enligt vissa, kan agera olika under olika moment så borde klassen uppdelas för att få en så anpassad undervisning som möjligt. Många kvinnor anser att männen, speciellt i bollsporter och lekar spelar hårdare och blir mer tävlingsinriktade, vilket kvinnorna anser som jobbigt och de känner sig då bara i vägen (Winell, 2011). Ett annat exempel är Al-Azharskolan som fick godkänt av
skolinspektionen att ha könsuppdelad idrottsundervisning av religiösa skäl. Fördelen här var att kvinnorna efter detta kunde ta mer plats, som deras religion inte tillät dem tillsammans
med männen. Motiveringen var att det är bättre att dela upp och ha en hög närvaro på
lektionerna än att eleverna lär sig idrotta tillsammans men en mycket mindre procent närvarar (Hagström, 2016). En annan fördel är, som tidigare nämnt, att könen har olika fysiologiska förutsättningar och då kan utvecklas mer i olika grupper på idrotten (Diarbakerli & Sintridis, 2011).
Nackdelar
Tidigare studier har visat att män är lika aktiva under lektionen vid samundervisning som under könsuppdelad undervisning, medan detta inte alls gällde kvinnorna, vilka var betydligt mer aktiva under samundervisningen än under den könsuppdelade undervisningen. Detta betyder alltså att kvinnor gynnas mest av samundervisning och att män gynnas såväl könsuppdelat som tillsammans med kvinnor (Sandström & Olsson Hillgren, 2013).
Winell (2011) skriver även att eleverna tycker att det finns en skillnad mellan kön i idrott och hälsa men att denna inte borde leda till en könsuppdelning. De menar istället att klassen utvecklas mer tillsammans. Enligt detta bör inte läraren sträva efter att könen ska vara eller bli lika i undervisningen utan snarare efter att könen kan lära saker av varandra och komplettera varandra. Att sedan män (oftast) har en fördel gentemot kvinnorna fysiskt ser många av kvinnorna som en morot för att bli bättre istället för något negativt. Allt detta visar på att könsuppdelning endast är negativt för klassen eftersom att eleverna, trots att de ibland upplevde det som jobbigt att blanda könen, ändå oftast uppskattade samundervisningen och ansåg att den lärde dem mest (Winell, 2011).
2.4.3 Nivåindelning Fördelar
Vissa menar att båda könen påverkas av såväl närvaro som frånvaro av det andra könet, vilket gör att en könsuppdelning inte kan ske då det inte har fler positiva inverkningar än negativa.
Det kan dessutom vara större skillnad mellan två män som mellan en man och en kvinna vilket även detta argumenterar mot könsuppdelning. Här föreslås istället en indelning efter förmågor och/eller önskemål (Löf, Marklund, & Öberg, 2004). Tidigare forskning visar på att många lärare anser att det viktigaste på idrottslektionerna är att eleverna har kul, vilket blir svårt i sig eftersom alla individer i en grupp eller klass kan ha olika intressen och
uppfattningar över vad som är kul. Det uppstår då problem för läraren som har en plan över vad som ska göras men samtidigt också anser att alla elever ska ha roligt. För att läraren ska
lyckas med detta så måste en nivåindelning ske så att undervisningen får större möjlighet att individanpassas så att varje elev kan utvecklas och ha roligt (Julin & Lundberg, 2016).
Nackdelar
En rapport av Julin och Lundberg (2016) visar att lärare ser på två olika typer av anpassning:
1) Att anpassa lektionen efter gruppen eller att 2) anpassa momenten efter varje individ. Den andra utgår ifrån att eleverna själva får välja på vilken nivå de ska utföra en aktivitet, vilket skiljer sig som från den första som utgår ifrån att läraren istället väljer vilken aktivitet som är genomförbar för samtliga elever. En lärare berättade om att han skapar ett val för eleverna genom att förklara förutsättningarna för de olika aktiviteterna. Dock menar Skolverket att eleverna ändå alltid jämför sig med varandra och att det lätt kan bli uppdelningar i klassen med ”de bättre och de sämre” oavsett hur läraren uttrycker sig vid indelningarna (Julin &
Lundberg, 2016).
Campbell menar i en rapport att nivåindelning bara ökar klyftorna mellan ”de bättre” och ”de sämre” på idrottslektionerna och ökar skillnader mellan elever, vilket istället borde försöka minskas. Det blir även svårare för läraren att bedöma eleverna när de är i olika nivågrupper.
Vanligast är att en elev i den ”bättre” gruppen tros göra en aktivitet med större kvalitet tack vare hela gruppen som denne är en del av än en elev från gruppen som behöver träna mer även fast eleverna nödvändigtvis inte ligger på olika nivå egentligen (Campbell, 2013).
Forskning visar även på att elever i en lägre färdighetsgrupp gynnas mindre av
nivåindelningen än elever i en högre färdighetsgrupp. Eleverna i den lägre färdighetsgruppen gör dessutom ofta mindre framsteg och blir mer omotiverade än elever i andra, mer
”avancerade” grupper (Hornby & Witte, 2014).
2.4.5 Sammanfattning av litteraturgenomgång
Olika begrepp kring uppdelning och genus togs upp och däribland Yvonne Hirdmans
genusteori. Den går ut på att förklara och försöka lösa problemet kring den rådande synen på kvinnor och män, genom att lösa upp gränserna mellan manligt och kvinnligt. Hon antyder och förklarar kvinnans underordning mannen och förklarar begreppen dikotomi och hierarki och att mycket av den rådande genussynen härstammar från förr. Hennes slutsats är att för att en förändring ska kunna ske kring genus så måste samhället arbeta för att få bort den rådande synen och alla normer.
Skolverket försöker uppnå samma sak genom att alla elever ska ges samma förutsättningar att utvecklas och uppnå kunskapskravet. Trots detta finns stora skillnader i hur de olika könen uppfattar idrottsundervisningen. Vissa flickor upplever att de inte får möjlighet att visa vad de kan på lektionerna och samtidigt har pojkar högre betyg än flickor i just idrott och hälsa (Skolverket, 2011).
Fördelar med en könsuppdelad undervisning är enligt en rapport av Winell (2011) att de olika könen, med olika attribut, får utvecklas med de med samma fysiska förutsättningar.
Nackdelarna med könsuppdelning är då istället, enligt samma rapport av Winell (2011) att de flesta elever ändå uppfattar en könsuppdelning som negativ då båda könen menar att de utvecklas bäst tillsammans med det andra könet (Winell, 2011).
Fördelar med nivåindelning är då istället att det blir enklare för läraren att anpassa
undervisningen efter en klass med många olika nivåer, vilket också leder till att fler elever kan utvecklas och ha roligt. Nackdelarna är då istället att en nivåindelning ökar klyftorna mellan
”de bättre” och ”de sämre” och skapar uppdelningar i klassen oavsett hur läraren agerar vid en indelning. Eleverna i den lägre färdighetsgruppen gör också ofta mindre framsteg än elever i den andra gruppen, vilket betyder att den högre färdighetsgruppen gynnas mer av en
nivåindelning (Julin & Lundberg, 2016).
3. Syfte och frågeställning
Denna rapports syfte är att undersöka högstadie- och gymnasieelevers syn på könsuppdelad och nivåindelad undervisning i ämnet idrott och hälsa samt att jämföra skillnader kring detta mellan kön, årskurs och hur duktiga elever anser sig vara på ämnet. Frågor som ska besvaras är:
• Hur stor andel av eleverna vill ha könsuppdelad undervisning i idrott och hälsa?
• Hur stor andel av eleverna vill ha nivåindelad undervisning i idrott och hälsa?
• Finns det skillnader mellan kön och årskurs angående synen på uppdelad undervisning i idrott och hälsa?
• Utifrån förutsättning att eleverna vill dela upp klassen utifrån kön och/eller nivå, finns det speciella moment där eleverna hellre delas upp?
• Finns det något samband mellan hur duktiga eleverna anser sig vara och deras syn på uppdelad undervisning?
4. Metod
4.1 Design
Till denna uppsats användes en kvantitativ ansats i form av en enkät som skickades ut till fyra olika skolor. Denna form valdes för att få in svar från en större population än vad som skulle vara möjligt vid intervjuer och en kvalitativ ansats. Genom att använda en kvantitativ form och få in lite mer, ytlig information blir det möjligt att kunna dra slutsatser kring hur majoriteten ser på frågorna och att finna det gemensamma. Nackdelen med en kvantitativ metod är att inga svar fås på djupet, utan bara ytliga svar. Detta kan skapa många nya frågor eftersom det inte finns möjlighet att fråga varje person hur de menade eller varför de svarade som de gjorde (Hassmén & Hassmén, 2008).
4.2 Urval
Enkäten skickades inledningsvis ut till fyra olika skolor; två högstadieskolor och två
gymnasieskolor. De skolor som deltog valdes ut genom ett bekvämlighetsurval så att enkäten skulle komma till så många klasser som möjligt på kort tid. En gymnasieskola respektive en högstadieskola låg i Dalarna medan de två andra låg i Värmland. På högstadieskolorna fick enbart årskurs nio svara på enkäten då endast de är över 15 år. Om enkäten skulle skickats ut till elever under 15 år så behövdes föräldrars påskrift, vilket det inte fanns tid till. På
gymnasiet fick samtliga klasser, ettan, tvåan och trean, svara. Målet var att ungefär lika många pojkar/män som flickor/kvinnor skulle svara. Detta gjordes för att senare kunna se om det fanns skillnader i åsikter mellan ålder, kön eller plats i Sverige. Dock är det svårt att få en helt jämn könsfördelning i och med att enkäten skickades ut till slumpmässigt valda klasser, vilka kanske inte har en jämn fördelning mellan kvinnor och män.
Det var totalt 63 personer som valde att delta i undersökningen, varav 48.4 % var kvinnor och 51.6 % var män. Enkäten mejlades till cirka femton gymnasielärare, som alla ansvarar för olika klasser, och då är 63 ett lågt svarsantal och ett stort bortfall av elever. Det var endast en elev från nian som valde eller fick chansen att delta i enkäten, vilket gör att det inte blir ett tillförlitligt svar då jag enbart får en persons syn på frågorna. Därför valde jag att enbart fokusera på gymnasieelevernas svar och strunta helt i högstadiet i resultatet.
Mätinstrument
Enkäten (se bilaga 1), som skapades och skickades ut via programmet Survey & Report, innehöll tio frågor där de tre första var allmänna frågor kring kön, årskurs och skola. Den fjärde frågan behandlade elevernas syn på sin egen förmåga i ämnet. De tre första frågorna
valdes för att få en överblick över kön och ålder så att det senare skulle bli möjligt att jämföra dessa mellan varandra. De två efterkommande frågorna valdes för att få en bild av om
elevernas svar på frågorna om uppdelad undervisning beror något av hur deras egen förmåga är i ämnet. Frågorna sex och sju samt åtta och nio behandlar själva huvudfrågan, huruvida eleverna vill ha könsuppdelad och/eller nivåuppdelad undervisning och i så fall i vilka delar av idrotten. Enkäten avslutades med en ruta avsedd för egna kommentarer på delad
undervisning.
4.3 Genomförande
Länken till enkäten skickades ut till lärare på tre av de fyra skolorna i ett mejl med
information om vad enkäten handlade om, vilka elever (vilka årskurser) som skulle få ta del av den, varför de bör prioritera den och att det vore bra om så många som möjligt kunde delta.
På en gymnasieskola skickades mejlet till alla klassföreståndare så att de kunde ge enkäten till sina elever när tid fanns med hela klassen. På den andra gymnasieskolan skickades mejlet med länken till idrottslärarna och inte till klassföreståndare, då det här var svårare att få tag på klassföreståndare. Även på den ena högstadieskolan skickades mejlet till idrottslärarna men här kom svar tillbaka om att de flesta elever (niorna) inte hade tid eller var sjuka, men så mycket som möjligt skulle ändå göras för att få in några svar. Den andra högstadieskolan var svår att få tag på då det endast fanns en mejladress för hela skolan och inga mejladresser eller telefonnummer till lärare. Detta mejl formulerades lite annorlunda jämfört med de andra tre eftersom detta inte nådde lärarna utan en mejlansvarig. Därför förklarades det extra tydligt i detta mejl att det var en enkät som skulle vidarebefordras till lärarna i årskurs nio och att dessa sedan skulle fördela ut enkäten till eleverna. På detta mejl inkom inget svar om vidarebefordring till lärare eller elever.
Eleverna som valde att delta i enkäten fick veta vad uppsatsen handlade om, varför deras ärliga svar var viktiga, att det var frivilligt att delta och att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande.
4.4 Databearbetning
Verktyget som användes för att sammanställa resultatet från enkäterna var Survey & Report som är ett hjälpmedel via Karlstads universitet. Med denna kunde jämförelser mellan de olika resultaten göras och även uträkningar på medelvärden.
4.5 Reliabilitet och validitet Reliabilitet
Reliabilitet betyder tillförlitlighet och går ut på att om två likadana undersökningar görs ska resultaten bli så lika som möjligt för att en god reliabilitet ska finnas, alltså för att en
trovärdighet ska finnas. Det är omöjligt att uppnå en perfekt reliabilitet men det går att minska felkällorna och konstruera frågorna så att de är svåra att misstolka, vilket ökar chanserna till en i alla fall god reliabilitet (Stukát, 2011).
För att uppnå en god reliabilitet i detta arbete konstruerades frågor med mycket eftertanke så att de skulle vara svåra att misstolka. Frågorna skulle heller inte kräva en följdfråga utan svaret skulle kunna utläsas enbart från alternativen på frågan. För att sedan se om frågorna tolkades på rätt sätt skickades en pilotenkät ut till personer i ungefär samma ålder som de kommande respondenterna och de fick uttrycka sina åsikter kring eventuella ändringar av enkäten för att göra den ännu tydligare. Något som minskade validiteten var att det i vissa klasser enbart fanns män, vilket bidrog till att dessa inte kunde ge mig ett tillförlitligt svar.
Detta kunde de inte göra eftersom de inte hade någon referens över hur det är att ha undervisning med kvinnor.
Validitet
Validitet betyder giltighet, vilket syftar på hur giltigt det man har mätt är. Ett exempel är att frågorna ska vara konstruerade så att de frågar om precis det som ska tas reda på och inte något annat. Inga antagna samband mellan en fråga och ett påstående får göras, exempelvis i detta fall en fråga om en person gillar att umgås med personer av det andra könet. Detta säger ingenting om hur personen upplever att ha undervisning tillsammans med det andra könet utan mer om personen på fritiden uppskattar att vara tillsammans (Stukát, 2011).
För att ha en hög validitet frågar jag endast vilken form av undervisning eleverna föredrar och inget annat, eftersom dt är just det jag syftar till att ta reda på. Det förkommer också frågor om eleverna (kön, klass och upplevd ämneskompetens) för att få informationen som ska jämföras med hur de svarar för att sedan kunna jämföra dessa med svaren på huvudfrågorna.
4.6 Etiskt förhållningssätt
Vid en vetenskaplig studie måste man ta hänsyn till de forskningsetiska principerna från Vetenskapsrådet. Det finns fyra krav som man som forskare måste ta hänsyn till, vilka är
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
(Vetenskapsrådet, 2016)
Informationskravet sammanfattas som att forskaren måste informera
undersökningsdeltagarna om villkoren som gäller vid deras deltagande och att det är frivilligt att delta samt att de närsomhelst kan avbryta sitt deltagande. Informationen ska dessutom innehålla all information som kan tänkas påverka deltagarnas villighet att delta
(Vetenskapsrådet, 2016).
Samtyckeskravets sammanfattas som att forskaren måste ha deltagarnas samtycke och i vissa fall, då deltagarna är under 15 år, även vårdnadshavares samtycke. Deltagarna har även rätten att själva bestämma om och när de vill avbryta sitt deltagande utan att det får några som helst negativa följder för dem. Om deltagarna väljer att avbryta sitt deltagande, eller från början inte vill delta, ska denne kunna göra detta utan vidare påtryckningar (Vetenskapsrådet, 2016).
Konfidentialitetskravet sammanfattas som att alla delaktiga i forskningsprojekt av etiskt känslig karaktär bör underteckna en förbindelse om tystnadsplikt kring dessa känsliga frågor.
Respondenterna ska heller inte kunna spåras eller identifieras, särskilt inte om frågorna är etiskt känsliga, och det ska vara omöjligt för en utomstående att komma över uppgifterna (Vetenskapsrådet, 2016).
Nyttjandekravet sammanfattas som att insamlade data inte får användas i icke-vetenskapliga syften eller för kommersiellt bruk och inte heller för beslut som direkt kan påverka deltagaren utan dennes medgivande (Vetenskapsrådet, 2016).
För att tillgodose dessa krav skickades ett informationsbrev ut tillsammans med enkäten som alla elever och lärare kunde ta del av. I detta stod det information som att eleverna när som helst kunde avbryta sitt deltagande utan att det fick några som helst konsekvenser samt att det var frivilligt att delta. Det stod även information om vad frågorna handlade om och vad informationen skulle användas till. Enkäten behövde i detta fall inte vårdnadshavares samtycke då alla elever var över 15 år. Detta var anledningen till att bara årskurs nio valdes till att medverka och inte sjuan och åttan. Eftersom en enkät gjordes är det svårt att spåra enskilda individer. Enbart information om kön, årskurs och skola kan utläsas från enkäten.
Detta bidrar även till att inga uppgifter kan spåras till någon enskild individ och på så vis inte heller påverka denne.
5. Resultat
Resultatet kommer redovisas med figurer och tabeller från enkätfrågorna. Först kommer en översikt över hur alla tycker i den aktuella frågan och under följer hur könen och åldrarna skiljer sig åt i frågan. Första punkten kommer handla om elevernas syn på könsuppdelad undervisning och därefter deras syn på nivåindelning. Därefter kommer deras upplevda ämneskompetens redovisas och slutligen kommer samband mellan upplevd ämneskompetens och synen på uppdelad undervisning, där både könsuppdelad och nivåindelad redovisas.
5.1 Könsuppdelning
5.1.1 Aldrig, ibland eller alltid könsuppdelning?
Vid frågan om könsuppdelning på idrottslektionerna svarade 66 % att de aldrig vill att klassen ska delas upp. 27 % ansåg att klassen bör delas upp ibland och endast 6.5 % av
respondenterna tyckte att klassen alltid ska delas upp.
Nedan sammanställs en jämförelse mellan hur män och kvinnor tycker i frågan (diagram 1).
Diagram 1 - Respondenternas (n=63) svar på om de tycker att klassen borde delas upp efter
kön på idrottslektionerna i procent och könsfördelat.
Diagram 1 visar att det är fler män än kvinnor som aldrig vill dela upp klassen efter kön. Det är dock även fler män (6.6 %) än kvinnor (0 %) som alltid vill könsuppdela klassen. Däremot
är det fler kvinnor än män som vill dela upp klassen ibland, under vissa moment. Slutsatsen blir alltså att det är fler kvinnor än män som tycker att en könsuppdelning är att föredra, om än bara i vissa moment. Vilka moment kan ses nedan i tabell 3.
Tabell 1 - Respondenternas (n=63) svar på om de tycker att klassen borde delas upp efter kön på idrottslektionerna i procent och årskursfördelat.
Gymnasiet åk 1 Gymnasiet åk 2 Gymnasiet åk 3
Aldrig 69,6% 57,1% 70,8%
Ibland 26,1% 42,9% 16,7%
Alltid 4,3% 0,0% 12,5%
Tabell 1 visar att 71 % av treorna, 57 % av tvåorna och 70 % av ettorna aldrig vill
könsuppdela klassen. Detta betyder att betydligt fler treor än de yngre årskurserna aldrig vill könsuppdela. 17 % av treorna, 43 % av tvåorna och 26 % av ettorna vill könsuppdela ibland, vilket tyder på att det är populärast i årskurs två att vilja uppdela vid vissa moment. 13 % av treorna, 0 % av tvåorna och 4 % av ettorna vill alltid könsuppdela idrottslektionerna, vilket tyder på att det även är en betydligt större del från trean än från övriga klasser som alltid vill könsuppdela klassen.
5.1.2 Vid vilka moment föredras könsuppdelning?
De respondenter som svarade ”ibland” (n=17) fick även svara på en fråga på under vilka moment de ville könsuppdela klassen. De respondenter som svarade ”alltid” antas förstås anse att klassen borde könsuppdelas under samtliga moment. Därför har endast de som svarat
”ibland” (n=17) fått svara på denna fråga. Här var även fler svar möjliga från varje respondent. Resultatet blev följande:
Tabell 2 – Vid vilka moment borde klassen könsuppdelas? Respondenternas (”ibland”) svar på under vilka moment de skulle vilja dela upp klassen efter kön.
Simning 100%
Bollsporter 64.7%
Dans 47.1%
Lekar 23.5
Friidrott 17.6%
Redskapsgymnastik 17.6%
Orientering 11.8%
Teori 5.9%
Annat 5.9%
Friluftsliv 0.0 %
I tabell 2 ses att 100 % av alla som svarade ibland på frågan ovan ansåg att klassen borde könsuppdelas under simning. 65 % ansåg att en könsuppdelning borde ske under bollsporter.
47 % ville dela upp under dans medan endast 6 % ville dela upp under teori. Den enda aktiviteten där ingen ville dela upp var i friluftsliv.
Nedan beskrivs vid vilka moment de olika könen anser att klassen borde könsuppdelas. En jämförelse kommer alltså göras mellan kvinnorna och männens åsikter i frågan.
100 % av både kvinnorna och männen som svarade ”ibland” på ovanstående fråga vill ha könsuppdelad simundervisning. 100 % av männen vill även ha könsuppdelat vid bollsporter medan 42 % av kvinnorna anser samma sak. Det var enbart kvinnor som ville könsuppdela klassen under orientering och enbart män som ville könsuppdela under teorilektioner. Det var även en mycket större andel män (75 %) än kvinnor (8 %) som ville dela upp under lekar och även fler män än kvinnor som ville dela upp under dans. För aktiviteterna friidrott och
friluftsliv skiljde det inte mycket mellan män och kvinnors åsikter men det var några fler procent av männen än av kvinnorna som ville könsuppdela dessa.
Nedan följer en tabell över vid vilka moment de olika årskurserna anser att klassen borde könsuppdelas. En jämförelse görs här mellan de olika årskursernas åsikter i frågan.
Tabell 3 - Respondenternas (”ibland”) svar på under vilka moment de skulle vilja könsuppdela klassen i procent. Fördelat efter årskurs.
Gymnasiet åk 1 Gymnasiet åk 2 Gymnasiet åk 3
Simning 100% 83.3% 100%
Bollsporter 83.3% 33.3% 75.0%
Dans 50.0% 33.3% 50.0%
Lekar 0.0% 16.7% 50.0%
Friidrott 16.7% 0.0% 25.0%
Redskapsgymnastik 16.7% 0.0% 25.0%
Orientering 16.7% 0.0% 0,0%
Teori 16.7% 0.0% 0,0%
Annat 0.0% 0.0% 25.0%
Friluftsliv 0.0% 0.0% 0,0%
Enligt tabell 3 ville 50.0 % ettorna och treorna könsuppdela under dans, vilket en tredjedel av tvåorna också ville. Samtliga i ettan och trean ville könsuppdela under simning och även 83 % i tvåan ansåg samma sak. Ganska många ur respektive klass ville även könsuppdela under bollsporter. De som ville dela upp i orientering och teori var samtliga från ettan. De enda aktiviteterna som tvåorna ville dela upp var dans, simning, bollsporter och lekar.
Viktigt att tänka på vid tolkning av resultatet är att det var en relativt liten population som svarade ”ibland” på frågan (n=17) och på så vis fick möjligheten att svara på frågan vid vilka moment de ville dela upp. Detta gör att varje individs svar väger tungt och att det inte blir lika trovärdigt och alltså en ganska låg reliabilitet med avseende på just frågan om vilka moment de vill dela upp.
5.2 Nivåindelning
5.2.1 Aldrig, ibland eller alltid nivåindelning?
På frågan om nivåindelning ansåg 61 % av respondenterna att klassen aldrig borde delas upp, 31 % att klassen ibland kan delas upp och 8 % att klassen alltid bör delas upp efter nivå.
Nedan sammanställs en jämförelse mellan hur män och kvinnor tycker i frågan (figur 2).
Diagram 2 – Respondenternas (n=63) svar på om de tycker att klassen borde delas in efter nivå på idrottslektionerna i procent och könsfördelat.
I diagram 2 ses att det är fler kvinnor (34.4 %) än män (26.2%) som aldrig vill nivåindela klassen medan det omvänt också är fler män än kvinnor som alltid vill nivåindela klassen (19.7 % respektive 11.5 %). Det är även fler män än kvinnor som ibland vill dela in klassen.
Slutsatsen blir att det är fler män än kvinnor som ibland eller alltid vill nivåindela klassen.
Tabell 4 - Respondenternas (n=63) svar på om de tycker att klassen borde delas in efter nivå på idrottslektionerna i procent och årskurs.
Gymnasiet åk 1 Gymnasiet åk 2 Gymnasiet åk 3
Aldrig 65,2% 50,0% 60,9%
Ibland 26,1% 50,0% 26,1%
Alltid 8,7% 0,0% 13,0%
Summa 100,0% 100,0% 100,0%
I tabell 4 ses att det är flest från trean som alltid vill nivåindela klassen med även några från ettan anser detta. Dock är det ingen från tvåan som alltid vill nivåindelas. Hälften från tvåan vill indelas ibland och hälften vill aldrig nivåindelas. Flest från ettan vill aldrig nivåindelas och även de flesta från trean. Slutsatsen blir att åsikterna inte skiljer sig särskilt betydande mellan de olika årskurserna, utan att de flesta från varje klass aldrig vill nivåindela (undantag 50 % för tvåan på både aldrig och ibland), näst flest vill nivåindela ibland och minst antal vill alltid nivåindela klassen.
5.2.2 Vid vilka moment föredras nivåindelning?
De respondenter som svarade ”ibland” fick även svara på en fråga på under vilka moment de ville nivåindela klassen. Här var även fler svar möjliga. Resultatet blev följande:
Tabell 5 – Respondenternas (”ibland”) svar på under vilka moment de skulle vilja dela in klassen efter nivå i procent.
Bollsporter 63.2%
Dans 47.4%
Simning 31.6 %
Orientering 31.6%
Redskapsgymnastik 26.3%
Friidrott 21.1%
Friluftsliv 10.5%
Lekar 10.5%
Teori 5.3%
Annat 5.3%
Tabell 5 visar att de flesta (63.2 %) vill nivåindela klassen vid bollspel och många vill också nivåindela vid dans (47.4 %). De aktiviteter där minst antal personer vill nivåindela klassen är
i lekar och vid teorilektioner. Nästa tabell kommer sammanfatta tabell 6 i en mer omfattande tabell som visar under vilka moment de olika könen ville nivåindela klassen.
Nedan beskrivs vid vilka moment de olika könen anser att klassen borde nivåindelas. En jämförelse kommer alltså göras mellan kvinnorna och männens åsikter i frågan.
Det är en större del kvinnor (57 %) än män (42 %) som vill nivåindela vid dans och en betydligt större del kvinnor (57 %) än män (17 %) som vill nivåindela vid simning. För bollsporter var det tvärtom. Där ville 75 % av männen nivåindela medan 43 % av kvinnorna ville detsamma. Värt att anmärka är även att det endast var kvinnor (14 %) som ville
nivåuppdela teorilektioner. För övriga aktiviteter skilde inte åsikterna speciellt mycket mellan kvinnor och män.
Nedan beskrivs vid vilka moment de olika årskurserna anser att klasser borde nivåindelas. En jämförelse gör alltså här mellan de olika årskursernas ställning i frågan.
83 % av ettorna vill nivåindela vid dans, vilket 43 % av tvåorna och 17 % av treorna också vill. 67 % av ettorna vill nivåindela vid simning, jämfört med 14 % av tvåorna och 17 % av treorna. Hälften av alla treor vill nivåindela klassen under orientering medan 29 % av tvåorna och 17 % av ettorna anser detsamma. Det är också betydligt fler tvåor (43 %) som vill
nivåindela friidrott, jämfört med ettor (17 %) och tvåor (0 %). Endast ettorna anser att klassen bör nivåindelas vid teorilektioner.
5.3 Upplevd ämneskompetens
För att kunna få en uppfattning om elevernas upplevda kompetens i ämnet idrott och hälsa fick eleverna svara på frågan hur duktiga de anser sig vara i ämnet i idrott och hälsa. 8 % svarade stämmer inte alls medan 19 % svarade stämmer ganska bra. 37 % svarade stämmer bra och lika många svarade stämmer mycket bra, alltså 74 % av alla svarade bra eller mycket bra. De flesta respondenter håller alltså med i påståendet om att de är bra på det mesta i ämnet idrott och hälsa.
Nedan följer figurer och tabeller över den upplevda ämneskompetensen köns- och årskursfördelat.
Diagram 3 – Respondenternas (n=62) svar på hur duktiga de anser sig vara på idrottslektonerna i procent och könsfördelat.
Diagram 3 visar översiktligt hur synen på den egna förmågan är för killar respektive för tjejer.
Den största andelen män, 32 %, svarade stämmer mycket bra, vilket endast 5 % av kvinnorna svarade. I diagram 3 ses också att ungefär 45 % av männen svarade stämmer mycket bra eller stämmer bra medan cirka 30 % av kvinnorna svarade samma sak. Det visar på att en större andel kvinnor än män svarade stämmer bra men också att fler män än kvinnor anser att de är duktiga på det mesta i idrott och hälsa.
Tabell 6 - Jag anser mig vara duktig på det mesta i ämnet idrott och hälsa i procent och årskursfördelat.
Gymnasiet åk 1 Gymnasiet åk 2 Gymnasiet åk 3
Stämmer inte alls (4,3%) (6,7%) (8,3%)
Stämmer ganska bra (26,1%) (20,0%) (12,5%)
Stämmer bra (39,1%) (46,7%) (29,2%)
Stämmer mycket bra (30,4%) (26,7%) (50,0%)
Summa (100,0%) (100,0%) (100,0%)
Hälften av treorna svarade stämmer mycket bra medan 27 % av tvåorna och 30 % av ettorna svarade samma sak, vilket tyder på att treorna anser sig vara mer kompetenta än klasserna under. Samtidigt visar tabellen att de flesta av tvåorna, 47 %, svarade stämmer bra och även
de flesta av ettorna, 39 %, svarade detta medan 29 % av treorna svarade samma sak, vilket visar att de yngre åldrarna har en större del svar på stämmer bra än treorna.
5.4 Samband mellan upplevd ämneskompetens och syn på uppdelad undervisning i idrott och hälsa
5.4.1 Upplevd ämneskompetens och syn på könsuppdelning
Vid undersökning av samband mellan upplevd ämneskompetens och synen på könsuppdelad undervisning blev medelvärdet 3.1 för svaret ”aldrig”. 1 står för ”låg ämneskompetens” och 4 står för ”mycket hög ämneskompetens”. Däremellan finns också ”ganska hög
ämneskompetens” (2) och ”hög ämneskompetens” (3). Medelvärdet för alla svar om upplevd ämneskompetens var 3.1 för svaret ”aldrig”, vilket betyder att de som aldrig vill könsuppdela klassen i genomsnitt upplever sig ha en ”hög ämneskompetens”. För svaret ”ibland” var medelvärdet 2.6 och alltså lägre än för svaret ”aldrig”. För att förtydliga så betyder detta att de som svarade ”ibland” upplever sig ha en lite lägre ämneskompetens än de som svarade
”aldrig”, eftersom 2.6 är lägre än 3.1. För svaret ”alltid” blev medelvärdet 4.0 vilket är högst och tyder på att alla som svarat att de alltid vill könsuppdela klassen också anser sig ha en mycket hög ämneskompetens.
5.4.2 Upplevd ämneskompetens och syn på nivåindelning
Vid undersökning av samband mellan upplevd ämneskompetens och synen på nivåindelad undervisning blev medelvärdet 2.6 för svaret ”aldrig”. Samma som ovan gäller för värdena, vilket betyder att genomsnittet av alla som aldrig ville nivåindela klassen har en ”ganska hög – hög ämneskompetens. För svaret ”ibland” blev medelvärdet istället 3.3 vilket är en ”hög – mycket hög ämneskompetens” och därmed högre än för svaret ”aldrig”. Detta tyder på att de som svarade ”ibland” upplever sig ha en högre ämneskompetens i genomsnitt än de som svarade ”aldrig”. För svaret ”alltid” var medelvärdet 3.4 och ännu högre än innan vilket tyder på att de som svarade ”alltid” för nivåindelningen upplever sig ha den högsta
ämneskompetensen i genomsnitt.
5.5 Sammanfattning av resultatet 5.5.1 Könsuppdelning
66 % av respondenterna ville aldrig könsuppdela klassen under idrottslektionerna, 27 % ville dela upp klassen vid vissa moment och 7 % ville alltid könsuppdela klassen på
idrottslektionerna. Det var fler män än kvinnor som aldrig ville könsuppdela klassen och även fler män än kvinnor som alltid ville könsuppdela klassen på idrottslektionerna. Dock var det
fler kvinnor än män som ibland ville könsuppdela klassen. Sett till årskurser var det fler i årskurs tre som aldrig ville könsuppdela klassen än i de övriga klasserna. Det var populäras hos årskurs två att vilja könsuppdela klassen ibland. Det var fler treor än ettor och tvåor som alltid ville könsuppdela klassen under idrottslektionerna.
De moment där eleverna ville könsuppdela klassen var framförallt i simning men ganska många ville även se en könsuppdelning vid bollsporter, dans och lekar. Det var bara under friluftsliv ingen föredrog en könsuppdelning. Alla män som förespråkade en könsuppdelad undervisning under vissa moment ville uppdela under simning och bollsporter och de flesta vid dans och lekar. Några män ville även könsuppdela friidrott, redskapsgymnastik och teori.
Kvinnorna som ansåg att klassen borde könsuppdelas under vissa moment ville alla uppdela vid simning men hälften ville också uppdela under dans och bollsporter.
5.5.2 Nivåindelning
61 % av respondenterna ville aldrig nivåindela klassen under idrottslektionerna, 31 % ville nivåindela klassen ibland och 8 % ville alltid nivåindela klassen under idrottslektionerna. Det var fler kvinnor än män som aldrig ville se en nivåindelning. Det var fler män än kvinnor som ville nivåindela klassen vid vissa moment eller alltid. Hälften av tvåorna ville aldrig och hälften ville ibland nivåindela klassen medan de flesta från både ettan och trean aldrig ville nivåindela klassen. De flesta som alltid ville nivåindela klassen kom från årskurs tre.
De moment där eleverna ville nivåindela klassen var till största delen vid bollsporter, men även vid dans, simning, orientering och redskapsgymnastik. Det var betydligt fler män än kvinnor som ville nivåindela bollsporter men omvänt en betydligt större del kvinnor än män som ville nivåindela simningen. Det var många fler från årskurs ett än från de övriga
årskurserna som ville nivåindela dansen och även simningen och det var även endast i denna årskurs det fanns några som ville nivåindela teorilektionerna.
5.5.3 Samband mellan upplevd ämneskompetens och uppdelad undervisning Det var betydligt fler män än kvinnor som upplevde sig ha en mycket hög ämneskompetens medan det omvänt var fler kvinnor än män som upplevde sig ha en hög ämneskompetens. Fler kvinnor än män upplevde sig dessutom ha en ”ganska hög” eller ”låg” ämneskompetens.
Resultatet visade även sambandet mellan könsuppdelning och upplevd ämneskompetens och att de elever som aldrig vill könsuppdela klassen i snitt har en högre upplevd
ämneskompetens än de som vill könsuppdela klassen ibland eller alltid under idrottslektioner.
Omvänt samband gällde för nivåindelning där de elever som alltid ville nivåindela klassen
under idrottslektioner upplevde sig ha en högre ämneskompetens än de som ibland ville nivåindela, och dessa en högre upplevd ämneskompetens än de som aldrig ville nivåindela klassen.
6. Diskussion
6.1 Resultatdiskussion
Syftet med denna studie var att undersöka hur högstadie- och gymnasieelever ser på könsuppdelad och nivåindelad idrottsundervisning. Jämförelser skulle sedan göras mellan män, kvinnor, årskurser och den upplevda ämneskompetensen. Dock var det svårt att hitta elever som hade tid att fylla i enkäten, vilket gjorde att jag fick begränsa mig till enbart gymnasieelever. Trots allt var det ganska skönt då jag inte tror att niondeklassare hade tillfört speciellt mycket nytt till undersökningen. Nedan kommer jag diskutera de olika resultaten jag fått fram.
6.1.1 Könsuppdelade idrottslektioner
Det var fler elever än vad jag förväntade mig, hela två tredjedelar, som aldrig tyckte att en könsuppdelning borde ske. Antalet som alltid ville se en könsuppdelning på idrottslektionerna var ganska väntat med tanke på liknande undersökningar som gjorts tidigare (Winell, 2011) men jag trodde att det skulle vara fler som ibland ville se en könsuppdelning.
I tabell 1 ser man att det är fler män (38 %) än kvinnor (30 %) som aldrig vill dela upp klassen. Därefter ser man även att det är fler kvinnor (20 %) än män (7 %) som vill dela upp klassen ibland. Av detta drar jag slutsatsen att fler kvinnor än män vill ha könsuppdelad idrottsundervisning, om så bara under vissa moment. Dock kan man även se att det inte finns en enda kvinna som alltid vill dela upp klassen medan 7 % av männen vill det. Detta tror jag beror på att vissa män kan vara bestämda i sin åsikt om att fysiskt krävande aktiviteter blir roligare om det bara är män i en grupp men här tar de som sagt inte hänsyn till att det kan vara lika stora skillnader mellan två män som mellan en man och en kvinna. En annan anledning kan vara att, som tidigare nämnt, kvinnor gynnas mest av att ha gemensam undervisning och att det då alltid finns något moment där kvinnorna vill ha gemensam undervisning med männen, därav att fler kvinnor svarat ibland.
Vad det beror på att det var fler från trean än tvåan och ettan som aldrig ville ha könsuppdelad undervisning tror jag kan bero på att klassen har lärt känna varandra bättre efter tre år än vad de har gjort i början och att det då inte spelar någon roll, eller till och med föredras, att klassen är komplett. Att fler från trean än från de andra två klasserna alltid vill dela upp klassen motsäger det andra resultatet och resonemanget. Självklart kan det finnas olikheter i åsikter mellan elever i samma klass och vissa kanske har upptäckt, efter tre år tillsammans, att klassen inte fungerar så bra mellan könen ändå. För att helt förstå orsakerna till dessa svar
skulle det behövas ytterligare forskning på detta med en större population eller med en intervjuundersökning.
Det var intressant att se under vilka moment de som svarade ”ibland” ville könsuppdela klassen. Att alla som ville könsuppdela klassen under vissa moment ville dela upp klassen under simning förvånade mig inte alls. Simning är en del av idrottsundervisningen där
eleverna inte får ha valfri klädsel (måste ha badkläder) och dessutom kan det finnas olika skäl (exempelvis religiösa) som gör att kvinnor inte får ha simning, eller mer specifikt inte visa så mycket av kroppen, tillsammans med män. Man kan se i artikeln från Hagström (2016) att eleverna på Al-Azhar skolan önskade könsuppdelad idrottsundervisning så det finns stöd för att religiösa skäl kan bidra till elevernas vilja till könsuppdelning i simning.
Ganska många respondenter ville även könsuppdela vid bollsporter då 65 % ansåg att klassen borde könsuppdelas under den aktiviteten. En trolig orsak till detta tror jag kan vara att många håller på med bollsporter på fritiden, vilket bidrar till att eleverna ligger på olika nivåer. Dock förstår jag inte varför en könsuppdelning skulle vara bra i detta fall då problemet här antas vara olika nivå hos eleverna. Kanske syftar några kvinnor till att de har upplevt att männen utmärker sig mer genom att spela tuffare och vara mer tävlingsinriktade, vilket många kvinnor anser enligt tidigare forskning (Winell, 2011). Av samma anledning tror jag att ganska många av eleverna ville könsuppdela lekar. Kanske kan även Hirdmans teori om kvinnans
underordning i samhället, eller att kvinnan inte ska sticka ut, styrka mina tankar. Kvinnor och män uppfostras, omedvetet eller medvetet, olika av både föräldrar och inte minst av samhället.
Detta kan bidra till de olika könens uppenbara skillnader i hur de agerar under bollsporter och lekar (Bergström, 2014).
Att dansen fick 47 % tror jag kan bero på, likt simningen, att eleverna känner sig utpekade eller blottade. Det syns tydligt om man dansar ”fel” när alla ska göra samma rörelse och många anser att dans är svårt och obehagligt. Därför tror jag att en del elever skulle vilja ha könsuppdelad dansundervisning, för att kvinnor känner sig tryggare och lättare vågar göra bort sig tillsammans med andra kvinnor och män tillsammans med män. Dock tror jag att det gäller långt ifrån alla, då vissa känner sig tryggare blandat. Jag tror att tankarna går på samma sätt runt redskapsgymnastiken, som också är ganska utpekande och kroppsprövande.
Friidrott och orientering är sporter där det kan skilja mycket mellan kvinnor och män. Detta på grund av de olika fysiska förutsättningarna som finns mellan män och kvinnor, alltså just det faktum att män biologiskt och fysiologiskt ska kunna springa en orienteringsbana på
snabbare tid än en kvinna och kunna hoppa längre i längdhopp och kasta längre i spjut exempelvis (under förutsättningarna att mannen och kvinnan tränar ungefär lika mycket).
Detta tror jag är anledningen till att vissa elever vill könsuppdela klassen under orientering och friidrott. Självklart finns det kvinnor som springer betydligt snabbare än män men det hör inte till det vanligaste vad jag anser och därför kan svaret se ut som det gör. Samma sak gäller troligtvis för alla delar av undervisningen som ställer kroppsliga krav men i bollsporter krävs så många fler delar än kondition och styrka. Kroppsliga olikheter mellan könen är troligtvis också anledningen till att friluftsliv var den enda aktivitet där ingen ville dela upp, eftersom samma kroppsliga krav inte ställs här. Här kan män och kvinnor vara mer på samma nivå, då det inte ställs samma krav på kondition och styrka.
Det var många fler män än kvinnor som ville ha könsuppdelat i dans samt bollsporter.
Resultatet för dansen tror jag beror på att fler män än kvinnor känner sig obekväma på danslektionerna eftersom dans anses som en ”flicksport” av samhället. Det är inte lika accepterat att en man uppskattar dans som att en kvinna gör det. Att fler killar ville ha könsuppdelat vid bollsporter tror jag beror på, som jag tidigare nämnde, att de olika könen agerar olika vid tävlingsmoment och att det då är det manliga sättet att agera som blir mest lidande vid samundervisning i den aktiviteten. Även att en mycket större del av männen vill dela upp under lekar tyder på samma sak.
6.1.2 Nivåindelade idrottslektioner
Resultatet visade också att det är en större del av eleverna som vill ha en nivåindelning än könsuppdelning, vilket jag personligen tycker verkar vettigare. Att bollsporter var den aktivitet där fler ville nivåuppdela är ingen överraskning eftersom elever ligger på väldigt olika nivåer i just detta då det är många elever som utövar bollsporter på fritiden. Speciellt fotboll och innebandy är riktigt stora i samhället och har många utövare, vilket leder till att en klass kan innehålla många olika nivåer. Det är varken kul för de som utför aktiviteten ofta eller för nybörjarna när de olika nivåerna blandas. Självklart kan båda lära sig något men för att den största individanpassningen här ska kunna ske så anser jag att gruppen bör delas upp så att varje elev får träna på sin nivå. Jag tror att det är av samma anledning som dans fick många svar då de som känner sig obekväma troligtvis känner sig ännu mer obekväma att dansa när de dansar med några som är mycket bättre. Samtidigt tror jag att det kan utveckla eleverna mycket att få dansa med de elever som verkligen kan och se upp till och försöka uppnå samma resultat, vilket även tidigare forskning tyder på (Winell, 2011). Att så få vill nivåindela vid lekar eller teori anser jag beror på att det är mer ovanliga aktiviteter som inte
finns på fritiden, vilket gör att de flesta elever är på någorlunda samma nivå färdighetsmässigt och alltså finns inga behov av en indelning av klassen.
6.1.3 Jag anser mig vara duktig på det mesta i ämnet idrott och hälsa
Att 74 % har svarat ”stämmer mycket bra” eller ”stämmer bra”, vilket tyder på en bra eller mycket hög ämneskompetens, antar jag betyder endera att de flesta av eleverna är duktiga på ämnet eller att det finns ett väldigt bra självförtroende kring idrott och hälsa bland
respondenterna
På samma fråga fast uppdelat efter kvinnor och män var resultatet intressant. 32 % av männen svarade ”stämmer mycket bra” medan endast 5 % av kvinnorna gjorde det. Detta anser jag stämmer bra överens med Hirdmans genusteori där kvinnan inte ska ta plats och där kvinnan är underordnad mannen. Jag tror inte att det är så stor skillnad egentligen mellan hur duktiga kvinnor och män är på idrott utan jag tror den största skillnaden ligger i att det är mer okej för en man att säga att han är bäst, medan en kvinna inte ska framhäva sig själv. Det som stärker min tanke ännu mer är att det var nästan dubbelt så många kvinnor som män som svarade
”stämmer bra” på frågan, vilket jag tycker tyder på att en duktig kvinna anser sig vara duktig på det mesta medan en lika duktig man anser sig vara väldigt duktig på detsamma. Detta är ingens fel utan det beror snarare på samhällets uppfostran av hur de olika könen ska vara och det sitter djupt rotat i de flesta människor hur de bör vara för att inte sticka ut.
I figur 3 i resultatet kan man dock se att det är betydligt fler kvinnor än män som svarat
stämmer ganska bra och stämmer inte alls, vilket borde tolkas som att det är färre kvinnor som är duktiga på det mesta i ämnet men som sagt så kan svaren än en gång bero på att kvinnor, i allmänhet, inte vill framhäva sig själva och då svarar ganska. Man kan även tolka det som, vilket Skolverket ju också menar, att kvinnorna inte får samma möjligheter att visa vad de kan, eller att idrottsundervisningen är anpassad för män. Historiskt sett var idrotten anpassad för män (Lindroth, 2011), vilket kan ligga till grund för att det fortfarande kan ses spår av detta även i skolan
6.1.4 Samband mellan upplevd ämneskompetens och könsuppdelning
Det finns ett tydligt samband mellan hur eleverna upplever sin egen kompetens inom idrott och hälsa och deras syn på samundervisning och delad undervisning. I resultatet ses att medelvärdet för dem som aldrig vill dela upp är cirka 3, vilket står för en hög upplevd ämneskompetens. Detta betyder att elever som anser sig vara duktiga i idrott och hälsa inte heller vill könsuppdela klassen. Detta är logiskt eftersom dessa elever troligtvis känner sig
trygga då de behärskar det mesta (eller bara har ett gott självförtroende) och då anser att det bara är bra att ha samundervisning. Det starka sambandet tyder även det på att elever som upplever sig vara duktiga inte heller vill dela upp klassen efter kön. Det som förvånade mig var medelvärdet för ”aldrig” som tyder på att de som alltid vill könsuppdela klassen även anser sig ha en ”väldigt hög ämneskompetens”. Detta motsäger de tidigare resultaten men jag tror att detta värde kan bero på att de som alltid vill könsuppdela klassen känner att det andra könet sänker nivån men det är väldigt svårt att komma på någon bra anledning till detta oväntade samband som är så otroligt högt.
6.1.5 Samband mellan upplevd ämneskompetens och nivåindelning
Resultatet för nivåindelning jämfört med upplevd ämneskompetens är intressant just för att här är sambandet motsatt det för synen på könsuppdelning. Här vill eleverna, ju högre ämneskompetens de anser sig ha, ha mer nivåindelat. Detta tror jag beror på att de som anser sig vara duktiga vill för att kunna utvecklas öva på en högre nivå istället för att gång på gång behöva upprepa grunderna exempelvis. Dock visar ju sambandet att de elever som inte anser sig vara så duktiga på ämnet idrott och hälsa ändå vill ha samundervisning. Detta stämmer överens med Hornby & Witte (2014), vilka menar att de elever som är i en grupp med lägre färdigheter utvecklas bättre tillsammans med dem elever med högre färdigheter jämfört med om de indelas i två olika grupper med två olika färdighetsnivåer.
6.2 Metoddiskussion
Det var färre än väntat som deltog i undersökningen då väldigt få av de kontaktade
gymnasielärarna skickade ut enkäten till sina elever. Detta gjorde att det förstås blev ett stort bortfall och svårare att generalisera, då populationen inte var lika hög som förväntat. Det var även en besvikelse att endast en elev från nian hade tid eller fick möjlighet att svara. Då kunde inga jämförelser göras mellan högstadiet och gymnasiet och det totala tänkta antalet respondenter minskade såklart också på grund av att alla elever från nian inte heller svarade.
Könsfördelningen kvinnor och män, 48 % kvinnor respektive 52 % män, var över förväntan då jag inte hade ett speciellt system för att uppnå en jämn fördelning utan enbart hoppades på att klassfördelningen skulle vara ganska jämn. Jag är även väldigt nöjd med ålders-
/klassfördelningen då det var någorlunda jämnt. Jag hade önskat några fler från tvåan på gymnasiet men det är omöjligt att veta innan vilka som kommer svara på enkäten och inte.
Efter att ha sett resultatet från enkäten så är jag till största delen nöjd med utformningen och det verkade som att eleverna förstod vad jag var ute efter. Det jag hade ändrat på om jag
skulle göra samma sak igen är att personligen gå ut till skolorna och lämna länken, vilket jag tror bidrar till att fler deltar. Jag skulle även ha haft ett alternativ med län istället för specifik skola. Genom att eleverna skulle fylla i skola så hade jag begränsat enkäten till fyra olika skolor vilket gjorde att enkäten inte kunde skickas ut till andra skolor när jag upptäckte att de utvalda inte hade tillräckligt med tideller engagemang. Hade den frågan bytts ut till län istället så hade jag kunnat skicka ut enkäten till fler för att få fler svar från olika åldrar och på så vis en större population och då också en större möjlighet att generalisera och öka
reliabiliteten något.
Det var positivt att jag hade en fråga sist där eleverna fick lägga till övriga kommentarer.
Detta var bra för därifrån fick jag informationen om att en klass bara bestod av pojkar/män, vilket gjorde att jag kunde ta hänsyn till detta senare vid analys och reflektion.
6.3 Fortsatt forskning
Fortsatt forskning borde absolut ske inom detta ämne då det är allt för lite forskat på just elevernas syn på uppdelad undervisning. Samma undersökning borde utföras en gång till men med en betydligt större population och med utvalda klasser som har en jämn könsfördelning så att inga klasser med enbart det ena könet tas med. Det borde även forskas mer på just delen nivåuppdelning då det inte alls finns mycket om detta. De flesta liknande rapporter handlar om könsuppdelning men jag anser att det är minst lika relevant i dagens samhälle att fundera kring en nivåuppdelning och hur en sådan kan ske utan att någon tar illa upp och så vidare. En liknande forskning fast med intervjuer av elever är också relevant, då en djupare förståelse kan fås.
6.4 Avslutning
Avslutningsvis var det intressant att forska kring just elevers syn på uppdelad undervisning då det, som tidigare nämnt, nästan bara fanns information kring hur lärare och forskare ser på frågan. Svaren jag fick var intressanta och har gett mig en tydligare bild över hur jag kommer anpassa mig till uppdelad undervisning. Jag ser inga problem med att blanda samundervisning med könsuppdelad och nivåindelad undervisning på idrottslektionerna beroende på moment och klass. Har jag en klass där majoriteten önskar en könsuppdelning vid simning så kommer jag absolut att ta hänsyn till detta för att fler ska känna sig trygga och våga delta. Detsamma gäller för nivåuppdelning. Vid vissa moment (exempelvis bollspel) kommer jag inte tveka för att ibland låta klassen nivåindela sig själv för att alla ska kunna få en utmaning och samma möjligheter att utvecklas. Genom att göra denna undersökning har jag fått olika elevers
perspektiv; såväl de duktigare som de ointresserades. Tidigare har jag byggt min uppfattning på mina egna erfarenheter men efter detta har jag fått nya perspektiv som jag inte själv tidigare sett, vilket gör att jag troligtvis, och förhoppningsvis, kan tillgodose fler elever (även de som har en bakgrund och erfarenhet olik min egen) i min framtida idrottslärarroll.
