• No results found

Hållbarhetsredovisning 2018

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hållbarhetsredovisning 2018"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Hållbarhetsredovisning 2018

Johan Älvgren, Sofia Jönsson Ekström

(2)

Inledning

Med våra drygt 2 100 anställda och 33 000 studenter vill Linnéuniversitetet vara ett modernt universitet med Småland som bas och världen som spelplats. Linnéuniversitetet finns i Växjö och Kalmar och bildades 2010 genom en

sammanslagning av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Idag erbjuder universitetet över 150

utbildningsprogram och 1 300 fristående kurser.

Utbildning och forskning bedrivs inom konst och humaniora, hälso- och livsmedelsvetenskap, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik och ekonomi. På Linnéuniversitetet finns även en rad olika uppdragsutbildningar såsom rektorsutbildning och polisutbildning.

”Vår kreativa kunskapsmiljö genomsyras av globala värden – internationalisering, lika villkor och hållbar utveckling – i forskning, utbildning och administration. Linnéuniversitetet odlar en internationell miljö där människor med olika bakgrund och erfarenheter kan mötas, och där alla studenter och medarbetare är bärare av tankar om lika villkor och hållbar utveckling”.

(Linnéuniversitetets vision och strategi, En resa in i framtiden 2015-2020)

I Linnéuniversitetets Vision och strategi 2015–2020 fastslås att studenter och medarbetare är bärare av tankar om hållbar utveckling. Detta understryks i Policyn för hållbar utveckling genom att beskriva Linnéuniversitetet som ett hållbart universitet, där samtliga strategiska områden har relevans för hållbar utveckling. FN:s hållbarhetsmål är utgångspunkt för hållbarhetsarbetet och de globala målen integrerar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

Linnéuniversitetet ska vara en betydelsefull drivkraft och förebild i arbetet för ett hållbart samhälle genom vår utbildning, forskning och samverkan. Som

producent av forskning och kunskap, utbildare och samhällsaktör har universitetet både en möjlighet och ett ansvar att bidra till att ställa om samhället i en hållbar riktning. Genom att systematiskt integrera hållbar utveckling i verksamheten bidrar universitetet till en hållbar samhällsutveckling. Både akademin och förvaltningen är viktiga i detta arbete. Vår målsättning att personal och studenter har goda kunskaper om hållbar utveckling i kombination med förmåga att kritiskt granska principerna och kapacitet att på ett konkret sätt tillämpa dem. Vårt arbete med hållbar utveckling utgår ifrån människors delaktighet, kunskap och förståelse, och tar hänsyn till de naturgivna

begränsningarna.

Under de senaste åren har Linnéuniversitetet fått flera goda omdömen som bevis på att vi är på rätt väg i vårt hållbarhetsarbete. Universitetskanslerämbetet genomförde 2017 en tematisk utvärdering av landets lärosäten där Linnéuniversitetet fick det högre omdömet: att vi har väl utvecklade processer för arbetet med hållbar utveckling i undervisningen.

Linnéuniversitetet blev 2018, som tionde lärosäte i Sverige, miljöcertifierat enligt ISO 14001-standarden.

Miljöcertifieringen visar att vi har en systematik i vårt arbete och för lärosätet innebär certifieringen en inspiration för att ta nya steg. Nu fortsätter det stora arbetet med att föra in och följa upp hållbarhetsperspektivet i all verksamhet.

Som en del i det systematiska arbetet med miljö- och hållbar utveckling följs våra hållbarhetsmål upp årligen.

Denna redovisning utgår från våra åtta målområden

och redovisar resultat samt exempel på genomförda

aktiviteter under 2018 för respektive målområde.

(3)

Utbildning

Övergripande mål

Universitetet ska öka integrering av hållbar utveckling i utbildningen.

Resultat

Vi använder oss av bibliometriska mått som innebär att vi tittar på hur många examensarbeten som publicerats i DIVA under 2018 utifrån specifika sökord såsom hållbarhet och sustainability.

3,3 % av studentuppsatserna behandlar hållbarhet enligt utsökningen, vilket är i princip oförändrat mot föregående år (3,4 % 2017). Med detta sätt att mäta kan vi därför inte med säkerhet säga att målet om ökad integrering av hållbar utveckling i utbildningen har uppfyllts.

Exempel på aktiviteter

• Linnéuniversitetet ger sedan fem år tillbaka kursen Lärande för hållbar utveckling, som riktar sig till akademiska lärare vid universitet och högskolor.

Kursen behandlar integrering av hållbar utveckling i utbildningen och gavs 2018 för första gången som en poänggivande kurs.

• Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet är på väg att bli en ackrediterad Business School av Association to Advance Collegiate Schools of Business

(AACSB). I detta arbete ingår att utveckla influenser av hållbarhet i undervisningen som del av en

undervisningsstrategi, för att profilera utbildningarna vid Linnéuniversitetet.

• Fakulteten för teknik har startat flera nya mastersprogram med hållbarhetsperspektiv;

Hållbara energiprocesser och system, Förnyelsebara elkraftsystem, Hållbar konstruktionsteknik samt Simuleringsdriven produktutveckling.

• Nämnden för lärarutbildningen har gjort en

utredning av hållbarhetsperspektiv i utbildningsplaner och styrdokument.

Forskning

Övergripande mål

Universitetet ska öka andelen forskning som integrerar ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv för en hållbar utveckling

Resultat

När det gäller forskning använder vi oss av

bibliometriska mått som innebär att vi tittar på hur många forskningspublikationer som publicerats i DIVA under 2018 utifrån specifika sökord såsom hållbarhet och sustainability.

3,7 % av forskningspublikationerna behandlar hållbarhet enligt denna utsökning, vilket är en ökning från föregående år (2,1 % 2017). Med detta sätt att mäta tycks det som om målet med ökad andel forskning som integrerar ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv för en hållbar utveckling uppfylls.

Exempel på aktiviteter

• Vid Linnéuniversitetet bedrivs forskning inom en rad ämnen som kopplar till hållbar utveckling, t ex inom Design, Litteraturvetenskap, Socialt arbete, Sociologi, Fred och utveckling, Turism, Entreprenörskap, Skog och Trä, Ekologi, Akvatisk ekologi, Geokemi, Sjöfart och Byggteknik.

• Under 2018 rekryterades en professor i hållbar utveckling (sustainability) till Fakulteten för Hälso- och Livsvetenskap.

• Varje år sedan 2011 tilldelar Växjö och Kalmar kommun ett stipendium motsvarande 500 000 kr till en vid Linnéuniversitetet framstående forskare inom ekologisk hållbarhet. 2018 års Linnéstipendiat var Tinh Sjökvist för hennes forskning om

”Virkesegenskaper hos gran för att minska

förbrukningen av biocider i färg”.

(4)

Samverkan

Övergripande mål

Universitetet ska bidra till ett ökat antal samverkansaktiviteter inom hållbarhetsområdet Resultat

För en del av universitetets hållbarhetsmål är det svårt att avgöra måluppfyllelsen. Detta beror på att det är praktisk svårt att få tag i alla uppgifter för en del angivna indikatorer. Detta gäller exempelvis indikatorer för samverkan som i dagsläget är svåra att mäta på ett adekvat sätt. Under 2019 kommer det att tas fram nya hållbarhetsmål och indikatorerna kommer då att ses över och en del sannolikt bytas ut.

Exempel på aktiviteter

• Linnéuniversitetet deltog bland annat aktivt i Kalmarsundsveckan - en vecka kring hållbarhet i Kalmarregionen - med eget samlat program innehållande seminarier, utställningar, hållbarhetssafari med mera.

• Linnéuniversitetet har 2018 blivit beviljade EU-medel för att genomföra ett treårigt projekt tillsammans med Kalmar kommun kring hållbart resande till och från universitetet (HÅREKA). Projektet pågår 2019- 2021.

• Linnéuniversitetet har 2018 gått med i EU-projektet Hållbar mobilitet i gröna Kronoberg, för att

underlätta för hållbara resor till och från universitetet.

En resvaneundersökning bland medarbetare och studenter i Växjö har genomförts.

• Linnéuniversitetet deltar i ett antal nationella och regionala nätverk för hållbar utveckling, bla MLUH (Miljöledning vid Universitet och Högskolor) och HU2 (Hållbar Utveckling i högre utbildning), vilka båda har haft sammankomster under 2018.

Studentmedverkan

Övergripande mål

Universitetet ska skapa förutsättningar för studenter att bli delaktiga i hållbarhetsarbetet.

Resultat

Universitetet erbjöd under 2018 möjlighet för studenter att söka medel för att genomföra projekt inom hållbar utveckling. Tre platser i Kommittén för hållbar framtid – universitetets rådgivande organ i strategiska frågor som rör hållbar utveckling – är vigda åt studenter.

Ytterligare exempel listas nedan. Målet får anses uppfyllt även om det går att skapa fler förutsättningar framöver.

Exempel på aktiviteter

• Representanter från Linnéstudenterna har deltagit Kommittén för hållbar framtids arbete.

• Det har under 2018 bildats en studentförening med hållbarhetsinriktning; Lnu students for sustainability.

• Studenter har deltagit i universitets Pride-kommitté och medverkat i planering och genomförande av aktiviteter under Pride.

• Lokal och serviceavdelningen har ett par gånger bjudit in universitetets studentföreningar för att informera om avfallshantering.

• I Linnébarometern – en enkät som skickas till

programstudenter på grund- och avancerad

nivå – ställs frågor om perspektiv på hållbarhet i

utbildningen.

(5)

Kompetensutveckling

Övergripande mål

Universitetet ska verka för att personalen stärker sin kompetens inom hållbar utveckling.

Resultat

Universitetet har erbjudit en rad olika

kompetenshöjande insatser och aktiviteter under 2018, på olika organisatoriska nivåer och i olika skepnad. Det övergripande målet kan därmed anses vara uppfyllt.

Exempel på aktiviteter

• Alla nyanställda bjuds in till en introduktion där miljö och hållbar utveckling är en del i den information som den anställde får.

• Under 2018 har fem nya interna miljörevisorer utbildats.

• Inom Fakulteten för Hälso- och Livsvetenskap har en kompetenshöjande insats inom hållbar utveckling genomförts för fakultetens T/A-personal. Man har vid denna fakultet även bildat ett fakultetsnätverk med representanter från alla institutioner som träffas regelbundet

• Linnéuniversitetet ger sedan fem år tillbaka kursen Lärande för hållbar utveckling, som riktar sig till akademiska lärare vid universitet och högskolor.

Kursen behandlar integrering av hållbar utveckling i utbildningen och gavs 2018 för första gången som en poänggivande kurs

• Under 2018 har ledningens genomgång av

miljöledningssystemet genomförts två gånger i den utökade ledningsgruppen.

• En rad workshops/seminarier har genomförts av koordinatorerna för hållbar utveckling vid en rad institutioner och avdelningar, då personalen har fått reflektera över sin enhets miljöpåverkan samt hur de kan bidra till att uppfylla universitetets hållbarhetsmål.

• Intern miljörevision har genomförts vid ett 20-tal enheter under 2018. Miljörevisionerna ska utvärdera, och i förlängningen säkerställa, att chefer och de anställda har tillräcklig kunskap avseende miljöhänsyn i arbetet.

• Extern miljörevision har ägt rum två gånger under året. En efterrevision i början av året som följde på certifieringsrevisionen och en ordinarie årlig revision på hösten.

• Utbildning inom Eco-driving har genomförts för medarbetare som kör fordon i tjänsten.

Resor och transporter

Övergripande mål

Universitetet ska minska sina totala koldioxidutsläpp från resor jämfört med 2015.

Resultat

Målet för resor och transporter om minskade utsläpp jämfört med 2015 års nivå är uppfyllt om än med mycket liten marginal (1,7 %). Minskningen av utsläpp jämfört med 2015 svarar korta flygresor och bilresor för, medan utsläppen från långa flygresor ökar. Däremot ökar utsläpp från långa och korta flyg samt även totalt jämfört med 2017 års nivåer. 2018 låg utsläppsnivån av koldioxid på 1 ton per årsarbetskraft.

Exempel på aktiviteter

• Linnéuniversitetet har 2018 blivit beviljade EU-medel för att genomföra ett treårigt projekt tillsammans med Kalmar kommun kring hållbart resande till och från universitetet. Projektet pågår 2019-2021.

• Linnéuniversitetet har 2018 gått med i EU-projektet Hållbar mobilitet i gröna Kronoberg, för att

underlätta för hållbara resor till och från universitetet.

En resvaneundersökning bland medarbetare och studenter i Växjö har genomförts.

• Universitetet har byggt många nya

videokonferensutrustade lokaler, samt uppgraderat sådan utrustning i ett stort antal salar. Det pågår ett aktivt arbete med att byta ut till allt bättre och modernare utrustning vilket leder till minskat behov av tjänsteresor.

• Skype for business har under 2018 kompletterats med produkten Zoom för resfria möten. Satsningen på Zoom har slagit väldigt väl ut och används i allt större utsträckning.

• Utbildning inom Eco-driving har genomförts för medarbetare som kör fordon i tjänsten.

Figur 1: Utsläpp av koldioxid från resor och transporter i ton, uppdelat per färdsätt samt totalt.

9(13)

Figur 1: Utsläpp av koldioxid från resor och transporter i ton, uppdelat per

färdsätt samt totalt.

(6)

Resursanvändning

Övergripande mål

Universitetet ska öka effektiviteten i resursanvändningen.

Resultat

Total energianvändning per m2 visar på en svag

minskning, medan energianvändning per årsarbetskraft visar på en ökning mot föregående år. Detta förklaras framförallt med ökad energianvändning för värme och kyla.

I 61 % av antalet upphandlingar, motsvarande 82 % av värdet, ställs miljökrav. I praktiken ställs alltid miljökrav när det gäller varor.

Med hjälp av tillgängliga indikatorer är det svårt att göra en samlad bedömning om det övergripande målet har uppfyllts eller ej.

Exempel på aktiviteter

• Solcellsanläggning har installerats på ett av husen i Växjö.

• Ett nytt hus på campus Växjö har färdigställts med miljöcertifieringskrav Miljöbyggnad, nivå guld.

• IT-avdelningen har jobbat med att ta fram energispar- inställningar som ska reducera energi användningen.

Inställningarna är nu införda på alla publika Windows- datorer. Energisparinställningar är även infört på videokonferensutrustningar, monitorer och projektorer.

• Centralt styrda skrivare utställda på strategiska platser innebär att varje person inte behöver en egen skrivare utan vi kan samsas om ett färre antal. Detta leder till mycket stora besparingar i materialåtgång eftersom färre kg miljöfarligt skrot och kemikalier kommer ett behöva destrueras när maskinerna behöver bytas ut. Slöseriet med papper är i stort sett raderat. Om man inte väljer att hämta ut sina papper från MFP:n inom 24 timmar så raderas utskriften från servern och kommer aldrig ut på papper. Man kan räkna med en pappersbesparing på mellan 10-30% jämfört med tidigare utskriftslösningar.

• Digitalisering inom en rad områden har genom förts eller påbörjats. Detta gäller exempelvis införande av e-arkiv, hantering av tillgodoräkning, disciplinnämndens handläggning, studieuppehåll, utveckling av portal för studenter att hämta och dela meriter digitalt.

• Linnéuniversitetet arbetar aktivt för att göra hållbara konferenser. Detta innebär exempelvis att konferensenheten föreslår att program inte skrivs ut utan att digitala verktyg används, att vegetarisk mat föreslås, eller att namnskyltshållare återanvänds.

• Lokal och serviceavdelningen har ett par gånger bjudit in universitetets studentföreningar för att informera om avfallshantering.

Riskhantering

Övergripande mål

Universitetet ska förbättra sitt systematiska arbete med riskhantering inom hållbarhetsområdet Resultat

Indikatorer är inte tillräckligt etablerade och därför blir måluppfyllnad svår att mäta. Införandet av KLARA kemikaliehanteringssystem är dock en del i förbättringsåtgärder för en systematisering av riskhantering. Det övergripande målet kan därför anses vara delvis uppfyllt.

Exempel på aktiviteter

• Implementering av kemikaliehanteringssystemet

KLARA har fortsatt. Samtliga kemikalier i Växjö

samt de som används inom grundutbildning i

Kalmar har införts i systemet.

(7)

Bilaga 1

Indikator

1) Energieffektivitet

a: Total direkt och indirekt energianvändning b: Total förnybar energianvändning

a) 23 740 MWh totalt 13,2 MWh/årsarbetskraft b) 100 % förnybar

2) Materialeffektivitet Redovisas ej. Linnéuniversitetet är ett tjänsteföretag och har därmed inga materialflöden som har någon väsentlig miljöpåverkan.

3) Vattenförbrukning Totalt 34 616 m3

19,2 m3/årsarbetskraft

4) Avfallsmängder Typ Kg 2018

Sekretesspapper 10 133

Blandskrot 17 680

Osorterat elavfall 460

IT- och telekomutrustning Saknas

Blybatterier 236

Blandkabelskrot 68

Kontorselektronik 2 360

Pappersförpackningar 3 281

Kontorspapper 67 945

Wellpapp 22 700

Plastförpackningar 8 273

Färg, lack och lim lösningsmedelsbaserat 70

Aerosoler 27

Deponi 900

Spillolja Saknas

Brännbart 60 297

Bygg- och rivavfall för sortering 1 340

Småbatteri 63

Skärande/stickande avfall 102

Lysrör 127

Övriga lampor 151

Glas färgat 9

Glas ofärgat 47

Trä omålat 7 580

Trä målat 11 380

Träspån 460

Verksamhetsavfall osorterat 760

Balpress wellpapp 1 126

Balpress plast 138

Hushållsavfall*: Totalt 16,16 m3

5) Biologisk mångfald Uppgift saknas

6) Utsläpp i luften Resor och transporter samt energianvändning:

Totalt 2369,7 ton CO2ekv 1,314 ton CO2ekv/årsarbetskraft

* Hushållsavfall gäller inte samtliga byggnader i Kalmar, pga nybyggnation saknas uppgifter för hamnen.

(8)

References

Related documents

De senaste åren har frågor av ekologisk, social och ekonomisk karaktär kopplat till en hållbar framtid fått politiskt gehör internationellt. Anledningar till detta är

“Det krävs en hållbar utveckling för att vi ska lyckas, för att vi ska vara en attraktiv kommun, för att vi ska kunna finnas kvar långsiktigt.” - orsaken till att

I det fjärde avsnittet visades att SwedWatch tycker att varumärkena ska ta mer ansvar och framförallt betala mer för kaffet och stå för kostnaderna att ställa om från

Lufthansa arbetar även med att förändra hur transporten på marken (bilar, lyftkranar osv.) använder bensin och diesel. Tillsammans med ett tyskt universitet har de kommit på en

Huruvida hållbarhet i marknadsföringen påverkar konsumenterna på det sätt företaget önskar samt om företagets hållbarhetsengagemang är väl återspeglat

När det kommer till elevernas intressen inom ämnet geografi, tar lärarna olika hänsyn till detta när de planerar sin undervisning.. Lärare A har 44 elever i sin geografiklass och

Analysmetoden syftar i detta fall till att upptäcka vilka dimensioner av hållbar utveckling som förekommer i elevernas uppfattningar av begreppet, vilket sedan kategoriserats

ämnesövergripande arbete. Denna svårighet kan sägas vara sammankopplad med att eleverna upplever undervisningen om hållbar utveckling som en punktinsats istället för en röd