Rubrik Sökande efter meningpotential

Rubrik

Sökande efter meningpotential

– en studie om iPad i förskolan

Hanna Widfors Hultqvist och Sara Sandström

Ht-2013

Examensarbete, Avancerad nivå, 30 hp Didaktik

Lärarprogrammet 210 hp Handledare: Fredrik Lindstrand

Sammanfattning

Studiens syfte är att ta del av förskollärares tankar om vad som händer när en ny potentiell resurs kommer in i förskolan. iPad är något som nyligen gjort inträde i förskolan och det är iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju förskollärare som alla på något sätt jobbar med iPads i sin verksamhet. Det har framkommit i resultatet att förskollärarna på olika sätt försöker anpassa iPaden efter den verksamhet de redan har. Läroplanen, förskolornas profil och aktuella diskurser påverkar hur förskollärare formar den nya resursen.

Tack...

4 5 5 5 6 6 7 8 9 10 10 10 10 11 12 13 13 14 14 16 24 26 29 29 32 33 35 37 39 40 42 42 43

Innehåll

3. Litteraturgenomgång – tidigare forskning . . . .

3.1 Institutionell inramning . . . . 3.2 Skärmanknutna medier i förskolan . . . . 3.3 Pågående forskning om iPad i förskolan . . . .

4. Syfte . . . . 5. Frågeställningar . . . 6. Metod . . .

6.1 Metodval – en kvalitativ intervjustudie . . . . 6.2 Urval . . . 6.3 Genomförande av studien . . . . 6.4 Bearbetning av data . . . . 6.5 Etiska överväganden . . .

7. Resultat . . .

7.1 Förskollärarnas möte med en ny potentiell resurs i förskolan . . . . 7.2 Förskollärarnas beskrivning av resursen . . . . 7.3 Hemmakultur – Förskolekultur . . . . 7.4 Tillgänglighet – Vems resurs? . . . .

8. Diskussion . . .

8.1 Vad händer när en ny potentiell resurs som det inte finns någon

tradition kring gör entre på förskolan? . . . . 8.2 Vad anser förskollärarna att det skärmanknutna mediet kan

tillföra barnen i verksamheten? . . . . 8.3 Vilka aspekter av begreppen affordance och meningspotential

1. Inledning

Idag kan vi se en ökad satsning på multimedia och skärmanknutna medier (datorer, iPads och Smartboards) i förskolan. I och med att de skärmanknutna medierna har tagit klivet in i förskolans värld, har en ny resurs introducerats i en redan etablerad kunskapspraktik. Det kan skapa osäkerhet och vara en bidragande orsak till att många förskollärare uttrycker att de har svårt att veta hur de ska arbeta med iPads och datorer på ett meningsfullt sätt i sina verksamheter. Vi upplever att iPaden just nu får mycket uppmärksamhet i förskolan. Vår erfarenhet säger oss att att det ofta blir en

diskussion om att till exempel iPaden ”bara blir en spelmaskin för barnen”. Samtidigt är det svårt att bortse från att många barn i förskoleåldern är vana ”skärmanvändare” då de ofta har tillgång till både iPads, iPhones och datorer i sin hemmiljö. Samtidigt har de som arbetar i förskolan i stort sett inte någon erfarenhet av dessa saker från sin egen barndom. Så det många barn ser som självklart kan kännas främmande och ovant för de förskollärare barnen möter. Det i sin tur kan påverka hur förskollärarna ser på skärmanknutna medier och hur dessa implementeras i förskolans verksamhet. I den reviderade läroplanen (Lpfö 98, rev 2010) står det att läsa att förskolan ska lägga grunderna för att barnen ska kunna tillägna sig de kunskaper som är nödvändiga för att ingå i ett samhälle som är präglat av snabba förändringar och ett stort informationsflöde. Villkoren för lärande förändras när samhället förändras och förskolan måste kunna möta dessa förändringar och omforma sin

verksamhet så den passar tidens kunskapskrav.

Vi har under vår utbildning till förskollärare kommit till insikt om att barnen i förskolan använder flera samspelande resurser för att kommunicera med sin omgivning. De är så att säga multimodala aktörer. I en föränderlig värld kommer det ställas stora krav på oss för att kunna möta dessa barn, och inom ramen för vårt uppdrag kunna främja deras utveckling och livslånga lärande. Vi har i den här studien valt att ta avstamp i ett multimodalt och designorienterat perspektiv. Selander och Kress (2010) menar att det multimodala har sin utgångspunkt i de olika resurser som erbjuds runt oss för att skapa mening och tolka vår värld ”En meningsfull värld skapas genom de sätt på vilket vi tilldelar något en mening. Föremål, gester, ord och symboler betyder inte något i sig. De får sin betydelse av det sociala sammanhang där de skapats och där de används.” (Selander och Kress, 2010, s 26)

Med andra ord är alla de ting som finns i barnens miljö på förskolan potentiella resurser som barnen kan använda för att skapa mening och tolka världen. I förskolan är det inte bara det talade och skrivna ordet som står i fokus utan där används olika teckensystem för att möjliggöra

2. Teoretiska utgångspunkter

Under detta avsnitt kommer begreppen multimodalitet och didaktisk design presenteras vilket är studiens teoretiska utgångspunkter.

2.1 Multimodalitet

Ebbelind (2009) menar att när man kommunicerar och använder sig av olika meningsskapande uttrycksformer, vars egenskaper skiljer sig, så kallas det multimodalitet. Vidare talar Ebbelind om socialsemiotikens multimodala perspektiv. Här lyfts den sociala aktören fram som någon som i sitt kommunicerande väljer att uttrycka sig på olika vis. Elm Fristorp och Lindstrand (2012) menar att på det sätt Gunther Kress har format socialsemiotiken så kan den ses som en slags

kommunikationsteori. Vi har flera sätt att uttrycka oss på, inte bara med ord. Vi använder också oss av kroppsspråket, gester, musik, dans m.m. när vi vill uttrycka något. Dessa olika uttrycksformer kallas teckensystem. Inom multimodal teori uppmärksammas att vi använder många så kallade teckensystem och att de också kombineras när vi kommunicerar. Eftersom att t.ex. tal och kroppsspråk kan kombineras innebär det också att man kan sända ut motstridiga budskap.

Elm Fristorp och Lindstrand (2012) anser att det senaste hundra åren har både den kulturella och teknologiska utvecklingen gjort att vi inte längre är lika centrerade kring det skrivna ordet utan har ett mer multimodalt sätt att använda oss av kommunikation. Ett tecken på detta är att bildmediet fått stort genomslag som information och kommunikationsverktyg. Det skrivna ordet har dock inte helt förlorat sin ställning påpekar Elm Fristorp och Lindstrand. Selander och Kress (2010) anseratt kommunikation idag innefattar olika teckenvärldar, uttrycksformer och medier. Dessa bör i och med det också uppmärksammas när lärande och kommunikation diskuteras.

Elm Fristorp och Lindstrand (2012) anser att det är särskilt viktigt att uppmärksamma hela bredden av användandet av teckensystem speciellt när det kommer till yngre barn. Skulle stort fokus läggas på skrivet och talat språk så skulle barnens handlingsutrymme vara begränsat. Det skulle betyda att vi vuxna inte skulle ha samma möjligheter att förstå och kommunicera med de yngre barnen. Selander (2008) beskriver multimodal analys och några av de begrepp som finns inom teorin:

Multimodal analys utgår ifrån människan som teckenskapande varelse, där kommunikationen innebär att man integreras i olika teckensystem. Att delta i kommunikativa praktiker innebär att på olika sätt skapa mening och sammanhang. Ett centralt begrepp är affordance, vilket här innebär att man

engagerar sig i en verksamhet genom de möjligheter som man uppfattar finns tillhands. Ur detta följer att man använder de resurser, det vill säga de teckensystem och medier som finns tillgängliga. Detta utmynnar i olika slags representationer av vad man uppfattar och hur man förhåller sig tillett kunskapsområde samt på vilket sätt man ser det som meningsfullt att kommunicera med andra. Att välja uttrycksätt är att välja innehåll. (s 27)

2.2 Didaktisk design

Selander och Kress (2010) definierar didaktisk design som ett begrepp som både ser till hur man skapar sociala processer och möjligheter för lärande och hur individen själv återbildar information i sina egna meningsskapande processer. Dessa två sätt att se på didaktisk design kallar de för design för lärande och design i lärande. Med design för lärande tolkar vi att Selander och Kress menar alla de aktiviteter och ting som är uttänka för lärande. I förskolan kan det handla om hur förskolans lokaler och miljö arrangeras och hur läroplaner och lagar är utformade menar Elm Fristorp och Lindstrand (2012). När det kommer till design i lärande är det den enskildes hela lärande som är i fokus. Elm Fristorp och Lindstrand menar att en central del inom design i lärande är på vilket sätt barnet formar förutsättningarna för det egna lärandet. Det bygger på val i relation till de

sätt att närma oss barnens egna meningsskapande processer. Synen på lärandet betraktas här som en social, kommunikativ och teckenskapande aktivitet.

När ett iscensättande/lärandemoment ska designas finns det olika saker att tänka på när man gör detta. Ebbelind (2009) tar upp både relevanta frågor och val vi gör i samband med detta. Man ska som pedagog välja relevant material, man ska välja verktyg som ska användas/kombineras, ta hänsyn till vem/vilka som är användare, vad som ska upplevas, vad som ska göras, hur olika medier kompletterar varandra o.s.v. Som vi tolkar Ebbelind så menar han att design delvis är nyskapande. Han talar om skolan och anser att den är styrd av färdiga läromedel och menar att det är en orsak till att design inte har varit självklart när man som lärare planerar lärandesituationer. Ebbelind menar att design gör att lärare kan bli medskapare av verksamheten istället för endast en representation av dess läromedel. Barnens deltagande bidrar också till ett gemensamt designande.

Förändringar sker både i samhället och i skolan och detta menar Ebbelind (2009) leder till

ifrågasättande av undervisningstraditioner. Läroplanerna har ett innehåll av vad barnen ska lära sig men hur barnen ska lära sig är läraren mer fri att besluta om själv. Ebbelind anser att detta innebär att läraren måste ha kunskap om lärprocesser, vilka verktyg och medier som kan användas i undervisningen för att uppnå lärandemålen. Det går att applicera på förskolans styrdokument även om man i förskolan inte har lärandemål. Förskollärare är också fria att välja hur man ska arbeta för att uppnå de strävansmål som förskolan har och det leder till att de också måste ha kunskaper kring lärprocesser och hur olika resurser kan användas m.m.

2.3 Resurser, meningspotential och affordance

Selander och Kress (2010) anser att barn och vuxnas multimodalitet startar i de resurser som finns tillgängliga att använda sig av. Dessa resurser används för att tolka världen och även skapa mening för användaren. Selander och Kress menar att exempelvis saker, gester och ord först får sin

betydelse när de skapas och används i ett socialt sammanhang. Alla redskap, material, symboler etc ingår i lärandets resurser. Vad som blir till en resurs kan inte bara bestämmas efter objektets

tilltänkta egenskaper eller utseende. Samtidigt är vissa objekt mer lämpade än andra att använda till det som den är ämnad för. T. ex. är en trädgårdsspade bättre att gräva ett potatisland med än en plastsked och en boll är lämpligare att spela fotboll med än en rundad sten.

Selander och Kress (2010) menar att det finns en föreställning om att i barns lek så skapar tingets mening genom leken och inte tvärt om. Med det resonemanget så blir en pinne en pistol för att barnet behöver en sådan i leken. Men egentligen skulle det kunna vara tvärtom att leksaken, istället inbjuder till en viss lek genom sin design. Här skulle då pinnen bli en pistol för att den inbjuder till det. Selander och Kress anser att resurser skapas och används i sociala sammanhang. Så även om en resurs inbjuder till en viss aktivitet så finns det sociala normer och innebörder kring resursen. Det kallar dem resursens meningspotential. På detta sätt får objekt sin innebörd, en innebörd som också kan förändras med tiden. Meningspotential och affordance är ett begreppspar inom multimodal teori. Elm Fristorp och Lindstrand (2012) beskriver affordance som de möjligheter som visar sig när en resurs eller objekt används. Motsatsen till detta är alltså meningspotential som istället är ett användande som designats på förhand eller har ett förutbestämt användande som är etablerat socialt eller kulturellt.

3. Litteraturgenomgång - tidigare forskning

förskolan tas upp.

3.1 Institutionell inramning

Förskolan finns det egentligen inga givna direktiv för hur miljön ska ordnas. Då läroplanen är tolkningsbar har förskollärarna i princip fria händer när det gäller utformning av miljön och vilka material som ska finnas på förskolan. Förskolläraren måste själv forma och designa både barnens dag och den miljö och de resurser som ska finnas i miljön. Vi menar att många miljöer i förskolan bygger på föreställningar om vad en förskolemiljö bör innehålla. Miljöerna är bundna till förskolans kultur, normer och värderingar. Förskolan är också reglerad av tid och rum.

När barnen kommer till förskolan möter de miljöer för lek och lärande som redan har sin historia. Det finns så att säga en redan given inramning för verksamheten - en institutionell inramning - som påverkar såväl barn som förskollärare. Inom den institutionella inramningen upprätthålls olika sätt att kommunicera, olika traditioner och kunskapspraktiker. (Elm Fristorp och Lindstrand, 2012, s 65-66)

Pedagogerna som arbetar i förskolan vet vad som förväntas av dem och av förskolans praktik anser Elm Fristorp och Lindstrand (2012). Även barnen på förskolan lär sig snabbt vad gäller inom förskolans ramar. Selander och Kress (2010) anser att det lär barnen sig genom att samspela med andra och genom att förse sig med den information som behövs för att vara en del av gemenskapen. Den institutionella inramningen som vi tolkar Elm Fristorp och Lindstrand (2012) upprätthåller regler, seder och handlingsmönster som både begränsar och möjliggör gemenskapen på förskolan. Vi tolkar att Selander (2008) menar att den institutionella inramningen påverkar de normer som finns på t.ex en förskola. Normerna finns befästa både i läroplanen men även i lärares

förhållningssätt och de arbetsrutiner som de har. Den institutionella inramningen påverkar maktrelationer mellan lärare och elever anser Selander. Vi anser att detta även gäller för

maktrelationerna mellan förskollärare och förskolebarn. Selander menar att tillgängliga resurser och hur man utnyttjar dessa också påverkas av den institutionella inramningen.

3.2 Skärmanknutna medier i förskolan

Här kommer tre olika studier tas upp som berör spänningen mellan förskolekulturen och skärmanknutna medier.

När IKT (informationsteknik) gjorde intåg i förskolan förväntades det främst vara ett verktyg för att förbereda barnen på framtiden menar Ljung-Djärf (2004). I mötet med datorer på förskolan ställdes pedagogerna inför både tekniken som sådan men också inför frågan hur den skulle få ett värde i verksamheten. Det blev också ett möte mellan privata och kulturella referenser. I Ljung-Djärf forskning tittades det på mötet mellan förskolan och datorn samt de erbjudanden om

meningsskapande som den skapade. Hon fann att pedagogerna hade tre sätt att förhålla sig till datorn; som ett hot mot andra aktiviteter, som ett tillgängligt val och som ett viktigt inslag i

verksamheten. Hon hittade också tre olika lärandemiljöer som påverkade möjligheterna för att lära och utvecklas framför datorn. Miljöerna kallar hon skyddande, stödjande och uppmuntrande miljöer.

I sin studie såg Ljung-Djärf (2004) att barnen använde datorn i den fria leken för att vara

tillsammans, skriva och spela o.s.v. Det barnen gjorde framför datorn skilde sig inte så mycket från andra aktiviteter i förskolan där barnen byggde eller spelade bordsspel. Samtidigt tolkar vi Ljung-Djärf att datorn inte var tillgänglig på samma sätt som andra ”leksaker” på förskolan då barnen inte fick använda datorn hur och när de ville och inte heller utan pedagogernas godkännande.

I Klerfelts (2007) forskning undersöktes hur barn skapade berättelser med hjälp av datorn, tillsammans med andra barn och pedagoger. Syftet var att se hur mötet mellan barnens egen mediakultur och förskolan framställs i samspelet mellan barn och pedagoger. Klerfelt menar att i starten av projektet ”skapa framför datorn” var pedagogerna oroliga för hur de skulle kunna förstå och prata med barnen om deras egen mediakultur. De ville ge barnens egen digitala-kultur en plats i den pedagogiska praktiken samtidigt var de oroliga att deras egen position som pedagoger skulle rubbas om de gjorde det. De såg också sitt eget bristfälliga kunnande som ett hinder när det skulle dra igång projektet. Det Klerfelt sedan såg i sin forskning var att pedagogerna i sitt samspel med barnen framför datorn förändrade sin position som pedagoger. De ställdes inför nya och ovana situationer där de inte kunde agera på samma sätt som de gjorde annars. Så Klerfelt anser att interaktionen runt datorn har en förändringspotential om pedagogen själv är öppen för det. Men att förändra sin praktik och se barnens kunnande som en tillgång kan ses som ett sätt att ge upp sin makt.

Klerfelt (2012) skriver i Pedagogiska magasinet att hon har sett att IT i förskolan skapar motivation och engagemang hos barnen. IT i förskolan kan också skapa kontakter och lärande mellan den pedagogiska verksamheten och hemmet. Föräldrar och pedagoger kan t.ex. utbyta information med hjälp av mail eller via hemsidor. Pedagogerna kan också visa bildspel på föräldramöten och på så sett göra föräldrarna delaktiga i verksamheten på förskolan. Föräldrarnas delaktighet i barnens förskoleverksamhet kan öka kommunikationen mellan barn och förälder vilket sedan speglas i barnens läroprocesser menar Klerfelt.

Genom estetiska medier, som lek, bild och digitala multimediaproduktioner, kan barn frambringa en bit av verkligheten, som samtidigt är en omvandling eller rekonstruktion av sociala och kulturella sammanhang. Det är genom leken, bilden och berättelsen barn skapar mening och förståelse. (Klerfelt, 2012)

Om barnen får använda sin egen kultur i förskolan kan de vara mer delaktiga i att skapa sina egna liv, menar Klerfelt.

3.3 Pågående forskning om iPad i förskolan

I en intervju av Jämterud (2013) på Skolverkets hemsida står det om ett forskningsprojekt som Susanne Kjällander precis avslutat, där 16 förskolor i Botkyrka ingått. Susanne Kjällander berättar i intervjun att hon har sett i sin forskning att surfplattans design inbjuder till samarbete mellan

barnen. Plattan är lätt att samlas kring och går att vända åt alla håll. Jämterud skriver att Susanne Kjällander berättar att de har sett ett fint samarbete kring iPaden bland barnen. Surfplattan inbjuder också till utforskande både när barnen utforskar appar tillsammans eller när pedagoger och barn är i naturen. Det uppstår ett direkt utforskande när de tillexempel jämför fågelläten i naturen med fågelljud de har på plattan. Surfplattan används såväl inne som ute för olika aktiviteter och den används för skapande verksamhet. Det nämns i intervjun att en fara som hon ser med surfplattan är att den kan leda till stillasittande och spelberoende och hon menar att den pedagogiska

dokumentationen kan påverkas negativt av plattan. Att dokumentationen sker så snabbt och direkt i stunden menar hon kan göra att eftertanke och reflektion tappas bort.

Leijon (2013) skriver på Skolverkets hemsida om Petra Petersen som är doktorerande vid Uppsala Universitet. Petersen säger i intervjun att det finns ett ökat behov av forskning kring iPads när användningen nu ökar i förskolorna. Man kan läsa att Petersen i sin forskning har följt tre förskolor och videofilmat när barnen använder iPaden. Medan hon videofilmade barnens aktiviteter runt plattan spelade hon samtidigt in det som hände ”inuti” den. De två filmer lades sedan mot varandra så att hon fick syn både på det som hände runt iPaden i form av blickar, ljud, samtal o.s.v. och de som barnen såg på skärmen i form av ljud, bilder och färger. Forskningen är inte klar men det som nämns att Petra har sett hittills är att att iPaden fångar barnens intresse och att den är en resurs för kommunikation. I intervjun står det att hon menar att de mindre barnen kan få lättare att

kommunicera med världen runt omkring när de får tillgång till flera teckensystem än bara det verbala språket. För de större barnen kan iPaden starta igång samtal, förhandlingar, gemensamt lärande. Vi tolkar att hon menar att både kommunikationen runt iPaden och att de barnen möter på plattan är multimodalt.

4. Syfte

Vårt syfte är att ta del av förskollärares tankar om vad som händer när en ny potentiell resurs kommer in i förskolan. Något som nyligen introducerats i förskolan är iPad. Vårt fokus kommer inte vara att titta på tekniken i sig utan iPad blir här ett exempel på något större.

5. Frågeställningar

Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med förskollärare där vi ska samtala om hur man använder sig av iPad och vad man anser att de tillför verksamheten. Följande frågeställningar ställer vi inom ramen för det övergripande syftet:

• Vad händer när en ny potentiell resurs som det inte finns någon tradition kring gör entré på förskolan?

• Vad anser förskollärarna att iPad kan tillföra barnen i verksamheten?

• Vilka aspekter av begreppen affordance och meningspotential framträder av förskollärarens beskrivningar?

6. Metod

I detta avsnitt kommer valet av metod tas upp samt hur utvalet av informanter skett. Informanterna kommer också att precenteras samt hur arbetet genomförts och hur bearbetningen av materialet har skett. Avsnittet avslutas med ett avsnitt med arbetets etiska överväganden.

6.1 Metodval - en kvalitativ intervjustudie

Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie där vi i samtal med några förskollärare talar om vårt val av ämne. I arbetat vill vi synliggöra förskollärares tankar och attityder kring vissa valda

begrepp. Patel och Davidson (2011) menar att syftet med en kvalitativ intervju är bland annat att synliggöra den intervjuades uppfattningar om något. Vi tolkar Patel och Davidson att ambitionen i en kvalitativ studie är att vi ska kunna få möjligheten att tolka och förstå den vardag som

förskolläraren möter. Att vi ska kunna beskriva de tankar och uppfattningar de uttrycker och den kultur de befinner sig i på förskolan. Intervjuerna har bandats med en diktafon. Bjørndal (2005) menar att om man vill bevara så mycket information som möjligt är ljud och bildinspelningar bra redskap. Han nämner två huvudsakliga fördelar. Dels att man konserverar tillfällen som man annars aldrig skulle registrera. Andra fördelen är bevarandet av den stora detaljrikedomen. Bjørndal anser att varje gång man ser och lyssnar på sin inspelning så kan man upptäcka något nytt och att man kan se det igen och igen. Ljudinspelningar är bra hjälpmedel när man ska analysera och reflektera kring samtal. Patel och Davidson (2011) menar vidare att både den som intervjuar och blir intervjuad är två medskapare av samtalet. Men rollerna är ändå olika då intervjuaren är där i syftet att samla underlag till sitt arbete medan den som blir intervjuad inte har samma nytta av samtalet som sker. De påpekar att det är upp till intervjuaren att hjälpa intervjupersonen så att det blir ett

sammanhängande samtal som är väsentligt för ämnet som ska behandlas. Vilka roller vi har under intervjusituationen och vilka skyldigheter vi har att föra samtalet framåt är något vi har haft med oss i både planering och utförande av intervjun.

intervjuer senare i vår arbetsprocess.

6.2 Urval

Vi har skickat ut förfrågningar om att ställa upp på intervju dels via mail men även också muntligt vid besök på förskolorna. När vi valt förskolor att kontakta har vi använt oss av vårt kontaktnät via förskolor vi mött genom nätverksträffar, genom verksamhetsförlagd utbildning och genom vänner som tipsat oss om förskolor att kontakta. Vi har upplevt under vår utbildning att det är lättare att få personer att ställa upp på intervjuer när de redan känner till vem man är. Vi har intervjuat de som har tackat ja till att ställa upp på intervju. Totalt sju personer, en man och sex kvinnor. Då vi har gjort en kvalitativ studie med ett färre antal intervjuer så har vi har haft för avsikt att våra

informanter inte ska komma från en och samma enhet utan att vi skulle försöka få ett mer varierat urval. Vi har intervjuat personer med olika kön, som arbetar i olika verksamhetsformer (kommunal, privat, föräldrakooperativ), har olika typer av inriktningar (t.ex I ur och skur, Reggio Emilia), olika utbildningsår (kortare erfarenhet, längre erfarenhet) och att förskollärarna arbetar med olika typer av barngrupper (ett till tre, tre till fem och ett till fem år). De vi har intervjuat arbetar dessutom som förskollärare i tre olika städer i Sverige. Gemensamt har de att de alla är utbildade förskollärare och har någon form av skärmankuten medie i sin verksamhet.

Justesen och Mik-Meyer (2010) menar att man bör ha med vissa upplysningar om de man intervjuat så som kön, utbildning etc. De menar vidare att valet av vilka upplysningar som ska vara med måste göras med hjälp av undersökningens problemställning. Vi har valt att här ha med vilken utbildning man har och när man gick sin utbildning. Detta har vi gjort bland annat för att se om någon av informanterna har gått sin utbildning under den tiden som iPads har används inom förskolan. Vilka åldrar det är på barnen de arbetar är med för att se om t.ex. arbetssätt eller synen på begränsningar skiljer sig utifrån det. Om förskolan är privat/kommunal/kooperativ och om förskolan har någon särskild inriktning kan påverka hur och varför beslut fattas om vidare utbildningar, inköp av iPads och på vilket sätt de används t.ex.

• Förskollärare 1 är en man som gick sin utbildning i slutet av 90-talet. Förskolan är Reggio Emilia inspirerad i privat regi och avdelningen han arbetar på har barn i åldrarna tre till fem år.

• Förskollärare 2 är en kvinna som också gick sin utbildning i början av 90-talet och arbetar på samma förskola som intervjuperson 1 med åldrarna tre till fem år.

• Förskollärare 3 är en kvinna som gick sin utbildning i slutet av av 00-talet. Hon arbetar nu på en kommunal förskola med åldrarna tre till fem år.

• Förskollärare 4 är en kvinna som som gick sin utbildning i slutet av av 00-talet. Hon arbetar på en kommunal förskola med åldrarna ett till tre år.

• Förskollärare 5 är en kvinna som gick sin utbildning i början av 90-talet. Hon arbetar i en syskongrupp där barnen är ett till fem år. Förskolan är en I ur och skur förskola som drivs som ett föräldrakooperativ.

• Förskollärare 6 är en kvinna som gick sin utbildning i slutet av av 00-talet. Hon arbetar på samma I ur och skurförskola som intervjuperson 5 med samma åldersgrupp.

• Förskollärare 7 är en kvinna som gick sin utbildning i början av 00-talet. Hon arbetar med åldrarna tre till fem år i en kommunal förskola som är Reggio Emilia inspirerad. Hon poängterar att de också är utomhus mycket.

Kort presentation av Reggio Emilia:

hjälp av dessa språk. Det är viktigt för barnen att få uppleva, tänka och agera kreativt. Att barnen på så många sätt som möjligt får ge uttryck för upplevelser och erfarenheter anses viktigt. Detta anser Kragh-Müller är anledningen till att Reggio Emilia är känt för barnens kreativa skapelser.

Kort beskriving av I ur och skur:

Westerlund och Andersson (2008) beskriver I ur och skur som en pedagogisk inriktning där

Friluftsfrämjandets friluftsskolor ingår. På Friluftsfrämjandet hemsida går det att läsa att grunderna i pedagogiken är friluftsliv, upplevelsebaserat lärande och utomhuspedagogik.

6.3 Genomförande av studien

Justesen och Mik-Meyer (2010) anser att ett bra sätt att få fram sina frågor är att brainstorma kring frågor man kan tänkas ställa och sen dela in dem i ämnen. Efter det se till att det är ett par frågor under varje ämne och välja vilka frågor som är mest relevanta för undersökningens syfte. Detta menar Justesen och Mik-Meyer är tidskrävande men viktigt för att kunna skapa förutsättningar för en lyckad intervju. Vi har på liknande sätt kommit fram till våra slutgiltiga intervjufrågor. Vi har arbetat fram frågorna gemensamt och sedan grupperat dom efter ämnen. Detta gjorde vi för att för att försäkra oss om att vi ställde frågor om alla de olika delarna som vi valt att titta på i vårt arbete och för att kontrollera antalet frågor kring varje ämne. Vi har också strukit frågor som visade sig inte spegla arbetets syfte samt gjort en provintervju på en förskollärare. Detta gjordes för att se hur frågorna mottogs och att de inte var svåra att förstå. Justesen och Mik-Meyer menar att det är klokt att testa sina frågor på en person i vad de kallar en pilottestintervju. Under intervjuerna så spelades samtalet in med hjälp av en diktafon. Platsen för intervjun har varit på en plats informanterna själva har valt. I de flesta fall har det varit på deras arbetsplats men en intervju skedde på ett café och en gjordes via Skype. Under Skypeintervjun så spelades ljudet in på diktafonen och informat och intervjuare såg varandra på datorskärmen via ”videosamtal”.

I några fall har informanterna arbetat på samma förskola men intervjuerna har alltid varit individuella. Intervjuerna har tagit mellan 25 minuter och en timme.

Patel och Davidson (2011) menar att en kvalitativ intervju har låg grad av strukturering. Med det menas det att intervjupersonen har getts utrymme att svara på frågorna som ställs med sin egna ord. Frågorna kan ställas i en bestämd ordning (hög grad av standardisering) men också i den ordningen som intervjuaren anser bäst i det enskilda fallet (låg grad av standardisering). Justesen och Mik-Meyer (2010) beskriver något de kallar semistrukturerade intervjuer där man har öppna frågor som bestämts på förhand som ställs till alla informanter men som kanske till viss del anpassas till varje informant. Vidare menar dem att målet med en semistrukturerad intervju ska vara att varje

informant ska reflektera kring samma frågor men utrymme finns ändå för avvikelser i fall informanten tar upp något intressant man vill fråga vidare om. Om svaren på frågorna inte är tillräckliga kan man ställa delfrågor för att försöka få informanterna att reflektera kring det som det var tänkt eller utveckla sitt svar. Våra intervjuer har haft låg grad av strukturering och vi menar att vi använt oss av semistrukturerade intervjuer då vi använt oss av öppna frågor som vi på förhand bestämt. Dessa frågor är ställda till alla vi intervjuat men också delfrågor och andra frågor som kommit upp i samtalet har ställts.

De citat som senare används i resultatdelen är transkriberade så att det ska bli läsvänligt som möjligt. Vi har också försökt avväga citat och kommenterande text för läsvänlighetens skull, något som Patel och Davidson (2011) anser att man bör.

6.4 Bearbetning av data

Patel och Davidson (2011) anser att det är bra att påbörja analysen av intervjun så nära inpå intervjutillfället som möjligt och det har vi i största mån också gjort.

Lantz (2007) menar att undersökningar med kvalitativ inriktning får kritik för att det är svårt att värdera det som presenteras i resultatet och slutsatserna som har dragits. När man analyserar ett kvalitativt material så har man inte samma vedertagna regler att luta sig mot som man har när man bearbetar statistiskt. Lantz menar att en sammanställning av vad informanterna sagt inte

nödvändigtvis behöver vara en analys eller att den som bearbetat materialet fått förståelse för området man forskat kring. Vi är medvetna om att hur vi än gör så påverkar vi analysen och resultatet genom att vi lägger in våra egna tolkningar i materialet. Men vi är två personer som gemensamt kan diskutera våra enskilda analyser och det tror vi är en fördel.

Justesen och Mik-Meyer (2010) menar att det finns flera val att göra inför analysarbetet. De beskriver ett sätt att arbeta som mindre systematiserad och har en mer tolkande bearbetning. Detta sätt att analysera sin text styrs av problemställningen. Vi kommer var för sig att läsa igenom våra transkriptioner flera gånger och med hjälp av märkpenna och anteckningar få fram den information som berör vår frågeställning och syfte. Olika färger har representerat olika ämnen/områden. Vi har jämfört och diskuterat våra anteckningar och vi har efter det tagit ut de delar som vi ansett varit relevanta för vårt resultat.

6.5 Etiska överväganden

En viktig del av forskningsetiken är hur de informanter som ingår i en studie ska behandlas. I detta arbete har vi tagit hänsyn till Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer när det gäller individskyddskravet. Dessa principer kan delas in i fyra huvudkrav: informationskravet,

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att de som ingår i studien blir informerad om vilka villkor som gäller för deras deltagande och vad studien syfte är. De ska också bli informerade om att deras deltagande är frivilligt samt att de när som helst har rätt att avbryta sin medverkan. Samtyckeskravet innebär att forskaren ska inhämta samtycke av de som deltar samt att dessa ska ha rätt att ta beslut angående sitt deltagande.

Konfidentialitetskravet innebär att de som ingår i studien inte ska kunna identifieras och att deras personuppgifter kommer att skyddas. De sista kravet som är nyttjandekravet innebär att det material som kommit fram i undersökningen endast får användas i vetenskapligt ändamål.

7. Resultat

Studiens syfte är att ta dela av förskollärares tankar om vad som händer när en ny potentiell resurs kommer in i förskolan. Från början hade vi ett bredare perspektiv på studien och på det vi kallar skärmanknutna medier. Tanken var att vi ville vara öppna för att möta förskollärare som kunde arbeta med både surfplattor och smartboards o.s.v. Men det föll ut så att det enda skärmanknutna mediet de förskollärarna vi intervjuade använde sig av var surfplattor eller iPad som de själva har kallat dem. Vi kommer därför i vårt resultat och diskussion använda oss av ordet iPad. I vårt resultat har vi valt att presentera våra informanters svar en och en. Vi har valt detta sätt för att vi anser att det blir mer lättöverskådligt.

7.1 Förskollärarnas möte med en ny potentiell resurs i förskolan

I första delen av resultatet kommer vi presentera förskollärarnas första möte med iPads i förskolan. Det har vi valt för att ge en bakgrund till hur förskollärarna började arbeta med iPad. Detta för att undersöka om introduktionen av iPaden påverkade förskollärarnas inställning till iPaden och ifall det påverkade hur de arbetade med den i verksamheten. Runt detta tema ställdes frågor kring vem som köpt in iPad och vad de hade för ursprunglig idé om användande och ifall de hade fått

kompetensutveckling.

Förskollärare 1 och 2

Förskollärare 1 och 2 har inte varit aktiva själva för att få en iPad till förskolan. Deras chef köpte in några på prov och har sedan köpt in en till varje avdelning. Under tiden de fick dela på iPaden med andra avdelningar gjorde de en film med hjälp av den. På förskolan där förskollärare 1 och 2 arbetar har de inte ännu diskuterat hur den ska användas sen de fick en egen och har på grund av detta inte använt den. Vi tolkar det som att båda är positiva till att ha fått en iPad till avdelningen.

Förskollärare 1 säger att han tycker att det ligger i tiden att jobba med iPad. Men vi tolkar det som om han har en önskan att man gemensamt på hela förskolan ska hjälpa till att avgöra vilka appar som ska användas och att alla avdelningar ska arbeta med iPad på samma sätt.

Förskollärare 1 beskriver att de varit på en föreläsning där en förskola har talat om hur de har arbetat med iPad och naturvetenskap. Förskollärare 2 upplever inte att hon fått någon

kompetensutveckling om iPads.

F1: Sen är ju det, det ligger...jag tycker det ligger i tiden att man ska jobba med det. Det är jättesvårt att säga, att förklara varför men det är bra, ett komplement till det övriga. Det är ett sätt som barnen känner igen sig i och det finns i varje hem idag. Jag tror det är ett sätt för barnen att lära sig mycket.

Förskollärare 3

På förskollärare 3 arbetsplats fanns redan iPad när hon började arbeta där. Med andra ord kom hon in i en verksamhet där iPaden redan var introducerad. Vi tolkar det som att iPaden är etablerad i verksamheten och att hon har en positiv inställning till den. Hon har inte fått någon

kompetensutveckling om iPads men hon har mött IKT (Informationsteknik) i litteraturen under sin utbildning. Förskollärare 3 försöker lära sig mer om iPaden och vad man kan göra med den. Hon har tagit hjälp av barnen och låtit dem visa och lära henne hur olika appar fungerar. Det tolkar vi som att hon inte är rädd att ta hjälp av barnen som kan mer än henne. Hon har även suttit med den på sin planering för att lära sig mer hur den fungerar.

Förskollärare 4

Det fanns redan en iPad på förskolan när förskollärare 4 började arbeta där. Förskoleenheten där hon arbetar har en IT-profil och det fanns en önskan från förskolecheferna att de skulle arbeta med iPads i verksamheten. De använder sig av ett nätforum som de lägger ut dokumentation och information till föräldrarna på men till detta används framförallt deras dator och inte iPaden.

Vi tolkar det som att hon känner sig positiv till en iPad i verksamheten men hon är inte helt säker på hur hon ska använda den. Hon har inte fått någon kompetensutveckling som rör iPads.

Förskollärare 5

Där förskollärare 5 arbetar hade de redan en iPad när hon började arbeta där. Hon uttrycker att hon gillar det här med iPad. Hon har gått PIM utbildning och varit på föreläsning om pedagogisk dokumentation och iPad.

Förskollärare 6

Förskollärare 6 arbetar på ett föräldrakooperativ vilket påverkat inköpet. Initiativet till att köpa in iPaden kom från pedagogerna på förskolan. Det innebär att hon aktivt bidragit till att iPaden har köpts in till förskolan.

S: Hur kom det sig att ni började använda den? Var det ni som önskade eller var det föräldrarna som önskade den?

F6: Det var vi som önskade och så fick vi det. F6: Men det tog tid.

S: Okej.

F6: Det är ju så dyrt.

S: Ja, det var en kostnadsfråga det var aldrig någon som ifrågasatte det (...) att ni skulle ha den eller inte?

F6: Nä jag skickade ett mail om vad vi skulle ha den till och vad den skulle underlätta. Åh då de det så visste dom ju. Så jag tror det var mest en kostnadsfråga.

Det att hon själv bidragit till att få iPaden inköpt till förskolan skiljer sig från de andra vi intervjuat som istället har fått iPad tilldelad sig. Vi menar att hon från början motiverat varför hon vill ha den och till vad. Hon har inte fått någon kompetensutveckling som rör iPads.

Förskollärare 7

På förskolan där förskollärare 7 arbetar var det hennes chef som köpte in iPaden. Förskolechefen hade blivit inspirerad av den enhet som hon arbetat i tidigare där de hade kommit långt i sitt arbete med iPads. Innan iPaden köptes in till förskoleenheten skickade chefen ut ett mail där de som var intresserade av att arbeta med iPads blev erbjudna att delta i en kurs. Som vi uppfattar det så ville chefen sedan vänta ett halvår innan kursen skulle bli av men då protesterade bl.a förskollärare 7 som ville dra igång snabbare. Chefen köpte in en iPad till varje förskola i enheten. Kursledaren hade också skrivit en bok som chefen köpte in och den låg sedan till grund för kursen som hölls vid flera tillfällen. Kompetensutveckling var bra för att komma igång med arbetet anser hon. Dels för att se vad de skulle kunna göra med iPaden men också ta del av hur andra pedagoger använt iPaden och vilka appar som de ansåg var värdefulla.

S: Tycker du att det var bra en bra kompetensutveckling då?

Hon anser att det inte bara räcker med att bara köpa in en iPad. Det behövs sladdar till videokanonen, högtalare, skydds-skal o.s.v. för att kunna använda den på ett bra sätt i

verksamheten. Detta innebär en extra kostnad som inte chefen hade räknat med. Men samtidigt menar hon att det inte går att förutse det innan man har iPaden i sin hand.

7.2 Förskollärarnas beskrivning av resursen

Under detta avsnitt kommer det presenteras hur förskollärarna har beskrivit iPaden som resurs. Vi beskriver hur förskollärarna använder sig av iPaden, hur de skulle vilja använda sig av den och vad de anser att den tillför verksamheten. Med verksamheten menas förskolan i sig, förskollärarna och barnen. I den här delen av resultatet blev det tydligt för oss att förskollärarna sökte efter iPadens meningspotential. Det som menas med meningspotential är vad som avses fungera som en resurs i förskolans verksamhet.

Förskollärare 1

På förskolan där förskollärare 1 arbetar har man spelat in en film och lagt på ljud till filmen med iPaden. Han talar om tidigare erfarenheter med att göra film med digitalkamera och beskriver det som ”ett väldigt krångligt sätt”. När de gjorde en film med iPaden beskriver han det som ”väldigt smidigt” då det bara var att filma och sen redigera det i iMovie. Då han talar om vad han skulle vilja göra med iPaden så säger han att barnen kanske kan filma och ta kort med den och sedan själva kunna redigera. I arbetet med filmen beskriver han att det positiva har varit det som varit omkring iPaden, att alla barnen var delaktiga i själva görandet av filmen, att de har arbetat med

ljudeffekterna etc. Han säger att arbetet kändes meningsfullt.

Förskollärare 1 nämner flera gånger under intervjun att iPadens storlek gör det svårt att nå ut till en större grupp barn samtidigt. Det kan man tolka som han sätter ett värde i att barn får uppleva och lära i en större grupp. Han anser att barn lär sig bra av varandra.

F1: Ehh, sen kan det tillföra, det svåra är ju när det ba...om det bara är en. Att...som jag pratade om innan, det är hur många man ska vara när man jobbar med det hela. Och då tror jag kanske

de...förmodligen är det bara ett par barn i taget som kan sitta och jobba tillsammans och jobba. Annars så blir det (paus) dom för att man ska kunna lära sig någonting så behöver dom va.. S -Mmm.

F1: ...mindre. Så där tror jag det är, det svårare att få det då att tillföra för allihopa på en gång. Utan då blir att det tillför mer för dom barnen som just arbetar med det just då. (...)

F1: Sen tror jag barn är väldigt bra på att lära av varandra.

När vi frågar vad iPaden kan tillföra verksamheten påpekar han att det beror på vad man använder den till. Men han tror att iPaden i vilket fall fångar barns intresse. Rörliga bilder är ett exempel på något som fångar barnen. Förskollärare 1 uttrycker att han tycker iPaden är liten och vi tolkar det som han känner sig begränsad av detta. Han funderar på om man kan öka iPadens

användningsområden genom att koppla den till en videokanon. Förskollärare 1 tror också att det är bra att ha fler iPad än en på varje avdelning.

F1: Nä, därför är ju då kanske en videokanon som man ofta då kopplar till istället också det är ju istället för att alla ska vara med och se och kunna del...för att alla ska kunna vara med då att man kopplar upp videokanon till en bärbar dator. ”Det här har vi sett” Då är det lättare för dem andra att delge. Och det tror jag faktiskt man kan göra med en iPad också.

pedagogiska vilket vi tolkar som att de är appar med dessa egenskaper han vill ska användas på förskolan

F1: Vad är bra appar? Vad är bra pedagogiska appar? Vilka är lärorika?

Han funderar kring att man behöver tid för att själv sitta med iPaden för att kunna utforska den. Men han funderar på vilken tid det skulle vara.

F1: Man behöver själv sitta ned och tänka och forska kring det hela. (Paus) Ehhh, om det nu är på reflektionstid eller så för att veta, för det tar ju lite tid, för innan du kan använda den med barnen så behöver du, så måste du ju också ha testat själv.

Arbetet med iPaden kommer öka tror han och vi tolkar det som att han menar att ju mer man använder sig av iPaden desto fler användningsområden kommer man upptäcka.

F1: Ju mer man jobbar desto mer börjar man tänka på ”där kan vi använda oss av den”.

Förskollärare 2

På Förskollärare 2 arbetsplats har man spelat in en film och lagt på ljud till filmen med iPaden. Hon talar om att hon anser att iPadens funktion som kamera varit bra. En fördel hon nämner är

direktheten att snabbt kunna se resultatet, en annan fördel hon nämner är att kunna filma och

redigera filmen direkt. Barnen har inte själva fysiskt fått använda sig av iPaden men tagit del av den ändå genom arbetet med filmen. Vi tolkar det som att hon anser att iPaden blev en del av ett större sammanhang när de gjorde filmen, och att själva iPaden inte var viktigare än vad som skedde kring den.

F2: Det tänker jag ändå barnen har tyckt varit kul även om det inte är som dom som haft och hållt i den så har ju dom fått göra väldigt mycket runt omkring det. Innan då i andra material. Så jag tänker att, att den är ju liksom bara en del av det hela.

H: Mmm.

F2: Den är ju inte viktigare än dom andra delarna för hade vi inte haft dom andra delarna hade vi inte ens behövt iPaden. (...)

F2: Så att den är ju liksom, ja visst då hade vi inte hade haft en film på det sättet då kanske man hade haft kameran men jag tänker att den är ju liksom bara en del i det andra man gör.

Förskollärare 2 tror att iPaden kan tillföra olika saker till verksamheten beroende på vad man gör med den. Hon nämner att barnen kan både vara kreativa framför iPaden och lära sig saker med hjälp av iPaden. Exempel hon nämner är att att man kan ta reda på fakta genom att googla eller utforska en app och lära sig genom den.

Vi frågar hur de använder iPadsen nu. Hon förklarar att ”det är nästan noll”. Sedan beskriver hon att ”bygga upp ett användande” Vi tolkar att hon menar i följande citat att hon vill att iPaden ska

integreras på förskolan så den blir som allt annat material på förskolan som redan är integrerat. Hon säger att man ska ”hitta dens potential”.

H: Hur använder ni iPads i verksamheten nu? F2: Ja nu är det ju noll nästan då än så länge.

F2: Men tanken är ju att, att (paus) bygga upp ett användande kring den, på det sättet jag sa innan. Att, att det kan liksom va lika gärna att man går och hämtar papper och penna så kanske man säger att ”ja men jag går och hämtar iPaden” och för så vanligt tror jag att det kommer också bli så sen eller det är ju redan så. Att liksom hitta dens potential.

för barnen för de känner inte till en värld innan iPads.

F2: Så tänker jag att den har samma kraft eller samma potential. Det är liksom bara vi som sätter stopp för hur vi använder den. Och jag tänker för barnen idag är det lika naturligt. Alltså dom vet ju ingen annan värld än att det nästan finns iPads.

Vi frågar om hur hon skulle reagera på om barnen ville använda iPaden till något annat än hon själv hade tänkt sig.

F2: Men om det är dom...det vi redan har och har använt, så tänker jag att det kommer bli naturligt att det kommer användas på andra sätt än vad vi har tänkt.(...)

F2: Precis som de gör när de målar en tavla eller vi gör nånting annat, så blir det inte alltid som vi har tänkt och det är väl det som är häftigt med hela det här yrket.

Förskollärare 3

Förskollärare 3 nämner att de har haft ett skapande projekt med iPaden. Barnen fick skapa med hjälp av iPaden och sedan skrev de ut bilderna. Det framgår inte riktigt hur barnen använde iPaden i projektet och om de använde någon särskild app för ändamålet. Just nu har de inget projekt där iPaden står i fokus då arbetslaget har fått prioritera andra saker den här terminen.

iPaden används dagligen i verksamheten och hon nämner att den används mycket ”spontant till leken”. Vi tolkar att det hon menar med ”till leken” är när de spelar olika spel på iPaden. Hon beskriver att iPaden är en naturlig del av verksamheten och att det finns många möjligheter och användningsområden. Hon menar att det skapas samarbete, dialoger och meningsutbyten när barnen spelar på iPaden. Att det sker mycket omkring den om man lyssnar på vad de samtalar om. Hon kan dessutom märka att barnen tar in saker de gjort vid iPaden i andra samtal i leken.

F3: Och att att att då när man sitter och pratar med dom om det och sen när man hör det (...) senare i ett sammanhang när dom pratar om; när det var de här tecknet och men då var det att man skulle lägga till, kan du ta upp sju fingrar så håller jag sex, så räknar jag alla (...)

Hon anser att samarbete är det iPaden tillför om man jämför den med andra material som finns på förskolan.

F3: Samarbete.(...) Eh och vi har även försökt belysa det i i dokumentationen. Att vi har filmat dem när de har suttit och när de har diskuterat om (...) och det kan vara om man själv. Andra kanske ser de som simpla spel.

F3: Men när man verkligen lyssnar på hur dom pratar om det så finns de så mycket i det ändå.

iPaden är också lätt att ta med sig när de går ut och har en aktivitet utomhus. Förskollärare 3 nämner att barnen kan ta egna fotografier med iPaden på t.ex. vårtecken eller vad de är ute för att titta på. Fördelen med att använda iPaden som kamera är att den är lätt att hantera för barnen och att det är lätt att för dem att se. Vi tolkar ”att se” som att det som är storleken på skärmen är en fördel, dessutom nämner hon att barnen kan vrida på skärmen och även ta bilder på sig själva. Det finns en funktion på iPaden att man kan vända objektivet framåt så man ser sig själv i skärmen och det är det vi antar att hon menar.

S: (...) och man får använda den när man vill, när som helst på dagen och så där också?

F3: Ja så där. Ja absolut. Det kan även vara att om man ibland, har vi aktiviteter där två pedagoger och två tredjedelar av gruppen går iväg och man är kvar en pedagog och har en aktivitet. Och då kan det kanske vara en aktivitet där inte alla barnen kan delta samtidigt. (...) Då kan det ju, att de ska göra någon aktivitet som dom kan lätt bryta upp eller vad man ska säga och då kan den vara en av

alternativen. Det här som man gör medan man väntar eller så.

Hon tänker att hon kan arbeta med många olika områden med hjälp av iPaden. Det finns massor av möjligheter menar hon. Det finns mycket pedagogiskt kring den och att de kan arbeta med språk och matematik med hjälp av iPaden. Men hon behöver ha mer kunskap för att kunna använda dess hela potential. De har möjlighet att köpa in appar till iPaden men varken hon eller kollegorna är insatt i det menar hon. Hon hoppas att enhetens IKT pedagog ska kunna hjälpa dem med det samt att inspirera dem att hitta fler användningsområden.

För egen del ser hon att iPaden är smidig att skriva på när hon är sekreterare på arbetsplatsträffar. Den är också lättare än en laptop att stoppa ner i väskan och inte lika tung att bära.

Förskollärare 4

Förskollärare 4 beskriver att hon nyligen har börjat arbeta med iPaden. Hon har precis har börjat lära sig hur den fungerar, men det är på en ”sparsam nivå”. Hon beskriver det som att det kan vara lite trögt att få in ett nytt material i förskolan. Det tar tid att både hitta iPadens användningsområde men också att arbeta in den. På frågan om hon tycker att iPaden har blivit en del av verksamheten svarar hon att den inte är det på de sättet de arbetar med den nu. iPaden är fortfarande något de försöker se möjligheterna med.

S: Tycker du att iPaden har blivit en del av verksamheten eller är det något annat?

F4: Nä det är inte en del av vår verksamhet så som vi arbetar med den nu utan det är något som vi försöker se möjligheterna med fortfarande.

Vi frågar henne vad hon tror krävs för att iPaden ska bli en del av verksamheten och hon nämner då verkstäder, workshops och fortbildning från chefernas sida. Men hon påpekar att det framför allt gäller att ha iPaden framme i verksamheten och aktivt arbeta med den för att komma igång. För även om hon går en kurs och får inspiration så går det inte att rakt av översätta det man lärt sig till den barngrupp hon arbetar med. Alla barngrupper är olika och både barn och pedagoger på

avdelningen måste se möjligheterna med iPad. Men återigen säger hon att de kan de inte göra om de inte har den framme och arbetar med den.

Barnen använder iPaden framförallt för att spela spel med. De går själva in på någon av de appar pedagogerna har laddat ner som till exempel pussel-appar. Förskollärare 4 menar att en del appar är väldigt bra och de kan vara svåra att ersätta med något annat material. Hon nämner också att det finns ritprogram på iPaden som de testat och tycker är roliga. Där kan barnen skapa och det går att skriva ut något de vill spara. Det finns en fördel med att använda iPaden till att rita då man sparar på material. Hon menar att det inte alltid är resultatet som räknas för barnen utan att de får prova.

F4: Man behöver kanske inte förbruka så mycket material som en miljöåtgärd tänker jag. (...) för ofta är det ju inte resultatet i sig som är viktigt när barn skapar, utan det är det här att få prova.

Samtidigt tycker hon inte att iPaden har så stora variationsmöjligheter när de kommer till skapande. Det går inte att ersätta hur de känns att måla med målarfärg till exempel menar hon.

skulle användas till ett föräldramöte. iPaden är ett enkelt verktyg för att spela in film med tycker förskollärare 4. Hon jämför iPaden med deras digitalkamera som endast kan spela in korta filmer då den har ett litet minneskort. Även iPadens format är en fördel då hon kan sätta sig direkt med barnen och visa filmen på skärmen.

Förskollärare 4 uttrycker att hon vill använda iPaden mer till dokumentation i framtiden. Hur det

ska gå till vet hon inte då hon inte känner till iPadens möjligheter. Men hon talar om att barnen kanske skulle kunna använda den till att själva dokumentera sin dag. En annan möjlighet hon ser är att pedagogerna kan ha all dokumentation samlad i samma format på iPaden. Det skulle innebära att de slapp flytta runt filer mellan datorer och med det tolkar vi att hon menar filmer, foton och text. Samtidigt reflekterar hon över att de idag har allt samlat på förskolans bärbara dator och att det fungerar bra så att börja använda iPaden i det ändamålet kanske inte skulle göra så stor skillnad.

Förskollärare 5

Förskolan där förskollärare 5 arbetar har en naturprofil och hon nämner områden där de använder iPaden i naturen. Hon nämner att de googlar efter djur de ser i naturen och spelar in naturljud. De har också en bluetooth högtalare som de lyssnar på musik i. Hon beskriver att de ”kör disko” så de får in rörelse och rytmik. De kan också spela in ljud med högtalaren som t.ex. fågelljud och när de sjunger. Hon påpekar också att det är en väldigt bra kamera i iPaden både för att ta bilder med och filma. Både pedagoger och barn får ta bilder med den.

F5: Sen har vi ju ibland paddan som ett uppslagsverk tillexempel vid.. vid när man har sett en fjäril eller man har som jag hade med igelkottsbajs tillexempel här då tittar vi ju på den och hur ser igelkottar ut (...) Det är ett bra medel för bilder syns ju väldigt bra. Man kan sitta och samtala runt och...

I hallen spelar de musik för att undvika att barnen ska putta på varandra. Hon säger att barnen glömmer bort sig och dansar lite istället för att putta på varandra. Det framgår att de gör detta med sina smartphones men vi vet inte säkert om de gör detta med iPaden också.

F5: Och då sätter vi på det ibland när vi ska byta blöja och när vi ska ta av kläderna och så.. sånt för då, då glömmer de bort sig att... De puttar inte varandra så mycket då, utan då står de några står och dansar lite och känner in och vi sjunger med (...)

F5: För vi blir ju också lugnare när vi har dom här, ehmm, man går inte upp i samma stressnivå.

Hon uttrycker att hon vill att iPaden ska fungera mer som ett verktyg och talar om att de har en strävan att jobba mer med iPaden och dokumentation. Barnen ska kunna dokumentera sitt eget lärande och utveckling.

F5: För just att de som har gjort barnens så delaktiga i den här processen genom att dom använder vissa program så dom klipper ut sig själva dom dom dom eh pratar mycket om vad har jag lärt mig. Vad kunde jag förut vad kan jag nu. Mycket sånna processer jobbar dom med. Otroligt intressant.

Hon uttrycker att hon också vill ha mer appar riktade mot läs och skriv, för det har de inte ”så mycket”. Men hon talar också om att det inte är själva spelet på iPaden som är viktig utan kommunikationen kring spelet. Hon talar även om att barnen upptäcker och om socialt samspel. Enligt vår tolkning så anser hon att barnen lär sig turtagning då ingen ”äger” iPaden.

Vi frågar henne vad iPaden tillför verksamheten. Hon säger bland annat att den tillför delaktighet men hon talar också om att det är bra att lära sig ett nej.

F5: Den tillför ju. Ja det är ju att dom att dom är delaktiga i den å men även att man inte får alltså det är ju. Man får den ju inte jämt utan det är ju ett material som man inte förtjänar de är ju fel ord å använda men det är ju att idag passar det nu passar det nu passar det inte att man får lära sig att ett nej är ett nej också.

Hon beskriver iPaden som ett maktmedel bland barnen. Att ett barn med mer erfarenhet av iPads kan hävda företräde till att använda den för att den är ”bäst”.

F5: Sen får detta inte ta överhand. För det kan ju bli ett maktmedel också. Så det måste man ju vara medveten om.

S: Med maktmedel menar du? Hur menar du då?

F5: Ehh att någon är bättre på ett spel tillexempel eller att någon är bättre på att handhava paddan eller nån har mer erfarenhet eh och då kan det ju bli att den är BÄST. Det är jag som ska ha den för jag är bäst på det här (pratar som om det var ett barn som sa det) och så får det ju inte va för. Och likadant om man spelar mycket hemma då kanske inte det behovet är så stort här.

S: Nä.

F5: Utan att att det ska vara lekfull och kul stund som man har roligt tillsammans.

Förskollärare 5 säger att iPaden är ”så enkel” och att den lockar barn, speciellt de med speciella behov. Hon säger att barn kan få ”vila lite i själen” och kunna gå undan och fokusera på iPaden. En annan fördel som iPaden har framför fasta material är att det inte tar slut.

F5: ...så kan dom få vila lite i själen nästan genom att få sitta och gå undan och få fokusera och gå undan lite och koncentrera sig där och inte behöva ha alla intryck precis runt om och inte behöva vara som en stor tratt som det bara strömmar ner information i.(...)

F5: Att man kan när man har kommit dit (visar med handen ovanför bordet) finns det alltid en pusselbit till som man kan lägga på.

S: Ja.

F5: Det gör det ju inte i det fasta materialet. Där är det ju slut. En bok tar slut då är den slut. Det finns inte lite till.

Förskollärare 6

Förskollärare 6 arbetar på en I ur och skur förskola vilket innebär att de har en utomhusprofil. Det menar vi kan ha påverkat vad de planerade att använda iPaden till i verksamheten från början. För att motivera inköpet av iPaden skrev hon ett mail till föräldrarna där hon beskriver vad de tänker använda den till.

S: Vad skrev ni i det brevet hur ville ni arbeta, hur ville ni använda den ?

F6: Kunna ta med den ut, å slå upp saker, å kolla upp saker med barnen. Eller om man hittade typ avföring, där det kanske är en hare så kan man ju kolla på harar (...) för man kanske inte ser haren där just då. Eller att man kan ha den som komplement till de den information man har eller att det blir jobbigt att slå upp i böcker när man kan googla eller fixa fort.

Den motiveringen hon har för att köpa in iPaden är enligt oss tydligt kopplad till den utomhusprofil förskolan har. Vi förstår att iPaden används mycket utomhus till att spela spel, lyssna och dansa till musik. Det framgår inte riktigt om de har sökt information i skogen som hon beskrev att de skulle använda den till i början. Även om hon nämner att de googlar på den så framgår det inte riktigt om det sker inne eller ute. Men hon uttrycker det som att hon har en önskan att iPaden skulle användas mer kreativt ute av barnen.

F6: Men de skulle kunna ha haft den mer kreativt ute och och gå och greja. Men eh de har de går inte så mycket och grejar med den ute. Då sitter de mest å spelar spel.

Förskollärare 6 upplever att iPaden ibland används för att det ska bli lugnt i barngruppen. Som vi tolkar det så upplever hon att de tar fram iPaden när de blir rörigt bland barnen med avsikt att det ska bli lugnt. Hon tycker inte det känns bra att iPaden används på det sättet i verksamheten och hon liknar iPaden vid en stoppkloss.

F6: Men sen så spelar barnen också mycket spel på den. Men då är det ju pedagogiska spel men det kanske blir lite mycket då av det ibland. För att få det lugnt .

S: Man använder den för att lugna ner barngruppen (...)?

F6: Ja det kan vara så. Och då gör dom ju i alla fall någonting. Några vettiga spel men det är det är helt helt fel (...)

F6: Men (...) det är sanningen.

F6: Ja tänker jag slätar inte över någonting här utan jag säger som det är.

Vi frågar då vad det kan göra eller vad de gör när det blir lugn och ro i gruppen. Svaret blir att de får tid att sitta ner med barnen i små grupper och göra aktiviteter med dem, inte bara springa runt efter barn som är överallt som hon uttrycker det.

Förskolan använder också iPaden till att söka efter musik som barnen sedan dansar till. Detta gör de både inne och ute. För att förstärka ljudet på musiken har de en liten högtalare som de kopplar in. Den eftermiddag vi var där hade de lyssnat på Katy Perrys låt Roar.

F6: Den har vi kört på repeat hela eftermiddagen. I en timme tror jag.

F6: Om och om och om och om och om och om igen, och så titta på musikvideon. F6: Å kära nån.

F6: Det var tur att det blev mellanmål sen (skrattar) jag orkade inte mera. S: Nä.

F6: Men det var kul.

Hon skulle vilja använda iPaden till dokumentation. Tanken är att allt skulle kunna vara samlat på iPaden. Det skulle underlätta arbetet då hon inte behöva överföra filer till en dator.

En annan tanke är att barnen använde iPaden för att göra sin egen dokumentation. En önskan är att barnen hade sin egen fil på iPaden som de kunde bestämma innehållet i. I den filen skulle barnen kunna lägga in bilder, projekt och berättelser och när de sedan slutar på förskolan skulle materialet kunna överföras på ett usb-minne så att barnen kunde ta med det hem. Men detta är inget de gör idag.

På frågan om iPaden har bidragit till med något som inget annat material har gjort tidigare så säger hon först lugn och ro. När hon tänkt lite till säger hon att iPaden är ett hjälpmedel i tiden och att mycket blir krångligare utan den typen av teknik. Med det tolkar vi att hon menar att det underlättar att söka information på iPaden. När vi frågar henne om iPaden har blivit en naturlig del av

det. Förskollärare 6 beskriver det som om iPaden ibland är till hjälp och att den ibland blir någonting att spela på. Spelandet blir som en ny aktivitet som det inte riktigt var meningen att iPaden skulle tillföra. Vi tolkar det som att hon menar spelandet tar fokus från det som hon egentligen vill att iPaden ska användas till. Hon nämner också att hon hoppas att barnen inte kommer bli spelberoende när de växer upp för i så fall har förskolan bidragit till det.

F6: Hoppas de inte blir spelberoende bara när de växer upp (skratt) nä ja (skratt) i så fall har vi bidragit till det. Är jag rätt säker på.

Förskollärare 7

Till en början hade förskollärare 7 en tanke att hon skulle använda iPaden mycket utomhus för att söka efter information på insekter och saker de hittade ute. Hon skulle också ha tyckt det vara spännande att prova geocaching med barnen.

S: Mm ja just det. Hur hade du tänkt att du skulle arbeta med den med iPaden när den introducerades? Vad hade du för tankar då?

F7: Det är ju en bra fråga. S: Mm

F7: Eh, ja vad kan tänkt då jag trodde att den skulle vara att man skulle ha den mer aktivt ute utomhus och och söka på information om kryp och saker ute. Och kanske skulle göra sådan här chash vad heter dom?

S: Geocaching?

F7: Geocaching tänkte jag att det skulle jag kanske, det låter ju lite spännande.

Men de har inte använt iPaden ute så mycket som hon trodde de skulle göra. De har varken tid eller behov av att söka efter information när de är ute upplever hon. Barnen frågade inte heller efter det. Saker de gjort ute med med iPaden är att fotografera, söka på fåglar och använda en app som var som ett förstoringsglas. Sedan har de dokumenterat en dag då de samlade skräp ute. Då sökte hon information på iPaden på de frågor om skräp som kom från barnen.

Hennes uppfattning om vad det gör mest med iPaden i dagsläget är att använda den till kamera och ljudmaskin som hon uttrycker det. De hämtar musik från nätet och ser på musikvideor på Youtube. Hon tycker att iPaden har bidragit till att få in mer musik på förskolan.

F7: Ja, men det är ett jättebra sätt att få in fler, mera musik alltså (...) mera blandning av musik. Lite mer mångfald i musikvalet och inte bara skivorna som man har.

Det barnen vill göra är att spela spel på iPaden enligt henne. Hon vill däremot inte att det ska bli en spelmaskin vilket hon kommer tillbaka till ofta i intervjun. Samtidigt nämner hon ett par spel de har på iPaden som t.ex. memory, flagg-memory och ett flaggspel som barnen spelar. Vi tolkar det som att hon inte ser på dem som ”nöjesspel”.

En önskan förskollärare 7 har är att de skulle få fler iPads till avdelningen så att de skulle kunna använda dem samtidigt i olika grupper. Hon minns ett tillfälle då hon önskade att det fanns flera iPads och det var när de satt mindre grupper i olika rum och skulle göra självporträtt av

silkespapper. Då hade hon sökt på iPaden och hittat självporträtt som andra barn gjort av silkespapper och när hon ville visa alla grupper detta så fick hon skicka runt den till de olika rummen. Sedan reflekterar hon över att de bara har en iPad på hela förskolan som består av tre avdelningar alltså får 50 barn får dela på en iPad. Det innebär att den inte finns till för alla på ett naturligt sätt vilket hon uttrycker som, idioti. Men hon säger att det egentligen enbart är hennes grupp som använder den.

På frågan om vad hon tycker att iPaden tillför så svarar hon omvärlden.

S: Vad tycker du att iPaden har tillfört verksamheten då? F7: Omvärlden.

F7: Den har tillfört liksom tillgängligheten av av det som finns på internet.

Förskollärare 7 har använt iPaden till att söka information både för att åskådliggöra något och för att hitta inspiration. Tillexempel har hon använt den till att titta på fåglar och lyssna på fågelljud. Ser barnen en fågel i en buske kan man sedan kolla på samma fågelart iPaden menar hon. Då får de se hur fågeln ser ut på nära håll men det innebär att pedagogen måste veta vilken art det är som sitter i busken.

F7: Ja när vi sökte och när man såg en fågel så fick de se den nära; så här ser den ut fågel som sitter i busken ser ut så här ju.

F7: Fast då måste man ju veta att det var en blåmes som man såg. F7: Annars går det ju inte.

Ibland spelar hon in experiment med hjälp av iPaden för att barnen ska kunna titta på vad de har gjort från en annan synvinkel. Hon menar att film är bra, speciellt när man filmat med iPaden för då kan man titta på filmen direkt på skärmen. Detta kan man använda sin kamera till också men den är mycket mindre att titta på. Det är praktiskt tycker förskollärare 7 att de inte behöver överföra från kamera till dator och att de kan redigera sin film direkt med iMovie i iPaden.

iPaden har blivit en del av verksamhetens helhet tycker hon. Men iPaden är bara ett tillägg i det de redan gör. Hon menar att det inte blir en aktivitet som bara iPaden tillför utan den tillför ett nytt sätt att se på saker. Det iPaden har tillfört verksamheten som inget annat material gjort tidigare är tillgänglighet. På avdelningen hade de en bärbar dator som de aldrig plockade fram för att de tyckte det var krångligt. iPaden är behändig som hon uttrycker det. Den är lätt att ta med i väskan och de har ett regntåligt fodral vilket vi tolkar som att den går att ta med ut.

7.3 Hemmakultur - Förskolekultur

Under bearbetningen av våra intervjuer kunde vi märka att förskollärarna uttryckte tankar som vi tolkade som en spänning mellan förskolans kultur och den kultur som barnen hade med sig hemifrån. Förskollärarna gav utryck för vad de tyckte iPaden skulle användas till på förskolan. Motsatsen till detta, alltså vad de tyckte att iPaden inte skulle användas till var ofta det de ansåg att barnen gjorde hemma med iPaden. Å andra sidan kommer det fram att det också kan vara en tillgång att barnen har vana vid iPads.

Förskollärare 1