Nyanlända barns inkludering i barngruppen

Självständigt arbete i

förskollärarutbildningen

Nyanlända barns inkludering i

barngruppen

En kvalitativ studie baserad på sex förskollärares

uppfattningar och erfarenheter

Författare: Laura Liew

Nikki Vader

Abstrakt

Inclusion of newly arrived child immigrants in children’s groups: a qualitative study of preschool teachers’ understanding and experience.

Syftet med denna studie är att med en kvalitativ metodansats bidra med kunskap om nyanlända barns inkludering i barngruppen. Detta genom att analysera sex verksamma förskollärares tankar och erfarenheter om nyanlända barns inkludering samt vilka strategier de använder sig av för att främja barnens inkludering. Studien har sin teoretiska grund i det interkulturella perspektivet, mångkulturell inkorporering samt interminspråkshypotesen. I studien framkommer det att bland annat barnens trygghet, språket och föräldrarna har stor påverkan på barnens inkluderingmöjligheter. Det framkom även att förskollärarnas eget förhållningssätt, lekstöd och olika former av grupperingar bland annat används som strategier för att skapa gynnsamma

förutsättningar för nyanlända barns inkludering i barngruppen.

Nyckelord

Innehåll

3.1 Nyanlända barn i förskolan__________________________________________ 3 3.2 Den sociala vardagen på förskolan ____________________________________ 3 3.3 Språk och kulturens inverkan ________________________________________ 4 3.4 Samverkan med föräldrar ___________________________________________ 5

4 Teoretiskt ramverk ___________________________________________________ 6 4.1 Interkulturellt perspektiv ___________________________________________ 6 4.2 Mångkulturell inkorporering ________________________________________ 6 4.3 Interminspråkshypotesen ___________________________________________ 7 5 Metod ______________________________________________________________ 8 5.1 Studiens metodansats ______________________________________________ 8 5.2 Intervju som metod ________________________________________________ 8 5.3 Urval av informanter ______________________________________________ 8 5.3.1 Presentation av informanter _____________________________________ 9 5.4 Genomförande av datainsamling _____________________________________ 9 5.5 Bearbetning av data ______________________________________________ 10 5.6 Studiens kvalité _________________________________________________ 10 5.7 Etiska överväganden ______________________________________________ 11 6 Resultat ____________________________________________________________ 12

6.1 Faktorer som påverkar nyanlända barns inkludering i barngruppen _________ 12

6.1.1 Barnens trygghet _____________________________________________ 12 6.1.2 Betydelsen av barnens personlighet ______________________________ 13 6.1.3 Lek och kamratrelationers betydelse ______________________________ 13 6.1.4 Språkets betydelse ____________________________________________ 14 6.1.5 Föräldrarnas inverkan ________________________________________ 14

6.2 Strategier för att främja nyanlända barns inkluderingsmöjligheter __________ 15

6.2.1 Förskollärarens förhållningssätt _________________________________ 15 6.2.2 Positiv inskolning ____________________________________________ 15 6.2.3 Språket _____________________________________________________ 16 6.2.4 Lekstöd _____________________________________________________ 17 6.2.5 Grupperingar ________________________________________________ 17 7 Analys _____________________________________________________________ 19

7.1 Faktorer som påverkar nyanlända barns inkludering i barngruppen _________ 19

7.1.3 Språket _____________________________________________________ 19 7.1.4 Grupperingar ________________________________________________ 20 7.1.5 Föräldrarnas inverkan ________________________________________ 21

7.2 Strategier för att främja nyanlända barns inkluderingsmöjligheter __________ 21

7.2.1 Inskolning __________________________________________________ 21 7.2.2 Språk och kommunikation ______________________________________ 22 7.2.3 Lek och lekstöd ______________________________________________ 23 7.2.4 Förskollärarens förhållningssätt _________________________________ 23

8 Diskussion __________________________________________________________ 25

1 Inledning

Människor rör sig allt mer över nationsgränserna (Raneke 2015). Wigg (2008) förklarar att det idag finns många människor som lever på flykt och Sverige är ett av länderna som dessa människor kommer till. Idag är 17 procent av hela Sveriges befolkning utlandsfödda vilket motsvarar 1,7 miljoner människor (Statistiska centralbyrån 2016). Denna verklighet är något som gör sig påmind även i förskolans värld då den kulturella mångfalden ökar. Lahdenperä (2004) förklarar att begreppet kultur kan studeras utifrån flera olika utgångspunkter som exempelvis artefakter, traditioner, religion och

värderingar, språk och tankesätt, känslor, relationer samt självuppfattningar (a.a.). Barn med olika nationaliteter och olika kulturella bakgrunder får möjlighet att träffas och mötas i förskolans verksamhet. Lunneblad (2013) beskriver att förskolan ofta är ett av de första möten som nyanlända barn har med det svenska samhället, vilket ofta även gäller barnens föräldrar. Detta leder till att det finns ett ökat behov i dagens förskola att skapa öppenhet och respekt för alla människor oavsett bakgrund eller härkomst (a.a.). Detta är något som även förskolans läroplan (Skolverket 1998 rev 2016) belyser vikten av. Likaså ska förskolan arbeta för att främja och uppmuntra barnens empatiska förmåga och medkänsla samt skapa förutsättningar för att utveckla en omtanke om andra

människor hos barnen (a.a.). På grund av att dessa förmågor kan ses som viktiga för nyanlända barns inkludering i barngruppen ställs det även krav på dagens förskollärare. Att skapa en miljö som präglas av trygghet och gemenskap i en diversifierad barngrupp är inte alltid den enklaste uppgiften. Därför är det viktigt att ta reda på hur det kan se ut i olika verksamheter. Att undersöka hur förskollärare tänker kring inkludering av

nyanlända barn samt vilka strategier som de använder för att främja nyanlända barns inkludering i barngruppen.

Bunar (2010) menar forskningen brister gällande olika aspekter av nyanlända barns introduktion och integration i skolans värld (a.a.). Likaså är diskussionen kring nyanlända i det svenska samhället högaktuell. 2015 var ett år där Sverige hade

exceptionellt stort mottagande av flyktingar är allmänt vedertaget. Med vår studie vill vi bidra till dels med kunskap om ämnet men även väcka ett intresse för fortsatt forskning inom detta givande men komplexa forskningsområde.

1.1 Syfte

Studien syftar till att belysa verksamma förskollärares uppfattningar och erfarenheter kring nyanlända barns inkludering i barngruppen. Genom att analysera verksamma förskollärares utsagor, ger studien en förståelse av arbetet med nyanlända barn inom förskolans verksamhet.

1.2 Frågeställningar

Vilka olika faktorer anser verksamma förskollärare påverkar nyanlända barns inkludering i barngruppen?

2 Begreppsgenomgång

I denna del görs en redovisning av de begrepp som berör arbetet med nyanlända barn. Detta genom tydliga förklaringar på hur vi har definierat dessa begrepp i studien för att ge läsaren en större förståelse för studiens innehåll.

Förberedelseklass

En klass för nyanlända barn där de förbereds och får de kunskaper de behöver för att sedan kunna gå vidare till den ordinarie verksamheten (Skolverket 2016 B).

Inskolningsstöd

Vi har valt att utgå ifrån en kombination av begreppsbeskrivningarna som de deltagande kommunerna har. Detta för att det blir den mest korrekta skildringen av begreppet i relation till det som våra informanter återger i sina utsagor. Inskolningsstöd är en resurs som är med under hela inskolningsperioden. Denna resurs pratar både svenska och barnets modersmål. Resursen hjälper familjen att komma in förskolans rutiner och arbetssätt.

Interkulturell

I mötet med det som är obekant från ens egna kulturella ståndpunkt sker interkulturellt lärande. Det räcker inte att vistas i ett nytt socialt sammanhang utan det krävs att vi är öppna för förändring samt att vi arbetar med att hantera situationer som uppkommer i mötet med något nytt (Skolverket 2015).

Majoritetsspråk

Majoritetsspråket är det språket som i det landet har högst status eftersom det är det språk som talas av flest människor. I Sverige har exempelvis svenskan högst status och talas av flest människor och är därmed majoritetsspråket (Svensson 2012).

Nyanländ

Enligt skolverket (2016 A) avser begreppet nyanländ de barn och elever som är födda utomlands och som nu är bosatta i Sverige (a.a.). Nyanländ är personen i ca två till tre år, under tiden som de omfattas av lagen om etableringsinsatser (Migrationsverket 2014).

Uppehållstillstånd

3 Tidigare forskning

Forskningen kring nyanlända barn i förskola och skola är begränsad. Vi har därför valt att belysa olika områden av vikt för nyanlända barns inkludering: Nyanlända barn i förskolan, den sociala vardagen på förskolan, språk och kulturens inverkan samt samverkan med föräldrar.

3.1 Nyanlända barn i förskolan

I samband med regeringens proposition år 1997 bedömdes att förskolan och skolan bör genomsyras av en öppenhet kring mångfald, människors olika livserfarenheter samt kulturer. Förskola och skola bör vara en trygg mötesplats för alla människor oavsett etnisk och kulturell bakgrund (SOU 1997/98). Lunneblad har gjort flera etnografiska studier ur ett interkulturellt perspektiv som berör den mångkulturella skolan. Hans studier visar på att mottagandet av nyanlända barn är en svår fråga. Det finns ingen mall för hur mottagandet ska ske och därför ser det olika ut i olika verksamheter. Det finns förskollärare som organiserar verksamheten utefter barnens och föräldrarnas behov och det finns även förskollärare som lägger sitt fokus på hur föräldrarna anpassas till den svenska förskolans verksamhet (Lunneblad 2013).

Lunneblad (2013) refererar även till en tidigare genomförd studie där han lyfter att studier som gjorts på förskolor i Sverige har visat på att lärarna försöker skapa en gemenskap i barngruppen genom att lyfta det som barnen har gemensamt. Därför lägger de stor vikt vid det svenska språket samt förskolans traditioner och rutiner. De lägger mindre vikt vid kulturella skillnader och egna erfarenheter. Studier visar även på att vid skolsvårigheter kan etnicitet och kultur användas som förklaring (a.a.). En del av Skaremyrs licentiatuppsats (2014) som genomfördes genom deltagandeobservationer och interaktionsanalyser är resultatet att det inte är förmågan att kunna tala landets majoritetsspråk, i vårt fall svenska som är avgörande för barnens möjligheter till

deltagande i verksamheten. Författaren menar på att kroppsspråket samt olika materiella kommunikativa redskap i början av barnets tid på förskolan skapar möjligheter för deltagande. Detta innebär att det är viktigt att förskollärare är öppna för att

kommunikationen mellan barnen kan ske på fler sätt än det verbala (a.a.).

3.2 Den sociala vardagen på förskolan

Skånfors (2013) har genomfört en etnografisk studie i samband med sin

krav på barnets möjligheter till kommunikation. Vidare ska barnen även kunna ta kontakt med andra barn på ett fungerande sätt (a.a.). I Tellgrens etnografiska studie (2004) kring barns relationskapande lyfts det att barnen har olika strategier för att hålla undan vissa barn från lekutrymmet samt för att utesluta barn från att delta i leken. Dessa strategier kan vara svåra att identifiera men de förekommer alltid i barngruppen. För de barn som har svårigheter med att förstå lekreglerna är risken att drabbas av uteslutning större (a.a.). Det är av stor vikt att se alla barnen som meningsfulla i ett sammanhang och i en gemenskap. Detta tankesätt menar Skaremyr (2014) är av vikt för att på sikt kunna skapa “en mer jämställd förskola med respekt för olikhet och mångfald”. Genom att ha dessa delar i åtanke menar författaren att nyanlända barn får en större möjlighet att bli inkluderade.

3.3 Språk och kulturens inverkan

Mångfalden av nationaliteter har ökat under de senaste åren och allt fler barn är idag flerspråkiga och har ett annat modersmål än svenska. Dessa förändrade barngrupper kräver ett förändrat arbetssätt och även ökade kunskaper om ämnet nyanlända barn. Barnen lever med utmaningar att både vara ny på förskolan och vara ny i Sverige. Ett av förskolans uppdrag är att i arbetet sträva efter att alla barn inkluderas i verksamheten och att inget barn blir exkluderat (Skaremyr 2014). Detta är något som även Tang och Adams (2010) tar upp, de menar att det är viktigt att ha i åtanke att det är en helt ny miljö med en annan kulturflora och nya människor som de nyanlända barnen ska spendera tid tillsammans med (a.a.). Detta kräver att förskolan strävar mot att

verksamheten utgår ifrån varje barns enskilda behov. Uppdraget att ta emot nyanlända barn är stort då man ska tänka på att barnet mår bra utifrån sina egna behov, att de är trygga och har kompisar att leka med, att de stimuleras i sitt lärande samt att barnen får största möjlighet att utveckla sina språk och den kulturella tillhörigheten (Skaremyr 2014). Wiggs (2008) avhandling handlar om unga människors erfarenheter av att tvingas flytta ifrån sitt hemland och börja om i ett nytt land där författaren har använt livsberättelser som metod. Wiggs tar upp att skolan många gånger är ett hjälpmedel för nyanlända barn att komma in i samhället. Detta genom att skapa relationer, lära sig språket och genomföra skolarbetet. Skolan är ett hjälpmedel som erbjuds men även något som barnen måste hantera (a.a.). På grund av detta är det viktigt att redan under förskoletiden, börja med integreringsarbetet av de nyanlända barnen.

visar att kommunikationsmönstret på förskoleavdelningen både kan stimulera och begränsa barns språkutveckling” (Svensson 2012:30). Det finns barn som inte själva tar initiativ till att undersöka språk och i det fallet behöver förskollärarna utmana dessa barn genom att planera aktiviteter som väcker deras nyfikenhet gällande språk. Det är även viktigt att förskollärarna hela tiden uppmuntrar barnens språkliga utveckling genom att ställa frågor och lyssna aktivt. Ett förhållningssätt som hindrar barns språkutveckling är när förskollärarna är slutna och inte ställer följdfrågor samt

tillrättavisar när barnet säger fel. Detta skapar en negativ relation till språk och kan leda till att barnet inte prova sig fram (Svensson 2012).

Svensson (2012) tar upp att svenskan i Sverige har högst status och därmed är majoritetsspråket, dock anses det givande att behärska och kunna tala andra språk. Språk som engelska franska, tyska och spanska har hög status som förstaspråk medans språk som turkiska, kurdiska och kirundi inte har lika hög status. Barnens framgång i skolan påverkas av vilken status förstaspråket har. Nyanlända barn kan många gånger få problem när de börjar skolan då de i förskolan har lärt sig ett visst

kommunikationsmönster som inte fungerar på samma sätt som i skolan. Många av de ord som handlar om konkreta vardagshandlingar lär sig barnen på sina förstaspråk i hemmet och inte i förskolan där vardagen präglas av lek. Vid skolstarten kan deras ordförråd gällande skolspråket då lätt bli problematiskt (a.a.). Votruba-Drzal et al. (2015) förklarar att goda språkkunskaper inom landets majoritetsspråk därmed bidrar till en mer optimal utvecklingskurva hos barnen i de tidigare skolåren.

3.4 Samverkan med föräldrar

Det finns omfattande forskning kring föräldrasamverkan i förskolan, men vi har valt att begränsa oss till studier som berör barn och föräldrar med utländsk bakgrund. Bunar (2010) lyfter i sin forskningsöversikt den bristande tilliten mellan lärare och föräldrar med utländsk bakgrund. Vidare menar Bunar att lärarna ofta har föreställningar om och upplever att roten av föräldrarnas negativa inverkan på barnens skolgång är familjens kultur och traditioner. Med andra ord menar Bunar att det till stor del enligt lärarna handlar om föräldrarnas bristande intresse för barnens skolgång och därmed genererar det en negativ inverkan på barnens vistelse i verksamheten. Lunneblad (2013) lyfter även i sin studie att förskollärarna återkommande nämnde att föräldrarnas svårigheter att anpassa sig till den svenska förskolans rutiner är ett problematiskt område i

4 Teoretiskt ramverk

I detta avsnitt presenteras våra valda teoretiska perspektiv. Vi har utgått ifrån ett interkulturellt perspektiv som vi valt att konkretisera i två mindre teorier för att täcka större delar av resultatet. Dessa mindre teorier är mångkulturell inkorporering samt interminspråkshypotesen

4.1 Interkulturellt perspektiv

Studien har sin teoretiska utgångspunkt i det interkulturella perspektivet. Lahdenperä (2004) tar upp att interkulturell pedagogik behandlar problem som uppstår i umgänget över kulturgränser. Eftersom Sverige är ett mångkulturellt land är det viktigt att tänka utifrån tanken om att hela världen finns i Sverige. Interkulturell undervisning är inte ett ämne utan snarare ett förhållningssätt som ska prägla hela verksamheten.

Interkulturalitet är en process som skapar samhörighet mellan olika grupper i Sverige. Jakobsson och Ulvhammar (1983:57) förklarar att det krävs en förändring hos

majoritetsbefolkningen för att nyanlända ska bli accepterade som medborgare i det svenska samhället, så att en interkulturell samhörighet kan skapas. Det är viktigt att olika kulturer ses som en tillgång där alla får ta del av alla kulturer. En viktig del i den kulturella undervisningen är att vara inriktad mot framtiden och låta lärandemiljön präglas av kulturella olikheter. För att denna goda samlevnad mellan olika kulturer ska fungera krävs det att barn och föräldrar får tillgång till interkulturell kunskap (a.a.). Interkulturalitet är en term som tyder på en process och en interaktion mellan olika kulturer. Som mål för ett interkulturellt synsätt i uppfostran förekommer ofta jämlikhet, respekt, tolerans och social rättvisa. För att kunna leva i ett jämlikt mångkulturellt samhälle krävs det en medvetenhet om stereotyper, rasism, fördomar, sociala olikheter och diskriminering, då dessa påverkar våra sociala relationer och sättet vi kommunicerar på. Interkulturalitet relaterar vidare till ett samhälle i förändring och är därför viktig att förhålla sig till inom pedagogiken. I interkulturell pedagogik studeras lärande i ett mångkulturellt sammanhang. Det krävs insikter hos pedagoger om hur kulturbundna föreställningar påverkar barnen och deras utveckling (Lahdenperä 2004).

Pedagogik rymmer som ämne allt som har att göra med lärande, vägledning, utveckling, ledning, handledning, fostran och undervisning. Det är därför viktigt att man väljer en riktning som studerar händelser utifrån olika interkulturella aspekter (Lahdenperä 2004). Lahdenperä beskriver olika riktningar som man kan utgå ifrån när man studerar

händelser utifrån olika interkulturella aspekter (a.a.). Vi valt att utgå ifrån interminspråkshypotesen samt en teori om mångkulturell inkorporering.

4.2 Mångkulturell inkorporering

Lund och Lund (2016) förklarar att mångkulturell inkorporering till stor del handlar om att majoritetsgruppen måste erkänna och respektera minoritetsgruppernas olika

gruppegenskaper. Det är dock inte meningen att detta ska göras på grund av tolerans eller erfarenhet utan erkännandet och respekten menar författarna ska ske som en princip. Det handlar om att denna typ av inkorporering ska präglas av respekt. Med andra ord menar författarna att “olika kulturella identiteter blir till något

likvärdiga. Görs detta menar författarna vidare att grupperna då är solidariska gentemot varandra och en ömsesidig medmänsklighet finns, vilket är eftersträvansvärt i

skolväsendet. Detta då en fundamental tanke är att skolan ska vara till för alla. Även Jernström och Johansson (1997) menar att ett helhetsperspektiv gällande kultur och bakgrund är eftersträvansvärt, men författarna problematiserar detta och menar vidare att medvetenheten om att detta helhetsperspektiv kan se olika ut beroende på individens bakgrund. Med detta menar författarna att det finns kopplingar mellan individens erfarenheter samt den samhälleliga situation som råder. Har individen tidigare varit med om traumatiska upplevelser kan detta finnas med som erfarenheter som följer med individen. För att öka medvetenheten menar Jernström och Johansson (1997) att ett tillvägagångssätt är att aktivt undervisa om kultur, dock understryker författarna vikten av att undervisningen ska ses som en process som fortlöper och genomsyrar den dagliga verksamheten. På det sättet menar författarna att denna typ av arbetssätt leder till en ökad medvetenhet om individens kultur och samtidigt ökar dess värde. På sikt menar författarna att detta kan höja statusen på minoriteternas olika kulturer. Författarna menar även att det är viktigt att alltid se ens kulturella bakgrund som en resurs men för att fullt ut kunna göra det menar författarna att det först och främst krävs en medvetenhet om dess existens.

4.3 Interminspråkshypotesen

Fokus inom interminspråkshypotesen ligger på hur språket och tankesätt påverkar de kulturella möten i förskolans verksamhet både hos barnen och hos vuxna.

5 Metod

Kapitlet inleds med en redovisning av val av metod och hur vi har gått tillväga. Vi beskriver även hur bearbetningen av datan genomfördes samt vilka etiska övervägande vi tagit hänsyn till i samband med genomförandet av studien.

5.1 Studiens metodansats

Studien genomfördes med en kvalitativ metodansats. Allwood och Erikson (2010) beskriver den kvalitativa metodansatsen som ett tillvägagångssätt där fokus ligger på att analysera människors upplevelser, tankar och förståelser inom olika områden. Detta stämmer väl med vår vetenskapsteoretiska utgångspunkt, fenomenologin, där fokus ligger på förståelsen av fenomen och upplevelser. Slutligen har studien en induktiv ansats. Detta innebär att empirin ligger till grund för de slutsatser som uppkommer i samband med studien (Lantz 2014). Anledningen till av vi valt ovanstående

metodansats och vetenskapsteori är för att vi anser att den passar vår studie optimalt då vi söker djup och kvalité i vår empiri. Vår strävan är att skapa en djupare förståelse då vi är intresserade av förskollärarnas tankar, resonemang och strategier i förhållande till den pedagogiska praktiken och inkludering av nyanlända barn i barngruppen.

5.2 Intervju som metod

I studien har intervju som metod används för datainsamlingen. Vi har valt att göra personliga intervjuer, vilket enligt Denscombe (2016) är en av de vanligaste formerna av intervju. Personliga intervjuer är en intervjutyp där en person blir intervjuad av en intervjuare. Denna typ av intervju är att föredra då den är enkel att arrangera, det finns en källa till synpunkterna som tas upp, intervjun är lätt att kontrollera och

transkriberingen blir enklare då det endast är en person som talar i taget (a.a.).

Denscombe (2016) tar upp att om avsikten är att utforska åsikter, uppfattningar, känslor och erfarenheter där syftet är att få en djup förståelse är intervjuer ett bra alternativ till datainsamling. Dessa intervjuer brukar i småskalig forskning benämnas som semi-strukturerade intervjuer som innebär en flexibel inställning till intervjun där

informantens tankar och idéer får utvecklas fritt (a.a.). Intervjuguiden är utformad med relevanta frågeställningar som skapar goda möjligheter till undersökning av syftet. Frågorna är formulerade på ett enkelt och begripligt sätt för att skapa de bästa

förutsättningarna att samla in tydliga svar som vi tydligt kan analysera. Den är upplagd så att följdfrågor kan ställas för att kunna få ännu mer djup i intervjusvaren samt för att följa upp intressanta svar och låta informanterna utveckla sina tankar vidare.

5.3 Urval av informanter

Studien är baserad på intervjuer med sex verksamma förskollärare. Fyra av förskollärarna arbetar på olika förskolor belägna i tätorter med mellan 300–3000

invånare och två av förskollärarna arbetar på olika förskolor belägna i tätorter med ca 60 000–66 000 invånare. Vi sökte stor spridning av erfarenheter och kunskaper och valde därför att kontakta förskolor i områden med olika mängd invånare. Vi tog inledningsvis kontakt med olika förskolechefer via mail där vi gav dem information om studiens syfte samt om studiens relevans. Förskolecheferna arbetar på förskolor som vi var

intresserade av på grund av hög/låg andel nyanlända barn. Två av förskolorna valde vi medvetet ut på grund av tidigare kännedom av rådande andel nyanlända i kommunerna. De andra förskolorna blev vi rekommenderade att ta kontakt med av de två första förskolorna. Denna typ av urval kallas för snöbollsurval (Denscombe 2016).

intresserade. Anledningen till att vi valde att kontakta förskolecheferna först var för att vi ansåg att det gav ett professionellt och seriöst intryck samt att i vår mening har förskolecheferna möjlighet att kontrollera intresset för eventuellt deltagande hos de förskollärare som denne ansvarar för. En av riskerna som medföljer detta

tillvägagångssätt är att förskolechefen blir en del av urvalsprocessen. Dock anser vi att vår motivering att deltagandet sker utifrån intresse och inte arbetserfarenhet bidrar till att behålla studiens validitet. Vidare tog vi kontakt med de förskollärare som respektive förskolechef rekommenderat och berättade kort om studien för att stämma av intresset, sedan bokades tid för intervju. Fokus har inte lagts på ålder eller arbetserfarenhet utan endast på intresse till deltagande. Vi ville ha förskollärare ifrån olika förskolor med olika mängd av nyanlända barn och därmed med olika erfarenheter av inkludering av nyanlända barn. Vi anser att det är intressant att få en spridning, då både strategier och tankar kan skilja sig åt om förskolläraren har låg eller hög andel nyanlända barn.

Intresse tyder på att förskollärarna själva anser att de har något att bidra med, vilket kan tyda på reflektioner eller kunskaper på samma sätt som arbetserfarenhet kan göra.

5.3.1 Presentation av informanter

Kim: Arbetar på en förskola med låg andel nyanlända barn belägen i en tätort med ca 60 000–66 000 invånare.

Robin: Är verksam på en förskola med låg andel nyanlända barn belägen i en tätort med ca 60000–66000 invånare.

Billie: Arbetar på en förskola med hög andel nyanlända barn och är belägen i en tätort med ca 300-3000 invånare.

Love: Är verksam på en förskola med hög andel nyanlända barn och är belägen i en tätort med ca 300-3000 invånare.

Lee: Arbetar på en förskola med hög andel nyanlända barn och är belägen i en tätort med ca 300-3000 invånare.

Alex: Är verksam på en förskola med låg andel nyanlända barn och är belägen i en tätort med ca 300-3000 invånare.

5.4 Genomförande av datainsamling

förstahandsinformation om kroppsspråk och liknande. En av oss ledde intervjun och den andra förde anteckningar för att inte missa något.

Denscombe (2016) tar upp att placeringen under intervjun är viktig att tänka på då den påverkar känslan under samtalet. Sitter man tillexempel mittemot varandra kan det lätt uppstå en känsla av konfrontation. Sitter man istället placerat i en 90 graders vinkel till varandra blir känslan mer avslappnad och tillåtande. Våra intervjuer har genomförts i enskilda rum där intervjuerna genomfördes utan störande moment. Vi valde att överlåta placeringen till informanterna för att skapa en så god samtalsmiljö som möjligt. Vidare tar Denscombe (2016) upp att det finns en risk att informanterna svarar det de tror att intervjuare vill höra istället för att svara så som de verkligen tycker, detta kallas för intervjueffekten. För att undvika detta i den mån det går har vi utformat frågorna som beskrivande frågor då detta kräver bredare svar om egna erfarenheter vilket vi tror minskar intervjueffekten.

Då vi ville fokusera fullt på samtalet har vi valt att använda oss av ljudinspelning under intervjun för att få med allt som sägs. Denscombe (2016) tar upp att det mänskliga minnet inte kan fånga upp hela diskussionen och att ljudupptagning kan användas som en permanent dokumentation som går att lyssna på om och om igen. Under intervjun skrevs anteckningar i form av talesätt och liknande för att senare vid analysen kunna förstå datan i dess kontext (a.a.).

I slutet av intervjun gav vi informanten möjlighet att ta upp egna tankar och funderingar som denne ansåg bör tas upp samt tackade vi informanterna för deltagandet i intervjun. Vilket även Denscombe (2016) tar upp är av stor vikt.

5.5 Bearbetning av data

Transkriberingen underlättar för genomförandet av detaljerade sökningar och

jämförelser mellan data (Denscombe 2016). Ljudinspelningarna har transkriberats och sedan även kommenteras. De transkriberade intervjuerna har lästs om och om igen vilket ledde till att vi som forskare blev väl förtrogna med datan. Sedan lästes transkriberingarna igen men nu med fältanteckningarna för att förstå datan i dess kontext. Under dessa omläsningar kunde vi urskilja olika teman som ger svar på våra frågeställningar. I dessa teman kunde vi sedan urskilja, det som vi valt att benämna underkategorier. Allt efter arbetets gång har dessa kategorier reviderats och ändrats om. Kategorierna har sedan kontrollerats mot datan, vilket även är ett tillvägagångssätt som Denscombe (2016) beskriver.

5.6 Studiens kvalité

Under arbetets gång strävar vi efter kvalité i studien. För att få kvalité i studien krävs det att genomförande är gjort med precision. Det ska finnas både ett tydligt syfte samt ska metoderna som används i syftet redogöras för och därmed visa på hur

undersökningen av forskningsfrågorna har skett (Hermerén 2011). För att uppnå kvalité krävs det även validitet i studien. Validitet handlar om att undersöka det som ska undersökas. Detta kan exempelvis handla om hur lämpligt datan är i förhållande till forskningsfrågan samt att studien är genomförd med noggrannhet och precision

oss till ämnet. En aspekt som gör studien mer valid är att vi spelar in intervjuerna samt för anteckningar och att vi sedan lyssnat igenom samtalet flera gånger och genom anteckningar fått en större förståelse för samtalet i dess kontext. Även genom

användning av citat i resultatet gör vi studien mer valid då informanternas utsagor skrivs ner ordagrant. Allwood och Erikson (2010) tar upp reliabilitet som är viktigt för att studien ska hålla en hög kvalité. Detta innebär att undersökningen är utformad på så sätt att liknande resultat uppstå vid en liknande undersökning. Vi har en tydlig beskrivning av vårt genomförande samt en välgrundad teoretisk utgångspunkt vilket främjar studiens reliabilitet. I vårt resultat har vi använt oss av många citat för att skapa en tydlighet och undvika missförstånd. I analysen gör vi tydliga argumentationer för de olika ställningstaganden som görs för att göra resultatet mer valid och därmed öka kvaliteten i studien.

Många kvalitativa studier är baserade på studier med ett relativt litet antal informanter. Detta skapar frågan om hur representativa just dessa fall är och hur stor sannolikheten är att en annan forskare kan komma fram till samma resultat vid liknande studier

(Denscombe 2016). Även om vi varit tydliga i vår metodbeskrivning, anser vi att det kan vara svårt för en annan forskare att genomföra samma undersökning med andra informanter och få ett liknande resultat. Detta då vår studie grundar sig i förskollärarnas personliga erfarenheter som samlats in genom intervjuer som vi själva genomfört med intervjueffekten som eventuell påverkan. Däremot kan studien och dess resultat användas till att göra jämförelser med andra undersökningar för att öka kunskapen om ämnet.

5.7 Etiska överväganden

Vi har tagit hänsyn till vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer i studien. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt

nyttjandekravet.

Informationskravet innebär att deltagarna får information om studien samt om att deltagandet är frivilligt och att de kan avbryta sitt deltagande närsomhelst i processen. Samtyckeskravet medför att deltagarna ska lämna sitt samtycke till deltagande. Konfidentialitetskravet går ut på att deltagarnas identiteter inte kommer nämnas i studien samt att annan känslig information förvaras på så sätt att ingen obehörig kommer åt denna information. Nyttjandekravet innebär att resultatet som framkommer samt andra uppgifter i studien kommer endast användas i forskningssyfte

(Vetenskapsrådet 2002).

6 Resultat

I detta kapitel följer en presentation av det resultat som framkom vid intervjuerna med de förskollärarna som deltagit i studien. Vi kunde tydligt urskilja olika faktorer som påverkar nyanlända barns inkludering i barngruppen samt olika strategier som

förskollärarna använder sig av för att främja inkluderingen av nyanlända barn. Dessa två teman har vi sedan delat in i underrubriker för att skapa en tydlighet kring resultatet.

6.1 Faktorer som påverkar nyanlända barns inkludering i barngruppen

I resultatet framkom följande faktorer som påverkar nyanlända barns inkludering i barngruppen: Barnens trygghet, betydelsen av barnens personlighet, lek och kamratrelationers betydelse, språkets betydelse samt föräldrarnas inverkan.

6.1.1 Barnens trygghet

Alla de deltagande förskollärarna betonar vikten av att barnen är trygga på förskolan, speciellt när det gäller det sociala som bland annat innefattar inkludering barngruppen. Robin anser att möjligheten till att inkluderas i barngruppen ökar om barnen blir sedda. Vidare menar Robin att detta på sikt leder till att barnen blir trygga och att den

tryggheten resulterar i att de på ett enklare sätt kommer in i barngruppen. Alex belyser och beskriver vikten av trygghet på detta sätt ”jag tycker egentligen att det viktigaste för alla barn, [...] för är dom trygga och dom är, då blir dom glada och då lär dom sig” (Alex 2016). Lee menar att barnen kan gynnas av att ha någon social anknytning till förskolan, som exempelvis en vän eller ett syskon som gått på förskolan tidigare. Lee beskriver ovanstående enligt följande “Det beror på om barnen känner varandra, känner någon annan. Det går ju smidigare om man har någon som dom redan känner här. Om dom har syskon som har gått innan” (Lee 2016). Vidare menar Lee även att denna anknytning inte alltid behöver vara mellan barnen utan att det kan finnas en koppling eller relation mellan föräldrarna. Ett exempel på denna typ av anknytning kan vara att de umgås privat eller har någon fritidsaktivitet tillsammans. Om föräldrarna till barn i barngruppen känner varandra sedan innan, på ett privat plan, underlättar det i sin tur för barnen när de ska skolas in på förskolan. Detta på grund av att relationen mellan

föräldrarna lätt kan föras vidare till barnen. Kim menar att om barnet känner sig trygg på förskolan och vågar utforska miljön, kommer barnet även att våga utforska dom andra barnen i barngruppen.

Samtliga förskollärare lyfter en positiv inskolning som viktig för nyanlända barns trygghet samt inkludering. Robin menar ”Det tar tid att komma in och det får ta tid. Är barnet tryggt så faller allt på plats”(Robin 2016). Billie och Lee menar att det oftare går fortare att skola in ett nyanlänt barn då föräldrarna litar fullständigt på dem och vill att barnen så fort som möjligt ska komma in i det svenska samhället, detta genom förskolan som en första väg in. Men Billie förklarar att det ibland kan finns tillfällen där

föräldrarna uttrycker en önskan om att få gå hem och lämna barnet på förskolan innan inskolningstiden är slut. Då menar Billie att de vid dessa tillfällen har fått poängtera för föräldrarna att inskolningstiden finns för att det handlar om barnets bästa och att en timmes samtal med tolk inte är tillräckligt för att barnet ska känna sig trygg i verksamheten.

6.1.2 Betydelsen av barnens personlighet

Barnens personlighet är något som samtliga förskollärare menar är en viktig aspekt när det kommer till nyanlända barns inkludering i barngruppen. Robin beskriver det med hjälp av en erfarenhet på följande sätt “Barnet hade lätt för att leka och var positiv till allt och det påverkade hur hon kom in i barngruppen” (Robin 2016). Även att barnet har egenskaper som att vara social och öppen tar nästan alla förskollärare upp som viktiga för att inkluderas i barngruppen. Billie beskriver det på följande sätt “sen är det ju det där som med alla andra, är barnet ett öppet barn med öppet sinne så går det lättare det är ju som med alla barn. Är dom mer sociala så går det ju snabbare och lättare” (Billie 2016). Alex lyfter vikten av barns agerande i relation till deras inkluderingsmöjligheter och menar att hur man kommer fram, alltså agerar gentemot de andra barnen har stor betydelse för möjligheterna till inkludering. Love tar även upp kreativitet som en egenskap som gynnar inkluderingsprocessen och förklarar det enligt följande ”Kreativa barn som kan leka drar ju fler till sig än en som är stökig och bökig och far runt och inte är särskilt schysst så är det ju” (Love 2016). Love förklarar vidare att dennes syn på barns inkludering i barngruppen inte var beroende på härkomst eller ursprung. Snarare att det var beroende på hur barnet var som person, att det var personligheten som avgör hur väl barnet inkluderas i barngruppen. Love menar att det är många faktorer som påverkar hur lång tid det tar innan ett barn har skolats in, men att detta är beroende på dess personlighet samt att detta inte är beroende på vilket ursprung barnet har. Love förklarar vidare att det går snabbare att komma in i barngruppen om barnet är öppet och socialt än om barnet håller sig för sig själv.

Flera förskollärare drar även kopplingar mellan barnets ålder och dess inkludering i barngruppen. Förskollärarna menar att det är enklare för barnen att inkluderas i

barngruppen när de är yngre. Love beskriver det enligt följande ”Jag tycker ju att det är lättare att få dem inkluderade i barngruppen när dom kommer och är små” (Love 2016). Vidare utvecklar Love sitt resonemang “barn möts ju i leken och visst behöver du ett språk i leken men riktigt små barn behöver ju inte ett språk, dom förstår ju varandra ändå” (Love 2016).

6.1.3 Lek och kamratrelationers betydelse

Flera av förskollärarna kommer in på lekens betydelse för de nyanlända barnens inkludering i barngruppen. Kim lyfter att det är viktigt för barnen att få vara med och leka för de då blir accepterade av de andra barnen i barngruppen. Kim förklarar vidare att många nyanlända barn kan ha svårt att inkluderas i leken då de inte kan lekreglerna och saknar det svenska språket. Är det talade språket i leken svenska kan det skapa hinder för det barn som vill inkluderas i leken men som inte har det svenska språket. Kim menar att det således är enklare att leka med barn som har samma språk. För att bli inkluderat i samhället och i barngruppen är språket en bas man måste bygga på. Robin återger följande situation som kan illustrera ovanstående.

Vi tog emot ett nyanlänt barn som ibland gjorde saker som de svenska barnen inte fick göra, det blir ju lätt så när man inte har språket, och då kunde de bli upprörda över det, då fick vi förklara att vi alla har olika förutsättningar och att hon inte förstår att det inte är okej. Sen sa jag till några barn, om ni kan förklara för henne att man inte får göra så vore det ju jättebra för jag kan inte, jag kan inte hennes språk. Men det ville de inte för de visste inte heller hur man gjorde. (Robin 2016).

Kim förklarar bland annat att lekreglerna kan vara svåra att förstå sig på i början,

nyanlända barnen inte kan det svenska språket för att undvika missförstånd. Alla barn är olika individer, en del barn behöver mycket stöd för att komma in i barngruppen och andra barn kan leka med vem som helst och vara med i alla lekar. En svårighet kan vara att ständigt styra barnen i leken detta då barn har en vilja att själva välja lekpartner. En annan aspekt som kommer fram i relation till leken är förståelsen av känslor vilket är något som Robin lyfter. Förstår man sig inte på ett annat barns känslor så vill det barnet många gånger inte att du ska vara med och leka. Robin förklarar enligt följande att

Vi pedagoger kan prata med ett svensktalande barn och berätta att Calle blir ledsen när du puttar på honom och efter några gånger slutar barnet. Det tar längre tid för ett nyanlänt barn att förstå dessa känslor då vi inte på samma sätt kan förklara för barnet hur det ligger till. Men denna förståelse kommer så klart för dessa barn också. (Robin 2016).

På två av förskolorna, där de har stor andel nyanlända barn, har de märkt att det i den fria leken blir grupperingar efter det språk man talar. I vissa stunder försöker de styra barnen så att de leker med alla barn och i andra stunder får barnen leka med de barnen som pratar samma språk för att skapa en trygghet i barngruppen.

Har man arabiska som [...]förstaspråk måste man ju kanske få vila en stund i språket varje dag och prata med sina arabiska kompisar [...] att man försöker styra så att man kanske har någon med sitt språk men ändå andra också så att man får öva lite svenska också (Love 2016).

6.1.4 Språkets betydelse

Samtliga förskollärare lyfte språket som en utmaning för nyanlända barns inkludering i barngruppen. Kim förklarar att “Jag tycker att det är en tillgång med tvåspråkighet men det kan vara ganska svårt, det är särskilt svårt i början, när man inte kan göra sig

förstådd med det svenska språket eller med engelskan” (Kim 2016). Robin uttrycker sig enligt följande “Ja det är språket som är det svåra då och det är inte så lätt att göra sig förstådd med händer och fötter och bilder” (Robin 2016). Språket är viktigt och språket har stor betydelse i en barngrupp. Lee förklarar att barn på semester i ett annat land, kan träffa andra barn med andra språk och börja leka men att det är svårare i en barngrupp då där finns många regler och förväntningar på barnet. Lee menar att det är en stor skillnad mellan dessa olika situationer, på förskolan är det ofta mycket rutiner och aktiviteter samt dessutom olika pedagoger och fler barn att förhålla sig till än vad det är och finns när barnet är på semester med sin familj.

6.1.5 Föräldrarnas inverkan

Samtliga förskollärare är eniga i svaren om att föräldrarna påverkar barnens

väldigt positiva till förskolan och att de värnar om barnens tid där. Love beskriver det på detta sätt:

Många dom flesta kommer ju hit och tycker att vi bygger det svenska samhället så bra åt barnen. Det tror jag inte alltid att alla vi ”födda svenska” [Indikerar med kroppsspråk att denne menar citattecken] tänker på. Särskilt inte barnen som är i det. Det känns som om dom kommer till Sverige för att dom tycker att det är så bra för barnen. Ja det är gott att höra. Det gör att det känns varmt om hjärtat (Love 2016).

6.2 Strategier för att främja nyanlända barns inkluderingsmöjligheter

I förskollärarnas utsagor framkom det olika strategier för att främja nyanlända barns inkludering i barngruppen. Dessa strategier är: Förskollärarens förhållningssätt, lekstöd, grupperingar, positiv inskolning samt språket.

6.2.1 Förskollärarens förhållningssätt

Flera förskollärare belyser vikten av sitt eget förhållningssätt gentemot barnen och hur det påverkar barnens trygghet. Dels tar Kim upp vikten av att förbereda sig inför mottagandet av ett nyanlänt barn. Det kan innebära att ta reda på information om barnets hemland, om deras kultur och liknande. Detta för att minimera risken för eventuella kulturkrockar. Vidare menar Robin att det även är viktigt att tänka på vilken inställning man har som förskollärare, vilken syn på människor man har och “hur benägen man är att öppna armarna” (Robin 2016). Lee tar även upp vikten av mycket kontakt med barnet, att prata, tala om och vara tydlig. Lee förklarar vidare att barnen blir trygga genom att veta vad det är som gäller och därför är det viktigt att lägga ner energi och fokus på kommunikationen. Att skapa ett förtroende hos barnet tar flera av förskollärarna upp som viktigt. Kim beskriver det på detta sätt “Varje barn har ju sin lilla ryggsäck med sig och det är viktigt att man skapar ett förtroende först” (Kim 2016). Flera förskollärare berörde även vikten av att hitta och upptäcka vilka intressen det nyanlända barnet har, vad barnet tycker är roligt. Lee menar att det kan gynna barnets trygghet och möjligheter för inkludering att mötas på denna typ av arena.

Även kommunikationen med föräldrarna tas upp av flera av förskollärarna som en central del för att få föräldrarna trygga med lämnandet av barnen på förskolan och med verksamheten i sig. Förskollärarna beskriver kommunikationen med föräldrarna som en stor utmaning, detta då kommunikationen inte alltid fungerar med föräldrarna och det gör det svårt att få föräldrarna trygga. Föräldrarnas trygghet är viktig då barnen blir trygga när föräldrarna är trygga. “Då kommunikationen inte fungerar med föräldrarna kan det vara svårt att få dem trygga och det är viktigt att föräldrarna är trygga för då är ju oftast barnen trygga” (Kim 2016). Att vara öppen för andra kulturer tar Kim upp som en viktig strategi för att bidra till att föräldrarna blir trygga med förskolan. Kim

beskriver det på detta sätt “Sen så ska man vara öppen för människors olikheter och likheter i kulturer. Jag har till exempel stött på män som inte vill ta en kvinna i handen och då är det viktigt att man inte tar det personligt utan att man istället bara låter det vara så” (Kim 2016).

6.2.2 Positiv inskolning

För att skapa en positiv inskolning använder förskollärarna sig av olika strategier. Billie berättar att de uppmanar föräldrarna att tillsammans med barnen komma och besöka förskolan, med fördel flera gånger innan barnet börjar. Detta för att barnet och

verksamheten men efter ett tag börjar barnen lämna föräldern mer och mer, men kommer tillbaka när lusten faller på. Barnet känner sig på det sättet tryggt och vet var föräldern befinner sig. Det är i detta fall barnet som bestämmer när föräldern inte behövs på förskolan längre och då säger föräldern ett tydligt hejdå och inskolningen är över. Robin uttrycker sig enligt följande “Det är viktigt att man går när det är som roligast för då vill man [barnet] komma tillbaka” (Robin 2016). Kim menar att det är viktigt att låta en inskolning ta tid och att hur lång tid det tar inte är beroende på ursprung utan personlighet och vilken mental ryggsäck man har med sig till förskolan. Flera av förskollärarna lyfter att de använder sig av inskolningsstöd samt tolk vid inskolning. Detta för att redan tidigt arbeta med inkluderingen av de nyanlända barnen. Tolk används alltid vid inskolningssamtalet samt vid andra formella samtal med

föräldrarna. Detta är även något som Alex tar upp och menar att tolken kan bidra till en positiv inskolning då familjen får en ökad förståelse av vad som händer i verksamheten. Inskolningsstöd är en resurs i barngruppen som talar både svenska och barnets språk. Denna typ av resurs är oftast med i verksamheten i ungefär två veckor. Kim lyfter att det varit positivt att använda sig av inskolningsstöd i verksamheten. Detta då det upplevs som gynnsamt för barnet då det är ett sätt för barnet att få begrepp på olika vardagssituationer som exempelvis att gå ut, att äta, gå på toaletten eller liknande. Kim menar att genom att barnen får begrepp på situationer likt de ovan, ökar även deras medvetenhet om vad som sker i verksamheten och situationer där barnens blir

medryckta utan att veta vad som händer undviks i större utsträckning. Kim menar vidare att inskolningsstödet som både kan prata svenska och barnets språk är en stor tillgång i vardagssituationer. Alex belyser att det är bra att barnen i början har möjlighet att prata sitt språk på förskolan både för att få ställa de frågor som barnet undrar över samt för att höja barnets status i barngruppen.

Även om det inte är en strategi som de använder på förskolan berättar Billie, som är verksam på en förskola med stor andel nyanlända barn, om en önskan om

förberedelseklass för nyanlända barn. Detta då många av de nyanlända barnen som börjar slutar lika fort igen när de får uppehållstillstånd och flyttar till en annan kommun eller stad.

Så om jag fått önska så hade jag velat ha ett ställe i kommunen där man hade dom utländska barnen kanske fyra, fem, sex månader för att lära in svenskan lite, lära sig om den svenska kulturen och andra grunder innan man kommer ut i barngruppen (Billie 2016).

Det bästa hade varit enligt Billie att barnen kommer ut i de ordinarie barngrupperna på förskolorna när de har fått uppehållstillstånd och valt att stanna. Detta då barnen som går på förskolan varken vill- eller vågar knyta kontakt med de nyanlända barnen då många av dem slutar efter någon vecka. Denna ovilja till att knyta kontakter med nyanlända barn har då på sikt en negativ påverkan på de nyanlända barnens möjligheter för inkludering i barngruppen. Billie beskriver att ett drömläge hade varit att ha personal som kan prata barnens språk för att skapa en trygghet och för att komma undan

missförstånd. Billie förklarar att de hade behövt vara fler pedagoger för att kunna utmana varje barn på deras nivå. Så att de nyanlända barnen kunnat fokusera på att lära sig språket samtidigt som de svenska barnen utmanas på andra områden.

6.2.3 Språket

Förskollärarna menar att språket underlättar vid rutinsituationer som frukost, utevistelse och liknande men även vid lektillfällen vilket gynnar inkluderingen. Kim förklarar enligt följande “Hur snabbt man lär sig språket påverkar hur snabbt man kommer in i barngruppen.” (Kim 2016). Love förklarar att de vid några tillfällen i veckan samlar ihop de nyanlända barnen för att jobba temainriktat för att utveckla det svenska språket. Love förklarar vidare att en del andra förskolor i kommunen har träffar för barnen med samma språk för att både ha modersmålsträning och för att träna på svenska språket. Förskollärarna förklarar att de jobbar mycket med bilder men att de hade kunnat jobba ännu mer med bilder för att få in de nyanlända barnen i barngruppen. Alex förklarar att “Bilder är så himla bra för att alla förstår dom, man behöver inte kunna prata svenska för att kunna kommunicera med bilder” (Alex 2016). Flera förskollärare använder internet och olika dataprogram till hjälp för att kommunicera med barnen i vardagen. Lee tar även upp aspekten att få möjlighet att prata sitt språk under dagen och beskriver det enligt följande

För det är ju alltid bra att dom har möjlighet att prata sitt språk under dagen. Det kan ju också göra att deras status höjs lite bland de andra barnen. För kan dom inget språk när dom kommer in så blir det lite som att ”hon eller han kan ju inte prata” men kan man prata med någon vuxen så även där, att komma in i barngruppen, så höjer det statusen. (Lee 2016).

Kim förklarar att man till slut hittar andra sätt eller strategier för kommunikation såsom tecken, bilder och kroppsspråk men att det ibland även kan bli fel i denna

kommunikation. Detta då det lätt kan bli missförstånd när kommunikationen sker med hjälp utav tecken, bilder och kroppsspråk.

6.2.4 Lekstöd

Leken lyfts som en viktig aspekt sett till barnens inkluderingsmöjligheter i barngruppen. Lee uttrycker sig enligt följande “Sen är det ju leken som är nyckeln. Det är alltid leken som är nyckeln” (Lee 2016). Billie berättar att de har lekstöd på deras avdelning. Detta för att gynna delaktigheten och inkluderingen. Pedagogerna sitter i olika rum och är med i olika leksituationer där de jobbar för att få med alla barnen genom att vara närvarande i leken. Billie berättar att “Som pedagog måste man vara nära i leken för att de nyanlända barnen inte alltid förstår vad som förväntas av dem i leken” (Billie 2016). Robin förtydligar vikten av att inkludera alla barn i arbetet med de nyanlända barnen. Det menar Robin kan resultera i en ökad förståelse från samtliga delaktiga, både barn och vuxna, vilket på sikt även kan underlätta inkluderingsprocessen av de nyanlända barnen.

6.2.5 Grupperingar

Samtliga förskollärare använder olika former av grupperingar för att skapa gynnsamma förutsättningar för att öka barnens inkluderingsmöjligheter i barngruppen.

Förskollärarna menar att de delar upp barnen i grupper där de jobbar med olika ämnen i de olika grupperna. Billie lyfter att ”Då det lätt blir grupperingar efter språk man talar så försöker vi styra lite i barngruppen för att få in de utländska barnen mer och mer. Att alla kan leka med alla” (Billie 2016). Billie berättar vidare att de många gånger jobbar mer praktiskt med de nyanlända barnen. Lee berättar att de delar upp barnen utefter intresse då detta kan gynna de nyanlända barnens inkludering. På det sättet hittar barnen varandra utifrån intresse och kan tillsammans med deras nyfikenhet till grunden

7 Analys

I detta kapitel analyserar vi resultatet med hjälp av valda teorier och tidigare forskning. Vi har använt oss av samma övergripande teman som i resultatet för att få en tydlig struktur i texten.

7.1 Faktorer som påverkar nyanlända barns inkludering i barngruppen

Nedan lyfter vi olika faktorer som framkom enligt informanterna som påverkar nyanlända barns inkludering i relation till det teoretiska ramverket för studien samt tidigare forskning.

7.1.1 Trygghet

Tryggheten är en av de största faktorerna som samtliga förskollärarna nämner som viktig för nyanlända barnens inkludering i barngruppen. Robin lyfter att bli sedd som viktig för de nyanlända barnens trygghet samt inkludering i barngruppen. Förskollärarna beskriver vidare trygghet som en avgörande faktor för barnens lärande, är barnen trygga så lär de sig. Skaremyr (2014) lyfter även vikten av att bli sedd och inkluderat i

verksamheten, detta då det är ett av förskolans uppdrag (a.a.). Vidare nämns även barnens trygghet i relation till förskolans miljö som en viktig aspekt, valet är något som samtliga förskollärare tar upp i sina utsagor. Lee förklarar att olika typer av

anknytningar kan vara positivt för känslan av tillhörighet i barngruppen. Känslan av tillhörighet i gruppen bidrar till ökad vilja att ta kontakt med andra barn i barngruppen och på det viset få ökade möjligheter till inkludering. Skånfors (2013) tar upp att barnen redan innan vet att det krävs sociala resurser för att ha en viss status i barngruppen. Den tidigare anknytningen till förskolan blir då till en social resurs som hjälper barnet att uppnå en högre status i barngruppen vilket i sin tur främjar barnets inkludering.

7.1.2 Personlighet

Att barnets personlighet är en viktig faktor när det kommer till nyanlända barns

möjligheter till inkludering i barngruppen är något som alla förskollärarna är eniga om. De talar således inte direkt om ursprung eller kultur, utan snarare om att ett barn är öppet, socialt och har lätt för att leka att det påverkar hur barnet kommer in i

barngruppen på ett positivt sätt. Skånfors (2013) belyser andra aspekter som påverkar barnens status i barngruppen och därmed deras inkludering och menar att dessa kan vara barnets ålder, sociala kontaktnät samt andra specifika kompetenser (a.a.). Palla (2011) lyfter att det är viktigt att behärska leken, detta för att samspelet med andra barn ska fungera. Leken är central i förskolan och det förutsätter att barnen kan leka på ett lämpligt sätt (a.a.). Utifrån perspektiv som betonar mångkulturell inkludering blir barnets förmåga att möta och bemöta andra barn viktig (Lund & Lund 2016).

7.1.3 Språket

problem utan snarare som något som kommer automatiskt efterhand. Dock finns det olika aspekter som påverkar hur lång tid det tar för en person att erövra ett språk (Ellneby 1998). Lee problematiserar språkaspekten och drar en koppling mellan barn i förskolan och barn på semester i ett annat land. Lee menar att barn som är på

utlandsresor oftast inte har några större svårigheter att skapa kontakter med barn med andra språk än sitt eget för att hitta en lekkamrat. Det är svårare i en barngrupp på grund av olika regler och förväntningar som finns på barnet men även andra barn och vuxna att förhålla sig till. Enligt ett perspektiv som betonar mångkulturell inkorporering blir det tydligt hur majoritet- och minoritetsgrupperna påverkar relationerna (Lund & Lund 2016) och därmed inkluderingen i barngruppen. Som Lee förklarade var det inga större problem att hitta vänner att leka med i semestersituationen, detta för att det sker på lika villkor, ingen är majoritet och ingen är minoritet. Därmed läggs heller inga värderingar vad gäller det talade språket och ingen tolerans blir framtvingad. Relationen bygger snarare på ömsesidig respekt. Sett till förskolan är det därmed frågan om det verkligen är språket som är svårigheten, eller om det är andra faktorer som påverkar nyanlända barns inkludering i barngruppen. Även Skaremyr (2014) tar upp att det inte är förmågan att tala landets majoritetsspråk som är avgörande för barnens möjligheter till deltagande i verksamheten utan kroppsspråket samt olika materiella kommunikativa redskap skapar möjligheter för deltagande. Detta gör att det är viktigt att förskollärare är öppna för att kommunikationen mellan barnen kan ske på fler sätt än det verbala (a.a.).

I resultatet framkom det att kommunikationen är viktig för de nyanlända barnens inkludering i barngruppen, både i relation till barnen och föräldrarna. Även Votruba-Drzal et al. (2015) belyser likt förskollärarna språket som en stor utmaning för nyanlända barn. Vidare förklarar de att om ett barn inte har majoritetsspråket som sitt modersmål kan det leda till svårigheter i att komma in i det sociala sammanhanget i förskolan (a.a.). Även kommunikationen med föräldrarna lyfts av förskollärarna som en faktor som spelar en stor roll för de nyanlända barnens inkluderingsmöjligheter och trygghet i förskolan. Detta då en god kommunikation med föräldrarna bidrar till en ökad trygghet hos föräldrarna. Genom kommunikationen får föräldrarna en större förståelse för hur verksamheten fungerar, vad som behövs och framför allt vad barnen gör under deras vistelse där. Bunar (2010) menar att det många gånger finns en bristande tillit mellan förskollärare och föräldrar med utländsk bakgrund (a.a.). Jernström och Johansson (1997) förtydligar och menar att det är viktigt att alltid se ens kulturella bakgrund som en resurs men för att fullt ut kunna göra detta menar författarna vidare att det krävs en medvetenhet om dess existens.

7.1.4 Grupperingar

På de förskolor där det finns stor andel nyanlända barn har förskollärarna lagt märke till att barnen i den fria leken ofta grupperar sig efter det språk de talar. Dessa grupperingar kan stärka barnens egna språkidentiteter och enligt mångkulturell inkorporering ska respekteras som en tillgång som är värd att hållas kvar och utvecklas. Vidare kan detta även gynna barnens självkänsla genom att de får känna att de duger som de är och att de förstår regler och kan kommunicera. Genom detta stärks både identiteten och

7.1.5 Föräldrarnas inverkan

Lunneblad (2013) menar att det är vanligt förekommande att förskollärare refererar till föräldrarnas svårigheter att anpassa sig till förskolan som en problematik och att kulturella skillnader var den huvudsakliga orsaken. Detta gick inte att urskilja i denna studies resultat, snarare framträdde en öppenhet för andra kulturer. Kim beskriver en situation där en man inte ville ta en kvinna i handen. Vid tillfällen likt denna är det, enligt Kim viktigt att inte ta det personligt utan att agera på ett professionellt sätt. En av grundpelarna i mångkulturell inkorporering är att vara öppen samt att visa erkännande och respekt gentemot sina medmänniskor och dess olikheter (Lund & Lund 2016).

7.2 Strategier för att främja nyanlända barns inkluderingsmöjligheter

Nedan lyfter vi de olika strategierna som informanterna använder sig av för att främja nyanlända barns inkludering och lyfter dessa i relation till det teoretiska ramverket för studien samt tidigare forskning.

7.2.1 Inskolning

Några av förskollärarna berättar även att inskolningen av ett nyanlänt barn generellt går fort. Detta på grund av att föräldrarna till det nyanlända barnet, som förskollärarna uttrycker det, dels att dom litar fullständigt på förskolan samt dess förskollärare och dels ofta vill lämna förskolan efter endast ett fåtal timmar. Förskollärarna menar att det är viktigt att utstråla en känsla av respekt och detta är något som kan ta tid att förmedla. Det är därför en av förskollärarna menar att det är en fördel att ha en längre

inskolningstid för att alla parterna ska känna sig bekväma och respekterade, vilket på sikt skapar en trygghetskänsla hos de olika parterna. Jakobsson och Ulvhammar (1983:57) menar att det krävs en förändring hos majoritetsbefolkningen för att nyanlända ska bli accepterade som medborgare som sedan leder till en interkulturell samhörighet. Sett till förskolan innebär detta att verksamheten och individerna i den måste förändras för att de nyanlända, både barnen och föräldrarna ska känna sig

välkomna. Att låta verksamheten genomsyras av interkulturalitet innebär då inte att det bara gäller pedagogiken utan även förskollärarnas förhållningssätt i relation till

inskolningen. Inskolningen kan då ses som en process som hjälper till att skapa en samhörighet mellan barnen, föräldrarna och verksamheten.

Att ha inskolningsstöd lyfts som positivt för nyanlända barns inkludering i barngruppen. Genom att barnet får möjlighet att ha en resurs som dels talar barnets språk samt

svenska och för att resursen hjälper barnet vid rutinsituationer. Sett utifrån

interminspråkshypotesen kan inskolningsstödet ses som en språkförebild. Att vara en språkförebild innebär att personen i fråga har goda kunskaper inom det språk som det är tänkt att barnet ska lära sig (Ellneby 1998). Inskolningsstödet kan i dettta fall ses som en resurs för barnet då det blir enklare för det att skapa en helhetsförståelse av

verksamheten, vilket kan bidra till en ökad trygghetskänsla. Sett ur ett interkulturellt perspektiv kan inskolningsstödet även bidra till en ökad känsla av tillhörighet hos det nyanlända barnet. Barnet som annars, troligtvis inte hade haft någon vuxen med

resurs för både verbal kommunikation men även för att kunna kommunicera olika lekregler som tillämpas. Därmed blir det enklare för leken att fortsätta. Med utgångspunkt i interminspråkshypotesen kan emellertid Billies förslag om förberedelseklass vara problematiskt. Detta eftersom att barnen behöver flera

språkförebilder. Å andra sidan kan det finnas andra fördelar med förberedelseklass som exempelvis att barnen dels får en verklighetstrogen bild av hur verksamheten fungerar. Dels får de nyanlända barnen även en mjukare övergång i den svenska förskolans verksamhet

7.2.2 Språk och kommunikation

Även efter inskolningen är det viktigt att tänka på sitt förhållningssätt i relation till att kommunikationen med barnet är tydlig och ständigt förekommande. Lee menar att barnets trygghet gynnas av att veta vad som händer. Att som förskollärare vara

medveten om vikten av ens förhållningssätt och hur en sådan basal förekomst av goda kommunikationsmöjligheter mellan pedagog och barn gynnar dess språkutveckling. En av de fundamentala grundpelarna i interminspråkshypotesen är att barn gynnas av att ständigt höra, observera, prova och använda sig av det talade språket (Ellneby 1998). Även Svensson (2012) tar upp vikten av att få mycket stöd i språkutvecklingen. Språket är en viktig byggsten i det sociala sammanhanget då det hjälper till med

kommunikationen med andra människor. Är stödet vad gäller barnens språkutveckling bristfällig kan det få konsekvenser för exempelvis ordförrådet vilket då leder till begränsningar vad gäller att göra sig förstådd. På sikt kan detta även få konsekvenser för barnets framtida inkludering i barngruppen. Flera av förskollärarna förklarar att de hittar alternativa sätt att kommunicera på som exempelvis, tecken, bilder och

kroppsspråk. Svensson (2012) förklarar vidare och menar på att det är av stor vikt att barnen tidigt får stöd i sin språkutveckling då barn som inte får använda sig av ett språk tillräckligt mycket kan få problem med utvecklingen av sitt ordförråd. Språkmiljön i förskolan är därför avgörande för barnens språkutveckling. Flera förskollärare lyfter även kommunikationen med föräldrarna som en av de största aspekterna för

föräldrarnas trygghet. De uttrycker vidare att denna kommunikation kan vara en stor utmaning. Detta då kommunikationen inte alltid fungerar med de nyanlända föräldrarna, vilket i sin tur påverkar deras trygghet gentemot förskolan. Föräldrarnas trygghet är viktig då barnen ofta blir trygga när föräldrarna är trygga. Bouakaz (2012) studie visar på att många nyanlända föräldrar kämpar för att sina barn ska få vara sig själva som till exempel somalier, araber eller danskar utan att behöva känna sig mindervärdiga. De kämpar för att barnen ska fostras till mångkulturella medborgare i skolans verksamhet (a.a.). Hos förskollärare krävs det därför insikter om hur kulturbundna föreställningar påverkar barnen och dess utveckling (Lahdenperä 2004). En god kommunikation med föräldrarna kan leda till att föräldrarna på sikt blir goda språkförebilder då även föräldrarna lär sig språk genom att ständigt höra och öva det. Är föräldrarna goda språkförebilder främjar det även barnens utveckling av språket vilket vidare gynnar deras inkludering, något som även förskollärarna i studien har nämnt.

Samtliga förskollärare lyfter att de vid vissa tillfällen även medvetet delar in barnen i grupper som de anser passande för att utmana alla barnen så mycket som möjligt. Genom att förskollärarna gör medvetna val vid indelningarna av barngruppen skapas olika konstellationer som bryter mot den traditionella och ofta naturligt förekommande majoritets- och minoritetsindelningen av barngruppen. Denna naturligt förekommande indelning baseras ofta annars på vilken språktillhörighet barnen har. Sett till

annat modersmål att höra det språk som tanken är att de ska lära sig samt att de har rikligt med duktiga språkförebilder (Ellneby 1998). Lunneblad (2013) menar på att det är positivt att lyfta de saker som barnen har som en gemensam nämnare då det skapar en gemenskap i grupperna, som även kan öka solidariteten mellan dem. För att nyanlända ska bli accepterade som medborgare i det svenska samhället krävs det en förändring hos majoritetsbefolkningen (Jakobsson & Ulvhammar 1983:57).

7.2.3 Lek och lekstöd

Förskollärarna lyfter leken som en svår arena kopplat till barnens inkludering i

barngruppen. Det kan vara svårt att förstå sig på lekreglerna i början och har man inte språket kan det skapa hinder för inkludering i leken och barngruppen. Förskolläraren förklarar vidare att det är enklare att leka med barn som har samma språk vilket leder till att de nyanlända barnen som saknar det svenska språket många gånger hamnar utanför i leken. Tang och Adams (2010) lyfter vikten av goda möjligheter till lek på förskolan då barnen i interaktioner med varandra lär sig olika färdigheter som hjälper dem att

förhandla om och dela på materialet. Palla (2011) förklarar att leken är central i förskolan och att det är oerhört viktigt för ett barn att kunna leka på ett lämpligt sätt. Billie förklarar att de på förskolan har lekstöd som strategi för att främja barnens inkludering i barngruppen. Fenomenet att många nyanlända barn samt deras familjer väljer att flytta och därmed byta förskola beskriver Billie som en svårighet. Detta menar Billie på sikt leder till att de ordinarie barnen i barngruppen tar avstånd ifrån att ta och knyta kontakt med de nyanlända barnen, vilket verkar negativt för de nyanlända barnens inkludering vars familjer väljer att stanna i samhället. Tang och Adams (2010) tar upp att när barnen interagerar med varandra lär de sig olika färdigheter som sedan hjälper dem att förhandla om och dela på materialet. Det är därför viktigt att barnen får goda möjligheter till lek på förskolan (a.a.). Dock blir detta problematiskt sett utifrån ovanstående situation där barnen snarare tar avstånd ifrån de nyanlända barnen då majoritetsgruppen ovilja att knyta kontakter leder till att de nyanlända barnens inkludering blir lidande.

7.2.4 Förskollärarens förhållningssätt

Några av förskollärarna lyfter vikten av att tänka på sitt förhållningssätt gentemot barnen, dels inför mottagandet men även vid mottagandet. Inför mottagandet kan det handla om att förbereda sig och ta reda på information om barnets hemland och kultur. Vid mottagandet kan istället det handla om förskollärarens förhållningssätt samt hur mottagandet av familjen sker. Robin förklarar det som “Hur benägen man är att öppna armarna” (Robin 2016). Detta kan ses som ett exempel på ett interkulturellt

förhållningssätt där mångkulturell inkorporering används som strategi för inkludering. Genom att ha ett interkulturellt förhållningssätt där viljan att söka kunskap om det nyanlända barnet och dess familjs hemland samt kultur går hand i hand med tankesättet om att erkänna och respektera minoritetsgruppen (Lahdenperä 2004, Lund & Lund 2016), i detta fall den nyanlända familjen. Det framkommer tydligt genom ovanstående förhållningssätt att agerandet, det vill säga erkännandet och respekten inte sker som ett bevis på tolerans utan snarare som ett erkännande och respekt.

Att ta tillvara på de nyanlända barnens intresse samt att skapa förutsättningar för att de nyanlända barnen får prata sitt språk är två olika delar som förskollärarna lyfter som strategier för inkludering i barngruppen. Att agera utifrån dessa olika delar kan ses som viktiga grundpelare inom mångkulturell inkorporering. Enligt teorin ses det som