1.1 Svensk integrationspolitik ... 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ... 2

1.1 Svensk integrationspolitik ... 3

1.2 Problemformulering... 3

1.3. Syfte och frågeställningar... 4

1.4 Disposition ... 4

2. TEORI OCH BEGREPP... 6

3. METOD ...10

4. RESULTAT ...13

4.1 Tidigare forskning...13

4.2 Respondenternas bakgrund ...15

4.3 Föräldrarnas inflytande ...16

4.4 Samhällets inflytande...17

4.5 Att anpassa sig till det nya...18

4.6 Tillhörighet och identitet...19

4.7 Framtidssynen...22

5. ANALYS ...23

6. DISKUSSION ...27

7. SAMMANFATTNING ...31

8. SLUTSATS...32

9. REFERENSER...33

1. INLEDNING

Sverige är sedan en längre tid tillbaka ett mångkulturellt land, och dess invånare är av blandad etnisk bakgrund. Sverige är ett av de få länder som har stor acceptans för människors olikheter men lika värde. Trots att befolkningen är mångkulturell lever människor av olika kulturell bakgrund i Sverige och på ett eller annat sätt måste de anamma den svenska majoritetskulturen. I hur hög utsträckning detta sker beror på individen och trycket från dess omgivning. Vissa anpassar sig snabbare och mer, medan andra håller mer kvar vid sin ursprungliga kultur än vid den svenska. Exempel på detta kan vi se i antologin Att odla papaya på Österlen där Elizabeta Zemljic talar om det svenska språket och berättar att hennes föräldrar inte kom till Sverige för att lära sig svenska, utan för att jobba, medan hon själv snabbt introducerades till och lärde sig det svenska språket

.

Att behöva anpassa sig till något främmande kan i många fall vara väldigt påfrestande, både för yngre och äldre människor. Att tvingas leva efter andra normer innebär att man också måste förändra sitt levnadssätt. Efter ett tag blir detta en del av individens vardag och även en del av dess identitet. På så sätt utvecklas en form av dubbel identitet där två etniska identiteter möts och ibland även kolliderar med varandra. Denna dubbla identitet påverkar människor och samhället på olika sätt. Exempel på detta är att individer utvecklar sin identitet utifrån två kulturer, och de för samman dessa två kulturer till en egen personlig identitet. De har inslag både från den ursprungliga kulturen samt den svenska. Det svenska samhället i sin tur utvecklas till ett mångkulturellt samhälle, där man till exempel på arbetsmarknaden kan se människor av olika etnisk bakgrund arbeta tillsammans för att främja det svenska välfärdssamhället. Globaliseringen är en bidragande faktor till att människor av olika etnisk bakgrund har fått möjligheten att bosätta sig i Sverige. Dessa människor anlände till Sverige av olika anledningar. En del är flyktingar, andra är invandrare eller bosatta i landet under en viss tidsperiod. Det är globaliseringens möjlighet som dessa individer har gemensamt.

Svensk integrationspolitik påverkar samhällets inflytande på individers dubbla kulturella identiteter. Nedan presenteras kort vad den svenska integrationspolitiken innebär.

1

Masui (red) 1997:57

1.1 Svensk integrationspolitik

Ett av målen för svensk invandrarpolitik gäller kulturell valfrihet, vilket innebär att invandrare i Sverige har rätt att välja huruvida de vill bevara sin ursprungliga kultur eller om de vill anamma den svenska majoritetskulturen. Dessutom har individer även rätt att utveckla sin egen kulturella identitet.

Det är vad som menas med att det ska finnas alternativ till att individer utvecklar en dubbel identitet baserad på etnicitet. Invandrarpolitiken utformades 1975 och döptes om till integrationspolitik 1997, men mycket inom dessa två fenomen har inte förändrats. Den svenska integrationspolitiken bygger på två principer. För det första menar integrationspolitiken att invandrarna ska integreras med andra, vilket innebär att de som tar emot invandrarna bestämmer även över nykomlingarna och tilldelar dem speciella resurser, som bland annat var de ska bosättas och utbildas. För det andra går integrationspolitiken ut på att invandrarna ska anpassas till det befintliga samhället utan att samhället ska behöva förändras för att ta emot dem. Detta innebär att det är nykomlingarna som anpassar sitt levnadssätt efter nationen de blir bemötta utav.

1.2 Problemformulering

Fenomenet dubbel kulturell identitet är något som kan utvecklas till något problematiskt, och ett fenomen som är svårt att anamma och lyckas hantera. Tillhörighet är något vi människor har behov utav, och när denna tillhörighet försvinner eller rubbas genom att något främmande tvingar sig in i vår tillvaro kan det leda till identitetsstörningar, samt dubbla kulturella identiteter. Det som är främmande vilket i detta fall är det svenska samhället tvingar sig in i människor tillvaro genom att människorna bosätter sig i Sverige och måste ta del av landets kultur genom bland annat utbildning och arbete. Detta gäller både flyktingar och andra invandrare, då de båda måste anpassa sig till det nya samhället de har bosatt sig i. De frågor och problem som jag kommer att undersöka är framför allt hur man utvecklar dessa dubbla kulturella identiteter? Är dessa något som individen själv utvecklar och vilken inverkan har samhället i processen? Processen för dubbel kulturell identitet är lång och kräver att man kombinerar ihop två eller flera samhällen för att få tillvaron att fungera. Ses då detta som en fördel eller en nackdel av de individer som blir påverkade av dubbel kulturell identitet? När vi väl talar om individer, är ännu ett problem att undersöka ”vilka” de är och var de anser sig själva att höra hemma. Eftersom tillhörighet är viktigt för individer för att få sin identitet

2

Canow 2007:52

3

Canow 2007:56

bekräftad, är det viktigt att studera vilka effekter tillhörigheten till flera kulturer får på deras identitet. Blir resultatet en utvecklad stark identitet eller en dubbel identitet?

1.3. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att lyfta fram och belysa fenomenet dubbel identitet baserat på etnicitet och hur uppkommer hos individer i det svenska samhället. Med svenska samhället avses i denna studie till exempel institutioner som skolan och arbetsplatsen. Med dubbel identitet baserat på etnicitet menar jag de som upplever att de har en kulturell tillhörighet till två eller fler kulturer. Att anpassa sig till ett samhälle innebär även att man anammar den rådande kulturen. Har man en kulturell bakgrund från hemlandet, kombineras dessa två kulturer hos individen och utvecklar en dubbel kulturell identitet. Teoretiska utgångspunkter som kommer ligga till grund för studien behandlar ämnet etnicitet och maktrelationer, men studien kommer inte ha sin tyngd på teori utan på empiri . Är denna dubbla identitet något som individen utvecklar själv eller är det något i det svenska samhället som leder till att detta tillämpas på dem? Exempel på detta är om individer medvetet anpassar sig till det svenska samhället för att anamma kulturen eller är det något som sker utan att de kan påverka det.

Denna fråga kommer att ligga till grund för den vidare undersökningen. Frågor som jag kommer att behandla är följande:

- Hur uppkommer dubbel kulturell identitet bland individer av annan kulturell bakgrund som upplever detta?

- Hur kombineras tillhörighet till två länder i utvecklandet av dubbel kulturell identitet?

- Vilka positiva respektive negativa påföljder ger dubbel kulturell identitet?

1.4 Disposition

Kapitel 1 inkluderar inledning, problemformulering, syfte och frågeställningar samt en presentation av svensk integrationspolitik. Följande stycke heter teori och begrepp, och presenterar olika begrepp som används i uppsatsen. De teoretiska utgångspunkterna behandlar området identitet, kultur och intersektionalitet som är förknippat med ett maktperspektiv.

Kapitel nummer 3 är ett metodstycke där litteraturen jag kommer använda mig utav

presenteras, samt studiens tillvägagångssätt och avgränsningar. I kapitel 4 presenteras

resultatet jag har fått fram ur mina intervjuer och vidare i kapitel 5 analyseras de utifrån de

teoretiska utgångspunkterna. Kapitel 6 innehåller en diskussion av resultatet på basis av mina

egna erfarenheter, åsikter och tankar. Kapitel 7 består av en kort sammanfattning av studiens

syfte, teori och resultat. Till slut avslutas studien med en kort slutsats i kapitel 8. Avslutande

för uppsatsen är en referenslista följt av en bilaga som inkluderar mina intervjufrågor.

2. TEORI OCH BEGREPP

För att underlätta förståelsen av uppsatsen kommer jag i detta stycke först att presentera de begrepp jag kommer att använda. Jag väljer att definiera dem i förväg för att förhindra att läsaren stöter på problem och funderingar kring definitioner. Därför presenteras både entydiga och mångtydiga begrepp nedan;

- Identitet; individens medvetande om sig själv vad gäller sin kropp, personlighet och personlighet

.

- Ras; en grupp människor som tillhör samma etniska stam.

- Etnicitet; social relation mellan människor och grupper som ser sig själva som kulturellt åtskilda från andra grupper

.

- Kulturell tillhörighet; en civilisations tillhörighet till varandra

. - Nationalitet; statusen individer innehar av att tillhöra en nation

. - Integration; samordning, införlivning, sammansmältning av individer.

- Intersektionalitet; splittra traditionella gränser mellan ras, etnicitet och kön.

Begreppen kommer att dyka upp i teorin, där de presenteras i sammanhang. Begreppen är inga teoretiska utgångspunkter i sig, utan används för att tydliggöra teorierna och resultaten som uppvisas. Gränser i tid och rum har skapats genom historien, vilket markerar villkoren för identitetsskapande, tillhörighet, och jämställdhet i det svenska samhället. Historia har använts som ett instrument för att skapa gränser mot ”de andra”, men samtidigt också för att definiera vilka som tillhör den nationella gemenskapen. Samhället har på många sätt genom media synliggjort sitt nationella och kulturella arv. Detta har på så sätt satt hinder för erkännandet och värdesättandet av andra, vilket i sin tur påverkar individer i dess identitetsskapande. Globaliseringen har varit en av de främsta orsakerna till att vårt samhälle har blivit mångkulturellt och att människor över lag flyttar och binder sig inom andra territoriella gränser.

4

http://www.ne.se

5

http://www.tyda.se

6

http://www.ne.se

7

http://tyda.se

8

http://www.tyda.se

9

http://tyda.se

10

de los Reyes, Mulinari 2007:27

11

de los Reyes, Molina, Mulinari 2006:13

Identiteter varierar och influeras av beteendet av människan. Under de senaste tre decennierna har väldigt många studier gjorts på begreppet och fenomenet identitet, av dem har många baserats på ett makroperspektiv. Många av dessa forskare anser att identiteten är systematisk och sker automatiskt, samt problematisk på så sätt att många har svårt att finna sin rätta identitet. Detta problem måste först lösas för att man ska få ett hälsosamt socialt värdefullt liv i samhället. Problemet man syftar på här är att människor har blivit påverkade av moderniseringen, den ökande globaliseringen och radikala strukturella förändringar i deras levnadssätt. Med radikala strukturella förändringar menas drastiska förändringar som uppstår då man tvingas bosätta sig och anpassa sig bland en annan nation. Jürgen Habermas är en av forskarna som har studerat fenomenet identitet. Han menar att social identitet har utvecklats från gamla myter baserade på släktskap till rationella och förnuftiga och kommunikativa relationer. Habermas förenar tankar och idéer från psykoanalysen, sociologin och utvecklingen av kommunikativ kompetens till rationalitet. Identitetsskapandet hos individer är en logisk process, och en självklar utveckling.

Charles Taylor är ännu en forskare som har forskat kring identitet, och hans teori presenteras i boken Sources of the Self från 1989. Taylor förknippar självkänsla och moral med identitet och godhet. Taylor fokuserar på tre aspekter av identitet; människans inre natur, bekräftelsen av det vardagliga livet som utvecklades från den tidigare moderna perioden och till sist uttryckandet av människans inre moraliska källa.

Den inre moraliska källan är förknippad med Gudstro och religion, samt den inre rösten om att individer ska agera rätt

. Enligt honom är det individen som utvecklar identiteten med hjälp av olika faktorer. Det är inte samhället som tillämpar en identitet på människor, men de är en faktor i processen.

Enligt Taylor är kravet på erkännande i denna mening betydelsefullt. Identiteten utformas bland annat av hur andra människor ser på individen som människa. Detta kallar Taylor för individualiserad identitet, vilket innebär en speciell identitet för individen som också upptäcks av denne. Detta leder i sin tur till ett ideal om att individen ska vara trogen sig själv och sitt speciella sätt att vara.

12

Stier 1998:30

13

Stier 1998:30

14

Taylor 1995:40

15

Stier 1998:30

16

Taylor 1995:37f

Tolkningen av nya identiteter har sin utgångspunkt ur ett etniskt perspektiv såväl som ur ett teoretiskt som empiriskt perspektiv. Frågor som man här bör ta hänsyn till är ”vad är etnisk identitet?” ”hur bör det studeras?” samt ”hur kan det studeras empiriskt?”. Individen själv är aktivt deltagande i skapandet och bibehållandet av sin identitet. Människor agerar som att de har en begränsad självständighet, medan de samtidigt strävar efter största möjliga frihet.

Denna paradox förknippar erfarenheter från det förflutna med det nuvarande, och det nuvarande med det framtida. Detta innebär att individers erfarenheter ständigt analyseras utifrån nya erfarenheter som upplevs. Denna analys introducerar inre disciplin på etnisk identitet.

Dock skapas identitet i en social praxis där individen, samhället och den övriga befolkningen är aktörer i processen, och placeras in i en hierarkisk ordning. Makten fördelas mellan de som anses vara ”vi” och ”dem”. För att studera vad etnisk identitet är bör man se på skillnader och kategorier som gör att vi grupperar människor på basis av nationalitet.

Nya identiteter skapas med hjälp av nyfunna tillhörigheter till nya och gamla språk, samt med hjälp av den individuella historietolkningen av både den egna nationen samt den ”nya”. Att individer upptäcker nationers kulturella uttryck leder till att individer stärker och bekräftar känslan av tillhörighet till en eller flera nationer.

Många som söker sig till Europa, söker sig ofta till att utforma sig en identitet, bortom den etnisk definierade som de bär med sig hemifrån. Dessa individer vill utforma sig en identitet utav erfarenheter, andra kulturer, normer och värderingar.

Detta har lett till att Europa ses som en frigörande plats där nya sammansatta identiteter och nya etniciteter uppstår. Kulturella normer, värderingar och uttryck korsas genom invandring och globalisering, och skapas på så sätt variationer på kulturell mångfald, sammansmältning av etniciteter och kulturer samt transformation till en framtid fylld av nya möjligheter. Dessa möjligheter är präglade av större acceptans och tolerans till människor likheter och skillnader.

Max Weber har också forskat kring identitet och tar upp frågan baserad etnisk identitet.

Weber menar att kulturella seder grundar den etniska uppdelningen. Han talar dock inte om någon anpassning och interaktion mellan olika etniciteter utan påpekar statusförskjutning mellan sociala grupper på grund av etnicitet. För att summera Weber tolkning av fenomenet menar han att människor ser den egna kulturen och de egna sederna som överlägsna och de

17

Stier 1998:31

18

de los Reyes, Molina, Mulinari 2006:31

19

de los Reyes, Molina, Mulinari 2006:283

20

de los Reyes, Molina, Mulinari 2006:284

21

de los Reyes, Molina, Mulinari 2006:285

främmande kulturerna och sederna som underlägsna.

Denna teori kan man koppla till begreppet intersektionalitet. Ursprungligen användes begreppet till att splittra traditionella gränser mellan ras, etnicitet och kön, men används idag ofta av forskare för att belysa kvinnors rasifierande erfarenheter. Detta visar att begreppet intersektionalitet trycker på vikten av ett gränsöverskridande teoretiskt arbete och studier för att utveckla kunskapen om maktrelationerna som råder i dagens samhälle.

Två forskare som på ett historiskt sätt har studerat intersektionalitet är Wallerstein och Balibar. De båda tillhör den marxistiska skolan och utvecklar en klassanalys på makrostrukturell nivå, där grunden utgörs av både etnicitet och kön. Etnicitet och kön utgör i sin tur en grund för utestängning från samhällsresurser och brist på tillgång till makt och inflytande. Kategorierna som skapas i samhället är varken enhetliga eller oföränderliga, och Balibar menar att sociala relationer ständigt reproduceras under kapitalismen och det moderna samhället. Han menar också att ingen nation har i grunden någon naturlig etnisk bas. I samband med att samhället nationaliseras blir den inneslutande befolkningen etnifierad, vilket innebär att de framställs som om de har en gemenskap vad gäller identitet på basis av överskridande ursprung, kultur och sociala förhållanden.

Ras och etnicitet är mångtydiga strukturer av gemenskap som begär rättvisa baserad på erkännande och omfördelning.

Faktorer som har inverkan på dubbel kulturell identitet är framför allt ålder, utbildning och språk. Språket är det viktigaste kommunikationsredskapet vi har, och det är med hjälp av språket vi interagerar med varandra. Utbildningen lär oss det svenska språket, som underlättar intaget av den svenska kulturen. Det ger individer förståelse för vad som sägs, menas och sker.

Individer med annan etnisk och kulturell bakgrund som kommer till Sverige vid tidig ålder, och andragenerations invandrare, har väldigt lätt för sig att lära sig det svenska språket. Att kunna det svenska språket är en viktig förutsättning för utvecklandet av en dubbel kulturell identitet.

De presenterade teorierna förklarar hur identiteter skapas och hur faktorer som etnicitet, erfarenheter, kultur, intersektionalitet samt globaliseringen påverkar identitetsskapandet.

22

de los Reyes, Molina, Mulinari 2006:286

23

de los Reyes, Mulinari 2007:27

24

de los Reyes, Mulinari 2007:30

25

de los Reyes, Mulinari 2007:49

26

Canow 2007:33

3. METOD

Jag kommer att använda mig utav är befintlig litteratur som behandlar ämnet kultur, etnicitet och identitet för att få en inblick i ämnet. Litteraturen kommer att användas till få en inblick i ämnet samt att utforma teori. Dessutom kommer litteraturen att användas till att presentera svensk integrationspolitik och tidigare forskning. Det finns dock få böcker som behandlar ämnet jag vill studera precist, men jag kommer istället att koppla ihop begreppen kultur, etnicitet och identitet på egen hand. Jag kommer att använda mig av teorier främst från Mulinari, de los Reyes och Molina som studerar mycket kring etnicitet och ojämlikhet. Dessa teorier kommer att användas för att studera om dubbel kulturell identitet är en fördel eller en nackdel för individer med annan kulturell bakgrund än den svenska, och om ojämlikhet av individers värde i samhället skapas. Litteratur jag kommer att använda mig utav är främst Dimensions and Experiences of Human Identity av Jonas Stier, Under samma tak men på olika plan, av Isabella Canow, Att odla papaya på Österlen av redaktören Anette Masui, Maktens olika förklädnader av redaktörerna Paulina de los Reyes, Irene Molina och Diana Mulinari, samt boken Intersektionalitet av Paulina de los Reyes och Diana Mulinari. I denna litteratur tas maktrelationer upp baserade på etnisk och kulturell bakgrund, samt erfarenheter av introduktionen till ett främmande samhälle och anpassningen till det. Dessa perspektiv utgör grunden för mitt val av litteratur, samt fungerar som nyckelord i studien.

För att studera problematiken kring dubbel kulturell identitet kommer jag att tala med människor som är av annan etnisk bakgrund men anpassade till det svenska samhället. Jag kommer att använda mig utav intervjuer och min målgrupp är individer mellan 20 och 30 år.

Anledningen till åldersintervallet är att individer i den åldersgruppen ofta har påbörjat eller avslutat en utbildning, samt har haft tid och möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden.

Dessa individer har därmed kommit i kontakt med det svenska samhället mer än vad till

exempel unga barn har, och äldre människor som ofta är konsekventa och håller gärna hårt

fast vid sitt ursprung eftersom det är i hemlandet de är uppvuxna. Respondenterna har jag

kommit i kontakt med via arbete och utbildning, och är utvalda på grund av att jag tycker att

de är från olika intressanta kulturer som är värda att jämföras med den svenska kulturen. Jag

kommer att vara öppen för olika nationaliteter, och inte bara inrikta mig på en, eftersom jag

vill få så mycket information som möjligt. Motivationen till detta är att jag vill se hur

situationen om dubbel identitet med bas på etnicitet ser ut generellt utan att peka ut någon

given grupp. Resultatet kanske skiljer sig mellan olika nationaliteter. Resultatet kan även

variera beroende på kön, men enligt min avgränsning kommer jag inte att ta hänsyn till kön i studien, utan fokusera på nationalitet. Motivering till detta är att jag anser att problematiken kring dubbel kulturell identitet först bör ses ur ett etniskt och kulturellt perspektiv innan vidare fördjupning. Vidare kan undersökningen lägga en grund för att studera fler perspektiv, som bland annat då ett genusperspektiv.

Fokus i studien kommer att ligga på individnivå, det vill säga att jag kommer att utgå från ett mikroperspektiv, men samhället finns där och påverkar individer till att utveckla dubbla kulturella identiteter genom att placera in invandrarfamiljer i organisationer som skolor, praktiker och andra sysselsättningar. Aktörer i sammanhanget som jag kommer att studera är individen, samhället, och familjen.

I teoridelen kommer jag att presentera synen på det svenska samhället som ett mångkulturellt land, där jag bland annat kommer att behandla den svenska integrationspolitiken. Motivering till detta är att jag vill presentera under vilka förhållanden invandrare kommer till Sverige och hur de blir bemötta. Hur starten blir för nykomlingar påverkar i många fall integrationsprocessen, och därmed även deras skapande av en ny identitet på ett nytt territoriellt område.

Avgränsningar som kommer att göras i studien är att jag kommer fokusera mig på inflytande av familj (föräldrarna), samhället (statliga institutioner som till exempel skolan), etnicitet (den etniska tillhörigheten till hemlandet) och kultur (den kulturella tillhörigheten till hemlandet och till den svenska kulturen). Jag kommer att använda mig utav respondenter av båda könen, men något genusperspektiv kommer inte att undersökas, och därför väljer jag att inte presentera de respektive respondenternas kön. Män och kvinnor har i studien liknande åsikter och erfarenheter, och har inte visat någon större skillnad i resultaten, vilket inte för ett genusperspektiv relevant i studien. Anledningen till att jag inte studerar även kön och genus som en faktor i utvecklandet av dubbel kulturell identitet beror på att jag anser att man först bör se på problematiken ur ett allmänt etniskt och kulturellt perspektiv innan man fördjupar sig i ett genusperspektiv. Jag anser att de övriga faktorerna är till en början viktigare och väljer därför att fokusera på dem.

Empirin jag behöver för denna studie är utförliga svar till frågorna jag ställer. Frågorna är

utformade på så sätt att respondenten kan resonera kring dem. Frågor som ställdes behandlar

ursprung, var respondenten är född, tillhörighet, familjens och samhällets påverkan i identitetsskapandet, för- och nackdelar av att ha en dubbel kulturell identitet, samt framtidssynen. Respondenterna tar del av det svenska samhället genom arbete och utbildning.

Två av respondenterna är ensamstående, tre stycken bor hos sina föräldrar och en har bildat

sig en egen familj.

4. RESULTAT

Resultatet bygger på olika typer av data. Till att börja med kommer jag att presentera tidigare resultat som finns presenterat. Det är under kapitel 4.1 tidigare forskning presenteras och inkluderar erfarenheter två kvinnor har av dubbel kulturell identitet och hur processen i identitetsskapandet gick till. Därefter presenteras resultat som jag har fått fram ur samtalen med mina respondenter. Jag kommer att presentera resultatet tematiskt, och inte varje respondent för sig. Alla respondenters svar kommer att inkluderas, samt viktiga citat kommer att presenteras. 0371570003

4.1 Tidigare forskning

Elizabeta Zemljic är född och uppvuxen i Sverige, men hennes föräldrar kommer ursprungligen ifrån forna Jugoslavien. Trots att hon är född i Sverige talade hon bara serbokroatiska fram till att hon var fyra år gammal, och svenskan introduceras in till hennes liv då hon började hos dagmamman. Kylskåpsdörren och magneter var hennes läromedel.

Sakta men säkert övertog svenskan och serbokroatiskan blev lidande på så sätt att hon började förlora den kunskapsmässigt. Semestrarna i Jugoslavien var jobbiga då hon ständigt blev påpekad om bristerna i hennes modersmål, samtidigt som hon hemma i Sverige fick höra hur viktigt det är med bra betyg i svenska. Sådana dubbla budskap leder ofta till att människor utvecklar dubbel kulturell identitet, vilket på många sätt är påfrestande. Att skifta från ett till något annat är ofta inte problemfritt, utan kräver god anpassningsförmåga. När Elizabeta frågade sina föräldrar varför de har så bristfällig svenska trots att de har bott i Sverige i över 30 år, bemöttes hon av svaret:

”Vi kom inte till Sverige för att lära oss svenska. Vi kom för att jobba!”

Tanken som då slog Elizabeta var; var vaken hennes föräldrar eller det svenska samhället beredda på att det skulle växa upp en ny generation som skulle kräva sin plats? I skolan blev hon placerad in i ett fack och definierades som ”andra generationens invandrare”, och i Sverige var hon jugoslav och i Jugoslavien var hon svensk.

”Att ha rötter i mer än ett land är en fördel. Att gräva upp och plantera dem någon annan stans är en frihet. Att så nya frön och börja om från början är en möjlighet.”

27

Masui (red) 1997:57

28

Masui (red) 1997:58

29

Masui (red) 1997:60

Detta citat stärker argumenten om att gränsöverskridande människor utvecklar en dubbel kulturell identitet, och att det ligger en problematik bakom den som kan bli utnyttjad till individens fördel. Att utnyttja den till en fördel är att ta del av de erfarenheter och lärdomar individer får av dubbel kulturell identitet, samt att ta del av ett bredare sortiment av normer och värderingar.

Katerina Janouch är född i Prag, och är dotter till en mamma som är ryska och en pappa som är tjeck. Som nioåring kom hon till Sverige som ett flyktingbarn, och uttalar sig numera att hon är från landet som inte finns, nämligen forna Tjeckoslovakien.

Hon byggde upp sig en bild om att hennes hemland var ett land som inte existerade mer, och dit skulle hon aldrig mer återvända. Hon skapade sig en trygghet i det av att vara i ett nytt land, med nya möjligheter och inga risker för att bli ett flyktingbarn igen. När året 1989 kom, var kriget i landet över, och många tjeckoslovaken åkte till sina hemstäder på besök, även Katerinas familj. De åkte utan henne, men hennes trygghet i det nya landet försvann. Nu fanns det möjlighet att åka till det förflutna, och ångesten om denna förändring smög sig på henne. Tre år senare vågade hon ta sig tillbaka till Prag, men hennes inre röst sa till henne att hon inte hör hemma här, och därmed kände hon att hon inte hörde hemma någonstans.

Hon förblev för sig själv rotlös, en främling utan något land som var ”hemma”. Sverige var inte hennes hemland, och svenska var inte hennes modersmål. Eftersom Prag numera tillhör landet Tjeckien var detta inte heller hennes hemland, det var ju Tjeckoslovakien. Prag och dess befolkning tog inte emot henne med öppna armar. För dem var hon en främling som rotat sig i ett annat samhälle. Hennes tjeckiska språk och uttal var inte rätt vilket lade en grund för hennes sätt att vara annorlunda.

Hon kände sig som en utlänning både hemma i det svenska samhället och i det tjeckiska. Det gemensamma mellan dessa två samhällen var att de båda betraktade henne som ”utlänningen”, och det tog lång tid att bli betraktad som en riktig människa.

I Prag känner hon sig som ett barn, medan hon har gjort Sverige till sitt hemland i vuxenåren. Hon har anpassat sig till det nya, och ser sig själv som en på senare tid anpassningsbar människa. Det är en förmåga hon har utvecklat utifrån erfarenheten av att vara annorlunda, och en främling i både det svenska och det tjeckiska samhället. Det är en förmåga som kom till att bli en del av hennes identitet och en god egenskap.

30

Masui (red) 1997:60

31

Masui (red) 1997:24

32

Masui (red) 1997:28

33

Masui (red) 1997:29

34

Masui (red) 1997:31

4.2 Respondenternas bakgrund

Den empiriska undersökningen består av intervjuer med individer från olika kulturell bakgrund. Respondenterna är sex stycken, och representerar länderna Bosnien-Hercegovina, Ryssland, El Salvador och Palestina. Respondenterna är av båda könen, men jag väljer att inte presentera vem som tillhör vilket kön eftersom jag anser att det inte har någon betydelse i denna undersökning. Det viktigaste kriteriet är att informanterna är av utländskt ursprung, att de tillhör olika kulturer och religioner. Intervjupersonerna från Bosnien-Hercegovina och från Ryssland är födda i hemlandet, medan de från Palestina och El Salvador är födda i Sverige.

Informanterna som är födda i ett annat land har alla förutom en vuxit upp i Sverige och har kommit till Sverige som 4-, 5-, 8- åringar. Den äldsta är 30 år gammal och kom till Sverige som 14-åring, vilket innebär att respondenten bär med sig många kulturella värderingar från hemlandet.

Respondenterna i studien har även varit av olika religiösa ursprung, som muslim, katolik, kristen ortodox. Den kulturella och etniska bakgrunden har därför varierat hos dessa. De individer som representerar Bosnien-Hercegovina och Palestina är födda muslimer men det är inte någon som är väldigt religiös. Alla är troende, men de praktiserar inte mycket av det vardagliga som tillhör religionen och kulturen, som till exempel bönen fem gånger om dagen.

De äter inte griskött, varken i hemmet eller utanför och de firar den muslimska högtiden Eid.

Informanten från Ryssland är troende ortodox och följer mycket av de traditioner som finns i hemlandet. Exempel på dessa är att de firar jul den sjätte januari istället för den 24 december som man gör i Sverige. Den etniska tillhörigheten till Ryssland bygger mycket på familjetillhörigheten, vilket är mycket viktigt även för representanten. Detta är någon som alla intervjupersoner har gemensamt. Familj och släkt är något som är mycket viktigt inom alla dessa kulturer som har blivit studerade. Individen från El Salvador är också troende katolik men inte praktiserande. Det mesta av dennes praktiserande kommer via familjen, som till exempel då de firar latinamerikanska högtider.

”Katolik är en del av min identitet”

Som citatet ovan visar menar respondenten att religionen har en roll i dess identitet. Att vara katolik är en del av kulturen som tillämpas i hemlandet, och religionen spelar stor roll vid uppfostran av barn.

35

Intervju 2009-12-23

4.3 Föräldrarnas inflytande

Då respondenterna blev tillfrågade hur stort inflytande deras föräldrar har på deras kulturella identitet svarade alla att föräldrarna har stort inflytande. Respondenten vars föräldrar höll fast starkast vid sin kultur och förmedlade den starkt vidare till nästa generation var respondenten från Palestina, och denne anser att föräldrarnas inflytande är väldigt stort och finns där till 110 procent.

”Mina föräldrar bestämmer allt.”

Dock svarade individen att denne tar del av och lyder det den själv vill. Då denna fråga ställdes förknippade många den med äktenskap och giftermål. En respondent från Bosnien- Hercegovina och även respondenten från Ryssland påpekade att det var viktigt för föräldrarna att de gifter sig med någon från deras hemland, eller om inget annat med någon av samma religiösa bakgrund.

En annan informant från Bosnien-Hercegovina och informanten från El Salvador sa att det var via föräldrarnas uppfostran de fått sin kulturella identitet och att det var på så sätt de hade mycket stort inflytande. De menade att föräldrarna konstruerade dem till att få den kulturella och religiösa bakgrund som de har. Då vi talade om föräldrarnas inflytande nämndes många gånger respondenternas fäder och vad deras vilja är. Deras mödrar nämndes inte i lika hög utsträckning som deras fäder. Respondenten som talade mycket om sin mor var representanten från El Salvador, där moderns inflytande var det som vägde mest. Det var via modern som dennes kulturella identitet till största del tillämpades. Högtider togs även upp då denna fråga ställdes. Det var på grund av föräldrarna representanten firade högtider som den gör i hemlandet och inte som det görs i Sverige. De som är muslimer firar sina egna högtider som inte finns i den svenska kulturen.

Även utbildning togs upp av en respondent från Bosnien-Hercegovina. Att skaffa sig en hög och bra utbildning ses enligt respondentens kulturella bakgrund som något mycket viktigt. Det är viktigt för föräldrarna att deras barn skaffar sig en bra framtid och ett bättre liv i Sverige än vad de skulle kunna ha i hemlandet. Föräldrarna anser att det svenska samhället bidrar med stora möjligheter för vidare utbildning och bra jobb, och att deras barn ska ta vara på dessa möjligheter.

36

Intervju 2009-12-26

Sammanfattningsvis har föräldrarna stort inflytande på respondenternas kulturella identiteter.

Det är kulturen från hemlandet som är det viktiga. Högtider firas som ett sätt för att bevara sin kultur.

4.4 Samhällets inflytande

Då jag ställde frågan om hur stort inflytande samhället har på respondenternas kulturella identitet svarade alla även här att det har stort inflytande. Dock var reaktionerna starkare då frågan ställdes om föräldrarnas inflytande, och svaret att föräldrarna hade stort inflytande kom snabbt och som en självklarhet. Då frågan om samhällets inflytande ställdes behövde respondenterna tänka till innan de svarade. Det som oftast togs upp som svar på frågan var umgängeskretsen. Representanterna svarade att de umgås med människor från olika etniska bakgrund, både svenskar och alla former av invandrare. Att umgängena är så blandade leder till att individerna måste anpassa sig till varandra, och finna de egenskaper de har gemensamt.

Alla i umgängeskretsen är bosatta i Sverige och de kommunicerar på svenska. De träffas vid svenska tillställningar och firar även svenska seder, trots att de kanske inte firar dem i hemmet.

Exempel på detta är att ett umgänge samlas och firar Valborg, eller äter en julmiddag.

Respondenterna från Bosnien-Hercegovina talade om att anamma svenska normer och värderingar, vilket leder till att en del av deras kulturella bakgrund inte alltid passar in och får utrymme. De anser att man i det svenska samhället många gånger glömmer bort sin kulturella bakgrund och identitet, eftersom man måste rutas in i samhället så pass mycket. En av informanterna i studien arbetar som lärare i svenska som andraspråk, där denne av sina elever med invandrarbakgrund ses som svensk, eftersom informanten talar flytande svenska, har anpassat sig till det svenska samhället och arbetar med att lära ut det svenska språket. En annan respondent från Bosnien-Hercegovina talar om att dennes släktingar nere i hemlandet har annorlunda värderingar vad gäller giftermål och samboskap.

”Samboskap existerar inte hos mina släktingar.”

De anser inte att det är rätt att män och kvinnor bor tillsammans innan de är gifta, och samboskap är något de inte accepterar. Denna representant menar istället att med tanke på att denne är uppvuxen med svenska normer och värderingar, så som bosniska, att människor själva får välja hur de vill göra. Respondenten accepterar samboskap och ser inte något fel i det.

37

Intervju 2009-12-23

Sammanfattningsvis påverkar det svenska samhället genom sina institutioner och sina mångkulturella invånare respondenterna till att de glömmer bort en del av sin kulturella bakgrund, och blandar detta med en svensk kulturell identitet de anammar i Sverige. Enligt informanterna i denna studie ser det svenska samhället dessa individer som invandrare, men de har blivit accepterade eftersom de har anpassat sig till samhället de lever i.

4.5 Att anpassa sig till det nya

Respondenterna talade om att det var viktigt för dem att de anpassar sig till det svenska samhället, eftersom det är här de bygger upp sitt liv och det är här de kommer att spendera sin framtid. Därför är det viktigt att de vet hur de ska bete sig när de är ute i det svenska samhället.

Hemma kan de tillämpa sin kultur hur mycket de önskar, men när de lämnar hemmet måste de anpassa sig för att passa in i samhället.

Representanter från Palestina och El Salvador är båda födda i Sverige, vilket enligt dem har gjort att de har haft mycket lätt för att anpassa sig till det svenska samhället. De har varit med från start, och gått igenom barndomen precis som svenska barn. Med detta menas att de har gått i dagis och fritids, precis som alla andra. Under dessa tidiga år har de fått lära sig genom dessa institutioner den svenska kulturen. De har till exempel varit med och firat lucia, valborgsafton och liknande. De har tagit del av en kultur på dagis, medan de har blivit bemötta av en annan i hemmet. Eftersom representanterna då bara var barn anser de att de inte hade några större svårigheter med att ”pendla” mellan dessa två kulturer. Hade de varit äldre tror de att det skulle vara svårare att lära sig den svenska kulturen.

Respondenterna från Bosnien-Hercegovina och Ryssland är födda i sina hemländer. Alla

dessa anser att de även har anpassat sig väl till det svenska samhället. De talar alla god

svenska och har visat genom sina studier och arbeten att de är anpassade till det svenska

samhället. Dessa anser dock att de även som barn har fått ”pendla” mellan två olika kulturer,

då föräldrarna inte var särskilt anpassade till det svenska samhället och då det i hemmet enbart

handlade om att bevara deras kulturella arv. I skolan fick de lära sig den svenska kulturen och

fick även genom sin skolgång tillämpa den. Respondenterna talar om att de får leva dubbelt,

att de både tillämpar den ena och den andra kulturen. Informanten från El Salvador talar om

att denne får prestera mer för att lyckas i det svenska samhället och för att bli jämlika.

”Vi kan bara vara jämlika om vi anpassar oss till deras kultur.”

Informanten anser inte att människor med invandrarbakgrund är jämlika med svenskar, och att de därför måste anpassa sig mycket till den svenska majoritetskulturen och till det svenska samhället.

Föräldrarnas tolerans till det svenska samhället och dess kultur är också mycket viktigt för respondenternas anpassning. Respondenten från Palestina talar om att föräldrarna inte accepterar den svenska kulturen och hur svenska människor lever. Det som menas här enligt denne är att de är ute sent på kvällarna, festar, har förhållanden och så vidare. Däremot har de alltid låtit sina barn ta del av de kulturella och religiösa sederna som bland annat julfirande.

Föräldrarna till respondenterna som representerar Ryssland, El Salvador och Bosnien- Hercegovina har visat god acceptans och tolerans till den svenska kulturen och även låtit sina barn ta del av den. De menar att även om föräldrarna inte är väl anpassade till det svenska samhället har barnen fått möjligheten att anpassas till det nya.

En av företrädarna från Bosnien-Hercegovina talar om att anpassning till det svenska samhället inte har varit särskilt problematiskt. Problemen uppstod då denne själv fick barn.

Respondenten menar att svenska kulturella och religiösa tillställningar som till exempel luciafirande och skolavslutningar i kyrkan har blivit institutionaliserade, och något som man gör i svenska skolor. Då måste individen som förälder avgöra hur mycket av den svenska kulturen barnet ska få ta del av. Genom att inte närvara vid kulturella tillställningar i skolan resulterar i att barnet känner sig annorlunda och utanför, menar individen. Föräldrarna är inte tvungna till att låta sina barn närvara vid dessa tillställningar men barnen vill inte känna sig utpekade och därför väljer de flesta att låta sina barn fira med de svenska barnen.

För att summera det hela kan vi säga att det som har gjort respondenternas anpassning till det svenska samhället och den svenska majoritetskulturen möjlig är den svenska skolningen, vännerna och umgänget samt föräldrarnas acceptans och tolerans till det nya de bemöter.

4.6 Tillhörighet och identitet

Då frågan handlade om tillhörighet svarade nästan alla respondenter att de kände större tillhörighet till sitt ursprung än till den svenska kulturen. Representanten från Palestina

38

Intervju 2009-12-23

svarade att tillhörigheten till det svenska var starkare eftersom dennes ursprungliga kultur är väldigt konservativ, och därför väljer representanten det mer liberala. Informanterna anser att det är möjligt att välja vilken kultur de känner starkast tillhörighet till, och de flesta väljer sin kultur som de har med sig från hemlandet. Respondenten från Palestina tillsammans med Ryssland anser att de har starkare tillhörighet till den svenska kulturen, men de känner sig inte svenskar, utan de anser att de har en identitet som inkluderar båda dessa kulturer. En av respondenterna från Bosnien-Hercegovina talar om en rädsla för att förlora sitt kulturella arv, vilket enligt denne är lätt hänt i det svenska samhället, och väljer därför att hålla starkare vid den bosniska kulturen. Informanten från El Salvador väljer sin latinamerikanska kultur från hemlandet mycket på grund av sin familj. Familjetillhörigheten är viktig och det är denna kultur familjen har uppfostrad informanten inom.

En annan respondent från Bosnien-Hercegovina menar att i Sverige känner sig denne som en första generations invandrare, medan i hemlandet ses individen som en människa från ”diaspora”, vilket enligt befolkningen nere i Bosnien-Hercegovina är människor som har flyttat till ett annat land för att få ett bättre liv.

”I hemlandet är jag inte en bosnier, utan en från diaspora.”

Detta uttryck kan ofta ha en negativ klang, och innehålla fördomar om att bosnier som befinner sig i Sverige vill förtränga sitt ursprung och bli svenskar istället.

Informanterna i studien menar alla att de har fått en dubbel kulturell identitet, vilket inkluderar både inslag från kulturen från hemlandet samt den svenska kulturen. Visst har man genom att bli svensk medborgare anammat den svenska kulturen till stor del. Samtidigt är det viktigt att känna till sina rötter och bevara sitt modersmål menar samtliga intervjupersoner. De har alla släktingar kvar i sina hemländer och anser att det är viktigt att deras barn i framtiden ska kunna kommunicera med dem. Respondenten från El Salvador vill uppfostra sina barn inom den latinamerikanska kulturen, eftersom barnet ändå precis som respondenten automatiskt kommer att lära sig och anamma den svenska kulturen. Även representanten från Bosnien-Hercegovina som redan är förälder menar att dess barn får en bosnisk uppfostran men en svensk skolning.

39

Intervju 2009-12-22

Respondenten från Palestina menar att dennes identitet inkluderar både den ena och den andra kulturen, men att föräldrarna gör det svårt att kombinera dessa på ett sätt som fungerar. När respondenten är i hemmet är det enbart strikt kulturen från hemlandet som gäller, men utanför hemmet känner sig denne fri och kan leva som den vill. Att denna individ i hemmet inte kan berätta för sina föräldrar de kulturellt betingade handlingarna har gjorts då individen har varit borta leder till att hemligheter uppstår och att dessa två kulturer som respondenten tar del av inte kan kombiernas ihop på ett sätt som fungerar för både individen och familjen.

”Det är mycket min familj inte vet om.”

Den identitet som utvecklas hos individen inkluderar svenska normer och värderingar och är inte accepterad hos familjen, vilket betyder att kombinationen inte fungerar. Eftersom familjetillhörigheten är mycket viktig kan respondenten inte vara ärlig om den svenska kulturella identiteten den har utvecklat. Att tvingas ”pendla” fram och tillbaka mellan dessa kulturer har stärkt intervjupersonen till att utveckla förståelse för olikheter och en förmåga att genom egna åsikter och värderingar avgöra vad som är rätt och fel.

Representanterna från Ryssland, El Salvador och Bosnien-Hercegovina menar att de också har fått en dubbel kulturell identitet genom att anpassa sig till den svenska kulturen och samtidigt bevara sin ursprungliga kultur, men de har kombinerat ihop dessa kulturer. De tar del av det goda från båda sidorna, och kan välja bland normer och värderingar de vill hålla sig vid. Exempel på detta är bland annat frågan om samboskap som en respondent från Bosnien- Hercegovina tar upp. Enligt kulturen från hemlandet är det oacceptabelt, medan respondenten i fråga inte finner något fel med det. Även om många av informanterna följer mer av den kulturen de bär med sig hemifrån, känner de att de kan identifiera sig både enligt den svenska kulturen samt kulturen de bär med sig hemifrån.

Det som är positivt enligt respondenterna med att ha dubbel kulturell identitet är att de känner sig hemma i båda kulturerna och samhällena. De får en ökad förståelse för människors olikheter och Sverige blir ett mångkulturellt samhälle. Att kunna tala flera språk ses även som en merit av arbetsgivare inom alla yrken. Eftersom det arbetar människor från olika kulturer på många arbetsplatser, är det en merit att kunna samarbeta på bästa möjliga sätt, och ofta är det då arbetare samtalar på sitt modersmål. Om man till exempel arbetar i butik möter arbetaren individer är olika kulturell bakgrund, och att vara flerspråklig underlättar även där

40

Intervju 2009-12-26

bemötandet av kunden. Det som ses som negativt av representanterna är att de har svårt att stadga sig i ett samhälle. Då de känner sig hemma i ett samhälle och i en kultur känner de sig nostalgiska efter den andra kulturen och det andra samhället. Det negativa är också att de vid många tillfällen känner att deras kulturella ursprung inte får tillräckligt utrymme, och därmed känner de sig inte jämlika med svenskar. Detta kan exemplifieras med citatet nedan.

”Jag önskar alla en god jul på jobbet, men det är ingen som önskar mig en trevlig Eid.”

Sammanfattningsvis känner respondenterna att de alla har en dubbel kulturell identitet med inslag från både den ena och den andra kulturen. Respondenten från Palestina och Ryssland känner starkare tillhörighet till den svenska kulturen, medan de övriga respondenterna känner starkare tillhörighet till deras kulturella ursprung. Exempel på detta är om intervjupersonerna fick välja tillhörighet till den svenska kulturen eller till den ursprungliga kulturen från hemlandet hade de valt det senare alternativet.

4.7 Framtidssynen

Respondenterna menar att de kommer att fortsätta utvecklas inom båda kulturerna i framtiden.

De flesta menar att de dock kommer att försöka hålla starkare vid sin ursprungliga kultur eftersom det är lätt att den lämnas utanför i det svenska samhället. Representanten från Palestina anser att utvecklingen kommer gå mer åt den svenska kulturen, eftersom denne själv är bosatt i Sverige, arbetar mycket med svenska människor, och befinner sig i ett samhälle som ständigt framhåller den svenska kulturen. Även informanten från Ryssland anser att utvecklingen kommer att gå mer åt det svenska hållet, eftersom informanten inte har så mycket kontakt med sina släktingar i hemlandet och lever därför mer i den svenska kulturen.

Intervjupersonerna från El Salvador och Bosnien-Hercegovina kommer att arbeta starkare med att hålla kvar vid deras ursprungliga kultur eftersom de anser att det är lättare att lära sig den svenska kulturen än att bevara den ursprungliga kulturen i det svenska samhället.

”Man utvecklas så länge man lever.”

41

Intervju 2009-12-15

42

Intervju 2009-12-22

5. ANALYS

Respondenterna i min studie är av olika bakgrund vad gäller etnicitet och religion. De är alla bosatta i Sverige, som ofta definieras som ett mångkulturellt land. Sverige är ett land som är bebott att människor från alla världens hörn, vilket respondenterna är ett exempel på. Urvalet av informanter i studien sträcker sig från Centralamerika, till Ryssland, Palestina och vidare till Balkan. Att dessa har fått möjligheten att bosätta sig i Sverige beror på många olika faktorer. För en del handlar det om flykt undan krig, för andra handlar det om att föräldrarna flyttade till ett annat land för att skapa sig en ekonomisk stabilitet. En av faktorerna som har underlättat denna flytt är globaliseringen.

Globaliseringen är ett faktum idag som ständigt ökar och omfattar fler och fler av världens länder. Globaliseringen påverkar även moderniseringen. I teorin presenteras problematiken om moderniseringens påverkan på individers identiteter. Detta är något som kan förknippas med respondenternas dubbla kulturella identitet. Identiteten kan ta skada av att utsättas för strukturella förändringar, vilket dessa individers identitet faktiskt gör än idag. Ett tydligt exempel på detta är representanten från Palestina. Representanten upplever att dennes liv förändras så fort respondenten kliver utanför hemmet, och att livet individen lever ofta är i lögner. Eftersom respondentens ursprungliga kulturella identitet är baserad på en väldigt konservativ syn på livet, blir livet utanför hemmet mer liberalt och en form av frihet. Genom detta ständiga pendlande mellan hemmet och friheten utanför pendlar identiteten mellan att vara palestinier och svensk; strikt hållen och fri. Att informanten upplever att denne lever i lögner är resultatet av denna problematik som uppstår då strukturella förändringar uppstår. Att identiteten möter problem vid sådana förändringar visas även bland de andra representanterna, som uttalar sig om de negativa effekterna som att de har svårt att förstå i vilket samhälle och i vilken kultur de hör hemma. Detta kan även relateras till Habermas teori om att förena fenomenen identitet med psykoanalysen, eftersom det i många fall är på grund av människans psykiska förmåga individer utvecklar sig en identitet. Resultatet visar även att individerna i studien utvecklar sin identitet med inflytande av sitt släktskap, vilket även Habermas talar om.

Respondenterna talar om att deras föräldrar har stort inflytande på deras kulturella identitet

genom normer och värderingar de bär med sig. De vill till exempel att deras barn ska gifta sig

med någon från deras hemland, kultur och religion.

Charles Taylor talar om tre faktorer som bidrar till att individer utvecklar sin identitet. Dessa tre faktorer är individens inre natur, det vardagliga livet och dess inre moraliska källa. Det kan kopplas samman med att samhället har sin påverkan på individers utvecklande av identiteten.

Eftersom respondenterna i studien har ett annat ursprung än det svenska är det givet att det svenska samhället påverkar deras identitetsskapande. Det svenska samhället bidrar med att dess befolkning tar del av kulturen som råder i landet. Informanterna i studien är av annan kulturell bakgrund än svensk, och påbjuds även den svenska kulturen, vilket i sin tur leder till att de utvecklar en dubbel kulturell identitet. De tar del av båda kulturerna och lever till vissa delar enligt båda kulturerna. Exempel på detta är att informanterna umgås med sina vänner enligt den svenska kulturen, firar de svenska högtiderna och sederna, medan de med familjen även firar hemlandets kulturella högtider och seder. Ett annat faktum är att dessa individer även påbjuds normer och värderingar från båda kulturerna. Exempel på detta är bland annat hur man förväntas leva som respondenten från Palestina talar om. Enligt kulturen från hennes hemland är det inte acceptabelt att vara ute sent på kvällarna, medan det enligt den svenska kulturen är acceptabelt. Därmed blir valet intervjupersonernas vilka normer och värderingar de vill anamma och vilka de vill förkasta. Ett annat exempel är en representant från Bosnien- Hercegovina som talar om samboskap. Dennes släktingar tycker att samboskap är något oacceptabelt, medan representanten själv anser att det inte är något konstigt med det. Detta kan även förknippas med den inre moraliska källan om att agera rätt som Taylor talar om. Att ha egna åsikter om vad som anses vara rätt och fel leder även till att individer agerar utifrån värderingar.

Teorin presenterar även att människor har begränsad självständighet medan de söker sig största möjliga frihet. Detta är något som respondenten från Palestina har påvisat, då respondenten lever sitt ”dubbelliv”. Identiteten skapas med hjälp av socialt umgänge med andra individer i samhället. Även detta har visat sig i resultatet då representanterna interagerar med andra människor av olika etnisk bakgrund i det svenska samhället, och umgås socialt enligt den svenska kulturen. De är till exempel ute på krogen och firar juldagen och Valborg.

Detta skapar dock en hierarkisk ordning då dessa individer till synes inte är svenska, och placeras i specifika fack utifrån deras nationalitet. I sin tur skapas relationer som ”vi”

och ”dem”. Denna paradox som skapas talar även informanten från El Salvador om, då denne

menar att de inte är jämlika med svenskarna. De är annorlunda eftersom de har någon annan

kultur än den svenska att luta sig tillbaka på. Med hjälp av nyfunna tillhörigheter till ny kultur

leder till att individerna utvecklar en dubbel identitet. Att individer tar del av andra nationers

kultur resulterar i att de bekräftar tillhörigheten till andra nationer, och utvecklar en blandning av sitt kulturella ursprung och det nyfunna. Att vara bosatt i Europa innebär att individer av många olika kulturella bakgrunder möts och interagerar med varandra. Detta är något som respondenterna också talar om då de beskriver sitt sociala umgänge som mångfaldigt.

Weber menar att kulturella seder grundar sig i den etniska uppdelningen, vilket i sin tur kan kopplas till ”vi” och ”dem”. Vidare menar Weber inte att individer av olika etnisk och kulturell bakgrund interagerar med varandra, utan att det sker en form av statusförskjutning mellan dessa. Detta betyder att grupper tilldelar andra grupper olika status, och en del grupper anses vara bättre än andra. Grupper ser sig själva och de som tillhör deras etniska och kulturella bakgrund som överlägsna, medan de övriga grupperna är underlägsna. För att relatera detta till informanterna bör vi titta på förhållandet de har till sina föräldrar och deras inflytande på deras kulturella identitet. Eftersom de enstämmigt svarade att deras föräldrar har stort inflytande på deras kulturella identitet kan detta tolkas som att deras föräldrar anser deras ursprungliga kultur anses vara den rätta, och den de bör förhålla sig till. Att de flesta av respondenterna vidare ser en utveckling som kommer att leda till att de kommer att fokusera mer på deras ursprungliga kultur kan även tolkas som att det är den kulturen som ses som överlägsen. Dock har informanterna inte uttalat sig om att den svenska kulturen är fel eller underlägsen, utan enbart att de föredrar den ursprungliga.

Eftersom representanterna upplever att de alla har en dubbel kulturell identitet är begreppet intersektionalitet relevant. Intersektionalitet betyder splittring av ras, etnicitet och kön, vilket representanterna till viss del har gjort. Individerna i denna studie har ett socialt umgänge som består av människor av olika etnisk bakgrund och av olika kön innebär det att de inte har sökt sig till ett umgänge som enbart innehåller deras egna folkslag. Detta är en form av splittring sett ur ett makroperspektiv, även om det sociala umgänget inte från början bestod av människor av ett enda folkslag. Kategorierna och umgängena som råder i samhället är föränderliga och reproduceras i det moderna samhället. Exempel på detta är respondenternas blandade umgänge. Forskaren Balibar menar att det inte finns någon etnisk bas i nationernas grund, utan att befolkningen blir etnifierad av gemenskapen, kulturen och de sociala förhållandena. Detta är ett faktum som respondenterna tar avstånd ifrån, då deras identitet har inflytande från olika kulturer. Representanterna talar inte om sina nationer utan om sin kultur, vilket tyder på att den nationella tillhörigheten inte upplevs som lika stark som den kulturella.

Trots att respondenten från Palestina och Ryssland föredrar den svenska kulturen framför sin

ursprungliga kultur har de utvecklat en dubbel kulturell identitet och menar att de ändå inte är svenskar. Det som inte gör dem till svenskar trots deras anpassning till det svenska samhället är deras överskridande ursprung, deras inflytande från deras föräldrar samt deras sociala förhållanden. Umgås de med människor av annan etnisk bakgrund är det som de har gemensamt att de inte är svenskar. På så sätt är de varandra lika.

De faktorer som har påverkat dessa respondenter till att utveckla en dubbel kulturell identitet

är bland annat ålder. Respondenterna i studien är mellan 20 och 30 år gamla och menar att

deras föräldrar har svårare än dem att anpassa sig till det svenska samhället och därmed

utveckla en dubbel kulturell identitet. Att individerna är födda i Sverige, eller var väldigt unga

när de bosatte sig i landet gav dem en möjlighet för att lättare anpassa sig till det svenska

samhället. En annan faktor som vidare bidrog till utvecklingen av en dubbel kulturell identitet

är att de har genomgått en svensk utbildning. Denna utbildning ska i sin tur hjälpa dem få ett

arbete inom den svenska arbetsmarknaden. Under skolgången, både i grundskolan och på

högre nivå erhåller både barn och vuxna många nya värderingar som de kan ta del av. Detta är

ännu en form av anpassning som individer gör till det svenska samhället. De tar del av den

svenska utbildningsplanen och inte den som deras föräldrar bär med sig från hemlandet. Detta

kan även relateras till resultatdelen som baserades på befintlig litteratur. I den presentationen

framgår att Elizabeta Zemljics familj anser att skolan är väldigt viktigt, och det är viktigt att

prestera och göra bra ifrån sig, och därmed inrutades Elizabeta mer i det svenska samhället

och den svenska kulturen. Hon kom i kontakt med svenskar och började lära sig av dem hur

man lever i Sverige.

6. DISKUSSION

I detta stycke kommer jag att presentera min diskussion angående ämnet jag har studerat. Jag kommer att presentera mina tankar och åsikter på basis av den analys jag har gjort.

Respondenterna i studien har flyttat till Sverige av diverse anledningar. En del flydde undan krig medan andra sökte ekonomisk stabilitet. Det som dessa har gemensamt är att deras familjer sökte sig till en säkrare framtid. Att respondenterna fortfarande befinner sig i Sverige och att de har valt att studera vid universitet och arbeta på den svenska arbetsmarknaden visar att denna säkerhet de sökte har de funnit. Informanten från Ryssland, Palestina och en från Bosnien-Hercegovina arbetar. Representanten från El Salvador och en annan från Bosnien- Hercegovina studerar, och den tredje representanten från Bosnien-Hercegovina både studerar och arbetar. Familjernas mål är uppnått, vilket är positivt, men det bidrar dock med problematik vad gäller den kulturella identiteten. Att föräldrarna tog sina barn till Sverige innebär även att de var beredda på att göra en uppoffring vad gäller deras ursprung, hemland och kultur för att viga sig in i ett nytt samhälle. Jag tror att om familjer väljer att söka sig till andra länder, är de medvetna om att de lämnar en bit av sin kulturella identitet bakom sig. På grund av denna uppoffring förstår jag att respondenternas föräldrar är ibland stränga med att bevara kulturen från hemlandet. Det har gjort en stor uppoffring men detta innebär inte att de lämnar sitt kulturella arv helt bakom sig.

Att Sverige har blivit ett mångkulturellt land är något respondenterna är överens om. I min teori presenterar jag globaliseringens bidragande effekt till mångkulturen i landet. Jag anser att globaliseringen är en av de största faktorerna till att Sverige har utvecklats från ett monokulturellt land till ett mångkulturellt land. Trots att invandringen började långt för EU och Schengen är länders gränser nu mer öppna och det är väldigt lätt att resa mellan Europas länder. Europa är givetvis indelat i länder som har sina gränser, men att resa inom Europa är inte svårt. På så sätt suddas gränserna ut enligt min åsikt, och främjar mångkulturen inom kontinenten. Även informanterna ser globaliseringen som en viktig bidragande faktor till att de har haft möjligheten att flytta från sitt hemland till Sverige.

Charles Taylor talar om tre faktorer som bidrar till att individer utvecklar en identitet. Natur,

det vardagliga livet och dess moraliska inre källa. Detta är något som resultatet visar är

bidragande faktorer. Jag anser även att dessa tre faktorer bidrar till att individer utvecklar sig

en identitet, men jag anser även att dessa faktorer bidrar till att individer utvecklar en dubbel kulturell identitet om de är bosatta i en annan nation än den ursprungliga. Med natur tror jag att Taylor syftar på familjen och dess inflytande. Det vardagliga livet är hur individen själv lever sitt liv, och den inre moraliska källan är den som styr var individen känner sin tillhörighet. Om en individ är bosatt i ett annat land än sitt hemland och har så som respondenterna i denna studie har blivit uppfostrade i landet är det enligt min mening givet att de utvecklar tillhörighet till både hemlandet och till landet de bor i.

Enligt Weber grundar sig kulturella seder i den etniska uppdelningen och skapar kategorier som ”vi” och ”dem”. Han menar inte att individer interagerar med varandra utan tillämpar varandra status, som till exempel att ”vi” är bättre än ”dem”. Jag håller inte helt och hållet med Weber i denna diskussion. Jag anser att individer interagerar med varandra, och detta är även något resultatet ovan trycker på. Om individer från olika kulturella bakgrund umgås med varandra lär de även varandra deras kultur både medvetet och omedvetet. Individerna i ett blandat umgänge visar respekt för varandras olikheter och anpassar sig till varandra, vilket jag ser som en form av integration. Vidare att individer håller vid sin kulturella identitet betyder det inte att de ser andra som sämre och mindre värda än dem. Att det skapas kategorier som ”vi” och ”dem” kan enligt min åsikt förekomma, men det trycker bara på tillhörigheten individerna känner. Det behöver inte innebära något negativt och det behöver inte heller betyda någon statusförskjutning som Weber menar. Att individer känner en ”vi-känsla” till sitt folk är enligt min åsikt inget konstigt, och jag menar att människor i ett blandat umgänge även kan känna en ”vi-känsla” till det blandade umgänget.

Ett begrepp som jag tidigare i studien har presenterat är intersektionalitet, och betyder

splittring av ras, etnicitet och kön, vilket jag anser att respondenterna i min studie till stor del

har gjort. Det som bevisar detta är att de har valt att inte enbart umgås med individer från sina

hemländer, utan öppnat sin sociala tillvaro för människor av olika etnisk och kulturell

bakgrund. Detta visar att rasgrupperingar har splittrats och att individer accepterar även andra

människor som inte tillhör deras kultur. Att acceptansen bland kulturella grupper har ökat tror

jag beror mycket på både globaliseringen och mångkulturen. Människor lär sig av andra, reser

till olika länder och tar del av andra kulturella normer och värderingar. Att vara öppen för

förändringar är enligt min åsikt väldigt viktigt, och ännu viktigare om du lever i ett samhälle

som du delar med många olika kulturella grupper.