Nationalistiska partier eller
inte?
En kvalitativ idéstudie om PiS och Fidesz politik
utifrån etnonationalism och kulturnationalism
Författare: Victor Svensson Gustafsson Handledare: Martin Nilsson
Abstract
The political parties Law and Justice (PiS) and Fidesz have over the years being on the tabloid for choosing different directions than other countries within the European union. With their Euroscepticism and rhetoric’s often criticizing the union for putting Europeans second before immigrants, the parties have become a well discussed topic around the continent. The rhetoric that has been used by the parties have been associated with nationalism and making different decisions than ruling parties around Europe, as an example preventing immigrants entering their countries during the refugee crisis of 2015. The question however is whether the parties are nationalistic as their critics say, and what other areas besides immigration that tells if the parties are nationalistic. Thus, this essay’s purpose is to analyze whether PiS and Fidesz are nationalistic parties. Using three concepts to analyze from; multiculturalism, citizenship and nation, this essay will show whether you can place PiS and Fidesz within ethnonationalism or cultural nationalism. The essay also contains charts, where the parties are placed within the two chosen nationalistic orientations.
Nyckelord
PiS, Fidesz, etnonationalism, kulturnationalism, mångkultur, medborgarskap, nation
Tack
Innehållsförteckning
1 Introduktion 1
1.1 Inledning och problemdiskussion 1
1.2 Syfte och frågeställning 3
2. Teori och tidigare forskning 4
2.1 Två typer av nationalism 6 2.2 Etnonationalism 6 2.3 Kulturnationalism 7 2.5 Synen på begreppen 7 2.5.1 Mångkultur (Etnonationalism) 7 2.5.2 Medborgarskap (Etnonationalism) 8 2.5.3 Nationen (Etnonationalism) 8 2.5.4 Mångkultur (Kulturnationalism) 8 2.5.5 Medborgarskap (Kulturnationalism) 9 2.5.6 Nationen (Kulturnationalism) 9
3. Kvalitativ idéstudie av PiS och Fidesz 10
3.1 Metod och material 11
3.2 Urval och avgränsningar 11
3.3 Operationalisering 12
3.4 Tabeller 12
4. Bakgrund 13
4.1. Lag och Rättvisa (PiS) 14
4.2 Fidesz 22
5. Analys 29
5.1 PiS syn på begreppet mångkultur 29
5.2 Fidesz syn på begreppet mångkultur 30
5.3 PiS syn på begreppet medborgarskap 32
5.4 Fidesz syn på begreppet medborgarskap 33
5.5 PiS syn på begreppet nation 34
5.6 Fidesz syn på begreppet nation 35
5.7 Resultat 36
5.8 Tabeller 36
6. Slutsats 37
1 Introduktion
1.1 Inledning och problemdiskussion
Efter Sovjetunionens fall 1991, började de nyblivna nationerna att skapa sin sina nationer under de nya självständigheterna. I två av nationerna, Polen och Ungern började arbetet under 1990-talet att gå vidare från det kommunistiska styret som hade regerat i nationerna under flera årtionden. I Polen inrättade den nya demokratiska församlingen en ny konstitution år 1997 där syftet var att främja demokrati och frihet i landet för alla medborgare. Detta eftersom man så småningom hade ambitioner att en dag bli en del av Europa och den Europeiska unionen.1 I Ungern inträffade en likartad förändring. Nationens
nya konstitution anlades även på den demokrati och rättvisa, med ett framstående liberalistiskt inflytande. Trots att det forna kommunistpartiet erhöll en majoritet i det nationella valet 1994, bildades en union med nyblivna partier för att säkerställa demokratin i nationen.2
Under det sena 2000-talet började ytterligare förändringar att inträffa i både Polen och Ungern. Ungern gick till val år 2010 och efter flera år av
socialistiskt styre stod det klart att Fidesz vann en klar majoritet i det
ungerska parlamentet när folkets röster var räknade. Den nya politiska linjen inrättades och politiken som drevs var nu konservatism. Den nyvalda
presidenten Viktor Orbán drev konservatismen kraftigt och försäkrade befolkningen att Ungern skulle bli ett mer framgångsrikt land. Hans parti Fidesz, hade under valperioden advocerat högre löner, bättre villkor för familjerna och framförallt lovade man att inflytande av socialism skulle minska avsevärt, då den format Ungern på ett negativt sätt under flera år
enligt Fidesz.3 Polens förändring skedde under landets nationella val 2015.
Partiet som fick folkets förtroende var det uttalade EU-skeptiska Lag och Rättvisa, eller PiS som det polska namnet förkortas. Partiet lyckades med att få majoritet i den polska riksdagen och detta innebar att för första gången sedan Sovjetunionens fall som ett parti i Polen fick majoritet. Polens nya politiska linje blev socialkonservatism, som PiS anser att deras partis ideologi utgår ifrån. Föregående politiska linje som drivits var liberalkonservatism under regeringspartiet Medborgarplattformen.4
PiS och Fidesz benämner sig inte nödvändigtvis som nationalistiska partier, men i västerländska medier skildras Fidesz och PiS ofta som nationalistiska partier baserat på att det ofta hävdas att politiken bygger på mer än enbart konservatism. Det främsta skälet till att partierna har beskrivits som nationalistiska är sannolikt på grund av flyktingkrisen som skedde 2015. Fidesz har under sina år vid makten och framför allt i och med flyktingkrisen 2015, gjort det olagligt för organisationer och individer i landet att hjälpa flyktingar att komma in i landet. Paritet har även uttalat sig kritiskt till mångkultur och invandring.5 PiS har en liknande syn och meddelade bland
annat under flyktingkrisen att “Det finns ingen möjlighet för tillfället att invandrare kommer till Polen”. Resultatet blev att Polen ökade
gränsbevakningen och vägrade ta emot flyktingar och kritiserade likt Fidesz, mångkultur och invandring.6 I och med dessa uttalanden och förhållningar
till migrations politik som skiljer sig mot den politik som resterande Europa har bedrivit, går det att resonera över huruvida Fidesz och PiS trots allt bedriver en nationalistisk politik. Nationalism kopplas tidvis till kritik mot invandring och mångkultur, något som är huvudlinje hos flertalet partier runt
3Batory (2010) s.5
4 Goettig & Barteczko (2015) 5 Sällström (2018)
i Europa och resten av världen. Nationalister har likaledes en syn på medborgarskap. Då medborgarskap syftar på nationalitet, använder nationalismen begreppet för att markera skyldigheter och plikter mot sitt land.7 Begreppet nation fungerar även det som en del av nationalismen för att
betona samhörighetens vikt inom nationerna samt att medborgarna inom nationen delar en gemenskap.8 Givetvis existerar det flera begrepp som kan
tydas ur en nationalistisk utgångspunkt men det är helt enkelt inte möjligt att ta upp alltför många, med den givna tidsram som denna uppsats har, utan det måste kortas ner och valet av begrepp måste vara få, men ändå tillräckliga för att kunna ge en klar bild på hur nationalism går att finna i Fidesz samt PiS.
1.2 Syfte och frågeställning
I inledningen av uppsatsen, beskrivs det kortfattat hur ungerska Fidesz och polska PiS förhåller sig i frågan om invandring. Det är huruvida inte tillräckligt för att bygga upp en tolkning huruvida partierna bedriver nationalism i sin politik. Istället så är fokuset i denna uppsats att utveckla Fidesz och PiS nationalistiska syn på andra begrepp. Då tidsramen för uppsatsen ska hållas är det tre begrepp som det läggs fokus på, nämligen “mångkultur”, “medborgarskap” och “nation”. I och med att det existerar flera nationalistiska inriktningar som tolkar dessa begrepp på olika sätt har två inriktningar valts, närmare bestämt etnonationalism och
kulturnationalism. I och med att dessa två nationalistiska inriktningars
omfattning är stora och skiljer sig stort i synen på flertalet frågor är detta skäl till att dessa två inriktningar analyserar partierna PiS och Fidesz. Syftet är således att analysera Fidesz och PiS syn på begreppen och huruvida det är möjligt att placera partierna under någon av de nationalistiska inriktningarna.
7 Nationalencyklopedin (u.å)
För att visa detta, presenteras först hur etnonationalism och kulturnationalism ser på och ställer sig till de tre begreppen, för att sedan, analysera hur
partierna själva ser på dessa begrepp. Frågeställningarna som den här uppsatsen besvarar är således:
1. Vilken är PiS och Fidesz syn på begreppen ”mångkultur”, ”medborgarskap” och nation?
2. I vilken utsträckning kan PiS och Fidesz anses tillhöra etnonationalism och kulturnationalism?
2. Teori och tidigare forskning
För att ha möjlighet till att klargöra hur partierna kan placeras i någon av de valda nationalistiska inriktningarna underbyggs uppsatsen av dessa
inriktningar och vad inriktningarna innebär. De tre begreppen som
analyseras; “mångkultur”, “medborgarskap” och “nation” förklaras genom att analysera vad etnonationalism samt kulturnationalism huvudlinje i dessa frågor är. Då det måste förklaras vad inriktningarna anser, är utgångspunkten boken “Den globala nationalismen” av Hettne, Sörlin & Østergård, som detaljerat förklarar dessa nationalistiska inriktningar. Det är dock nödvändigt att komplettera med mer information på ställen där “Den globala
nationalismen” visar sig vara otillräcklig för att förklara. För att koppla de nationalistiska inriktningarna till partierna, är det tvunget att se vad partierna själva säger, för att få så korrekt information som möjligt. Sålunda är
partiprogrammen det som förklarar partiernas syn på dessa begrepp, men inte enbart.
Frågeställningarna besvaras även med hjälp av annat material såsom tidigare forskning. Tidigare forskning om nationalistisk teori har exempelvis
kommer den inte kunna användas som tidigare forskning, utan nämns istället som ett alternativ. Istället används bland annat uttalanden från
partirepresentanter, bland annat partiledaren och premiärminister Viktor Orbán som representerar Fidesz.
Tidigare forskning på nationalism i Polen och Ungern har under åren varit gedigen. Det visar sig dock att den största delen av forskningen har skett under 2000-talet, framförallt från 2010 och framåt. Joanna Fomina and Jacek Kucharczyk skriver i rapporten Journal of Democracy att PiS politik har sedan valvinsten 2015 resulterat i en auktoritär utveckling, där partiet använder sin makt för att minska medborgerliga rättigheter, genom att kontrollera medier och strypa yttrandefriheten. Fomina & Kucharczyk hävdar att partiet även driver en politik formad av populism baserat på sin nationalistiska ideologi. Partiet gör detta för att minimera hotet från meningsmotståndare och kritiker till partiets politik, enligt författaren.9
Annat exempel på tidigare forskning om nationalism i Polen och Ungern, är av Attila Melegh som i sin forskningsrapport Unequal Exchanges and the Radicalization of Demographic Nationalism in Hungary, analyserar att Fidesz nationalism beror till stor del på skepticism till invandring. Melegh visar upp att Fidesz är kritiska till invandring efter de terrordåd som skedde i Europa, framförallt attacken mot tidningen Charlie Hebdo i Paris 2015. Melegh gör även kopplingen att Fidesz ställer sig kritiskt till invandring eftersom en befolkningsökning skulle skada ekonomin. Melegh visar på att Ungerns ekonomi har varit dålig, men att Fidesz har under åren stabiliserat den. Därför är det enligt Melegh en av Fidesz främsta ursäkter till att vägra mottagandet av invandrare, då ekonomin utvecklas till det sämre.10
Emellertid så analyserar den här uppsatsen PiS och Fidesz på ett annorlunda sätt. Utgångspunkten är att förklara PiS och Fidesz syn på de tre valda begreppen som har presenterats, för att sedan presentera en analys i vilken utsträckning partierna kan placeras inom etnonationalism eller
kulturnationalism. Liknande ämnen som den tidigare forskningen analyserar kan passa in i uppsatsens valda ämne, men överlag analyserar den tidigare forskningen som presenterats, andra områden där partierna bedriver en nationalistisk politik.
2.1 Två typer av nationalism
För att kunna göra tydligt angående de tre begreppen utifrån de två
nationalistiska inriktningarna, är det nödvändigt att presentera underbyggnad av vad huvuddragen i inriktningarna är. Uppsatsen utgår som nämnt utifrån etnonationalism och kulturnationalism som är dem nationalistiska
inriktningarna. Uppsatsen kunde ha utgått från andra ideologier och inriktningar, exempelvis konservativ nationalism eller liberalistisk nationalism, eftersom dem kan fungera som motpoler och både PiS och Fidesz anser sig vara konservativa. Men då kulturnationalism och
etnonationalism ändå går att skilja åt, väljs dessa inriktningar. Underbyggnad av inriktningarna görs även för att i uppsatsens slutskede sammanställa inriktningarna tabeller i analysdelen för att lättare visa på vad inriktningarnas syn är på begreppen. Även en tabell för Fidesz och PiS sammanställas, detta för att kunna placera dem på en nationalistisk inriktning, på varje begrepp. 2.2 Etnonationalism
landet. I ett svenskt exempel skulle en etnonationalist hävda att du är svensk om du har svenska föräldrar.11
2.3 Kulturnationalism
Det som definierar kulturnationalism är att sammanhållningen i nationen är kulturen. Etnicitet spelar inte in utan kulturen kan byggas upp av flertalet individer, så länge individerna blir en del av nationen. I detta fall skulle en kulturnationalist hävda att du kan bli svensk så länge du blir en del av samhället, det vill säga integration eller assimilation. Kulturnationalism kan även benämnas som statsnationalism i vissa avseenden.12
2.5 Synen på begreppen
Efter de korta introduktionerna till de två nationalistiska inriktningarna förklaras nu de tre begreppen utifrån det nationalistiska inriktningarna. För att lättare kunna presentera informationen är det uppdelat på så sätt att först förklaras begreppen utifrån etnonationalism, och sedan kulturnationalism. I slutet kommer en tabell sammanställas som sedan ska användas som mall när partiernas syn på dessa begrepp analyseras.
2.5.1 Mångkultur (Etnonationalism)
Etnonationalismen tolkar världen som den är uppbyggd av raser och att somliga raser är bättre och lämpligare än andra, exempelvis för att kunna skapa fungerande samhällen och leva i harmoni. För att ett samhälle ska kunna existera och fungera, är det inte möjligt att olika etniciteter och kulturer i samhället. Problem med oliktänkande är också en fara för landet.13
Sammanhållningen existerar inte med olika etniciteter och det går inte heller
11 Forum för Levande Historia (u.å) 12 Kymlicka (1995) s. 131
att skapa en gemensam grund om det finns flera människor i samhället som inte tillhör ursprungsbefolkningen.14
2.5.2 Medborgarskap (Etnonationalism)
Utifrån synen på medborgarskap tillämpar etnonationalismen oftast
begreppet “blodets rätt” eller “jus sanguinis” som det ofta benämns.15 Utifrån
detta synsätt menar etnonationalismen på att medborgarskapet är givet utifrån den platsen du är född på och att dina föräldrar är födda på samma plats eller område. Du kan inte bli fullt ut medborgare i ett annat land om du exempelvis invandrar till landet i fråga. Exempelvis så är du svensk om du är född i Sverige och har svenska föräldrar och kan bara vara svensk.16
2.5.3 Nationen (Etnonationalism)
Begreppet nation inom etnonationalismen betonas som väldigt viktigt. Tolkningen av detta begrepp framställs som att varje nation är unik och att det bara är den ursprungliga befolkningen i landet som kan känna
samhörighet i och med de sedvänjor, det språk och den religion som är landets egna. Nationen måste vara sammanhållande och dominerat av folket som har grundläggande rätt att vara i nationen, det vill säga
ursprungsbefolkningen, för att således kunna upprätthålla det unika och vackra som finns med nationen. Nationen ska också hållas självständig och alltid värna om folkets bästa.17
2.5.4 Mångkultur (Kulturnationalism)
Hettne, Sörlin och Østergårds bok förklarar inte exakt hur kulturnationalism anser om mångkultur, utan en komplettering av det som återges i Kymlickas artikel “Misunderstanding nationalism” är nödvändig. Enligt ”Den globala nationalismen” är mångkultur inte negativt i sig enligt kulturnationalismens
14 Ibid
15 Oxford Reference (u.å)
synpunkt, även om det inte är något som anses särskilt önskvärt. Ett samhälle kan inte rymma för många olika kulturer, utan det måste finnas
förutsättningar för andra att bli en del av landet och den gemensamma kulturen.18 Till skillnad från etnonationalism är etniciteten inte det man
fokuserar på, utan de åsikter och kulturella preferenser som människor har kan innebära en belastning för samhället och nationen. Bara om folk från andra kulturer accepterar nationens kultur, kan dem bli en del av dem och bidra till den gemensamma kulturen.19
2.5.5 Medborgarskap (Kulturnationalism)
Kulturnationalism tar ofta synen på medborgarskapet som något människor kan uppnå i och med att deras kulturella yttringar överensstämmer med samhällets övergripande kultur. Detta innebär mer eller mindre att för att kunna definiera sig som medborgare i landet, ska man erhålla den
övergripande majoritetens kultur.20 Till skillnad från etnonationalism så
applicerar kulturnationalism “jus soli” som utgår från att medborgarskapet erhålls beroende på vilket område du är född på. Däremot så kan du erhålla ett medborgarskap i ett annat land om dina föräldrar är födda i det landet, men dina föräldrars medborgarskap spelar ingen roll och påverkar inte din möjlighet till medborgarskap.21
2.5.6 Nationen (Kulturnationalism)
Synen på begreppet nation delar kulturnationalism till viss del med etnonationalism. Varje nation är unik och särskilda karaktärsdrag måste finnas kvar för att nationen ska kunna existera, men vilka som är med och bygger upp nationen lägger kulturnationalismen ingen större vikt över. Är man med och bidrar till en fungerande nation, så är man en del av folket
18 Hettne, Sörlin & Østergård (1998) s. 137 19 Kymlicka (1995) s. 131
oavsett bakgrund. Exempel på karaktärsdrag som väger tungt är bland annat språket och kulturen. Det som är det ursprungliga måste vara dominerande för att kunna behålla den nationella identiteten. Andra kulturyttringar, som andra språk och kulturer än ursprunget, är inte problematiska så till vida att dem inte tar över nationens unika identitet. Nationens självständighet är betydelsefullt precis som etnonationalismen fastslår.22
3. Kvalitativ idéstudie av PiS och Fidesz
Då syftet med uppsatsen är att klargöra hur PiS och Fidesz ser på de tre begreppen, är utgångspunkten att använda en kvalitativ idéstudie för att resultatet ska kunna visas. Eftersom kvalitativ idéstudie är en metod för att kunna klargöra det politiska budskapet till andra fenomen, i det här fallet synen på mångkultur, medborgarskap och nation är det praktiskt att ta utgångspunkt i att använda en kvalitativ idéstudie, då mycket material behandlas för att kunna nå ett resultat och jämföra partierna. Till skillnad från en förklarande idéanalys som också kunde ha använts, så materialet inte lika avgränsat som det hade varit med en förklarande idéanalys.23 Eftersom
förstahandsinformationen är det som uppsatsen strävar efter att analysera, så används forskning som analyserar och förklarar partiernas åsikter och synen på begreppen att användas för att tolka resultatet som presenteras senare i uppsatsen. Anledningen till denna valda utgångspunkt istället för att enbart analysera hela partiprogrammen är att översättning av programmen resulterar i att översättningen inte blir exakt korrekt, efter översättningsprogram
tenderar att göra på detta vis. Det är således därför som annat material, exempelvis tidigare forskning av partiernas åsikter som används först och främst. Idéen var att först använda en förklarande idéanalys, som tar sin
utgångspunkt i att förklara vad partiernas ideologi och mål är och i första hand hade detta gjorts med att enbart med att utgå från partiprogrammen.
3.1 Metod och material
I och med att den valda metoden är just en kvalitativ idéstudie, är det att analysera vad partierna och dess representanter säger i uttalanden i media, i ländernas respektive parlament med mera. Metoden är således att analysera material som är relevant för att presentera hur partierna ställer sig i olika frågor. Artiklar i media och uttalanden som rör de tre begreppen kommer att användas för att bilda en uppfattning och tolka budskapet i det som sägs av partiet eller någon av dess representanter. Eftersom det inte är möjligt att enbart använda ett uttalande och genomföra en analys, är det nödvändigt att presentera flertalet uttalanden som styrker partiernas syn på begreppen.
3.2 Urval och avgränsningar
Som nämndes innan, så är det inte möjligt att enbart förlita sig på partiernas partiprogram eftersom översättningarna med största sannolikhet blir
inkorrekta. Istället kommer exempelvis rapporten “Right-Wing Extremism in Europe” gjord av Forum Berlin år 2013 som beskriver så kallade
Då författarna till de artiklarna som handlar om PiS åsikter är från Polen så går det att anta att delar där partiprogrammet förekommer är korrekt översatta i deras artikel. Detsamma gäller för det material som bearbetar Fidesz i Ungern. För att uppsatsen inte ska kastas rätt in i partiernas syn på frågorna, är det en god idé att först presentera partierna kortfattat innan presentationen av synen på begreppen redovisas. Detta för att kunna underbygga synen på de tre begreppen. Metodvalet kan kritiseras,
exempelvis skulle en annan typ av idéanalys kunna användas för att få fram samma resultat. Men bedömningen av den givna tiden som uppsatsen har haft till godo, är att en kvalitativ idéstudie ger det resultatet som är bäst lämpat och rimligast.
3.3 Operationalisering
Sammanställningen av partiernas syn på begreppen och kopplingen till de nationalistiska inriktningarna, presenteras i två tabeller som nämndes innan. Den första är möjlig att sammanställa i den här delen av uppsatsen, då den presenterar från de nationalistiska inriktningarna. Den andra som utgår från partiernas syn, visas i analysdelen av uppsatsen. I genomförandet av tabellen i analysdelen av uppsatsen används en operationalisering, det vill säga att de tre begreppen definieras utifrån vad partierna PiS och Fidesz anser om dem, samt att likadant sker med vad de nationalistiska inriktningarna anser om dem. Det går som nämnt att göra en operationalisering redan nu, på vad inriktningarna har för syn på begreppen. En operationaliseringsprocess på vad begreppen innebär, baserat på de nationalistiska inriktningarna görs här nedan, medan en operationaliseringsprocess på hur PiS och Fidesz har för syn på dessa begrepp presenteras i analysdelen av uppsatsen.
3.4 Tabeller
Etno Negativt eftersom det förstör det som bygger upp nationen, det vill säga
sammanhållningen i nationen. Fokus på etnicitet
Jus sanguinis. Medborgarskap är ärftligt och kan bara erhållas om du har koppling till landet.
Alla nationer är unika och byggs upp av språk, sedvänjor och religion. Ursprunget måste vara dominerande för att kunna behålla det unika i nationen.
Självständighet är en självklarhet. Kultur Inte negativt.
Personer från andra kulturer kan bli en del av nationen om dem anpassar sig. Inget fokus på etnicitet utan kulturella värderingar och åsikter Jus soli. Är du en del av samhället kan du erhålla medborgarskap. Koppling till nationen inte nödvändig och föräldrars ursprung spelar ingen roll.
Varje nation är unik. Ursprunget måste vara
dominerande, men olika individer kan bli en del av ursprunget och således nationen. Självständighet är en självklarhet.
Parti Mångkultur Medborgarskap Nation Inriktning PiS
Fidesz
4. Bakgrund
4.1. Lag och Rättvisa (PiS)
Det polska regeringspartiet PiS beskriver i inledningen av sitt partimanifest att Polens regeringspolitik kommer att sträva efter att utgå från
socialkonservatismen och dess principer. Vidare förklarar PiS att
utgångspunkten för all politik som ska bedrivas under deras styrande, ska värna trygghet, frihet och solidaritet för alla Polens medborgare. PiS
framhäver också betydelsen av att visa respekt för alla polska medborgare för att dessa tre utgångspunkter ska kunna fungera.24 Vidare skriver PiS att
Polens medborgare inte ska agera aggressivt och nedvärdera andra efter deras politiska åsikt, hudfärg, nationella och kulturella aspekter.25 Vidare
framhäver dock PiS att det enda sättet att upprätthålla en stabil och rättmätig solidaritet måste befolkningen stå enat under en gemensam kulturell yttring; den polska kulturen, som bygger på just det som nämndes tidigare; frihet, trygghet och respekt för medmänniskor.26
Under tidigt 2000-tal var PiS i koalition med polska familjeförbundet eller LPR, som det förkortas. LPR drev under perioden 2001–2007 en hård nationalistiska agenda och uttalade sig även antisemitiskt. I valet 2007 föll emellertid LPR ur riksdagen och PiS röstetal ökades. Detta berodde till stor del på att avhoppare från LPR gick med i PiS och kandiderade för det partiet istället. Många av avhopparna hade uttryckt sig just antisemitiskt och
xenofobiskt, men valdes in i riksdagen med PiS.27 Pieńczykowska menar i
sin artikel Poland: Eurosceptics take over att främsta anledningen till att PiS vann valet 2015, inte berodde på invandringsfrågan utan att dem
förespråkade reformer som skulle gynna polacker. Bland annat kom dem med förslaget att pensionsåldern skulle sänkas. Kvinnor skulle kunna gå i pension vid 60 års ålder och män vid 65 års ålder. Samtidigt skulle familjer
24 PiS (2019) s.6 25 Ibid
26 PiS (2019) s.8–10
få 500 zloty i månaden för varje barn som föddes. Likaså skatter för
privatpersoner och företag skulle sänkas menade PiS. Men det var också att PiS lovade att dem inte skulle gå med på varje reform som EU
implementerade, som gjorde att befolkningen röstade på PiS enligt Pieńczykowska.28 Däremot så hävdas det i rapporten som Forum Berlin
publicerat att invandringsfrågan var stor del till att PiS vann. Författarna Pankowski och Kormak framhäver hur PiS höll linjen om ett “Polen för polacker” och tolkar det som att PiS under valperioden 2015, höll en väldigt nationalistisk och invandringskritisk agenda.29
De betonar även hur PiS själva anser hur Polen bör styras, i form av en hierarki där nationen sammanhålls av patriotism, solidaritet och stats paternalism, där viktiga åtgärder kommer att vidtas mot situationer eller andra fundament som kan vara skadliga för den polska staten.30 Vidare går
det att se i artikeln Discursive Shifts in Ethno-Nationalist Politics: On Politicization and Mediatization of the “Refugee Crisis” in Poland av Krzyżanowski hur PiS agerar nationalistiskt i sina frågor och främst gjorde detta under 2015. Krzyżanowski förklarar hur PiS agerade under
flyktingkrisen 2015, genom att driva en agenda med retorik som innehöll kritik mot invandring och kritik mot religionen islam.31
Även om Krzyżanowski uppvisar på att den polska befolkningen genom åren har varit kritiska till invandring så blev det ännu mer påtagligt i och med PiS valseger 2015. PiS gick till stor del till val på att förhindra att Polen inte skulle utvecklas till ett invandrarland med invandrare från Mellanöstern, utan att Polen skulle “förbli polskt”32. Krzyżanowski sammanställer även ett delar
ur ett tal från PiS ledare Jarosław Kaczyński, som hölls i polska riksdagen,
28 Pieńczykowska (2015) s. 26–27 29 Pankowski & Kormak (2013) s.162 30 Ibid
Sejmen, i september 2015, där han förklarar PiS politiska hållning och även nackdelarna med mångkulturen som breder ut sig Europa och i Västvärlden, där han nämner andra länders misslyckande, och däribland Sverige som exempel:
“Det handlar inte om att ta in ett visst antal utlänningar, oavsett vilken typ av utlänningar de är. Det handlar om faran om att en kan starta en process som mer eller mindre ser ut så här: först ökar antalet utlänningar, sedan lyder dem inte det vi säger, dem vill inte lyda det vi säger, de förklarar att dem inte vill följa eller lyda våra seder [...] sedan kräver dem att följa sina egna seder, oftast tar dem till våld för att hävda sin rätt till deras egna seder. [...] om någon säger att detta inte är sant, låt oss ta en titt omkring Europa, låt oss ta Sverige som exempel. Där finns 45 zoner som är under sharialagar, staten har ingen kontroll. Folket fruktar att hänga upp den svenska flaggan för det är ett kors på flaggan, vilket symboliserar kristendomen.”33
Enligt Krzyżanowski så säger Kaczyński detta för att kunna klargöra att många länder i Europa har misslyckats med mångkulturen och kommer falla i Islams händer om utvecklingen fortgår som den gör. På så sätt försvinner ursprungskulturer från nationerna och det som är typiskt för landet kommer sluta existera, menar Krzyżanowski är budskapet som Kaczyński vill förmedla. Detta är något som Polen inte kommer göra med PiS politik utan kommer istället att värna det som är polskt säger Kaczyński. Däremot så understryker Kaczyński att Polen kan hjälpa flyktingar så länge det inte hotar det polska folkets säkerhet. Det är något hela Europa borde göra, men att ta in stora antal med flyktingar leder till problem och otrygghet på grund av kulturella skillnader, menar Kaczyński. Han menar även på att man måste vara tydlig med att det är skillnad på flyktingar och ekonomiska migranter.34
Krzyżanowski framhåller att huvuddragen Kaczyńskis argument är att Polen ska hjälpa flyktingar ekonomiskt, flyktingar ska få hjälp på plats, inte i Europa samt att flyktingkrisen är att skylla på FN, Turkiet och Angela Merkels Tyskland.35 Vidare så menar Kaczyński att tack vare de stora
flyktingströmmarna som skedde under 2015 har Europa sett sjukdomar som inte har funnits på kontinenten på flera hundra år. Han menar att om Polen skulle ta emot cirka hundra tusen migranter skulle detta resultera i att många bär på sjukdomar. Han menar att det har upptäckts fall av kolera när
flyktingar stigit i land på dem grekiska öarna, det har visat sig förekomma fall av dysenteri och andra virus och parasiter.
Detta menar Krzyżanowski är ett retoriskt sätt för Kaczyński och PiS att undvika att säga rakt ut att dem inte vill ha migranter i Polen på grund av deras kulturella skillnader, utan de vänder sig till att använda en hotbild som kan riskera hälsan för polacker och européer.36 Trots att PiS anser att ta emot
flyktingar och ekonomiska migranter till Polen är fel, har dem tagit emot ukrainare under 2000-talet som har kommit för att arbeta. Även under Krimkrisen 2014 välkomnade Polen ukrainare till landet. De flesta av den miljon ukrainare som har kommit till Polen, skaffar arbete och återvänder sedan hem till Ukraina när dem har pengar för att försörja sin familj.37 Men
även detta har mött kritik under åren, av polacker som menar på att även om ukrainare är kulturellt lika med polacker och det är troligtvis därför PiS fortsätter välkomna ukrainare, så kan bördan bli för stor om man fortsätter arbetsvilliga ukrainare komma in i landet och ta jobb som polacker likväl skulle kunna ta.38 PiS har också uttryckt sin hållning till mångkultur genom
EU-parlamentarikern Dominik Tarczynski när han intervjuades 2019 av
35 Krzyżanowski (2018) s. 87 36 Krzyżanowski (2018) s. 90 37 Ciobanu (2020)
nyhetskanalen Al Jazeera angående Polens agerande under flyktingkrisen 2015:
“Vi vill inte att Polen tas över av muslimer, buddister eller någon annan… och ingen kan aldrig tvinga oss att ta emot muslimer, buddhister eller icke-troende i stort antal [...] För mig är ett mångkulturellt samhälle inte av värde… det är ingen dygd. Kristen kultur, romersk rätt, grekisk filosofi, det är riktiga värden för oss.”39
Under intervjun markerar Tarczynski att det inte handlar om att Polen och PiS har något emot muslimer, det handlar inte om islamofobi, det handlar om att undvika det, som han beskriver det, kaoset som Angela Merkels Tyskland skapade under flyktingkrisen 2015. Dessutom betonar Tarczynski att alla är välkomna att komma till Polen under rätt förutsättningar. PiS hållning är att det inte ska förekomma någon illegal invandring och det gäller alla
människor, oavsett om dem är européer eller araber. Han menar också att PiS vägrade gå med på det fördelningssystem som EU inrättandet i och med att ta emot invandrare och flyktingar för det var ohållbart. I och med att migranter kommer in i länder i stort antal så kommer ursprunget i nationen försvinna och det kommer PiS göra allt för att förhindra, säger Tarczynski. “Detta var vad vi lovade våra väljare och det polska folket och vi kommer aldrig ändra vår linje”, säger Tarczynski i intervjun.40
PiS hållning till medborgarskap förklaras i boken Ethnic Citizenship Regimes Europeanization, Post-war Migration and Redressing Past Wrongs av
Maatsch, där det framhålls att PiS har drivit frågan om medborgarskap utifrån ett perspektiv där dem rättfärdigar sin agenda eftersom ju mer människor som kan betraktas som polacker, ju mer av den polska kulturen försvinner. PiS anser att personer är polska om de har polska föräldrar, men
det spelar emellertid inte någon roll huruvida person är född i Polen eller utomlands, du kommer fortfarande räknas som polsk. Däremot kan en person inte ha dubbla medborgarskap, men är berättigad att skaffa ett polskt
medborgarskap om kraven accepteras, vilket PiS menar är en självklarhet. För att erhålla ett polskt medborgarskap, menar PiS, ska en person visa nationen trohet och uppvisa stolthet. Personen ska även kunna bidra till samhället för att inte bli en belastning. Likväl, ska personen basera dina handlingar som kan ha påverkan på samhället, till det bästa för Polen. Skulle en person invandra till Polen utan några tidigare kopplingar till landet för att du senare begår en handling som påverkar samhället negativt, kommer medborgarskapet dras in och personen får lämna landet.
PiS anser även att Polen bör och ska ha en överväldigande majoritet av polsk ursprungsbefolkning och de främsta orsakerna till att Polen bör ha en
ursprungsbefolkning i majoritet är enligt PiS är dels att det kommer att gynna det ekonomiska och att det bevarar den nationella identiteten och den
nationella gemenskapen.41 En viktig roll i medborgarskapet enligt PiS är
patriotism. Detta menar PiS att de visade och fortfarande visar på under den årliga marschen som sker i Warszawa för att hylla och värna om Polens självständighet. Under 2017 hamnade marschen på flertalet internationella löpsedlar som menade på att marschen hade lockat till sig högerextrema krafter och inte vanliga människor. Detta menar skribenten Tomasz
Wroblewski är felaktigt. Under marschen var det främst vanliga arbetare och deras familjer som ville fira att dem är fria från förtryck, något som dem återkopplar till tiden då dem tillhörde Sovjetunionen. Wroblewski riktar också kritik mot att andra medier fördömde marschen eftersom PiS valde att kalla den för patriotisk och att den därför skulle vara fascistisk. Han menar att polacker visar naturlig patriotism och till stor del är det därför dem
röstade på PiS eftersom dem har en riktlinje som värnar om patriotism. Han menar att kalla vanliga polacker för fascister är ohederligt, när dem enbart visar stolthet för sitt land.42
PiS syn på begreppet nation är blandat. Ett exempel som går att förklara synen på begreppet nation, är från 2011 då medlemmar från PiS var med och anordnade en marsch som dem kallade “Patrioternas Marsch” där syftet var att demonstrera mot den rådande regeringen i Polen. Med i marschen gick även representanter från det svenska partiet Svenskarnas parti. Under marschen hördes slagord som “Stora nationalistiska Polen”, som hade syftet att markera att Polen måste stå upp för sina egna medborgare först och inga andra. Man ville också markera att polska värden var de värden som skulle råda i landet. Emellertid är det värt att pointera att det inte är klargjort om det enbart var representanter från PiS som skanderade detta slagord eller om det var andra grupper som inte hade representanter från PiS.43 Vidare kan PiS
syn på nationen kopplas till deras euroskepticism. PiS har under lång tid hävdat att EU och dess representanter i Bryssel har för mycket makt, något som är skadligt för Europa. Partiledaren Kaczyński uttalade sig om EU 2016, där han framhäver att politiker i Bryssel driver en agenda för att utrota ursprungskulturer och att alla länder måste avstå från sina egna kulturer för att acceptera en gemensam kultur. Kaczyński menar att det slutgiltiga målet med EU är att se till att nationer som har unika värderingar och en unik kultur kommer försvinna. Nationer ska inte sträva efter egna intressen, utan unionens intressen, menar Kaczyński att EU:s agenda är.44 Kaczyński sa
även 2015 att Polen måste stå enat mot “externa attacker” som hotar deras nation och deras värderingar. Kaczyński säger att frihet och demokrati kommer alltid värnas och även om andra länder misslyckas med att bevara
42 Wroblewski (2017)
detta, så kan Polen inte ge upp.45 En “extern attack” enligt Kaczyński är
George Soros. Han menar att Soros är hotande, eftersom han har målet att skapa samhällen som saknar egna identiteter så miljardärer som honom kan manipulera dessa samhällen och styra dem hur dem vill. Följaktligen måste Polen stå upp mot dessa typer av krafter menar Kaczyński.46 Enligt PiS är två
aspekter nödvändiga för att kunna ha en nation, närmare bestämt
självständighet och egenmakt. Egenmakten betonas som extra viktig, då det ger Polen som nation, rätten att bestämma över sina egna territoriella
områden. Med dessa aspekter menar PiS att en nation får en större vikt på det internationella planet, att nationer kan själv bestämma hur dem vill agera en viss fråga, istället för att en union som EU gör detta.47
Kaczyński menar att PiS värnar om dessa aspekter eftersom Polen historiskt sätt har vetat hur det är att sakna självbestämmande. Kaczyński betonar att staten och självständigheten har en säregen mening för den polska
befolkningen, eftersom “ingen suverän polsk stat existerade under 123 år” och att EU är ett hot till att Polen ska uppleva att självbestämmandet försvinner, på liknande sätt när Nazityskland och Sovjetunionen hade kontroll över Polen.48 Kaczyński hävdar däremot att EU som princip är en
god idé i grunden, där nationer får möjlighet att samarbeta och skapa bättre relationer sinsemellan, men det enda sättet för att EU ska överleva är att nationer själva har rätt att skapa beslut utifrån deras egna förutsättningar.49
45 Csehi & Zgut (2020) s. 10–11 46Csehi & Zgut (2020) s. 10–11
4.2 Fidesz
Det ungerska partiet Fidesz inledde sin politiska bana som parti 1988 som en motreaktion på Ungerns kommunistiska styre, där ungdomar engagerade sig för att kämpa för en framtid med frihet och demokratiska val. I valet 1990 blev Fidesz framgångar stora då man vann majoritet i flera av Ungerns valdistrikt och lyckades även få 22 platser i det nationella parlamentet. Den ideologiska inriktningen hos partiet var vid denna tid var liberalism, där målet fortfarande var att gå ifrån kommunism och in i en period av liberala värderingar som skulle förhindra att kommunismen fick makten igen. 1997 delades dock partiet upp, då en grupp kristna ledamöter skapade ett
majoritets block inom partiet och inriktningen övergick allt mer till kristdemokrati inom hela partiet.50 Under åren började Fidesz agera mer
nationalistiskt och anledningen till stor del på grund av partiet Jobbik och dess framgångar i ungerska val de senaste åren enligt författarna Nagy, Boros & Vasali.51 Jobbik har drivit en hårdare linje på att hålla Ungerns gränser
stängda, minska invandringen kraftigt och att bevara Ungern ungerskt. Fidesz ser Jobbik som ett hot, enligt författarna Nagy, Boros & Vasali och skriver i Forum Berlins rapport att således har dem ändrat sina politiska motiv till att driva just en hårdare linje för bland annat minskad invandring.52
Flera orsaker till Fidesz politiska reform är enligt författaren Bozóki främst att fler ungrare ansåg under mitten av 2000-talet att Jobbik drev en för hård retorik på frågor angående migration och gränsbevakning. Enligt Bozóki ändrade Fidesz sin inställning och gav fler alternativ som ungrare ansåg vara enklare och mindre skarpa. Emellertid behöll de exempelvis sitt politiska mål med att försöka minska socialismens inflytande i Ungern eftersom det enligt Fidesz skulle orsaka liknande skador som tiden då Ungern tillhörde
50 Britannica (u.å)
Sovjetunionen.53 Under flyktingkrisen höll sig Fidesz reserverade mot att ta
emot invandrare eftersom det skulle förändra Ungern dramatiskt. Deras reservation mot flyktingmottagande resulterade i att under flyktingkrisen accepterade Ungern 9 % av syriska flyktingar som sökte asyl i landet, jämfört med Tysklands 91 %. Fidesz såg även till att den ungerska gränsen blev befäst med stängsel och beväpnade vakter för att inte låta migranter komma in illegalt.54 Ungerns utrikesminister, Peter Szijarto meddelade att
Ungern agerade på detta sätt för att förhindra vidare “våldtäkt på europeiska lagar och värderingar” 55. Viktor Orbán, Fidesz ledare och Ungerns
premiärminister, underströk att Ungern inte kan ta emot ett stort antal flyktingar från Mellanöstern, då risken för terrorbrott skulle öka stort i alla länder.56 I ett tal 2019 förklarade han också hur Fidesz ställer sig i frågan om
mångkultur:
“Om Europa inte ska vara bebott av européer i framtiden och vi tar det för givet att det ska vara så, då talar vi om att byta ut folket, att ersätta européer med andra. Det finns politiska krafter i Europa som vill ha ett folkutbyte av ideologiska skäl eller andra”57 Orbán framhäver också att anledningen till att
detta är så pass farligt är på grund av de låga födelsetal som är i Ungern och att om man välkomnar invandrare så kommer dem så småningom att ersätta den ungerska ursprungsbefolkningen i antal, något som Fidesz inte tänker acceptera.58 I en intervju med Expressen säger talesmannen för
Fidesz-regeringen, Zoltán Kovács, att Ungern inte vill begå samma misstag som Sverige när det kommer till hanteringen av mångkultur och invandring:
“Ni har allt fler olika kulturer i Sverige, speciellt muslimska, som ändrar på den svenska demokratins ansikte. Det är något som bekymrar oss. Vi har genomlevt detta för århundraden sedan, och levde intill det turkiska imperiet. Idén att det går att integrera olika kulturer är en missuppfattning.”59
Kovács får även frågan varför Ungern vägrade ta emot cirka 1000 migranter 2015 trots att EU bad dem att göra det:
“Det där är ett billigt och vanlig påstående. Tänk efter! Intern europeisk migration handlar i princip om folk från samma bakgrund som snabbt kan integreras. Vi vet alla att det inte gäller för migranter som kommer utanför Europa. Det finns parallella samhällen runtom i Europa. Vi har sett vilka misstag västländerna, inklusive Sverige, har gjort. Vi tänker inte begå samma misstag.”60
Parallellt så har stödet för Fidesz migrationspolitik och syn på mångkultur fått stort stöd i Ungern där 72 % av dem tillfrågade i en undersökning, säger att dem är nöjda hur Fidesz agerar.61 Viktor Orbán riktar även kritik mot den
ungerskfödda finansmannen George Soros, precis som Kaczyński gör och Orbán anser att George Soros är ansvarig för att försöka förstöra Ungern och Västvärlden. I sitt tal till nationen i februari 2020 säger Orbán följande om Soros:
“Jag har sett George Soros försöka plundra Ungern tre gånger med mina egna ögon. Första gången var under tidigt nittiotal, då ville han köpa upp all av nationens statsskuld. Det är hårresande att en man ska ha alla
59 Larsson (2019) 60 Larsson (2019)
ungrares öde i sina händer. [...] Sedan minns jag att han 1994 ville köpa OTP-banken. Även det är hårresande, att en man ska ha hand om alla ungrares pengar. [...] 2015 arrangerade människosmugglare förklädda till
människorättsorganisationer det så att hundratusentals migranter kom till ungerska gränsen. Och trots att Europa redan var hårt belastat med migranter, meddelade Soros att han var beredd att betala pengar till dem som skulle ta emot över en miljon migranter varje år. Ha i åtanke att Soros plan, bosättningen av utländska folkgrupper, är fortfarande på agendan: operationen pågår fortfarande och vi måste försvara oss, tappert och orubbligt.”62
Fidesz syn på medborgarskap skildras även det i boken av Maatsch, där det tolkas att Fidesz applicerar jus sanguinis i synen på medborgarskap. Maatsch återger vad Fidesz förklarar i sitt partiprogram:
“Ungersk medborgarskap ska vara lätt att skaffa för den som har riktiga och rättmätiga kopplingar till vårt land [...] till skillnad från den tidigare rådande kontrasten där människor som inte har kopplingar till Ungern och inte pratar ungerska kan erhålla medborgarskap. Det är däremot lämpligt att barn till ungrare som bor utomlands erhåller ungerskt medborgarskap om de har kopplingar till hemlandet. Men det betyder inte att människor som befinner sig utomlands, automatiskt har rätt att hävda att dem kan erhålla ungerskt medborgarskap och visa skyldighet mot den ungerska staten.”63
Fidesz klarlägger också i sina stadgar från 2017 angående vad de förväntar sig av ungerska medborgare. Ett ungerskt medborgarskap kommer med ansvaret att först och främst att visa människovärde för sina ungerska bröder
och systrar. Ungrare ska likväl stärka samhället och agera på det sätt som gör det ungerska samhället nytta och även din familj. Vidare, ska du som ungersk medborgare agera utifrån att bevara kultur, tradition och kristendom, vilket ungerska värderingar är enligt Fidesz. Utöver det ska ungrare värna om europeisk ursprungskultur och skapa vänskapsband över resterande Europa. Med detta kommer även stärkandet av frihet och demokrati, något alla ska kunna åtnjuta i Ungern.64 Viktor Orbán förklarar i sitt tal till nationen hur han
är stolt över dem som kallar sig ungrare för dem står upp för Ungern som nation. Han uppmanar ungrare att visa stolthet och att inte skämmas för sitt ursprung. Han säger i talet att varje folk har rätt till en nation och i det här fallet har ungrare rätt till ett Ungern som är uppbyggt av ungrare. Då han menar att Ungern har lidit under många hundratals år är det upp till de ungerska medborgarna att bevara friheten och tryggheten som förfäderna slogs för. Detta menar han är huvudprincipen för ett ungerskt
medborgarskap, att visa att “ungrare kan”. Han menar att beviset på detta ligger i att Ungern nu är mer framgångsrikt än det var för tio år sedan, tack vare att ungerska medborgare har stått för sin rätt och vågat säga ifrån när andra makter, exempelvis EU har kritiserat dem. Inget annat folk skulle kunna ha gjort det ungrare har gjort för Ungern, menar Orbán. Det är varje medborgares skyldighet att förbättra Ungern och stå enade med Gud, menar Orbán.65 Vidare så har Fidesz under 2020 genomfört en ny utbildningsplan
som ska förstärka patriotism i den yngre generationen. Detta har mött kritik och många menar att Fidesz försöker lära ungdomar att “tänka rätt”, precis som kommunisterna gjorde under tiden då Ungern var en del av
Sovjetunionen. I det här fallet menar kritikerna att Fidesz försöker hjärntvätta ungdomar till att tänka att liberalism är dåligt och att ideologin orsakar skada för Ungern, precis som socialism och kommunism gör. Fidesz hävdar dock
att det hela går ut på att lära ungdomar att känna stolthet och visa trohet mot landet, något som är givet att ungerska medborgare gör enligt Fidesz. Zoltan Kovacs bemöter kritiken om att utbildningsplanen inte skulle vara neutral: “Det existerar ingen neutral utbildning. Utbildningsplaner handlar om
värderingar… om vad vi anser är värden i det ungerska samhället. Och bland dem värderingarna, avgudar vi dem hjältarna som hjälpte oss överleva dem århundraden vi har bakom oss.”66 Vidare så anser Fidesz att anledningen till
utbildningsplanen är att upplysa yngre generationer att genom åren har ungrare lyckats utomlands, just för att dem har uppvisat stolthet för Ungern och dess värderingar. Bland annat framhäver man att Ungern har 177
olympiska guldmedaljer och menar på att det är tack vare sammanhållningen hos dem ungerska medborgarna som har lett till dessa medaljer.67
Fidesz syn på begreppet nation hittas bland annat i en artikel sammanställd av Toomey, som klarlägger hur Fidesz syn på nationsbegreppet har lett till deras ställning i många frågor och att det är till stor del varför Fidesz har medhåll av majoriteten av ungerska väljare. Toomey förklarar att Fidesz först hade målet med att aldrig låta Ungern falla i kommunistiskt styre igen och att nationen skulle va uppbyggd på demokrati och fria val. Under årens lopp utvecklades detta till att ha riktlinjer mot att bevara det som var ursprung i nationen och minimera liberalismens inflytande i Ungern. Fidesz
förespråkade för mer ungersk kultur och uppvisade en mer nationalistisk anda och retorik, där de uppmuntrade folket att visa stolthet över sitt land och att man skulle värna om det som var ungersk. Fidesz tänkte inte låta Ungern influeras i den grad att det fanns risk att det som var ungerskt skulle
försvinna. Det främsta hotet mot Ungern som nation enligt Fidesz är liberalismen och socialismen som dem menar har förstört Europa och kommer fortsätta att göra det så länge den har makten i nationerna.
Liberalism och socialism, menar Fidesz är på väg att försvinna, eftersom folket i Europas länder har börjat vakna upp och och inser skadan som ideologierna orsakar.68 I talet till nationen i februari 2020 berättar Orbán hur
Fidesz under åren satsat pengar på familjepolitik och den så kallade Family Protection Action Plan, förkortat FPAP. Fidesz ser det som ett problem att låga födelsetal resulterar i att Ungern eventuellt kan dö ut som nation då det inte föds tillräckligt med ungerska barn. För att säkerställa nationens
överlevnad och för att kunna bevara det ungerska genom högre
barnafödande, genomförde Fidesz FPAP, som ska göra det gynnsamt för familjer att skaffa fler barn. Exempelvis så kommer föräldrar som har fler än tre barn slippa betala inkomstskatt. Därutöver har Fidesz gjort det möjligt för familjer att få billigare medicin och man har också tagit stora steg att
bekämpa barnadödligheten, menar Orbán.69 Anledningen till Fidesz valda
kurs är för att bevara det ungerska folket och i längden kunna överleva som nation. Bevarandet av språket, kulturen och den kristna religionen, betonar Orbán, är av yttersta vikt och det är enbart ungrare som kan fullfölja detta. Samma princip gäller i övriga länder, eftersom endast ursprungsfolket kan bevara nationen.70 Fidesz är liksom PiS skeptiska till EU. Skepticismen till
EU grundar sig i att unionen får mer och mer makt till att ta över nationer helt och förändra de utifrån och inifrån. Orbán nämnde 2018 i ett uttalande att EU består av imperialister och att “Bryssel styrs av människor som vill ersätta en allians av fria nationer med ett europeiskt imperium: ett imperium som inte styrs av valda ledare i nationerna, utan byråkraterna i Bryssel.”71
68 Toomey (2018) s. 88-90
69 Orbán (2020) 70 Orbán (2020)
5. Analys
Efter informationen som presenterats i bakgrunden presenteras nu tabellerna men till att börja med är det nödvändigt att förklara kortfattat vad partierna har för syn på de olika begreppen baserat på det som presenteras i
bakgrunden. För att hålla en struktur som gör det mer läsvänligt, presenteras begreppen för sig från varje partis utgångspunkt.
5.1PiS syn på begreppet mångkultur
När det kommer till mångkultur ställer sig PiS väldigt kritiskt till detta. PiS framhäver tydligt att mångkultur är problematiskt och att det inte är något att eftersträva. Tarczynski säger i intervjun med Al Jazeera att PiS inte har önskan att låta muslimer eller någon annan religion ta över Polen. Han förklarar uttryckligen att “mångkultur inte är något värde” för honom och värnar istället om det som är polskt och annan västerländsk kultur, som grekisk filosofi.72 PiS partiledare, Kaczyński påpekar i sitt tal i polska
riksdagen angående det han menar på är mångkulturens faror och nackdelar, och använder Sverige som ett exempel där han hävdar att det är så kallade “no-go zoner” som kontrolleras av sharialagar. Kaczyński menar att Sverige har misslyckats och PiS kommer aldrig kommer tillåta att Polen hamnar i en liknande situation.73 Vidare poängterar Kaczyński att mångkultur inte är
kontrollerbart och att det blir en kontrast i samhället där nya grupper vägrar att anpassa sig och det gäller invandring oavsett vart den kommer ifrån. Det farliga är inte en viss typ av invandrare utan deras kulturella yttringar som kan bli farliga och ursprunget i nationen kommer sedan försvinna, menar Kaczyński.74 Detta påminner om mycket av det som både kulturnationalism
och etnonationalism säger om mångkultur. Det inte invandrare från en viss del av världen som är problemet, utan deras kulturella yttringar som kan bli
72 Al Jazeera (2019)
farligt i det polska samhället. Av de uttalanden som presenteras, nämns inte hudfärg som ett problem i sammanhanget och således är det inte kopplat till etnonationalism utan PiS hållning till mångkultur faller mer in på
kulturnationalism, då en viss typ av invandrare inte är farligt, utan vilka idéer och kulturella yttringar som de har. Emellertid så kan det finnas en anledning till att PiS har visat sig vara restriktiva mot invandring från Mellanöstern, medan man har accepterat att ukrainare kommer till Polen. Förmodligen är detta så för att polacker och ukrainare är lika i sättet och delar en liknande kultur, då kulturkrockar inte sker enligt PiS, som förklaras i Ciobanus artikel i Balkan in Sight.75
Det kan också ha att göra med yttre attribut, att ukrainare liknar polacker till det yttre än jämförelsevis någon från Syrien, trots att detta inte direkt nämns i de artiklar som har analyserats. Trots detta blir det mer lämpligt att placera PiS i kulturnationalism när det kommer till mångkultur eftersom dem uttryckligen inte säger något om hudfärg utan det är dem kulturella skillnaderna som spelar roll och i stora antal. PiS berör inte ämnet om att invandrare inte skulle kunna bidra till det polska samhället, utan det är den rådande ordningen som får partiet att ställa sig negativt och kritiskt till mångkultur, det vill säga flyktingkrisen. Vidare, hävdar de att problemet ligger i att andra länder har accepterat för många och att resultatet har blivit att länderna har blivit sämre. Således, placeras PiS syn på mångkultur under kulturnationalism.
5.2Fidesz syn på begreppet mångkultur
Fidesz delar en liknande syn som PiS på begreppet mångkultur. Fidesz menar precis som PiS att mångkultur är negativt och förstör för nationer och
Europa. Likväl som PiS använder Fidesz Sverige som ett exempel på hur dåligt mångkultur fungerar. Fidesz hävdar också att idén om att det går att
blanda kulturer är ogenomförbart och drar paralleller till sin nations egen historia när landet var ockuperat av det osmanska riket.76 Orbán säger att
Europa måste befolkas av européer, och att Fidesz ska stå upp för den principen. Vidare så förklarar Orbán att Fidesz inte tänker acceptera det de menar är EU:s agenda för ett folkutbyte.77 Fidesz betonar att eftersom
Ungern har låga födelsetal så går det inte att ersätta den långsamtväxande ungerska befolkningen med något annat folk, utan det måste vara ungrare som bebor Ungern. Fidesz säger även att mångkultur, speciellt i och med mottagandet av flyktingar från Mellanöstern ökar risken för terrorbrott då de kulturella skillnaderna är så pass stora.
Även Fidesz betraktar Soros som skyldig till det som sker i Europa, där mångkultur framhålls som något positivt och eftertraktat, något Fidesz inte anser. Skillnaden mellan Fidesz och PiS på mångkultur är emellertid att PiS inte har uttalat sig om att invandrare i sig är dåliga. Däremot är Fidesz tydliga med att invandrare från andra kulturer i Europa är lättare att integrera i andra europeiska länder. Trots att kulturerna runt om i Europa är skilda har de mer gemensamt än kulturerna från Mellanöstern i Fidesz mening.
Beträffande Fidesz syn på begreppet mångkultur och vilken placering som är lämpligast inom de nationalistiska inriktningarna, så är antagligen
etnonationalism den inriktning som synen bäst korresponderar med. Fidesz fastslår att det inte går att ersätta ett folk med ett annat, utan Ungern måste vara befolkat av ungrare. Det riktas inte någon kritik mot andra europeiska kulturer. Det är däremot svårt att betrakta liknande kulturer som mångkultur, således är det svårt att placera den synen under begreppet mångkultur. Däremot betonar Fidesz sig negativt till utomeuropeisk kultur, vilket antagligen omfattar mångkultur i deras mening. Även om Fidesz inte uttrycker sig specifikt om hudfärg så har Fidesz visat en stramare linje till
mångkultur än PiS och därför särskiljer partierna sig i begreppet. Således placeras Fidesz lämpligast under inriktningen etnonationalism inom begreppet mångkultur.
5.3PiS syn på begreppet medborgarskap
Angående synen medborgarskap uttrycker sig PiS tydligt med att principen att om fler människor kan betraktas som polacker, i och med en stor
invandring leder detta till ett försvinnande av den polska kulturen. Som Maatsch beskriver i sin artikel, säger PiS att medborgarskapet måste komma med att individen uppfyller krav. En potentiell medborgare ska visa nationen trohet och stolthet och bli en del av den polska kulturen för att officiellt bli polsk medborgare och erkännas som polsk. Detta gäller likväl de polacker som är födda i andra länder med polska föräldrar och invandrare som kommer till Polen. Alla måste uppfylla samma krav för att kunna bli en del av det polska samhället. Vidare ska personen avsäga sig sitt medborgarskap i landet han eller hon är född i och sedan ska personen kontribuera till det polska samhället. Skulle personen begå handlingar som gör samhället en otjänst kommer medborgarskapet att fråntas och personen får återvända till landet som han eller hon emigrerade från.78
Återigen så går det att koppla PiS syn på medborgarskap till både kulturnationalism och etnonationalism eftersom deras syn är så pass uppdelad. PiS anser att Polen ska ha en majoritet av ursprungsbefolkning, men är inte direkt negativa att människor ansöker om att bli polska medborgare. Medborgarskapet kan erhållas av individer som inte
nödvändigtvis har en koppling till Polen, men det är tydligt att PiS ställer sig mer positivt till människor från snarlika kulturer som de troligtvis anser skulle kunna leva upp till de krav som kommer med ett polskt
medborgarskap. Men eftersom det inte nämns vilka som kan bidra till det
polska samhället och uppfylla kravet som medborgare, så placeras synen på medborgarskap under kulturnationalism.
5.4Fidesz syn på begreppet medborgarskap
Fidesz syn på medborgarskap utgår från jus sanguinis och som nämnt innan anser partiet att ungrare som är födda utanför Ungern ska kunna återvända till Ungern för att få sitt medborgarskap. Det går däremot inte att ha dubbla medborgarskap utan en person måste avsäga sig medborgarskapet som innehölls i födelselandet. Ungrare som är födda utanför Ungern är barn till ungrare som lämnade Ungern och Fidesz mål är att dem barnen ska
återvända till sina föräldrars hemland för att dem har en legitim koppling till nationen. Andra som inte har kopplingar till Ungern ska inte kunna erhålla medborgarskap på samma sätt och på samma villkor.79 I och med ett
medborgarskap kommer kravet på att stå upp för ungerska principer som demokrati och frihet, samt att visa respekt för sina medmänniskor. För att kunna visa trohet ska du även stå upp för europeisk ursprungskultur, där kristendomen spelar stor roll enligt Fidesz.
Patriotism och värnande av nationen och dess medborgare är grundläggande värderingar för en ungersk medborgare menar Fidesz. Fidesz har konstruerat patriotism så det är en del av skolutbildningen och de rättfärdigar det med att utbildningar är uppbyggda på värderingar. Anledningen till att deras
utbildningsplan är formad på detta sätt, är just för Fidesz anser att dem värderingarna är de bästa att följa. Här är det förhållandevis enkelt att placera Fidesz i en nationalistisk inriktning. Jus sanguinis som utgår från blodets rätt är ofta det som etnonationalismen tar sin hållning i. Fidesz framhäver vikten av att medborgare i Ungern ska stå upp för traditionella värderingar för att kunna bevara Ungern och att dem anser att ungrare födda utomlands ska återvända för att befolka Ungern. Orbán menar också att det bara är ungrare
som är ansvariga för att Ungern har blivit så framgångsrikt som han menar på att det har blivit och inga andra.80 Således är det lämpligast att placera
Fidesz under etnonationalism inom begreppet medborgarskap.
5.5 PiS syn på begreppet nation
Angående synen på begreppet nation så anser PiS att Polen måste bevara sin unika kultur och sina värderingar, där frihet och demokrati måste råda. Dem framhäver också att det finns ett hot mot Polen i form av “externa attacker” och att Soros är en sådan attack. Men dem säger också att EU är ett hot mot Polens unika identitet, där Kaczyński säger att målet med EU är att utrota det unika som finns hos nationer.81 Men för att kunna stå emot detta måste
Polens befolkning tillsammans bekämpa dessa attacker och värna om det unika i nationen. Här är det ganska svårt att kunna placera PiS eftersom deras syn på nation går att koppla till både etnonationalism och kulturnationalism. Både etnonationalism och kulturnationalism hävdar att bevarandet av ursprunget är av yttersta vikt för att en nation ska kunna existera. Likväl hävdar både etnonationalism och kulturnationalism anser att nationen även ska ha rätt till självbestämmande.
PiS kritiserar just EU för att förstöra nationernas självbestämmande så även här är det en aning komplicerat att dra en koppling till någon nationalistisk inriktning. Det som fäller avgörandet skulle kunna vara att PiS kritiserar Soros och anser att han har målet att ersätta befolkningen i nationerna av främmande folk, och att PiS anser att detta förstör nationerna. Således är deras syn mer etnonationalistisk, i och med att PiS har uppfattningen att ursprungsbefolkningen är nödvändig för att Polen ska kunna vara Polen. Även om PiS uttryckligen inte säger att invandrare är dåligt i sig, utan att på det stora hela kan invandring förändra Polen som nation. Sålunda är det mest
80 Orbán (2020)
relevant förmodligen att placera sig under etnonationalism i när det gäller begreppet nationen, eftersom deras syn är att bara polacker kan bevara Polen på det sätt så att ursprunget i nationen fortfarande finns kvar och att Polen inte ska bestämmas av EU utan av folkvalda i deras parlament.82
5.6Fidesz syn på begreppet nation
Fidesz syn på begreppet nation kan även det liknas vid PiS syn på begreppet. Fidesz menar att nationen ska vara uppbyggd på demokrati och frihet för att inte falla i diktatur, något som de refererar till då dem var under sovjetiskt styre. Det är också angeläget att nationen håller ihop och uppvisar stolthet för att inte låta främmande makter ta över. Fidesz kritiserar precis som PiS den Europeiska unionen för att försöka ta ifrån självbestämmandet. Vidare, hävdar Fidesz att EU har målet att förändra Europa till något annat, en så kallad europeisk stormakt som har slutmålet att ersätta det europeiska folket med ett ”främmande folk” enligt Fidesz. Eftersom Fidesz betraktar att endast ungrare kan bevara Ungern som nation, har de bland annat genomfört FPAP, som har syftet att öka födelsetalen. FPAP är till för att bevara nationen som den är och värna om seder och kultur, baserat på kristendomen som Fidesz framhåller som verkliga värden.83
Eftersom Fidesz framhäver att det är av yttersta vikt att låta ursprunget i nationen existera och att det bara är ungrare som kan bevara det ursprunget, är det lämpligast att placera deras syn på nation inom etnonationalism precis som PiS. Dem anser att EU har målet att förstöra Europa genom att ersätta folket med ett annat.84 Däremot så framhäver dem att bevarandet av kultur
och seder är viktigt, precis som kulturnationalismen anser men då Orbán och
82 Balcer, Buras, Gromadzki & Smolar (2016) s.4 83 Orbán (2020)
Fidesz uttryckligen har sagt att det bara är ungrare som kan bevara kultur och seder, så faller Fidesz syn på nation inom etnonationalism.
5.7 Resultat
Med den givna informationen som har presenterats och behandlats i uppsatsen är det nu möjligt att genomföra en operationaliseringsprocess på hur PiS och Fidesz har för syn på de behandlade begreppen samt att visa vilken nationalistisk inriktning som dem bäst passar in på. Det går även att göra en operationaliseringsprocess där det kortfattat förklaras vad partierna har för syn på begreppen:
5.8 Tabeller
Parti Mångkultur Medborgarskap Nation PiS Negativt till viss
del då det hotar det som är polskt. Bara folk som följer polska kulturen kan vara med och bevara den. Som medborgare i Polen ska du stå upp för polska värderingar, som frihet och demokrati. Du ska agera på det sätt som gör mest gott för det polska samhället.
Polen ska stå över EU och vara självbestämmande. Bara Polen kan fatta beslut som gynnar Polen, inga andra. EU är ett hot mot den polska nationen då unionen har som mål att förstöra det unika som finns med varje nation, däribland Polen. Fidesz Negativt. Bara
ungrare och inga andra kan bevara Ungern.
Mångkulturen splittrar samhällen och man kan inte ha flera kulturer i ett samhälle.
Ungerska medborgare ska visa trohet och värna om frihet och demokrati. Man ska även vara stolt över att vara ungrare, eftersom landet bara kan vara så
bra som det är tack vare ungerska meborgare.
unika, att slutligen försvinna.
Parti Mångkultur Medborgarskap Nation
PiS Kulturnationalism Kulturnationalism Etnonationalism Fidesz Etnonationalism Etnonationalism Etnonationalism
6. Slutsats
Efter materialet som presenterats i uppsatsen går det att säga att teorin om att PiS och Fidesz placerar sig under någon av de nationalistiska inriktningarna stämmer. Det är emellertid essentiellt att poängtera att de placerar sig så här, tack vare den valda teorin, vilket inte behöver betyda att ett liknande resultat uppnås med en annan vald teori och metod. Det är också betydelsefullt att förstå att bara för resultatet i den här uppsatsen har placerat PiS och Fidesz syn på begreppen inom antingen kulturnationalism eller etnonationalism så behöver verkligheten inte betyda att så är fallet, utan det kan vara en helt annan inriktning som partierna ligger under. Istället blir en fråga om metod och teori och vilken inriktning man väljer att forma sin uppsats utifrån för att kunna analysera ett resultat.
många förorten på grund av en stor invandring under flyktingkrisen 2015. Båda partierna anser också att det är omöjligt att blanda kulturer och i och med att ett land att befolkas av stort antal främmande kulturer som partierna hävdar, försvinner ursprungskulturen allt eftersom, så som partierna nämner i sitt exempel om Sverige. Partierna särskiljer sig förvisso en aning i synen på mångkultur. PiS hävdar inte att det är en viss typ utav invandrare man ställer sig negativt till, utan det är när det blir en stor våg av invandrare och att det är illegala invandrar. Tarczynski nämner i intervjun med Al Jazeera att det viktiga är att Polen förblir Polen och att det inte handlar om muslimska invandrare, utan det är oavsett trosuppfattning och ursprung som de motsätter sig, eftersom PiS är mot illegal invandring. Däremot så säger Pis ingenting negativt om att i kontrollerade former så kan invandrare bli polska
medborgare, även om dem inte har en koppling till Polen.
