Läkemedelsmissbruk hos sjuksköterskor
En litteraturstudie
Wictoria Bernäng Maria Kähkönen
2014
Sjuksköterskeexamen Sjuksköterska
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad
Läkemedelsmissbruk hos sjuksköterskor – En litteraturstudie
Drug abuse among nurses – A literature review
Wictoria Bernäng Maria Kähkönen
Kurs: Examensarbete 15 hp Höstterminen 2013
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Britt-Marie Wälivaara
Läkemedelsmissbruk hos sjuksköterskor – En litteraturstudie
Wictoria Bernäng Maria Kähkönen
Avdelningen för omvårdnad Institutionen för hälsovetenskap
Luleå tekniska universitet
Abstrakt
Vid ett läkemedelsmissbruk hos en sjuksköterska kan den egna hälsa och patientsäkerheten påverkas negativt och detta kan leda till konsekvenser i relationen till patient och kollegor. Syftet med denna studie var att beskriva den kunskap som finns om läkemedelsmissbruk bland sjuksköterskor. En integrerad litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa studier genomfördes och den baserades på 13 vetenskapliga artiklar som besvarar fem frågeställningar. Resultatet visar att läkemedelsmissbruk hos sjuksköterskor är ett vanligare problem i jämförelse med icke hälso- och sjukvårdspersonal. Det är ofta patienterna som blir drabbade då sjuksköterskan som missbrukar läkemedel tar patienters läkemedel. Lättillgänglighet, stress och missbruk i familjen beskrevs även som riskfaktorer och resultatet visade att sjuksköterskekollegor tyckte det var svårt att konfrontera en missbrukande sjuksköterskekollega. Genom tidiga insatser kan sjuksköterskor som missbrukar läkemedel känna stöd från deras sjuksköterskekollegor. Slutsatsen som kan dras av denna litteraturstudie är att det kan finnas behov av utbildning både på arbetsplatser och under sjuksköterskeutbildningen angående läkemedelsmissbruk och hur läkemedel påverkar kroppen vid ett läkemedelsmissbruk.
Nyckelord: Läkemedelsmissbruk, sjuksköterskor, omvårdnad, kollegor, integrerad litteraturstudie.
Sjuksköterskor har ett självständigt ansvar för patienters omvårdnad och hur bra
sjuksköterskor är i sin yrkesroll har en avgörande betydelse för om patienter får en god och trygg omvårdnad (Fagerberg, 2004). Eftersom sjuksköterskan har ett ansvar för patientens och sin egen hälsa kan omvårdnaden av patienterna påverkas negativt om sjuksköterskans hälsa försämras på grund av ett läkemedelsmissbruk (Dee-Dee, 2010; Socialstyrelsen, 2012).
Sjuksköterskans försämrade hälsa på grund av läkemedelsmissbruk kan leda till att omvårdnaden av patienter påverkas negativt (Flood, 2003; Ponech, 2000).
Ett missbruk kan skada hälsan både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskor som missbrukar upplever lägre mental hälsa än de som inte missbrukar (Kunyk, 2013). Ett missbruk går oftast att bryta medan ett beroende är svårare att ta sig ur. Ofta börjar ett beroende med ett behov av att döva känslor, som ångest och nedstämdhet, eller för att söka spänning (Nilsson, 2012).
Missbruk av droger (beroendeframkallande läkemedel, illegala och icke illegala droger) leder till allvarliga konsekvenser för personen. Vid missbruk av droger ökar signalsubstansen dopamin i hjärnans belöningsbana och det kan påverka kroppens förmåga att känna glädje, belöning och motivation och genom detta även försämra personens livskvalité. Missbruk av droger påverkar hjärnan på det sättet att inlärningsförmågan, motivationen, självkontrollen och beslutsfattandet försämras (Dee-Dee, 2010). Därmed kan personen vid missbruk av droger skapa problem för sig själv och för andra eftersom droger har visat sig försämra personens kapacitetet att fungera i komplexa situationer (Bramness, Skurtveit & Morland, 2002; Mura et al., 2003; Ogden & Moskowitz, 2004). Det har även visat sig att familjelivet påverkas genom att många barn inte kan bo kvar hos sina föräldrar på grund av föräldrarnas missbruk eller beroende (Taylor, 2011).
Ett kemiskt beroende kännetecknas av tvångsmässig användning av ett ämne och hjärnan har påverkats så mycket av ämnet att den har förändrats så att personen inte kan låta bli att använda ämnet (Sherman, 2007). Sjuksköterskorna tycker att det har stor betydelse för omvårdnadsarbetet att samverkan mellan kollegorna fungerar bra. Detta visar att om en sjuksköterska inte klarar av sina arbetsuppgifter i detta fall på grund av sin försämrade hälsa drabbas också sjuksköterskekollegorna (Arthur et al,. 1999). Ett beroende kan leda till att även det sociala livet börjar fungera sämre (Socialstyrelsen, 2005).
Det beskrivs att ungefär 10 % av personal inom hälso- och sjukvården har missbruksproblem med alkohol- eller droger, och 6 % har tillräckligt allvarliga problem för att det skall störa
deras arbetsförmåga på jobbet (Ponech, 2000). En sjuksköterska som är beroende av droger har inte den funktionsförmågan som hon ska och riskerar att patientsäkerheten påverkas. Det kan definieras som oförmåga att utföra de grundläggande funktionerna i arbetet med rimliga kunskaper eller säkerhet på grund av drogmissbruksproblem (Flood, 2003). Det beskrivs att patientsäkerheten riskeras när sjuksköterskor med drogproblem arbetar på grund av beteendet som drogerna skapar, som till exempel felaktiga bedömningar, försämrad funktion och försämrad motorisk samordning (Kunyk, 2013). Andra allvarliga förändringar som drogerna skapar är att minnet försämras (Dee-Dee, 2010).
All hälso- och sjukvård skall bedrivas för att främja en hög patientsäkerhet och personalen ska med beprövad erfarenhet och vetenskap bedriva sitt arbete (SFS 2010:659, kap 1 §1).
Sjuksköterskan skall aktivt förebygga och identifiera hälsorisker och vid förändringar i patientens psykiska och fysiska tillstånd kunna vid behov hantera och åtgärda dessa
förändringar. Sjuksköterskan ska genom adekvata åtgärder så långt som möjligt lindra lidande och även kunna möta patientens sjukdomsupplevelse och lidande (Socialstyrelsen, 2005).
Sjuksköterskans förmåga att ge vård får inte äventyras genom att inte sköta sin egen hälsa (Svensk sjuksköterskeförening, 2007). Det är viktigt att vårdpersonalen är medvetna om läkemedelsmissbrukets konsekvenser och om sitt ansvar när kollegor missbrukar, för att patientsäkerheten inte ska riskeras. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria, kap 3, 2§, har all personal som jobbar inom hälso- och sjukvården skyldighet att rapportera iakttagna missförhållanden eller risk för missförhållanden på arbetsplatsen.
Perspektivet i denna litteraturstudie kommer att utgå bland annat från sjuksköterskan genom att lyfta upp förekomst och vilka risker denna står inför att hamna i läkemedelsmissbruk.
Studien vill få reda på i vilken omfattning problemet existerar. Detta har viktig betydelse för utveckling av omvårdnadsvetenskap för att få reda på om det är ett aktuellt område att problematisera och lyfta upp i framtida studier. För att som sjuksköterska eller blivande sjuksköterska ska förstå vad det finns för risker är det viktigt att sjuksköterskor får en bild över om de står inför en risk att hamna i ett läkemedelsmissbruk. Eftersom risker i att hamna i missbruk lyfts upp kan omvårdnadsvetenskapen utvecklas genom att det i framtiden kan bli aktuellt med förebyggande interventioner för att motverka riskerna. Detta är viktigt för att främja hög patientsäkerhet.
Studien vill få en inblick i hur tecken på läkemedelsmissbruk hos sjuksköterskor kan se ut.
Kollegors perspektiv tas upp genom att se hur kollegor kan hjälpa eventuella kollegor som missbrukar utan att anklaga eller misstänka de felaktigt. Den kunskap som resultaten från denna studie kan handla om är att känna igen tecken på om en kollega lider av ett
läkemedelsmissbruksproblem och lyfta upp vilka tillvägagångssätt finns och hur kollegor kan agera. I omvårdnadsarbetet kan denna kunskap ha betydelse genom att kollegorna får
utbildning kring tecken och hur de ska agera vid misstanke om missbruk och att kollegor kan känna igen tecken och kunna ingripa. Detta är viktigt så att personen får adekvat vård och för att patienternas vård inte påverkas negativt, genom att patienten exempelvis råkar ut för en felbedömning angående deras vård på grund av att sjuksköterskans beslutsfattande är försämrat till följd av läkemedelsmissbruk, eller för att vården eller omvårdnaden uteblir eftersom sjuksköterskans minne är försämrad (Dee-Dee, 2010).
Termen missbruk kommer framöver i denna studie innefattar både missbruk av substanser och beroende av substanser. Termen läkemedel i denna studie är begränsad till läkemedel
innehållande beroendeframkallande substanser. Syftet med denna studie var att beskriva den kunskap som finns om läkemedelsmissbruk bland sjuksköterskor. Utifrån syftet utformades fem specifika frågeställningar.
Hur är förekomsten av läkemedelsmissbruk hos sjuksköterskor i jämförelse med personal utanför hälso- och sjukvården?
Vad finns det för risker för sjuksköterskor att hamna i ett läkemedelsmissbruk?
Vilka tecken/symtom finns på läkemedelsmissbruk hos läkemedelsmissbrukande sjuksköterskor?
Vilka stöd och tillvägagångssätt finns beskrivna vid misstanke om läkemedelsmissbruk hos sjuksköterskekollegor?
Vilka stöd och tillvägagångssätt finns beskrivna vid läkemedelsmissbruk hos sjuksköterskekollegor?
Metod
Denna litteraturstudie har designats som en integrerad litteraturöversikt med både kvantitativa studier och litteraturstudier som innehåller kvalitativa och kvantitativa studier med syfte att sammanställa den kunskap som finns beskriven om läkemedelsmissbruk bland sjuksköterskor.
En integrerad litteraturstudie är en samlad översikt över redan befintligt litteratur och ger en möjlighet att sammanställa data från olika artiklar med kvalitativ och kvantitativ metod och ger därmed möjlighet till ett mer omfattande resultat (Whittemore & Knafl, 2005).
Litteratursökning
Det utfördes en pilotstudie för att ta reda på om det fanns artiklar som kunde svara mot syftet.
Sedan formulerades frågeställningar och inklusionskriterier. Inklusionskriterier var att studierna skulle ta upp sjuksköterskor med läkemedelsmissbruk eller misstanke om
läkemedelsmissbruk relaterade till arbetsplatsen, artiklarna skulle vara skrivna mellan 2003- 2013, vara skrivna på engelska eller svenska då det är språk som båda studenterna behärskar och de skulle vara vetenskapligt granskade (peer reviewed). För att hitta lämpliga artiklar vid litteratursökningen utformades frågeställningar klart och tydligt innan sökningen
genomfördes. Det är viktigt att kunna identifiera var det kan finnas relevanta dokument om forskningsämnet (Polit & Beck, 2008, s. 109). Sökningen gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed (Tabell 1). CINAHL är en viktig databas för sjuksköterskor, den har referenser till alla engelska journaler inom omvårdnad och hälsa, och stort utbud av vetenskapliga artiklar inom området (Polit & Beck, 2008, s.111). Även Pubmed är en databas som innehåller tidskrifter inom medicin och hälsa (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011. s. 80-81).
Sökningen gjordes med fritextsökning och med hjälp av MeSH termer genom användning av svensk MeSH. För att den systematiska sökningen skulle bli så effektiv som möjligt användes booleska sökoperatorn “AND” som är ett ord som hjälper till att kombinera söktermer
(Willman et al., 2011. s.70-72).
Sökord som användes var: substance abuse, registered nurses, among nurses, nurses, drug addicted, opioid abuse, nurse, workplace, substance use disorder, substance abuse
intravenous, among registered nurses, drug users, morphine-dependence, substance-related disorders, opioid-related disorders, about substance abuse, patterns of substance abuse, substance abuse detection, patient safety, health facilities, suspicion, drug, healthcare professionals, substance use, health care professionals, prevalence, impairment, risk factors.
Artiklarna valdes ut genom att läsa rubrikerna och abstraktet på artiklarna för att se vilka som svarade mot frågeställningarna. Från början valdes 20 artiklar ut men det var 13 stycken av dessa som användes i studien då de svarade mot frågeställningarna och syftet med studien. En artikel kunde inte beställas, de resterande artiklarna gallrades bort eftersom de inte svarade mot studiens syfte. Orsaken till att inga artiklar valdes i PubMed var att de redan hade hittats i Cinahl och de artiklarna som till början hittades där valdes inte att tas med i studien.
Tabell 1:1 Litteratursökning
Syftet med sökning: se vad litteraturen beskriver om läkemedelsmissbruk bland sjuksköterskor
PubMed 2013 09 10
Sökning * Söktermer Antal träffar Antal valda
1 FT Substance abuse disorder AND registered nurses 6 1 som togs från Cinahl
2 FT 1 AND prevalence 2
3 FT 1 AND impairment 15
4 MSH Substance-related disorders AND Nurses 198 5 FT Patterns of substance abuse AND among
nurses
7 6 FT Substance abuse AND Registered
nurses
6 1 togs från Cinahl
7 FT MSH
Substance abuse AND nurses
215 8
FT
7 AND prevalence
86 9
MSH
7 AND 8 AND risk factors
32 (Begränsning:2003-2013, review) * FT fri sökning MSH är Mesh term
Tabell 1:2 Litteratursökning
Syftet med sökning: se vad litteraturen beskriver om läkemedelsmissbruk bland sjuksköterskor
Cinahl 2013 09 10
Sökning * Söktermer Antal träffar Antal valda
1 FT Substance abuse 15 875
2 FT Registered nurses 11 381
3 1 AND 2 55 3
4 FT Among nurses 2509
5 1 AND 4 13 3
6 MSH Nurses 100 138
7 FT Drug addicted 40
8 1 AND 6 AND 7 2 1
9 FT Opioid abuse 208
10 FT Nurse 62 289
11 9 AND 10 6 1
12 FT Substance use disorder 608
13 6 AND 12 121 2
14 MSH Substance abuse intravenous 1478
15 6 AND 14 26
16 4 AND 14 AND 1
17 FT Among registered nurses 140
18 1 AND 17 1
19 MSH Drug users 2470
20 4 AND 19 1
21 MSH Morphine-dependence 4
22 MSH Substance-related disorders 60
23 6 AND 22 121
24 MSH Opioid-related disorders 2
25 FT About substance abuse 85
26 FT 25 AND 6 6 1
27 FT Patterns of substance abuse 156
28 6 AND 27 2
29 FT Substance Abuse Detection 1101
30 FT Patient Safety 17926
31 FT Health Facilities 3037
32 29 AND 30 AND 31 1
33 FT Suspicion 2833
34 33 AND 6 31
35 33 AND 1 AND 6 2
36 FT Drug 38 395
37 33 AND 36 AND 6 2
38 FT Healthcare professionals 3666
39 1 AND 38 29 1
40 FT Substance use 1258
41 FT Health care professionals 5135
42 40 AND 41 36 1
43 FT 12 AND 6 AND prevalence 1
(Begränsning: Peer Reviewed, 2003-2013) * FT är fri sökning, MSH är Mesh Term
Kvalitetsgranskning av artiklar
Kvalitetsgranskningen av valda artiklar gjordes genom användningen av protokoll för kvalitetsbedömning av studier utifrån Willman et al. (2011). Studien är en beskrivning av samlad kunskap om ett område därför innehåller studien både litteraturöversikter och kvantitativa studier. Protokoll som användes vid kvalitetsgranskningen är protokoll för kvalitetsbedömning av systematiska översikter och meta-analyser, och kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod. Det utformades ett poängsystem utifrån
granskningsprotokollen för att gradera kvalitén på studierna. Till ja svar räknades svar där det hittades svar på frågan i artikeln. Protokollen modifierades genom att de frågor som inte var relevanta för artikeln inte räknades med. Varje fråga som svarades positivt tilldelades 1 poäng och de med negativt svar tilldelades 0 poäng. Poängsumman räknades sedan om i procent. En skala med kriterier angavs innan granskningen börjades för att rangordningen av studierna skulle fungera, den bestod utav 3 olika grader. Grad I: 80-100% innebär att studien har hög kvalité. Grad II: 70-79% innebär en medelkvalitet och grad III: 60-69% innebär låg kvalitet (Willman et al., 2011, s. 96). Artiklarna som valts ut bestod av alla kvalitetsgrader och de studier med låg kvalité valdes att användas då de hade bra material som svarade på frågeställningarna till studien.
Tabell 2 Översikt och kvalitetsgranskning av artiklar ingående i analysen (n=13)
Författare/år/
Land
Typ av studie Deltagare Metod
Datainsamlingsmetod/
Analysmetod
Huvudfynd Kvalité
Cook./ 2013/ USA Kvantitativ studie
450 deltagare
Enkät delades ut/ Analys beskrivs inte
Sjuksköterskor är villiga att lita på deras tillfrisknande kollegor. Vikten av att undersöka bakomliggande frågor som tillit och bättre förståelse på hur ett missbruk kan uppstå genom utbildningar tas upp
Medel kvalité
Dunn / 2005a/
USA
Systematisk litteratur- översikt
28 artiklar
Litteratursökning av vetenskapliga artiklar/
Analys beskrivs inte
Orsaker till varför kollegor väljer att inte anmäla en kollega som misstänks missbruka tas upp. Det är viktigt att sjuksköterskor lär känna igen tecken på missbruk, vågar anmäla och att de som missbrukar vågar söka hjälp själv
Medel kvalité
Tabell 2 Forts. Översikt och kvalitetsgranskning av artiklar ingående i analysen (n=13)
Författare/år/
Land
Typ av studie Deltagare Metod
Datainsamlingsmetod/
Analysmetod
Huvudfynd Kvalité
Dunn /2005b/
USA
Översikts- artikel
26 Artiklar
Litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar/
Analys beskrivs inte
Känslor och tillvägagångssätt vid konfrontation av en kollega som misstänks ha
läkemedelsmissbruk tas upp
Medel kvalité
Epstein, Burns &
Conlon /2010 /USA
Systematisk litteratur- översikt
23 artiklar Litteratursökning av vetenskapliga artiklar/ Kvalitativ innehållsanalys
Huvudfyndet i studien var att sjuksköterskor har en ökad risk för missbruk på grund av arbetsmiljön de arbetar i och att missbruk upptäcks för sent.
Medel kvalité
Kenna & Wood/2004 /USA
Kvantitativ studie
129 deltagare Frågoformulär skickades till de olika urvalen av deltagare/ Kontextuell analys och regression analys.
I jämförelse med
befolkning i allmänhet som missbrukade allmänt tillgängliga droger så missbrukade
sjuksköterskorna i större utsträckning läkemedel som dem hade tillgång till.
Hög kvalité
Kenna & Wood,/
2005 /USA
Kvantitativ Studie
129 deltagare
Frågeformulär skickades ut till deltagare/ Analys genomfördes genom att använda ANOVA
Huvudfynden visar att sjuksköterskor hade höga siffror på missbruk i släkten. Fynden visar även statistik av läkemedels missbruk bland sjuksköterskorna.
Hög kvalité
McHugh, Papastrat
& Ashton/ 2011 /USA
Litteratur-studie 9 artiklar
Litteratursökning av vetenskapliga artiklar som stöttade forskarens erfarenheter/
Analys beskrivs inte
Huvudfynden visade tecken som man kan se hos missbrukande sjuksköterskor.
Låg kvalité
Monroe & Kenaga/
2011/ USA
Litteratur- studie
3 artiklar
Litteratursökning av vetenskapliga artiklar/
Diskursanalys
Huvudfynden presenterar tecken på missbruk.
Medel kvalité
Raistrick, Russell, Tober & Tindale/
2008/ England
Kvantitativ studie
788 deltagare Enkät delades ut/
Regression analys, Shi test och t-tests
Substans relaterade arbetsproblem var minskad arbetsintresse, sena ankomst till arbetet, en dags frånvaro, oförmåga att utföra saker ordentligt, klagomål om punktlighet och olyckor
Medel kvalité
Shaw, McGovern, Angres, & Rawal /2004 /USA
Kvantitativ studie
17 deltagare
Data kombinerades från samlade retrospektiva rapporter och genom prospektiva frågeformulär/
Analys genomfördes genom chi-square eller t- test.
Flest av sjuksköterskor som var på behandlingshem för missbruk har missbrukat receptbelagda opiater.
Förklaring varför
sjuksköterskor har en ökad risk för missbruk.
Hög kvalité
Tabell 2 Forts. Översikt och kvalitetsgranskning av artiklar ingående i analysen (n=13)
Författare/år/land Typ av studie Deltagare Metod
Datainsamlingsmetod/
Anslysmetod
Huvudfynd Kvalité
Talbert /2009 /USA
Systematisk litteratur- översikt
13 artiklar
Litteratursökning av vetenskapliga artiklar/ Kvalitativ innehållsanalys
Huvudfynden är att drogmissbruk hos
sjuksköterskor kopplas ihop med tillgången och tillgängligheten till droger på arbetsplatsen och även att sjuksköterskor är utbildade till att mediciner löser problem.
Medel kvalité
West /2003 / USA
Systematisk litteratur- översikt
51 artiklar
Litteratursökning av vetenskapliga artiklar/ Analys beskrivs inte
Resultaten visar statistik om förekomsten av missbruk, attityder om missbruk och om
riskfaktorer om att hamna i missbruk.
Medel kvalité
Wright, McGuiness, Moneyham, Schumacher, Art Zwerling &
Stullenbarger. /2012 /USA
Litteratur- översikt
46 artiklar
Litteratursökning av vetenskapliga artiklar/
Analys beskrivs inte
Läkemedelsmissbruk är ett problem som förekommer hos sjuksköterskor. Risker för att hamna i ett missbruk räknas upp.
Medel kvalité
Analys
Analysen inleddes med att all data genomlästes för att skapa en första bild av innehållet och därefter identifierades textenheter som svarade mot syftet. Textenheter är stycken av text som plockades ut från artiklarna. Under analysen valdes att utgå från metoden för integrerade studier vilken presenteras av Whittemore och Knafl (2005). Denna metod valdes eftersom denna litteraturstudie kom att bestå av både kvantitativa studier och litteraturstudier som även innehöll kvalitativa studier och denna metod ger en möjlighet till att integrera både kvalitativa och kvantitativa studier. Artikeln hade till uppgift att skilja metod för integrerade
litteraturstudier från andra litteraturstudier och ge förslag på en metod specifikt för integrerade studier för att skapa trovärdighet i analysprocessen.
I denna studie utfördes ett klassificeringssystem med undergrupper för att hantera data för de olika frågorna. Frågeställningarna användes som ett klassificeringssystem, där varje
frågeställning därmed blev en egen undergrupp, vars textenheter som svarade på varje specifik frågeställning sorterades in. Data sorterades utifrån innehållet in under den frågeställning som de svarade på. Därmed samlades liknande uppgifter som hämtas från enskilda datakällor tillsammans under varje undergrupp. Första frågan blev störst och blev utökad till två frågeställningar. Den andra av dessa blev sedan indelad i tre undergrupper
eftersom de textenheter som hörde till den frågan blev omfattande och detta gav möjlighet att kunna dela upp denna i ytterligare undergrupper. När alla textenheter var insamlade från artiklarna börjades det letas efter sammanhang och liknande mönster inom varje undergrupp och liknande textenheter grupperades under varandra i varje undergrupp. Av de textenheterna som plockats ut delades vissa upp ytterligare för att kunna sättas ihop med andra textenheter då de från början var långa och liknade mer stycken än enstaka textenheter. Därefter
reducerades och förenklades de så att bara kärnan fanns kvar. Dessa sammanställdes och text som sa samma sak syntetiserades till en sammanhängande text. Både kvalitativ och kvantitativ data har integrerats och bildat brödtext. Studiens fem frågeställningar användes som rubriker vid presentationen av resultatet.
Resultat
Resultaten från denna studie presenteras med brödtext under de rubriker som motsvarar innehållet i texten.
Förekomsten av läkemedelsmissbruk hos sjuksköterskor i jämförelse med icke hälso- och sjukvårdspersonal
Enligt studier (Kenna & Wood, 2004; West, 2003) är det svårt att uppskatta förekomst av antalet sjuksköterskor som missbrukar läkemedel och reabiliteten av studier är begränsade till följd av förnekelse, rädsla och på grund av att definition för ämnet saknas.
En studie (Kenna & Wood, 2004) visar att sjuksköterskor använde droger i större utsträckning i jämförelse med den övriga befolkning under något tillfälle under sina liv. Andra studier (Cook, 2013; Kenna & Wood, 2004) visar att sjuksköterskor tenderar att i större utsträckning missbruka receptbelagda läkemedel som opiater, vilka de har tillgång till via arbetet medans allmänheten missbrukar allmänt tillgängliga droger och inte läkemedel i samma utsträckning.
En studie (Shaw, McGovern, Angres & Rawal, 2004) visar att 65% av sjuksköterskor som deltog i ett rehabiliteringsprogram för missbruksproblem var inlagda på grund av användning av enbart remissbelagda opiater.
En studie (Kenna & Wood, 2004) visar att förekomsten av läkemedelsmissbruk kring läkemedelsgrupper hos sjuksköterskor i jämförelse med övrig befolkning under deras livstid var opiater 14,5% i jämförelse med 11,1%, stämningshöjande läkemedel 10,9% i jämförelse
med 9,3%, ångestdämpande 7,8 % i jämförelse med 8,3 %, sedativa sömnmedel 6,2% i jämförelse med 5,1%, och barbiturater 2,3% i jämförelse med 0%. Andra studier (Kenna &
Wood, 2005; Raistrick, Russell, Tober & Tindale, 2008) visade att användningen av opiater hos sjuksköterskor under de senaste tolv månaderna sträckte sig från 0,9-4,%. Kenna och Wood (2005) beskriver att andra läkemedel som hade missbrukats av sjuksköterskor under det senaste tolv månaderna var ångestdämpande, stämningshöjande läkemedel och sedativa sömnmedel.
När en studie (Kenna & Wood, 2004) gjordes visade sig att förekomst av läkemedelsmissbruk den senaste månaden hos sjuksköterskor var opiater 1,6% i jämförelse med befolkningen i övrigt som låg på 1,3%. För stämningshöjande läkemedel 1,6% i jämförelse med 0,4%, ångestdämpande 1,6% i jämförelse med 0,6% och för sedativa sömnmedel 2,3% i jämförelse med 0,2%. Det hittades ingen skillnad på läkemedelsmissbruk mellan sjuksköterskor som jobbade på sjukhus i jämförelse med sjuksköterskor som jobbade på andra hälso- och sjukvårds arbetsplatser. I en annan studie (Wright et al., 2012) framkom att
läkemedelsmissbruk förekommer hos l% av befolkningen i övrigt.
En litteraturstudie (Wright et al., 2012) visar att användning av antidepressiva läkemedel börjar som en metod för egenvård för underliggande psykiska störningar och även att många sjuksköterskor med ett kemiskt beroende har psykiska störningar. Detta stämmer överens med en annan studie (Shaw et al., 2004) som visar att 35,3% av sjuksköterskorna från
rehabiliteringsprogram för missbruksproblem använde receptbelagda opiater för att lindra psykiska besvär.
Sammanfattningsvis visar resultatet att sjuksköterskor missbrukar läkemedel i större
utsträckning än icke hälso- och sjukvårdspersonal. I statistik framkom det att läkemedel som är receptbelagda som lugnande, ångestdämpande och sömnmedel var de vanligaste läkemedel som sjuksköterskor missbrukar.
Risker för sjuksköterskor att hamna i ett läkemedelsmissbruk
En studie (West, 2003) visar att ju fler riskfaktorer en person har desto större risk är det att hamna i ett missbruk. Det är inte en riskfaktor som leder till ett missbruk utan flera
riskfaktorer samtidigt. Tidiga riskfaktorer för att hamna i ett läkemedelsmissbruk är distans i familjen, psykosocial stress, lågt självförtroende, låg religiositet, hög användning hos partner
och tidig substans användning. Andra artiklar (West, 2003; Wright et al., 2012) visar att vara hög spänningssökare är en riskfaktor.
En artikel (West, 2003) beskrev att hos en grupp som studerats visade det sig att 100 % av dem som hade 5 eller 6 riskfaktorer, eller 75 % av dem som hade 4 riskfaktorer rapporterades ha stort substansmissbruk, 93 % av de med inga riskfaktorer hade inte stora
missbruksproblem. Variablerna kan i framtiden användas för att se tidiga riskfaktorer för missbruk.
Stress
Det beskrivs i studier (West, 2003 & Wright et al., 2012) att stress är en stor riskfaktor för missbruk. West (2003) beskriver att utbrändhet och depression är andra riskfaktorer för missbruk.
Epstein et al. (2010) beskriver att sjuksköterskor har ett fysiskt och psykiskt krävande arbete.
Studier (Cook, 2013; Dunn, 2005a; Epstein et al., 2010; Talbert, 2009; Wright et al., 2012) tar upp att sjuksköterskor ofta upplever högre nivåer av stress på arbetsplatsen än den allmänna befolkningen och stress har en stor roll i utvecklingen av läkemedelsmissbruk. Läkemedel uppfattas som en mekanism för att hantera stressiga situationer och lindra ångest i samband med stress. Långa arbetsdagar, arbetande av nattskifts, nedsatt bemanning, ökad
arbetsbelastning, dubbla skift, obligatorisk övertid, roterande skift, arbete på olika
avdelningar, ansträngda relationer, ansvar för patienter och hög säkerhet av patienters tillstånd är vanliga stressfaktorer som kan bidra till stress, trötthet och känslor av utanförskap. Även stressfaktorer utanför arbetsplatsen ökar risken för ett läkemedelmissbruk (Cook, 2013; Dunn, 2005a; Epstein et al., 2010; Talbert, 2009; Wright et al., 2012).
Tillgänglighet
Lättillgänglighet till läkemedel beskrivs som en nyckelfaktor som leder till läkemedelsmissbruk (Kenna & Wood, 2004; Wright et al., 2012).
Studier (Dunn, 2005a; Epstein et al., 2010; Talbert, 2009; Wright et al,. 2012) visar att tillgången och tillgängligheten till läkemedel är en riskfaktor för missbruk bland
sjuksköterskor då det alltid finns läkemedel på arbetsplatsen, och genom att sjuksköterskor utbildas med att läkemedel löser problem finns det en kulturell acceptans inom omvårdnad
som att farmakologiska läkemedel tillhandahåller en önskvärd metod för att bota sina missförhållanden. Sjuksköterskor är utbildade för att lindra smärta, minska ångest och depression och behandla infektioner med läkemedel och de får en djupgående farmakologisk utbildning om de mediciner som de administrerar. Den kunskapen kan främja attityder av osårbarhet om självmedicinering och en känsla av immunitet mot ogynnsamma effekter av läkemedel. Sjuksköterskor är bekväma med att se förändringar av läkemedel på patienters vitala organ. Attityden är en riskfaktor för utveckling av läkemedelsmissbruk.
Studier (Shaw et al., 2004; Wright et al., 2012) visar att vid beroende av ett ämne kan händelser som är associerade med ämnet framkalla en vilja att använda det som till exempel händelser innan användning. Eftersom sjuksköterskor arbetar på ställen där läkemedel är tillgängliga och exponeringen inför andra läkemedel finns ökar risken för återfall. Risken ökar genom att det missbrukande läkemedlet hanteras på arbetsplatsen.
Missbruk i familjen
Studier (Dunn, 2005a; Kenna & Wood, 2004; West, 2003) visar att sjuksköterskor med en historia i familjen av missbruksproblematik som alkohol och droger är en riskfaktor för framtida missbruk. Många som har en historia av missbruksproblem i familjen väljer att studera till sjuksköterskor och i allmänhet visar det sig att fler sjuksköterskor i jämförelse med andra professioner är barn till alkoholister.
Studier (Talbert, 2009; West 2003) förklarar att sjuksköterskor som kommer från kaotiska familjer med alkoholism, substans missbruk eller känslomässiga övergrepp som kan resultera i låg självkänsla och överansträngning eller om de lidit offer och har lågt självförtroende löper större risk för att hamna i ett läkemedelsmissbruk. Det skilde sig i dessa faktorer avsevärt från den gruppen sjuksköterskor som inte hade missbruksproblem och det sågs utöver skillnader i omfattade medicinskt historia. En annan studie (Kenna & Wood, 2004) tar även upp att sjuksköterskor som signifikant associerades med större livstids läkemedelsanvändning använde större mängd alkohol under senaste månaden och utförde religiös aktivitet.
Dunn (2005a) tar upp i en av sina artiklar att det har visat sig att många sjuksköterskor som är barn till alkoholister är benägna att interagera med andra människor som är
beroende/missbrukare på ett sätt som anses möjligt. De kan ha ett möjliggörande beteende
som kan vara välmenande eller ovetande, den möjliggöraren ignorerar eller täcker upp tecken på att något är fel och accepterar osannolika ursäkter.
Sammanfattningsvis visar resultaten att stress, tillgänglighet, attityd och missbruk i familjen visade sig vara de största riskerna för att hamna i ett läkemedelsmissbruk bland
sjuksköterskor.
Tecken/symtom på läkemedelsmissbruk
Studier (McHugh, Papastrat & Ashton, 2011; Raistrick et al., 2008; Talbert, 2009; Wright et al., 2012) beskriver att missbruk är en framgående process och många tecken och symtom på missbruk är allmänna, ospecifika och ofta lätt dölja för sjuksköterskor. Till slut kommer tecken och symtom om att något inte står rätt till att bli synliga för kollegor.
Studierna (Dunn, 2005a; McHugh et al., 2011; Raistrick et al., 2008; Talbert. 2009; Wright et al., 2012) tar upp att tecken på läkemedelsmissbruk har visat sig vara försämrande
arbetssvanor. Studier (McHugh et al., 2011; Raistrick et al., 2008; Talbert. 2009; Wright et al., 2012) visar att frekventa försvinnanden från avdelningen är ett vanligt tecken.
Studier (Dunn, 2005a; Raistrick et al., 2008; Talbert. 2009) visar att sjuksköterskor med läkemedelsmissbruk använder läkemedlet ofta före och under deras arbetsskift. Tecken var ökad frånvaro, sena ankomsten till arbetet, arbetsprestation som växlar mellan hög och låg produktivitet. Andra studier (Raistrick et al., 2008; Talbert. 2009) tar upp ungefär samma tecken som ökad tid i läkemedelsrummet eller vid läkemedelsvagn och ouppmärksamhet.
Andra tecken på läkemedelsmissbruk kan omfatta en skadad relation mellan kollegor, vänner och patienter, mycket spill av narkotiska preparat och personlighetsförändringar såsom humörsvängningar, ångest, depression och isolering, samt ökad oro uttryckt från patienter.
Studier (McHugh et al., 2011; Wright et al., 2012) beskriver att ändringar i beteende som kan märkas hos sjuksköterskorna är att de föredrar att jobba natt och patienter som klagade över att de inte fått smärtlindring trots att läkemedlen är signerade att de är givna och det är ofta genom att patienter klagar över ökad smärta även om smärtstillningen är dokumenterad som administrerad som ett läkemedelsmissbruk upptäcks. Andra studier (Dunn, 2005a; McHugh et al., 2011; Wright et al., 2012) tar upp att tecken hos sjuksköterskor kunde vara små pupiller och rinnande näsa.
En studie (Dunn, 2005a) redogör att sjuksköterskor blir ekonomiskt skyldiga sina
arbetsgivare. Detta ses i den ökade användningen av hälsofördelar, arbetsplatsolyckor och funktionshinder påståenden, lägre moral och dålig kommunikation inom avdelningen.
Symtom har även visat sig i form av rinnande ögon, alltför små pupiller, historia av
ryggproblem, migrän, svåra personskador, viktminskning eller viktökning, gåshud, svettning, lätt yrsel eller yrsel, förhöjt blodtryck, att personen sover på jobbet och bär på sig långa ärmar, sämre koncentration, verkar trött, hyperaktiv och opassande skratt.
En studie av Dunn (2005a) visar att sjuksköterskor administrerar en del av läkemedelsdosen till en patient och sparar resten för hans eller hennes eget bruk genom att signera den
resterande dosen som bortkastad eller att de administrerar läkemedel från läkemedelsavfallet och att detta kan visa sig genom att läkemedelsavfallet minskar.
Dunn (2005a) beskriver att sjuksköterskan även kan avleda läkemedelsmissbruket genom att ta läkemedel från patienter som överförs till en annan avdelning eller patienter som har gått hem. Detta syns vid granskningen av de narkotiska blanketterna då det ser ut som att man har administrerat läkemedel till patienter som inte finns på avdelningen.
Sammanfattningsvis framkom att många tecken på läkemedelsmissbruk är allmänna. Vanliga tecken har visat sig vara frekventa försvinnande från avdelningen, att patienterna klagar över smärtor trots att medicinerna är signerade som administrerade, försämrade och ändrade arbetsvanor, små pupiller och rinnande näsa.
Stöd och tillvägagångssätt som finns vid misstanke om läkemedelsmissbruk hos sjuksköterskekollegor
Studier (Dunn, 2005a, 2005b; Monroe & Kenaga, 2010) menar att information till
sjuksköterskekollegor om läkemedelsmissbruk är ett viktigt tillvägagångssätt för att ta tag i problemet vid misstanke om läkemedelsmissbruk.
En studie (Monroe & Kenaga, 2010) förklarar att tillvägagångssätt vid misstanke om läkemedelsmissbruk kan lyftas fram genom en öppen kommunikation där det diskuteras missbruk på varje arbetsplats. Det är viktigt att kollegorna uppmuntras till en atmosfär som är mer mottaglig för rapportering genom att säkerställa sekretess; att det ges information om
tecken och symtom på läkemedelsmissbruk och genomförande av interventioner för att hjälpa till att dämpa rädsla eller känslor av obehag vid en konfrontation av en medarbetare om misstänkt missbruka. Konfrontationen kan underlättas om det bjuds in experter för att tala på sjukhuset om administration av läkemedel och genom att delta i vetenskapliga forum om missbruk bland vårdgivare. Dunn (2005b) beskriver att en sjuksköterska som misstänks ha ett läkemedelsmissbruk kan klara av en konfrontation bättre om kollegorna som konfronterar denna har en nära relation med varandra.
En studie (Wright et al., 2012) beskriver att ett sätt för att få större kontroll och för att se om misstankar om att läkemedel försvinner stämmer, är att utveckla system för strängare tillsyn av kontrollerade ämnen på arbetsplatser. Då får sjukhus en tidig identifiering av olagligt försvinnande av läkemedel. En studie av Dunn (2005b) förklarar att det är viktigt att chefen har fakta och inga anklagelser vid en konfrontation genom att granska de senaste narkotiska blanketterna och andra läkemedel som registreras och även att notera tecken och symtom hos sjuksköterskan. Konfrontationen bör ske i en lugn och privat miljö.
Sammanfattningsvis visar resultaten att information till kollegor om läkemedelsmissbruk är ett viktigt tillvägagångssätt för att ta tag i problemet vid misstanke om läkemedelsmissbruk.
Det är viktigt att det ges information om tecken på läkemedelsmissbruk och att
tillvägagångssätt lyfts upp i arbetsgruppen genom öppen kommunikation. Det är viktigt att chefen har dokumenterad fakta innan konfrontation.
Stöd och tillvägagångssätt som finns vid läkemedelsmissbruk hos sjuksköterskekollegor Studier (Dunn, 2005a, 2005b; Monroe & Kenaga, 2010) tar upp att tidiga insatser och stöd är avgörande för att hjälpa läkemedelsmissbrukande kollegor att återhämta sig. Monroe och Kenaga (2010) beskriver att ett viktigt första steg för sjuksköterskor som kan påverka deras vård är en konfidentiell, icke-bestraffande atmosfär av stöd. Därför är det enligt studier (Dunn, 2005a, 2005b) viktigt med information till kollegor till missbrukande sjuksköterskor om vad som kan hända om sjuksköterskorna inte får hjälp med sitt läkemedelsmissbruk genom att de riskerar att skada patienter, anläggningens rykte, sjuksköterskeyrket och sig själva och så att de inte undviker problemet. Kollegor behöver få reda på att de kan rädda liv genom att rapportera en sjuksköterskekollega som är läkemedelsmissbrukare. Sjuksköterskor som är intrasslade i ett missbruk kan behöva hjälp för att erkänna ett missbruk och acceptera behandling.
Studier (Cook, 2013; Dunn, 2005b) visar att det är viktigt att sjuksköterskor får lära sig att handskas med vissa problem som kan uppstå med en missbrukande kollega. Cook (2013) beskriver att det finns kamratstödshjälpsprogram som är utformade för att ingripa att styra osäkra sjuksköterskor till behandling och rehabiliteringsprogram genom att övervaka
sjuksköterskornas återgång till arbetet och förhindra att legitimationen återkallas eller avbryts.
I studier av Dunn (2005a, 2005b) framkom att ett viktigt tillvägagångssätt är att
läkemedelsmissbruk måste accepteras som en sjukdom så att sjuksköterskor kan hjälpa andra, känna igen tecken och kunna söka behandling för problemet. Detta är viktigt eftersom det framkommer att sjuksköterskor väljer att hålla tyst om en kollega som har ett
läkemedelsmissbruksproblem på grund av lojalitet, vänskap, rädsla för att vara en hycklare, skuld eller rädsla för att äventyra en kollegas legitimation.
Dunn (2005b) beskriver att ett tillvägagångssätt är att varje sjuksköterska har ett ansvar för att utbilda sig själv om missbruk och återhämtning för att öka empati för ämnet och för
läkemedelsmissbrukande sjuksköterskor.
Sammanfattningsvis framkom att det är viktigt att kollegor till missbrukande sjuksköterskor får information om vad som kan hända om sjuksköterskorna inte får hjälp med sitt
läkemedelsmissbruk så att dem anmäler en kollega som är läkemedelsmissbrukare. Det finns kamratstödshjälpsprogram som styr sjuksköterskor till behandling och rehabiliteringsprogram.
En icke bestraffande atmosfär är viktig för att den missbrukande sjuksköterskan ska kunna återhämta sig.
Diskussion
Syftet med denna studie var att beskriva den kunskap som finns om läkemedelsmissbruk bland sjuksköterskor. Studien fokuserade på att söka svar på fem frågor. Hur är förekomsten av läkemedelsmissbruk hos sjuksköterskor i jämförelse med personal utanför hälso- och sjukvården? Vad finns det för risker för sjuksköterskor att hamna i ett läkemedelsmissbruk?
Vilka tecken/symtom finns på läkemedelsmissbruk hos läkemedelsmissbrukande sjuksköterskor? Vilka stöd och tillvägagångssätt finns beskrivna vid misstanke om
läkemedelsmissbruk hos sjuksköterskekollegor? Vilka stöd och tillvägagångssätt finns beskrivna vid läkemedelsmissbruk hos sjuksköterskekollegor?
Resultaten från denna litteraturstudie visar att läkemedelsmissbruk är något som förekommer i praktiken. Detta innebär att många sjuksköterskor med läkemedelsmissbruk inte söker hjälp utan fortsätter att jobba trots att de är en fara för patienterna. Detta beteende kan förstås i samband med en studie gjord av Kunyk (2013) som studerat varför sjuksköterskor fortsätter att arbeta utan att söka hjälp. Den tar upp att många sjuksköterskor förstod att de behövde hjälp men sökte inte och de kände sig för generande att prata med någon och de kände att ingen kunde hjälpa till. Rädslan för att åka fast har blivit klassad som största orsaken till att sjuksköterskor inte söker hjälp eller behandling för sitt missbruk.
Resultat från litteraturstudien visar att stress och tillgänglighet är stora riskfaktorer som ökar risken att hamna i ett läkemedelsmissbruk och dessa riskfaktorer ingår i sjuksköterskors arbete. Sjuksköterskors attityd om osårbarhet kring de ogynnsamma effekterna av att använda receptbelagda läkemedel ökar också risken att hamna i ett läkemedelsmissbruk. En
intervention för att undvika läkemedelsmissbruk skulle kunna vara att utbildning inom missbruk angående faran att missbruka läkemedel genomförs på sjuksköterskeutbildningar och på arbetsplatser. Detta för att motverka attityden som finns av osårbarheten mot de ogynnsamma effekterna av läkemedlen. Stöd för denna intervention tas upp i Berge, Dillon, Sikkink, Taylor och Laniers (2012) studie där det kommer fram att personal är omedvetna om att läkemedel försvinner från arbetsplatsen och det är därför viktigt att utbildning etableras för att fokusera på problemet. Det beskrivs att för att förebygga försvinnande av läkemedel kan utbildning ges till personalen om risker. Hela arbetsplatsen borde få utbildning om livsfaran som följs av drogerna för personen som missbrukar. Nyanställda borde få en utbildning angående detta och utbildning borde förekomma fortlöpande på arbetsplatsen. En annan studie (Clark, 1996) visar att det även är viktigt att ge utbildning om läkemedelsmissbruk till sjuksköterskestudenter.
Litteraturöversikten visar även att det finns specifika symtom som följer sjuksköterskor som missbrukar läkemedel. Eftersom forskning har studerat symtom vid ett läkemedelsmissbruk kan de utifrån symtomen misstänkas att missbruk förekommer. Detta stämmer i relation till en annan studie (Kunyk, 2013) som berör missbruk i allmänhet, som tar upp att många tecken som följer missbrukande sjuksköterskor är självklara tecken på missbruk som kollegorna
reagerar på. I studien Kunyk (2013) tas det även upp att kollegor har blivit klassade att vara den första källan som identifierar missbrukande kollegor genom att se ändringar i deras beteende, men studien visar även att sjuksköterskor själva känner sig osäkra i att identifiera rätt person för missbruk, och är osäkra om deras första respons borde vara att konfrontera kollegan i frågan. Det är viktigt att det ges utbildning om symtomen så att kollegorna får möjlighet att ta tag i problemet när de misstänker läkemedelsmissbruk så att patientsäkerheten inte riskeras. Det räcker inte med att det i forskning framkommer att det finns tecken som följer läkemedelsmissbruk om inte kollegorna är medvetna om hur symtom kan se ut.
Resultaten från litteraturstudien visar att det finns riskfaktorer som föregår innan
läkemedelsmissbruk hos personen förekommer. Detta innebär att riskfaktorer och tidiga tecken som kopplas till ökad risk att hamna i missbruk kan i framtiden användas för att identifiera personer som står inför ökad risk för att hamna i ett missbruk. Detta stöttas av en studie av West (2002) där det utfördes analyser för att mäta riskfaktorer för att kunna förutse vilka personer som missbrukade utifrån the Efinger Alcohol Risk Survey (EARS), missbruk i familjen och spänningssökandebeteende. EARS är ett instrument som skapats för att
identifiera tidiga förutsägelser som leder till missbruk och innefattar frågor om medicinskt historia, fritidsaktiviteter och socialt stöd. I 91 % av fallen blev det en korrekt klassificering och utifrån det visar det sig att det kan förutses vilka sjuksköterskor som kan komma att missbruka läkemedel utifrån riskfaktorer.
Resultaten från litteraturstudien visar att ett av symtomen som följde sjuksköterskor som läkemedelsmissbrukande var att patienterna klagade över smärtor trots att medicinerna var administrerade. Detta berodde på att sjuksköterskorna tog läkemedel som var ordinerade till patienter till sitt eget bruk. Detta är allvarligt eftersom forskning visar att det är viktigt att behandla akut svår smärta effektivt (Kehlet, Jensen & Woolf, 2006). Detta är viktigt för att minska plågan för patienten, eftersom smärtan är stressande i sig och minskar den drabbade patientens välbefinnande.
Det är även viktigt att bryta smärtan eftersom obehandlad smärta kan leda till nervskador med komplikationer som långvarig och kvarvarande smärta och ökad känslighet för smärta som följd (Kehlet et al., 2006). Detta är allvarligt eftersom studier (Stewart, Teno, Patrick, Lynn, 1999; Cohen & Leis, 2002) har visat att smärta påverkar personens livskvalitet negativt.
Livskvalitet innefattar känslor, socialt och psykiskt välbefinnande och även förmåga att
fungera normalt och förmåga att genomföra de uppgifter som förekommer i ett dagligt liv (Reed, Kössler & Hawthorn, 2012). Sämre livskvalitet kan därmed klassas som ohälsa,
eftersom hälsa beskrivs av Världshälsoorganisationen (World Health Organization, 2004) som är FN:s organ för hälsofrågor som bland annat som ett tillstånd av fullständigt fysiskt,
psykiskt och socialt välbefinnande. Smärtan påverkar även andra områden i livet, och kan bland annat komma i uttryck genom att den påverkar kvalitén på sömn negativt (Covarrubias- Gomez & Mendoza-Reyes, 2013).
Vi tycker att det är viktigt att patienterna inte lider av smärta i onödan eller utvecklar ökad känslighet för smärta, men dess konsekvenser för livskvalitet på grund av sjuksköterskans läkemedelsmissbruk. Detta stöttas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, 2 §, 2 a §, 2 c §) där det kommer fram att hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa, den ska tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen och säger att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Dessa konsekvenser i sig tycker vi är en viktig motivation till att förebygga och ta tag i problemet om läkemedelsmissbruk, så att patienten ska få god kvalité på vården och att
patientsäkerheten inte riskeras. Därför blir kunskapen om tecken kring läkemedelsmissbruk, kunskap om tillvägagångssätt och förebyggande interventioner viktiga för att kunna ta tag i problemet.
Resultat från litteraturstudien visar att sjuksköterskor som missbrukar läkemedel tar
läkemedel från patienter, läkemedelsrummet/läkemedelsvagnen och från läkemedelsavfallet. I en studie utförd av Berge et al. (2012) beskrivs att det beställdes in automatiserade
distributionssystems maskiner (ADM) som var utrustade med säkerhetslådor där alla
oanvända delar av kontrollerade substansdoser kunde lämnas för slumpmässiga droganalyser innan förstörelsen av de kontrollerade substanserna. Efter att dessa förbättrade styrsystem utfördes, skedde en dramatisk minskning i frekvensen av kontrollerade läkemedels försvinnande.
Detta visar att en annan förebyggande intervention skulle kunna vara att utföra ett bättre styrsystem för att kontrollera sambandet mellan läkemedelsadministrationen och
läkemedelsavfallet. Liknande läkemedelsautomater finns på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm och det pågår en diskussion om att dessa automater gör att det blir mindre fel och mindre läkemedelsavfall. Enligt en artikel av Sveriges kommuner och landsting (Lefvert,
2013, 22 mars) beskrivs att läkemedlen står i öppna hyllor i läkemedelsrummet. I en annan artikel (Davidsson, 2012, 18 oktober) angående läkemedelsautomater beskrivs att
sjuksköterskor behöver logga in med fingeravtryck och en kod för att få ut läkemedel från läkemedelsautomaterna och att de endast kommer åt det läkemedel som valts. Vi tror att dessa automater även kan användas för att förebygga läkemedelsmissbruk då det blir svårare att ta ut fler tabletter och att administrera dessa till sig själv då det är lättare för chefer att gå tillbaka och kontrollera uttag och administrering.
Resultaten i litteraturstudien visar att det finns specifika stöd beskrivna i litteraturen om tillvägagångssätt vid misstanke och vid läkemedelsmissbruk. Resultaten visar att det är viktigt att klimatet på arbetsplatsen består av en icke straffande atmosfär och det är viktigt att
sjuksköterskor som missbrukar känner stöd från sina kollegor för att de ska kunna återhämta sig. Detta stöttas av och kan förstås i samband med Kunyk (2013) studie där det beskrivs att detta har stor betydelse för att komma åt problemet med läkemedelsmissbruk. Studien tar upp att disciplinåtgärder i verkligheten inte är ett bra sätt att förebygga läkemedelsmissbruk, eftersom disciplin i sig leder till att personen inte vågar söka hjälp i rädsla för att bli straffad.
Detta påstående stöttas av statistik i samma studie vilket visar att 91,5% av sjuksköterskorna som missbrukade jobbade kvar utan att ledningen visste om deras problem. Detta visar att disciplinåtgärder i sig inte bidrar till att läkemedelsmissbruk i praktiken minskas utan bidrar till att sjuksköterskor som vill söka hjälp inte vågar och detta bidrar inte till ökad
patientsäkerhet. Den icke bestraffande atmosfären kan stöttas på olika sätt. En studie av Ramer (2008) beskriver ett sätt där det framkom att när ett läkemedelsmissbruk har
konstateras hos en kollega kan det bland andra medarbetare uppstå känslor som svek och de kan även hamna i en sorgeprocess. Det är därför viktigt att chefer förstår vad personalen upplever och vilka insatser som krävs i en sådan situation, så att känslorna kan bearbetas.
Det är viktigt att patientsäkerheten i fortsättningen inte riskeras på grund av att sjuksköterskor som är en fara för patientsäkerheten jobbar kvar för att de inte vågar söka hjälp för sitt
missbruk på grund av rädsla. Ett förslag till intervention till detta problem kan vara att det utförs system som gör att sjuksköterskor lättare kan söka hjälp utan att riskera att förlora sin legitimation och att åtgärderna blir mer av vårdande karaktär än av straffande. Detta stöttas av Monroe, Pearson och Kenega (2008) studie som jämför delstater i USA som använder sig av en straffande metod med delstater som föredrar en mer vårdande metod att ta tag i
sjuksköterskor som missbrukar. I den vårdande metoden kan sjuksköterskorna själv söka hjälp
till behandlingsprogram och hålla sig anonyma. Sjuksköterskorna som sökte hjälp fick vård inom två veckor, till skillnad mot den straffande metoden där det kunde ta två år innan sjuksköterskan flyttades bort från praktiken, eftersom ledningen till början fick skaffa bevis för att kunna flytta sjuksköterskan bort från praktiken. Studien visar att sjuksköterskorna i den vårdande metoden hade högre återhämtnings siffror.
Avslutningsvis är problem med läkemedelsmissbruk viktigt att uppmärksamma för att patientsäkerheten inte ska riskeras.
Metodkritik
Begränsningen med att göra en integrerad studie är att fel kan uppstå vid alla stegen i
forskningsprocessen (Whittemore & Knafl 2005). För att undvika felen valdes en metod som förklarade hela forskningsprocessen som var specifikt menad för integrerade studier. Fördelen med att forskarna valde Whittemore och Knafl (2005) metod är att den beskriver
forskningsprocessen för integrerade studier och ger forskaren ett förslag på metod för att kunna undvika vanliga fel som är specifika vid integrerade studier. Genom att följa denna metod minskar riskerna för fel avsevärd. Exempel på fel som kan uppstå och som måste tas hänsyn till är att extraktion och tolkning av data vilket är en stor utmaning på grund av att primärkällorna kommer från olika metoder, och innehåller olika frågor och variabler.
Samlande av data kan ske på fel sätt och dataanalysen kan bli ofullständig eller det kan hända att syntetiseringen inte är en ärlig syntetisering utifrån alla källorna. En viktig aspekt enligt Polit och Beck (2008 s. 109) är att rätt databaser används annars finns risk för att resultaten blir felaktiga på grund av otillräckliga databaser. Därmed planerades sökstrategier och
sökningen gjordes i relevanta databaser för frågeställningarna. De databaser som användes var CINAHL och Pubmed. Fördelen med att välja dessa databaser är att de innehåller tidskrifter inom medicin och hälsa och passade därför bra att använda (jfr. Willman et al., 2011. s. 80- 81). Nackdelen med valet av databaser blev att det valdes bort andra databaser som till exempel psykinfo som skulle kunna innehålla relevanta artiklar och därmed finns risk att relevanta artiklar missades. Willman et al. (2011. s.70-72) beskriver att de är viktigt att säkerställa att relevanta sökord används för att få fram sökord som motsvara ämnet. Fördelen med sökord som användes var att de täckte upp det mesta inom ämnet läkemedelsmissbruk hos sjuksköterskor, och risken att viktiga studier kan ha missats att ta med är liten. Författarna började med några enstaka sökord men fick inte fram ett bra utfall av artiklar därför utökades sökorden för att hitta relevanta artiklar. Författarna kunde se att många av sökorden icke gav
relevanta artiklar vilket gjorde att de inte blev relevant att fortsätta kombinera dem med nya sökord. Därför blev tabellen för sökord lång. Sökningen gjordes genom att använda “AND”
men sökresultaten hade kunnat begränsas ännu mera med “OR och “NOT” då sökningar med till exempel missbruk hos patienter, patienters upplevelser och sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med missbruk hade sorteras bort direkt. Nackdelen med sökningen blev därmed att en stor tid gick ut på att i efterhand sortera bort icke relevanta artiklar.
Fördelen med att det valdes att ta med artiklar med låg och medel kvalitet var att även studier med låg kvalité kan tillföra viktig information. De kan svara bra mot frågeställningen men kvalitén dras ner av aspekter som inte är relevanta för studien. Fördelen med att de valdes att ta med litteraturstudier i analysen var att de tillförde nya resultat som hade sammanställts. I några av dem kunde resultat motsvarande våra frågeställningar tas ut, trots att de i grunden hade annorlunda syfte, eftersom de berörde olika områden. Det togs hänsyn till att resultatet i litteraturstudierna inte innehöll original artiklar som också var inkluderade i denna
litteraturstudie för att undvika rundgång. Risken av att inkludera litteraturstudier i en litteraturstudie tas upp i Polit och Beck (2008 s. 107), där det framkommer även att de helst ska letas fram original artiklar.
Genom att data samlades i undergrupper gavs möjlighet att organisera data och detta ökade möjligheten att jämföra primär källor gällande specifika frågor eller variabler. Fördelen med att välja Whittemore och Knafl (2005) artikel för analys utöver att den passade bra till syftet och våra frågeställningar och var menad för integrerade litteraturstudier var att den förklarade analysprocessen på ett förståeligt sätt och gav en grund för att samla ihop och sammanställa data för olika frågeställningar och från studier med kvalitativ och kvantitativ metod.
Tillförlitlighet är viktigt i en kvalitativ studie och det värderas utifrån fyra olika kriterier:
pålitlighet, trovärdighet, överförbarhet samt bekräftbarhet. För att läsaren ska kunna förstå och följa processen skall varje steg beskrivas tydligt och det gör att pålitligheten i studien stärks (Holloway & Wheeler, 2010, s. 302 - 303). Pålitlighet innebär att studien ska kunna göras om, alla beslut och alla steg i processen som författarna har tagit skall framgå för läsaren. Läsaren skall kunna följa analysprocessen och ramen för forskningen ska beskrivas i detalj (Holloway & Wheeler, 2010, s 302-303). Genom att beskriva metoden och
analysprocessen utförligt har pålitlighet påvisas av författarna. Trovärdighet kommer fram genom att studiens resultat är en korrekt tolkning av resultaten och slutsatsen inte överstiger
resultaten (Holloway & Wheeler, 2010, s 303). Det har visat sig att fynd i en situation kan överföras till en annan (Holloway & Wheeler, 2010, s 303). Detta blev relevant i våran studie, eftersom studierna som ingick i denna litteraturstudie var mestadels utförda i USA, men ändå kan mycket av resultaten överföras till andra länder, som till exempel tecken på
läkemedelsmissbruk. Bekräftbarhet innebär att forskningen bedöms genom på vilket sätt resultatet och slutsatserna uppnår studien syfte och att det är resultatet av forskningen och inte forskarens tidigare antaganden och förutfattade meningar (Holloway & Wheeler, 2010, s 303).
Slutsats
Läkemedelsmissbruk hos sjuksköterskor är ett allvarligt problem som leder till allvarliga konsekvenser för omgivningen, sjuksköterskan i frågan och patienten. Slutsats blir att patienternas kvalitet på vården påverkas negativt, speciellt om de inte får adekvat
smärtlindring på grund av sjuksköterskans läkemedelsmissbruk. Detta tycker vi är en viktig motivation till att förebygga och ta tag i problemet om läkemedelsmissbruk hos
sjuksköterskor, så att patienten ska få god kvalitet på vården.
Det finns specifika risker som sjuksköterskor står inför som ökar risken för att hamna i ett läkemedelsmissbruk. Därför är det viktigt att förebygga riskerna. Utbildning inom ämnet har visat sig motverka förekomsten av missbruk och öka kunskapen om att identifiera personer med missbruk. Det är viktigt att kunskap som finns om tecken på läkemedelsmissbruk, stöd och tillvägagångssätt vid misstanke om och vid läkemedelsmissbruk kommer ut till
verksamheterna inom vården. För att ta tag i problemet måste frågan lyftas upp på
arbetsplatser så att kollegor får information om denna kunskap och blir medvetna om vilka tecken som de ska reagera på och får kunskap om hur de ska agera vid eventuell misstanke och vid redan känt läkemedelsmissbruk. Detta är viktigt för att kunna garantera hög
patientsäkerhet och för att säkerhetskälla att omvårdnaden som ges är av god kvalitet.
Många sjuksköterskor som har läkemedelsmissbruk vågar inte söka hjälp i rädslan av att bli straffade. Slutsatsen blir att det i framtiden måste utvecklas bättre system för att
sjuksköterskor som vill ska kunna söka hjälp för sitt missbruk utan att riskera att bli straffade.
Detta är viktigt så att patientsäkerheten inte riskeras på grund av att sjuksköterskor inte vågar söka efter hjälp.
Förslag på framtida studier skulle kunna vara att studera förekomsten av läkemedelsmissbruk i Sverige, eftersom studierna i denna översikt var från USA och England. Eftersom attityd är stor faktor som leder till läkemedelsmissbruk, och det har visat sig att utbildning kan
motverka detta, kan studier utföras i vilken utsträckning intervention i form av utbildning inom missbruk ändrar sjuksköterskestudenternas missbruksbeteende. Studier har visat att läkemedelsmissbruk hos sjuksköterskestudenter är en faktor för framtida missbruk och att börja utbilda personer redan i utbildningar om detta skulle i framtiden vara ett bra sätt att förebygga att läkemedelsmissbruk uppstår.
Referenser
De artiklar som användes i resultatet är markerat med *
Arthur, D., Pang, S., Wong, T., Alexander, M.F., Drury, J., Eastwood, Johansson, I., ... Xiao, S. (1999). Caring attributes, professional selfconcept and technological influenses in a sample of registered nurses in eleven countries. International Journal of Nursing Studies, 36, 387- 396.
Berge, K., Dillon, K., Sikkink, K., Taylor, T., & Lanier, W. (2012). Diversion of drugs within health care facilities, a multiple-victim crime: patterns of diversion, scope, consequences, detection, and prevention. Mayo Clinic Proceedings, 87(7), 674-682.
Bramness, J. G., Skurtveit, S., & Morland, J. (2002). Clinical impairment of
benzodiazepines—relation between benzodiazepine concentrations and impairment in apprehended drivers. Drug and Alcohol Dependence, 68, 131–141.
Clark, G. (1996). Substance abuse education for nurse anesthetists: differences in knowledge of substance abuse between student nurse anesthetists who have completed a substance abuse workshop and those who have not. Substance Abuse, 17(3), 167-174.
Cohen, S., & Leis, A. (2002). What determines the quality of life of terminally ill cancer patients from their own perspective?. Journal of Palliative Care, 18(1), 48-58.
*Cook, L. M. (2013). Can nurses trust nurses in recovery reentering the workplace? Nursing, 43(3), 21-24. doi:10.1097/01.NURSE.0000427092.87990.86
Covarrubias-Gomez, A., & Mendoza-Reyes, J. J. (2013). Evaluation of sleep quality in subjects with chronic nononcologic pain. Journal of Pain & Palliative Care
Pharmacotherapy, 27(3), 220-224. doi:10.3109/15360288.2013.816405
Davidsson, H. (2012, 18 oktober). Succé för medicin i sjukhusautomat: Läkemedelsautomater har lett till färre läkemedelsskador och minskade kostnader på Karolinska
